Lärosätenas utsläpp fortfarande högt

Pandemin ledde till en rejäl minskning av koldioxidutsläpp bland landets lärosäten men nu när vi återgår till det normala så ökar resandet igen. Flera lärosäten ligger fortfarande i utsläppstoppen när det gäller statliga myndigheter enligt en artikel i Universitetsläraren, Minskat resande – men lärosäten i topp bland flygresor i staten.

När det gäller långflygningar, som Naturvårdsverket definierar som flygresor på längre än 50 mil, fanns fem lärosäten bland de tio myndigheter som släppte ut mest koldioxid under förra året. Allra mest, 787 813 ton, släppte Lunds universitet ut. Uppsala universitet, KTH, Göteborgs universitet och Karolinska institutet är de övriga fyra på listan.

Artikeln intervjuar representanter från Umeå universitet och SLU om hur de arbetar med frågan.

Att de mest forskningstunga lärosätena reser mest är ju ingen stor överraskning med tanke på alla internationella forskningsprojekt som pågår. Utsläppssiffrorna verkar sjunka men det finns fortfarande en hel del kvar att göra för att komma till en hållbar nivå. Vi har insett att det går att organisera engagerande och aktiva digitala konferenser och möten och vi får inte bara återgå till gamla vanor nu när det går att resa igen.

"Tidslinje" resor vid lärosätena 2022 2
Infogram

Svensk edtech - marknadsöversikt och branschbarometer

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Nu släpper Swedish Edtech Industry sin tredje branschrapport om svensk edtech: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - internationell tillväxt och ökat behov av livslångt lärande. En rapport som pekar på en växande global marknad, men också på en större efterfrågan av digitala tjänster för livslångt lärande här hemma.

Rapporten ger en översikt av edtechbranschen i Sverige, med en barometer över trender och hur edtechföretagen ser på framtiden. Branscher som service, transport och handel har de senaste åren genomgått en snabb digital transformation och nya beteenden har i rekordfart etablerats. Detsamma gäller vården och utbildning. Hela yrkesgrupper behöver nu delvis andra kunskaper, kompetenser och kvalifikationer. Det menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

Det vi ser i omvärlden avspeglas i vår branschbarometer. En fortsatt ökad efterfrågan på edtechtjänster för att möta behoven av kompetensomställning och det livslånga lärandet. Vi ser trender av att företagen tar kliv ut på den internationella marknaden, där efterfrågan ökar i snabbare takt än här hemma. Andra tydliga trender är konsolidering och att rekrytering nu seglat upp i toppen som ett av de hinder företagen ser för sin tillväxt.

Sverige behöver en samlande strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande så att vi får ordentlig kraft att möta våra samhällsutmaningar, något vi ser sker i våra grannländer. Här ingår även skolan, det är där grunden för den digitala kompetensen läggs.

Ett viktigt syfte med digitalisering i skolan är att bidra till en bättre och likvärdig utbildning för alla barn, elever och studenter Men här råder fortsatta brister i tillgången till digitala verktyg, i möjligheten att utveckla en digital kompetens som rustar för framtiden.

Källa: Pressmeddelande, Swedish Edtech Industry.

Bossware - övervakning för distansarbete

"Big Brother is Watching" (CC BY 2.0) by abracapocus_pocuscadabra

Nya avancerade övervakningsverktyg med smeknamnet bossware ger chefer total övervakning på sina medarbetare som arbetar hemifrån, enligt en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, ‘Bossware is coming for almost every worker’: the software you might not realize is watching you. Arbetsgivaren installerar ett övervakningsprogram i den anställdes dator som registrerar allt som görs sekund för sekund. Vissa program registrerar varje klick och allt du gör som inte är en arbetsuppgift. Skärmbilder tas med jämna mellanrum och webbkameran och mikrofonen aktiveras utan att du vet om det.

The number and array of tools now on offer to continuously monitor employees’ digital activity and provide feedback to managers is remarkable. Tracking technology can also log keystrokes, take screenshots, record mouse movements, activate webcams and microphones, or periodically snap pictures without employees knowing. And a growing subset incorporates artificial intelligence (AI) and complex algorithms to make sense of the data being collected.

