Nordisk konferens om vuxnas lärande

Campus Vestfold, pressbild, Nils Kalve / Universitetet i Sørøst-Norge

9th Nordic Conference on Adult Education and Learning arrangeras18-20 maj vid Universitetet i Sørøst-Norge i Vestfold. Konferensen riktar sig mot forskare, lärare och ledare inom vuxenutbildning.

The 9th NAEL conference constitutes a meeting place for researchers where they can engage in dialogue with policy makers, organisational leaders and practitioners on how adult education can turn these challenges into new opportunities. The programme will focus on the ways in which adult education can stimulate new learning to solve the dilemmas facing society, organisations, and individuals. Speakers, plenary debates, and paper sessions will discuss the transformation, reinvention, and reframing needed for adult education to promote societies where new possibilities are generated.

Konferensens huvudtalare är:

• Michael Osborne, Professor - Chair of Adult & Lifelong Education, University of Glasgow.
• Walter Omar Kohan, Professor of Philosophy of Education, State University of Rio de Janeiro.
• Audrey Osler, Professor, Universitetet i Sørøst-Norge.
• Mie Buhl, Professor Department of Communication and Psychology, Aalborg University.
• Sveinung Skule, Director, Norwegian Agency for International Cooperation and Quality Enhancement.

Mer information och anmälan.

Kvalitetskriterier för distansutbildning?

Photo by Bekir Dönmez on Unsplash

Dagens utbildningslandskap omfattar många nya begrepp: distansutbildning, fjärrundervisning, hybridundervisning, blended learning, hyflex. Vi behöver tydliga definitioner för att kunna tala om för studenter vilken sorts kurs de deltar i och hur undervisning och lärande går till. Tony Bates diskuterar detta och lyfter fram behovet av kvalitetskriterier inom olika undervisningsformer i en artikel, Defining quality and online learning. 

Han påpekar att det finns redan internationella kvalitetssystem för distansutbildning, t ex amerikanska Quality Matters (QM) men relativt få aktörer som använder dessa. Studenter behöver bättre information om vilken sorts kurs de ska delta i: vilka krav ställs på studenten, hur sker undervisningen, vad kan studenten förvänta sig av läraren, hur sker diskussion och kollaboration, hur blir man bedömd, vilka examinationsformer gäller osv. Artikeln beskriver flera sätt att kvalitetssäkra olika distributionsformer och undrar varför distansutbildning granskas mer kritiskt än klassrumsundervisning. Kan vi utgå ifrån samma kvalitetskriterier för alla kursformer eller behöver vi olika system?

What this means of course is that we have had for many years a double standard for teaching: online learning must be more rigorously evaluated than in-person teaching. However, Covid-19 and the move to synchronous online learning, which mainly transferred in-person teaching methods to online delivery, has made it apparent that quality has little to do with mode of delivery but more to do with the quality of the teaching used within the delivery mode.

Skövde har blivet ett nav i svensk dataspelsutveckling

Photo by Sean Do on Unsplash

Skövde har etablerat sig som ett nav inom svensk spelutveckling med många datorspelsföretag inom Sweden Game Arena. Högskolan i Skövde utbildar cirka 40% av alla som utbildar sig inom området i Sverige och detta lyfts fram i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Dataspelsundret i Skövde börjar på högskolan. Artikeln beskriver hur högskolan har byggt upp denna framgångsrika verksamhet och i synnerhet samarbetet mellan utbildning, forskning, kommunen och näringslivet. Även om det handlar om digitala spel så är utbildningarna beroende av lagarbete på campus i en kreativ fysisk miljö. Enligt läraren Marcus Toftedahl:

En faktor som också bidrar till framgången är att det finns ett aktivt dataspelskluster i Skövde. Science Park Skövde, som ligger i direkt anslutning till högskolan, startade för 15 år sedan en spelinkubator för alumner, och tillsammans med Skövde kommun bildar vi Sweden Game Arena. Den senaste stora grejen i spelvärlden i Skövde är världssuccén för spelet Valheim, som före detta studenter gjorde på inkubatorn.