Den här branschen växer snabbt som ett oväntat resultat av pandemin. Allt fler anställda vill arbeta hemifrån men arbetsgivarnas motdrag är total övervakning. Artikeln ger flera ganska skrämmande exempel på hur anställda har fått sparken på grund av dessa verktyg. När man kopplar sådan övervakning med artificiell intelligens blir de väldigt kraftfulla verktyg. Då kan man analysera alla chattar, e-post, möten mm för att bedöma hur effektiv du är. 

Dessa program säljer tydligen bra i USA och delar av Europa idag. Vi får se hur utvecklingen går.

Nordisk konferens om kompetenser för hållbar omställning

"Tromso" (CC BY-ND 2.0) by simonmgc

En nordisk konferens om digital kompetens och livslångt lärande för en hållbar omställning i Norden, DigiNorden, hålls 20-21 september både fysiskt i Tromsö i Norge och digitalt. Konferensen arrangeras som en del av det norska ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet under 2022. Alla utbildningsaktörer i Norden är välkomna och eftersom konferensen är öppen för deltagare på distans hoppas arrangörer locka utbildare från Finland till Grönland.

Digital kompetanse er en forutsetning for at utdanningssystemet, samfunnslivet og næringslivet skal kunne foreta det grønne skiftet. De nordiske landene er avhengig av samarbeid for å løse klima- og naturmangfoldsutfordringene. På denne konferansen skal vi belyse på hvilken måte sektorene kan og bør jobbe for å nå målet om at Norden skal bli verdens mest bærekraftige region innen 2030, som beskrevet i Visjon 2030.

Konferensen erbjuder en bra blandning av intressanta talare och många workshops och gruppdiskussioner.

Läs mer om konferensen i en artikel av nätverket NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Digital kompetanse er avgjørende for å få til den grønne omstillingen.

Mer information och anmälan (senast 15 augusti).

Nederländerna satsar stort på pedagogisk utveckling och digitalisering

"Female noise and vibration engineer over" (CC BY-NC-ND 2.0) by This is Engineering image library

Högre utbildning och yrkesutbildning i Nederländerna får nu totalt €560 miljoner (cirka 5,7 miljarder) för att stärka digitaliseringsprocessen enligt en nyhet från det nationella konsortiet SURF, National Growth Fund awards MBO, HBO and universities EUR 560 million. Alla lärosäten och yrkeshögskolor ska samarbeta för att bygga en samordnad nationell strategi för att stödja digitala lärprocesser, ge tillgång till digital kurslitteratur och utveckla digitala kompetenser hos såväl lärare som studenter. 

Bland annat ska alla 113 lärosäten bygga upp centra för pedagogisk utveckling, Center for Teaching & Learning. Dessutom etableras två nationella resurscentra som ger övergripande stöd inom pedagogisk utveckling och samlar forskning och utveckling inom området. Avtal ska tecknas med förlagen för att se till att allt studiematerial är tillgängligt för alla.

Pieter Duisenberg, President of the Universities of the Netherlands, menar: 

Digitization offers wonderful new opportunities for learning, education and research. Both on campus and remotely: audiovisual content, mixed reality, time and place independent learning and digital practicals, enabling students to prepare for laboratory tests. We can only use these possibilities by sharing knowledge and joint investments.

Webbinarium - Lansering av digitalskills.se

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

En ny digital tjänst, digitalskills.se, har tagits fram som en del av projektet Digital spetskompetens som identifierar och analyserar vilka digitala kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Tjänsten presenteras i ett webbinarium, fredag 29 april, 09:00-09:45. Verktyget ger utbildningsanordnare möjlighet att se vilka färdigheter som efterfrågas och ett underlag för att ta fram nya utbildningar. Tjänsten kommer att aktiveras just 29 april. Enligt Josef Lannemyr, Tillväxtverkets projektledare för regeringsuppdraget:

Vi ser en bred potentiell nytta för detta verktyg. I bland annat USA och Danmark används denna typ av underlag av högskolor för att skapa kurser så att studenterna blir mer anställningsbara efter en lång teoretisk utbildning. Informationen från verktyget ger också en snabb och hyfsat heltäckande bild av en branschs kompetensbehov och kan ge underlag för analyser eller diskussioner om olika insatser och program. Det finns inget liknande gränssnitt i dagsläget i Sverige så det vi utvecklar är något unikt och nytt.

Mer information och anmälan.

Norsk app som samordnar handledning i sjuksköterskeutbildning

En app som samordnar handledning av sjuksköterskor under sin praktik/verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har vunnit ett nationellt pris för utbildningskvalitet i Norge enligt en nyhet från Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse, Millionpris til app for rettleiing av sjukepleiestudentar. Priset, som ger en miljon norska kronor, delades ut av den norska ministern för högre utbildning Ola Borte Moe under konferensen Utdanningskvalitet og digital omstilling 2022. 

Appen, som heter TOPP-N, har utvecklats vid Lovisenberg diakonale høgskole i Oslo i ett internationellt samarbete som omfattar även Högskolan i Gävle här i Sverige. Syftet med projektet är att skapa ett bättre och mer transparent samarbete mellan studenten, handledaren och läraren under VFU och att alla berörda parter kan kommunicera och rapportera effektivt.

TOPP-N står for Technology Optimized Practice Process – Nurse. Appen er utvikla i samband med eit forskingsprosjekt på Lovisenberg diakonale høgskule som skal utvikle, teste og implementere ein ny rettleiingsmodell for praksisstudiar.

Halvparten av bachelorutdanninga i sjukepleie består av praksisstudiar som vert gjennomført i ein modell som involverer tre partar: lærar, student og praksisrettleiar. Varierande kontakt mellom partane og ugjevn rettleiingskompetanse er blant utfordringane TOPP-N sikter på å løyse.

Läs mer om projektet och appen.

Här ser du en film som berättar om TOPP-N.

Säkerhet på nätet - ny guider från Internetstiftelsen

Photo by Lindsey LaMont on Unsplash

Den internetrelaterade brottsligheten ökar i Sverige. Och nätbedragarnas tillvägagångssätt är listigt konstruerade och förändras hela tiden. En ny kostnadsfri kunskapssatsning från Internetstiftelsen, Säkerhet på nätet, med snabbkurser och konkreta vägledningar, ska få fler internetanvändare att känna sig säkrare.

Fler än 4 av 10 känner stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2021. Fler säkra och medvetna internetanvändare är en viktig pusselbit för att inte fler ska bli lurade. Därför lanserar Internetstiftelsen denna satsning, som både fungerar i förebyggande och kunskapshöjande syfte, men hjälper också den som redan har blivit drabbad. 

Säkerhet på nätet innehåller 18 kortkurser med konkreta tips om bland annat:

• Skydda dig mot bluffmejl
• Undvik kortbedrägerier
• Handla säkert på nätet
• Så håller du dina smarta prylar säkra
• Skydda dig mot falska webbsidor

Det finns även tips om vad du bör göra om du drabbas av nätbedragare. Enligt Jan Olsson på polisens Nationella it-brottscentrum:

Den här satsningen från Internetstiftelsen behövs verkligen och ligger helt i linje med de behov vi ser. Att motverka den internetrelaterade brottsligheten kräver inte bara ett gemensamt krafttag från såväl rättsväsendet, politiker, myndigheter, företag och organisationer, vi behöver också samtidigt stärka internetanvändarnas egna förmåga att upptäcka och undvika nätbedrägerier.

Källa: Pressmeddelande, Internetstiftelsen. 

Webbinarium - Tankar och erfarenheter om hemvist och pedagogiskt ledarskap

"- Nijay speaks to students" (CC BY-SA 2.0) by Portland Seminary

Ett diskussionswebbinarium om pedagogisk utveckling med titeln Tankar och erfarenheter om hemvist och pedagogiskt ledarskap hålls onsdag 27 april kl 15.00. Formen är ett samtal om rollen pedagogisk utvecklare (PU) mellan (3) personer i (60) minuter i ett (360°)perspektiv. Där du kan vara med och ställa dina frågor. Webinariet kom till som stöd för pedagogiska utvecklare som nyss klivit på uppdraget, men erfarenheten visar att även erfarna utvecklare är lika nyfikna på både kunskap och andras erfarenheter. Webinariet är ett spontant samtal utifrån några fasta utgångspunkter och dokumenteras inte på något sätt.

Vi samtalar med Maja Elmgren om rollen pedagogisk utvecklare och högskolepedagogisk utveckling. Maja har lång och bred erfarenhet inom högre utbildning. Samtalet kommer beröra både pedagogiskt ledarskap och betydelsen av hemvist för en pedagogisk utvecklare. Inom det senare vill vi närma oss frågan om skillnader för rollen om den pedagogiska utvecklaren har sin hemvist både i ett ämneskollegium och en pedagogisk utvecklingsenhet eller enbart har sin hemvist i en enhet för pedagogisk utveckling.