Digitala examinationer - invecklade eller utvecklande?

Ytterligare ett webbinarium att hålla reda på handlar om digitala examinationer och ingår i UHRs projekt Kvalitet i distansutbildning. Digitala examinationer - invecklade eller utvecklande? äger rum 31 mars kl. 9:00 – 10:15.

I kölvattnet efter pandemin har behovet av alternativa examinationsformer blivit tydligt. Just nu arbetar många med att ta fram former för digitala examinationer, vilket är en invecklad process. Men kanske leder detta till en möjlighet att utveckla hela vårt sätt att se på examinationer och kunskapskontroll.

Medverkande i webbinariet

• Mikael Andersson, projektledare för projektet Kvalitet i distansutbildning, UHR
• Jonathan Wedman, Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
• Oscar M Wiik, Vice ordförande, Sveriges förenade studentkårer

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 30 mars kl. 12.00.

Internationella webbinarier från EUA

Photo by Christian Lue on Unsplash

EUA (European University Association) arrangerar regelbundna webbinarier som är öppna för alla inom europeisk högre utbildning. Här får du en lista över kommande evenemang (anmäl dig via länkarna).

• 31 mars, 14:00: National developments in learning and teaching in Europe. Presentation av en ny rapport, National Developments in Learning and Teaching in Europe, samt diskussion.
• 21 april, 14:00: Embedding DELT (digitally enhanced learning and teaching) into curriculum and assessment. Presenterar och diskuterar resultat från 2021 Thematic Peer Group (TPG) on Curriculum and Assessment.

Webbinarieserie kring temat Universities and democracy: how to strengthen a crucial relationship.

• 5 maj, 14:00: Webinar I: Universities and civic engagement – new ways and formats
• 14 juni, 14:00: Webinar II: Fostering scientific literacy – universities and the future of science communication
• 28 juni, 14:00: Webinar III: Contributing to evidence-based policy making – universities and science advice after the pandemic

Alla webbinarier spelas in och kan ses efteråt via organisationens YouTube kanal.

Erfarenheter om hybridkonferenser

Photo by Sirisvisual on Unsplash

Allt fler konferenser går i hybridformat med deltagare både på plats och på distans. En ny artikel, Hybrid conferences: opportunities, challenges and ways forward, beskriver erfarenheter från en hybridkonferens inom marinbiologi, Deep-Sea Biology Symposium, som ägde rum september 2021. Konferensen hade 581 deltagare (422 på distans) och innehöll föreläsningar och posterbidrag såväl på plats som på nätet. Talarna kunde välja mellan livesession (på scen eller via Zoom), inspelad föreläsning med frågor i direktsändning eller bara via inspelat bidrag. Artikeln beskriver de organisatoriska utmaningarna kring hybridformatet med betydande kostnader för livestreaming och inspelning samt extra administration för att ta hand om både fysiska och digitala deltagare. Det finns en bra översikt på kostnader och jämförelser mellan tre format: på plats, helt online och hybrid.

Delatagarna var mycket positiva till upplägget och konferensen hade betydligt fler deltagare än tidigare omgånger. Det visar att det finns en tydlig marknad för hybridformatet men man saknar en platform som kan hantera alla olika kommunikationskanaler.

Despite some organizational challenges, we believe that hybrid conferences are here to stay beyond the COVID-19 pandemic. Indeed, they allow for a wider participation by giving more flexibility to participants to choose an attendance type that suits their needs best. Furthermore, online-only conferences cannot fully replace in-person formal and informal interactions. Although hybrid events require additional work and are currently more expensive in comparison to onsite- or online-only events, we think that with early planning, sufficient sponsors, and technological advances, hybrid events represent the most inclusive way to hold international conferences.

Temacafé: Engagemang vid hybridundervisning

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sina aktiviteter kring kvalitet i distansutbildning med ett digitalt temacafé, Engagemang vid hybridundervisning, 29 mars 09:00-10:00.