Bakom initiativet ligger Oskar Gedda, Umeå universitet, och Niklas Brinkfeldt, Högskolan Dalarna.

Zoomlänk till webbinariet (ingen anmälan krävs). Länken gäller bara 27 april kl 15:00.

Ny version av Moodle

Lärplattformen Moodle 4.0 släpps nu och den nya versionen innebär nya designmöjligheter och större flexibilitet. Moodle är en av världens största lärplattformar och har en öppen källkod som betyder att den kan installeras gratis (även om det kostar en hel del att anställa sytsemförvaltare, utvecklare osv). Den nya versionen har en ny grafisk profil och nya möjligheter med flexible navigering, tidslinjer och kalendarfunktioner. Nya ikoner finns som visar olika aktivitetstyper och tydlig färgkodning visar att en deadline närmar sig eller har passerat.

Den här filmen ger en försmak av vilka möjligheter som finns i den nya versionen.

Webbi­na­ri­um: Vägen till öppen till­gång

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet presenterar den senaste utvecklingen inom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata i ett webbinarium, Vägen till öppen vetenskap - hur långt har vi kommit och vad måste nästa steg bli?, onsdag 20 april, 09:30-11:30. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att främja och samordna arbetet med att införa öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata.

Syftet med all öppen vetenskap är att öka tillgången till och nyttan av forskningsprocessens olika resultat inom och utanför forskarsamhället. Det gynnar både forskningen men också samhället i stort. Men var står vi idag, hur långt har vi kommit och vad måste till för att nå målet med öppen vetenskap?

Mer information och anmälan.

Europeiska rapporter om utmaningar inom högre utbildning

 

Det europeiska projektet DIGI-HE har publicerat tre rapporter som sammanfattar längre diskussioner inom expertgrupper med representanter från ett flertal universitet, s.k. thematic peer groups. Rapporterna beskriver nuläget inom tre områden (utbildning och bedömning, strategi och organisation, internationella partnerskap) samt utmaningar och möjligheter för europeiska universitet. Projektet är ett samarbete mellan DIGI-HE och EUA (European University Association)

Ett webbinarium 21 april, Embedding DELT (digitally enhanced learning and teaching) into curriculum and assessment, kommer att diskutera en av dessa rapporter i mer detalj.

• Curriculum and assessment
  This report highlights the multiple facets of curriculum and assessment in a digital environment, as well as challenges met by higher education institutions across Europe – such as reaching equity for all students, designing effective institutional strategies to embed DELT into curriculum, supporting teachers in experimenting and innovating with digital teaching, embedding assessment as integral part of curriculum, and developing students’ and teachers’ assessment literacy.
• Strategy and organisational culture.
  The report explains why organisational culture is crucial to successfully implementing educational innovation and identifies various components that need to be included in an institutional strategy. It also suggests selected actions that institutions need to explore as they look to harness the transformative potential of DELT over the short, medium and long term.
• International partnerships
  The report identifies different formats and approaches for digitally enhanced international partnerships, outlines a vision of the future of digitally enhanced internationalisation of higher education, highlights the key challenges that international partnerships face suggests a set of recommendations for universities, national and European institutions and the EdTech industry to overcome those challenges identified.

Nya lärmiljöer testas i Örebro

Örebro universitet och Akademiska Hus samarbetar kring nya lärmiljöer och har etablerat en testmiljö, Learning Lab, där lärare och forskare kan prova olika tekniska möjligheter som hybridundervisning, virtuell verklighet (VR) mm. De beskriver Learning Lab som en utvecklings- och innovationsarena för framtidens lärmiljöer. Miljön består av cirka 300 kvm med testrum, VR-center, studieyta och förråd. 

Ett radioreportage av SR P4 Örebro, De öppnar dörren till framtidens lärosal (lysna nedan), beskriver den nya miljön och intervjuar Magnus Hansson, pedagogisk utvecklare på Örebro Universitet.

Känslor och lärande

Photo by Uday Mittal on Unsplash

Känslor spelar en viktig roll i lärande men diskuteras sällan i pedagogiska kretsar. Det är väldigt svårt att prestera bra om man känner sig ledsen på grund av relationsproblem, känner sig utanför studiegruppen, är rädd att göra bort sig eller känner sig stressad. Samtidigt kan positiva känslor skapa engagemang och entusiasm för lärande. Olika strategier för att ta hänsyn till sådana faktorer diskuteras i en artikel i tidskriften Times Higher Education, Emotions and learning: what role do emotions play in how and why students learn? Artikeln betonar bland annat betydelsen av en trygg gemenskap, socialiseringsmöjligheter, tid för reflektion, möjligheter att bidra till aktiviteter på olika sätt och med olika medier osv. Läraren kan inte påverka studenternas privatliv och bekymmer men man kan skapa en miljö där man får ha en dålig dag och får ta ett steg tillbaka ibland.

No longer should higher education focus on learning as a purely cognitive process; emotions are an integral and valuable part of learning, and can be leveraged to promote engagement, motivation and student success. Recognising the role of emotions in learning can result in learning and teaching experiences that are enhanced and engaging.

Temacafé - Synkrona examinationer på distans

Photo by Samantha Borges on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sina digitala möten kring kvalitet i distansutbilding med ett temacafé, Synkrona examinationer på distans, den 12 april mellan klockan 12.00-13.00.

Hur skapar vi synkrona digitala examinationer som stärker studenternas lärande? Under detta café undersöker vi tillsammans möjligheter och lösningar i synkrona digitala examinationer. Caféet inleds av tre lärare som kort presenterar hur de har arbetat med digitala examinationer som stärker studenternas lärande: examination av laborativa färdigheter i kemi, muntlig examination på distans och arbete med poddar som examinationsverktyg. Efter introduktionen inbjuds alla deltagare till fördjupande diskussioner i breakout rooms, där du som deltagare har möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra till diskussionen.

Moderator: Claire Englund, Umeå universitet
Medverkande: 

Sara Wahlberg, Karlstads universitet. Examinera laborativ verksamhet i realtid och på distans.

Cecilia Almlöv, Sveriges lantbruksuniversitet. Munta på distans – ett bra lärtillfälle?

Ann Vestfält, Karlstads universitet. Muntliga examinationer genom podd eller seminarium + exit ticket

 
Anmäl dig till temacaféet
Sista anmälningsdag är den 11 april kl. 12.00.

Svenskarna och internet - valspecial

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Inför valet släpper Internetstiftelsen en extra rapport, Svenskarna och internet: Valspecial 2022

enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Ny rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val. Trots ett stort intresse för politik finns det många som känner oro för desinformation, hat och hot, i synnerhet i sociala medier. Carl Piva, vd, Internetstiftelsen, beskriver rapportens syfte:

I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Varannan väljare känner stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet. Många undviker politiska diskutioner på nätet på grund av rädsla för hat och hot och detta är ett problem för demokratin. Trots att många unga använder mest sociala medier för att läsa om nyheter anser de flesta att traditionella medier är mest pålitliga.

Pedagogik eller andragogik?

Photo by NeONBRAND on Unsplash

Hur skiljer sig skolans pedagogik (pedagogy) från vuxenpedagogik (andragogy)? En artikel av Cindy Nebel, Pedagogy vs. Andragogy: What's the Difference?, diskuterar detta utifrån definitioner i Malcolm Knowles bok The making of an adult educator (1989). Knowles såg tydliga skillnader som Nebel ifrågasätter: skolelever behöver lärarens struktur och motiveras främst av extern motivation som betyg och certifikat medan vuxna är mer självständiga, behöver veta varför de ska lära sig något och har mer intern motivation. Nebel menar att vi måste alltid förklara varför våra elever/studenter behöver lära sig något, vart det leder och till vilken nytta, oavsett ålder. Det är viktigt för alla grupper att känna sig motiverade genom delaktighet i lärprocessen och att vara en del av en trygg och stimulerande gemenskap. 

Artikelns slutsats är att även om barn och vuxna lär sig på olika sätt så har de mycket gemensamt och att vi kanske inte behöver skilja mellan dessa begrepp.

From what I can tell and from what others have shared on twitter, it seems as though pedagogy has shifted to look more and more like the andragogy that Knowles describes. The primary difference between child and adult learners? Their motivation to learn… sometimes. Children are put in classrooms and aren’t really given a choice about whether or not to be there, although when they do feel as though they have choice they will be more motivated to learn. Adults sometimes are choosing to learn. This is certainly true for adults coming back to school, but I would argue that most adults are put in formal or informal learning situations that they also aren’t choosing. Ever sat through an annoying PD session that had nothing to do with your role? Completed that annual training that required you to watch a bunch of online videos and take a quiz? How engaged were you in those learning situations?