Hur använder vi erfarenheterna från nätbaserad undervisning för att skapa och upprätthålla engagemanget vid hybridundervisningens realtidsträffar? Mats Brenner inleder med en introduktion som följs av ett panelsamtal. Efter panelsamtalet inbjuds alla deltagare till öppna diskussioner i breakout rooms. Introduktionen och panelsamtalet spelas in, diskussionerna spelas inte in.

Moderator: Kerstin Stake-Nilsson, Högskolan i Gävle.
Medverkande: Mats Brenner, Karolinska Institutet, Kent Stening, Linné­universitetet, Philip Johansson, Sveriges förenade studentkårer.

Anmäl dig till temacaféet
Sista anmälningsdag är den 28 mars kl. 13.00.

Digital spetskompetens - strategisk kartläggning

Photo by Kevin Ku on Unsplash

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och Tillväxtverket leder regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens med syfte att utveckla den digitala spetskompetensen i Sverige fram till 2035. Nu börjar ett delprojekt som ska skapa ett underlag kring hur utvecklingen ser ut och vilka kompetenser som kommer att krävas framöver, enligt en nyhet från UKÄ, Fokus på framtid inom digital spetskompetens. det handlar främst om att ta fram ett antal framtids scenarier. Enligt projektledaren Fredrik Heintz:

Vårt projekt handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.

Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet där han forskar om artificiell intelligens (AI). I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet). Slutresultaten kommer presenteras på en konferens i juni. Fredrik Heintz betonar vikten av att ta tag i utvecklingen redan nu.

Även om den tekniska utvecklingen går väldigt fort tar det lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när man fattar större policybeslut. Vi hoppas kunna föreslå och motivera några sådana policybeslut som borde tas nu, för att säkerställa att vi har den kompetens vi behöver om 10-20 år. En sak är säker, vi kan inte fortsätta som vi gör idag.

Läs mer på regeringsuppdragets egna webbplats www.digitalspetskompetens.se.

Är studenter medvetna om hur de lär sig?

"LT5" (CC BY 2.0) by liverpoolhls

Hur medvetna är vi om hur vi lär oss? Kursutvärderingar visar gång på gång att studenter tycker att de lär sig bäst genom traditionella föreläsningar medan mycket forskning visar att de lär sig mer genom aktivt lärande i grupper. En artikel i Hechtinger Report, College students often don’t know when they’re learning, menar att studenter tycker att kollaborativt lärande är rörigt och ibland förvirrande och därför tycker de att de lär sig mindre. Men en studie från Harvard universitet, Measuring actual learning versus feeling of learning in response to being actively engaged in the classroom, jämför studenternas testresultat från de olika undervisningsstrategierna och skillnaden är tydlig: aktivt lärande ger bättre resultat trots att studenter inte uppskattar det. När man lyssnar till en påläst och kunnig lärares föreläsning är det lätt att tro att kunskapen går rak in men efter ett par timmar har man glömt det mesta. Bara genom att testa själv och diskutera med andra kan man verkligen ta till sig ny kunskap.

Two things appear to be going on here. When you’re listening to a great expert explain something well, it’s easy to mistake the speaker’s smooth, easy delivery for your own understanding. If you’ve ever watched a great cooking show and then stumbled to make a béchamel sauce at home, you’ve experienced this. Students often think they’re following along in class, but at home, they don’t know how to do the homework and they struggle in the course.

The second part of the explanation is that real learning is hard work and it often doesn’t feel good. When you’re struggling to solve a problem in an active learning classroom, it may feel frustrating. Making mistakes and getting feedback to correct misunderstandings is where the learning happens.

Slutsatsen är att vi inte är helt medvetena om vår inlärning och går ofta på känslor. Det betyder att vi ska vara försiktiga när vi tolkar spontana utvärderingar. Men det betyder inte att man kan lär sig allt via kollaboration och aktivitet. Föreläsningar har ett värde men ska vara mer undantag än regel.

Tryck på knappen bara ...

Photo by Ashutosh Dave on Unsplash

Tänk om man kunde bara trycka på en knapp och allt kommer igång utan krångel - kamera, ljud, bildspel osv. Idag när många undervisningssalar byggs om för hybridundervisning finns det säkert många lärare som drömmer om en enknappslösning. En bloggpost av Peter Dalenius, Linköpings universitet, Myten om enknappslösningen, beskriver varför sådana drömmar är orealistiska. 

• Det är dyrt – Lösningen måste specialanpassas efter den specifika verksamheten och dessutom krävs en kader av supportpersonal i kulisserna för att ta hand om eventuella problem. 

• Det är statiskt – Knappen gör samma sak varje gång. Den kan inte anpassas efter situationen och det går inte att göra något kreativt utanför de givna ramarna.

Lösningen är främst kompetensutveckling så att du förstår vilka möjligheter finns och en tydlig design när det gäller kontrollpaneler osv.

NU2022 - att synliggöra lärande

NU2022 är Sveriges största mötesplats för alla som arbetar med högskolepedagogisk utbildning och utveckling. Årets konferens äger rum 15-17 juni, både på plats i Stockholm och även digitalt. Den arrangeras av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i samarbete med Stockholms universitet, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Handelshögskolan och Kungliga musikhögskolan.

Temat för 2022 års NU-konferens är “Att synliggöra lärande”. Med detta tema vill konferensen sätta fokus på det kontinuerliga lärande som sker i akademin och erbjuda en arena som främjar en utmanande och stimulerande dialog om lärande ur skilda perspektiv. Givetvis är olika aspekter av studenters lärande av centralt intresse men vi vill även belysa t ex universitetslärares lärande samt det organisatoriska lärande som äger rum på universitet och högskolor. Frågor som berör på vilka sätt olika typer av lärande i skilda kontexter kan utvecklas och förstås har aktualiserats med anledning av de utmaningar som covid-19-pandemin förde med sig för den akademiska praktiken. Med temat “Att synliggöra lärande” vill vi lyfta lärandets centrala roll i forskning och praxis ämnad att bidra till högskolepedagogisk kvalitetsutveckling.

Konferensen erbjuder en blandning av föreläsningar, workshops, rundabord samtal och möjligheter till mingel och informella diskussioner. Huvudtalarna är Carl Wieman (Stanford university) och Jonna Bornemark (Södertörns högskola) och det finns även ett intressant inslag i form av ett musikplenar med Staffan Scheja och Cecilia Zilliacus (Kungliga Musikhögskolan Stockholm). Läs mer om dessa.

Anmälan är nu öppen. Här ser du en kort film om konferensen.

Pandemin har inte påverkat genomströmningen - ny rapport

Photo by franco alva on Unsplash

Det finns inga tecken på att betydligt färre studenter har klarat sina högskolestudier på grund av pandemin enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Inga stora effekter på genomströmningen under pandemin. Många befarade att många studenter skulle hoppa av sina studier eller inte klara sina tentor men genomströmningen har varit ungefär som före pandemin. Det betyder inte att allt har gått bra men visar ändå att den digitala omställningen inte fick negativa konsekvenser för studenternas resultat. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

På en övergripande nivå är det anmärkningsvärt att den stora chock som coronapandemin och restriktionerna ända varit för utbildningen på högskolan inte förefaller ha påverkat studenternas genomströmning mer än vad vi här kan påvisa. Men det är viktigt att betona att undersökningar av prestationsgrad och avhopp inte ger hela bilden av hur undervisningen och examinationen i högskolan påverkats under coronapandemin.

Ladda ner rapporten: Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin.

Kamera på eller av?

Ett återkommande fråga i alla videomöten är om vi ska eller bör kräva att alla har kameran på. Varför stänger man av sin kamera under ett möte eller lektion? Ibland har man goda skäl att stänga av - om du har en dålig uppkoppling, en stökig miljö eller om man inte ser någon anledning att visa sig. Ett bra sätt att hantera frågan är att låta gruppen diskutera spelregler för möten. De får diskutera när man ska visa sig och när man inte behöver göra det. Man kan också se till att inte ha för många möten, i synnerhet möten med mest informationsöverföring. Regelbundna pauser eller helt enkelt kortare möten kan lösa en del problem.