SWEDNET inspirationsdagar i Kristianstad

Pressbild, Akademiska hus

Swednet, nätverket för högskolepedagogisk utveckling, arrangerar sina inspirationsdagar i Kristianstad den 9-10 maj med ett lunch till lunch arrangemang. Det övergripande temat är lärmiljöer och huvudtalaren är Magnus Hansson som har ansvarat för ett nyligen avslutat stort och intressant projekt vid Örebro universitet kring ämnet.

• Hur gör man för att en förändringsprocess kring lärmiljöer ska fungera?
• Hur kan högskolepedagoger bidra utifrån sin roll i ett sådan arbete?

Det fullständiga programmet kommer ut under veckan.

Anmäl dig här.

Flexibilitet inom givna ramar - ny studie om kontorsarbete

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Under pandemin har vi lärt oss att många arbetsuppgifter kan göras lika bra eller bättre hemifrån. Idag vill många fortsätta att arbeta hemifrån åtminstone en del av veckan och det skapar stor osäkerhet och även konflikter inom organisationen när man nu försöker skapa tydliga rutiner för alla medarbetare. En artikel i Arbetsmiljöforum, Ramar viktigt vid hybridarbete, beskriver resultaten från en ny studie om kontorsarbetets utmaningar av forskare vid Västra Götalandsregionen, Post-Pandemic Office Work: Perceived Challenges and Opportunities for a Sustainable Work Environment. Medarbetare och chefer inom två kommuner och regionen har intervjuats kring sina inställningar till hybridarbete och hur de ser på framtiden. 

Många menar att de kan koncentrera sig bättre hemma och får mer gjort utan alla störningsmoment som kontorsarbetet ofta innebär. De flesta vill gärna kunna kombinera hemarbete med kontorsarbete men samtidigt efterlyser tydliga riktlinjer från arbetsgivaren. Flexibilitet inom givna ramar verkar vara receptet. Men samtidigt ställer det nya utmaningar för chefer att hålla kontakt med alla medarbetare och skapa en teamkänsla. Det handlar om att leda i osäkra tider.

Artikeln slutar med goda råd om hur man kan hantera den hybrida arbetsplatsen.

Sätt ramar för att slippa välja och fatta beslut varje dag och för att undvika att det bli rörigt. Men försök sätta ramar där det finns utrymme för individuell anpassning.

Se det som ett lärande. Det finns inget facit så testa och se det som en process. Dra lärdomar och gör något åt eventuella utmaningar.

Ge tid och stötta i förändring. För många personer tar det mycket energi att ändra rutiner. Man måste ha tålamod och vara öppen för andras utmaningar och också vara kritisk: Behövs förändringen?

Ha dialog med medarbetarna.

Referens
Babapour Chafi, M.; Hultberg, A.; Bozic Yams, N. Post-Pandemic Office Work: Perceived Challenges and Opportunities for a Sustainable Work Environment. Sustainability 2022, 14, 294. https://doi.org/10.3390/su14010294

Framtidens universitet - webbinarium

Photo by Hadija Saidi on Unsplash

Hur ser högre utbildning ut år 2040? Hur påverkas dagens verksamhet av visioner om framtiden? Vilka styr våra framtidsvisioner? Dessa frågor kommer att diskuteras i ett webbinarium, Digital Futures for Education: Back to the future! What do universities look like in 2040?, 25 maj, kl. 13:00-14:30. webbinariet ingår i en serie evenemang under rubriken Digital Futures och arrangeras av KTH, Stockholms universitet och forskningsinsitutet RISE.

Digital Futures for Education is a new series of conversations and events that bring together key actors from academia, civil society, and the private and public sectors. Its mission is to provide a colloquial space for discussion and reflection on the digital transformation in education and the role of universities in today’s complex societies. The goal is also to build a community with key national and international educational actors.

I webbinariet möter du Gunnar Karlsson (KTH), Johannes Stripple (Lunds universitet), Elina Eriksson (KTH) och Maria Fogelström Kylberg, (Stockholms Akademiska Forum).