Flera tips får du i en video av Michael Fraidenburg som driver en YouTube-kanal, Mastering online meetings.

Nya perspektiv på bedömning och återkoppling

"DSC_0062" (CC BY-NC-SA 2.0) by Vandy CFT

Under pandemin har många lärare tvingats tänka om kring bedömning och återkoppling och flera nya metoder har testats. Utmaningen idag är att bygga vidare på dessa erfarenheter i stället för att återgå bekvämt till traditionella metoder. Denna utmaning sammanfattas i en artikel av Sarah Knight på JISCs blogg, What is the future of assessment and feedback? Hon menar att vi behöver utveckla metoder som fokuserar på inkludering och aktivt lärande; att vi ser bedömning som lärande. 

Assessment and feedback practice has for some time been moving away from a basic assessment of what has been learned towards assessment for learning. The focus is no longer simply on formal qualifications but on creating an active learning experience with authentic assessments that develop students’ personal agency and judgement.

Organisationen JISC föreslår sju principer för pedagogisk utveckling:

• Hjälp studenter förstå sina mål genom att skapa engagemang och dialog kring varje aktivitets krav och kriteria.
• Stöd studenternas lärandeprocess genom att vara tillgänglig, inkluderande och empatisk.
• Främja aktivt lärande genom insikten att engagemang med resurser, lärare och andra studenter ger formativ utveckling.
• Hjälp studenterna blir autonoma genom fokus på reflektion, självskattning, dialog och kamratbedömnning.
• Reglera studenternas arbetsbelastning genom att ha rätt bedömning vid rätt tillfälle.
• Främja ett engagerat lärandegemenskap genom att låta studenter delta i kursutveckling.
• Främja studenternas anställbarhet genom verklighetsnära uppgifter.

JISC har dessutom skapat en guide som utvecklar dessa principer med exempel: Principles of good assessment and feedback.

Temacafé: Hybrida lärmiljöer och undervisning

Image by Zadok Artifex from Pixabay

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter med sin satsning på kvalitet i distansutbildning med ett temacafé om Hybrida lärmiljöer och undervisning, tisdag 15 mars, kl. 09:00-09:45. Åse Tieva, universitetslektor vid Umeå Universitet, berättar om grundprinciperna för hybridundervisning.

För att konkret visa hur arbetet med hybridundervisning kan se ut i verksamheten används som exempel Umeå Universitets och Akademiska Hus projekt "Learning Lab Umeå". Målet är att utforska hur en hybrid lärandemiljö kan utformas på bästa sätt, samt att alltid kunna erbjuda lokaler som möter de behov som finns inom högre utbildning.

Mer information och anmälan (senast 14 mars).

Stärka relationer i distansundervisning

Photo by Herzon Carranza on Unsplash

Bra distansutbildning bygger på relationer och både inspelade filmer och individuella videomöten är viktiga för att skapa kontakt mellan lärare och elever. Lärare Sara Thorslund och Elin Bååth, Vuxenutbildningen Gotland, berättar om sina erfarenheter med individuella videosamtal i början av en kurs i en artikel i Skolporten, Relationer särskilt viktigt i distansundervisning. I stället för att skicka ut välkomstbrev via e-post har de haft videosamtal med varje elev.

Något som alla eleverna i studien lyfte som relationsstärkande var det inledande individuella videosamtalet. Det är stor skillnad att få prata enskilt med läraren jämfört med att få ett standardskrivet mejl. För oss lärare innebar det här samtal också fördelar eftersom vi redan från start kunde upptäcka vilka elever som kanske skulle behöva extra support. Även om samtalen tog tid upplevde vi att de underlättade vårt arbete på sikt.

De har skrivit en rapport om sina erfarenheter med videosamtal i Leda och lära, nummer 5/2022: Att bygga relationer på distans – en studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning.

Ytterligare en artikel på temat handlar om videoåterkoppling som ett sätt att skapa en mer personlig relation till elever/studenter, What makes video feedback powerful in online education. Skriftlig återkoppling är väldigt opersonlig och ofta tolkas som bara kritik av mottagaren. När man ger återkoppling muntligt via en videoinspelning kan man hålla en mer personlig ton och skapa en närmare relation till eleven/studenten. 

Constructive and destructive interactions and student perceptions of instructors’ trustworthiness and care can inspire wide-ranging responses to feedback. Through video, instructors can mimic the role of a dialogue partner through interactive techniques; video feedback allows instructors to be more human, expressive, and nuanced through the use of socio-emotional approaches such as the use of affiliative humour, questioning, disclosures, awareness of body language, facial expressions, gestures and tone of voice.

Samtal om pedagogisk digital kompetens

Photo by Timothy Muza on Unsplash

Vilken lagstiftning finns runt undervisning med digitala verktyg, rättspraxis och vägledande fall? Ett webbinarium den 5 april, kl. 09:00-12:00, Samtal om pedagogisk digital kompetens – Vad behöver lärare för att kunna göra kloka val?, tar upp dessa frågor med flera experter inom pedagogisk digital kompetens (PDK).

Webbinariet har följande program:

• 9:00-9:05 Presentationer av nätverket och bakgrund till seminariet. ITHU – subnätverk PDK
• 9:05-9:15 Leena Hiltunen, Jyväskylä universitet, Finnish perspective on teachers’ digital competences and data protection. 
• 9:15-10:00 Är verktyg som Padlet förenligt med GDPR? – vad behöver lärare för kompetenser?
• 10:00-10:10 Paus
• 10:10-10:30 Presentation om projektet Flexicomp, Diana Stark Ekman & Peter Fogel, Högskolan i Skövde
• 10:30-10:50 Presentation om PDK-cykeln: Bakgrund, framgångsfaktorer och nuläge. Lotta Fröjdfeldt & Pia Ekholm Johansson, Mälardalens universitet
• 10:50-11:30 Samtal i grupper – Hur kan vi hjälpa lärare att utveckla PDK? Vilka stödstrukturer och förändringar behövs?
• 11:30-11:40 Paus
• 11:40-12:00 Samla ihop det som framkommit i grupperna, summera och avrunda. 

Anmäl dig här.

Undervisning på fjärr och distans - digitalt seminarium

Photo by Compare Fibre on Unsplash

FoU-programmet DigiLi – Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning har under 3 år samlat erfarenheter och kunskaper om hur skolor har hanterat den digitala omställningen med både fjärr- och distansundervisning. Nu får du möjlighet att ta del av deras forskningsresultat i ett digitalt seminarium, Undervisning på fjärr och distans, 29-30 mars som arrangeras av ifous (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola).

Under seminariet får du också möta våra inbjudna gästtalare Pontus Wallin, Skolforskningsinstitutet och Frida Monsén, Learning Digital Lead ICA-gruppen, föreläsare och författare. Du kommer också att få möjlighet att nätverka och mingla i det digitala rummet.

Mer information, program och anmälan.

Breddad rekrytering i högre utbildning - ny rapport

Photo by John Schaidler on Unsplash

Breddad rekrytering till högskolan står åter i rampljuset med fokus på livslångt lärande, fortbildning och omställning. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har haft ett regeringsuppdrag att göra en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nu publiceras slutrapporten i två delar, enligt en nyhet från UKÄ, Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. de har tittat på hur långt vi har kommit med breddad rekrytering och jämför oss med utvecklingen i andra länder. Pandemins effekter diskuteras också. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

Analyserna fördjupar och kompletterar bilden av hur den breddade rekryteringen ser ut i Sverige idag. Bland annat har vi undersökt hur den sociala snedrekryteringen ser ut i ett historiskt perspektiv, hur policyn för breddad rekryteringen ser ut i våra grannländer och sammanställt den nordiska forskningen på området. Vi har också studerat hur det har gått med snedrekryteringen och det breddade deltagandet under pandemin.

Onsdagen 30 mars arrangerar UKÄ en återföringskonferens om rapporten med representanter från flera inblandade lärosäten och organisationer.

• Läs rapporten som pdf: Del 1: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning
• Läs rapporten som pdf: Del 2: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning - Yttranden

Lektioner som gick snett - lärarnas erfarenheter

Photo by krakenimages on Unsplash

Alla lärare har undervisningserfarenheter som de skulle helst kunna glömma, då allt gick snett. Men ibland kan vi lära oss något från sådana hemska upplevelser och bli en bättre lärare. I en artikel i Times Higher Education, My worst teaching moment – and what it taught me, berättar sju universitetslärare om sina mest pinsamma undervisningsmisstag och vad de lärde sig. I många fall handlar det om svårigheten att få igång en diskussion bland studenterna eller bristande förberedelser inför en lektion. 

It is late in the semester of my undergraduate seminar on medieval English literature, and no one will speak. I have done my usual warm-up, lecturing casually for 10 to 15 minutes on the sources and historical context for the day’s reading, pulling out a few key points, then throwing out a question to stimulate discussion. The question stimulates nothing. I rephrase it. Silence. I try a few other prompts on my list, some wide open, some more specific, hoping one of them will be the hook that grabs a student’s interest. Zip.

Andra lärare berättar om kaotiska lektioner då man skapade en alltför het diskussion i klassen genom att ställa en ogenomtänkt fråga. Eller förvirringen som uppstår när du glömmer att tala om för studenterna vad du har för förväntningar och krav inför en lektion eller labbsession.

På konferenser hör vi oftast presentationer om goda exempel och lyckade projekt men ibland kan vi lära oss mer genom att diskutera våra misstag och tillkortakommanden.

Riktade insatser för skolans digitalisering

"student_ipad_school - 038" by flickingerbrad is marked with CC BY 2.0.

Ett bra exempel på hur digitalisering kan samordnas är Skolverkets stöd till skolor i form av Riktade insatser för skolans digitalisering. Skolor kan söka stöd för sin digitaliseringsprocess genom bland annat en processtödjare som arbetar i nära samarbete med skolledningen i sex månader. Denna metod betyder att skolor inte behöver hitta på egna lösningar men kan dra nytta av erfarenheter utifrån och därmed se till att digitalisering införs på ett genomtänkt och strategiskt sätt.

Riktade insatser för skolans digitalisering vänder sig till huvudmän, verksamheter och skolor som har stora utvecklingsbehov inom digitalisering. En grundförutsättning för att få delta är att ni genomför nationella prov.

Skolan ska först göra en självskattning av verksamhetens digitalisering och Skolverket sedan beslutar om vilka som ska få stöd. Skolor med störst utvecklingsbehov och goda möjligheter att tillägna sig stödet prioriteras. En film med erfarenheter från Örkelljunga kommun finns på webbsidan. Skolverket har även stödmaterial till skolor och huvudmän kring digitalisering.

Kan denna metod även tillämpas i andra utbildningsområden?

Pandemin och högskolan - webbinarium

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium, Pandemin och högskolan, 24 mars, kl. 09:00-10:00. Detta ingår i UKÄs regeringsuppdrag att bevaka och analysera hur landets lärosäten hanterade pandemins utmaningar. UKÄs utredare kommer att presentera rapportens resultat och svara på frågor.

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. UKÄ följer pandemins konsekvenser och vi presenterar nu resultaten från vår tredje delrapport till regeringen. I delrapporten ingår undersökningar av studenternas genomströmning i högskolan under pandemin, de nyutexaminerades ställning på arbetsmarknaden, aktiviteten på campus och utvecklingen av disciplinärenden under 2021.

Mer information och anmälan.