Diigo är ett exempel på social bookmarking. Genom att spara bokmärken (länkar till bra webbplatser) i Diigo kommer du åt alla dina länkar från vilken dator som helst. Dessutom kan du dela dina bokmärken med andra, skapa gemensamma länklistor med kollegor samt kommentera och diskutera alla länkförslag. Tjänsten används av många lärare för att få studenterna att aktivt söka lämplig kurslitteratur och motivera sina val. Dessutom kan forskare tipsa varandra om intressanta artiklar.
Nu finns det en guide för lärare som vill använda Diigo praktiskt i klassrummet, Student learning with Diigo. Guiden har byggts upp av en grupp lärare för att dela med sig av sina erfarenheter med verktyget och den innehåller en introduktion, filmer, praktiska lektionsplaner och diskussionsforum. Hela sajten har en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell, dela lika) som betyder att man skulle kunna översätta den till svenska.
Så fort man pratar om distansutbildning kommer invändningen att distansutbildningar har sämre genomströmning än campusutbildningar. Om man tittar bara på statistiken verkar det stämma men det finns många faktorer att ta hänsyn till och snart inser man att direkta jämförelser mellan campus och distans är oerhört svåra.
Jag och kollegan Linda Reneland-Forsman här vid Linnéuniversitetet har skrivit en internrapport om vilka faktorer som påverkar genomströmning och pekar på flera tänkbara förbättringsåtgärder (Genomlysning av distansverksamhet vid Lnu). Framför allt bör man fokusera på mer interaktivitet på kurserna och använda olika verktyg och metoder för att minska den pedagogiska distansen mellan läraren och studenterna. En konsekvent och övergripande satsning på lärarnas kompetensutveckling efterlyses. Bristen på övergripande strategier och kvalitetssystem är också bidragande faktorer. Det finns flera administrativa problem att lösa, inte minst att alla rutiner och processer utgår ifrån traditionell campusverksamhet (t ex antagningsrutiner och terminsindelning) som oftast är irrelevanta för äldre yrkesverksamma studenter som läser via nätet.
Rapporten fokuserar på situationen inom det egna universitetet men har även en hel del avsnitt som gäller distansutbildning i stort.
Få yrken är föremål för så mycket diskussion som läraryrket. Alla har synpunkter om skolan och undervisning eftersom alla har gått i skolan men det finns många felaktiga uppfattningar som är svåra att tvätta bort. En artikel i eSchool News, Ten common myths about teaching, skriver om en undersökning bland lärare i USA om vanliga missuppfattningar och deras svar på kritiken.
- eSchool News recently asked readers: “If you could clear up one misconception about teachers and/or teaching, what would it be?” Our goal was not only to help others understand these misconceptions, but also to learn how teachers feel they are perceived by others.
De tio vanligaste myterna enligt artikeln är:
De som inte kan, undervisar
Läraren jobbar bara till 15.00
Lärare får för mycket semester
Om läraren är bra blir elevernas betyg bra
Läraryrket är inte särskilt krävande
Läraren är ansvarig för elevernas lärande
Har du gått i skolan så vet du vad undervisning innebär
Norgesuniversitetet har just publicerat rapporten Digital tilstand i høyere utdanning 2011 som är resultatet av en stor nationell undersökning (2008 - 2011) om hur digitala verktyg används inom norsk högre utbildning. Rapporten visar att studenterna förväntar sig allt flera inslag av digitalisering i sina kurser och att de provar själva nya verktyg för att samarbeta, skriva och söka information. De vill ha mer flexibla upplägg och möjligheten att komma åt kursmaterial varifrån som helst och flera menar att genomtänkt och pedagogisk användning av digitala resurser ger en kurs högre trovärdighet.
Samtidigt visar rapporten att lärosäten inte har förändrat sin syn på digitalisering under de senaste åren och att de flesta använder digitala verktyg för att stödja traditionell undervisning i stället för att utnyttja nya möjligheter till kollaboration och aktivitet. Lärosätena delegerar fortfarande utvecklingen till eldsjälar och det finns få som satsar strategiskt på digital kompetens och flexibelt lärande. Bristen på systematisk pedagogisk kompetensutveckling för lärarna tas också upp i rapporten.
- Undersøkelsen indikerer at det (over en treårsperiode) er liten eller ingen endring i hvordan lærestedene jobber med tilrettelegging og implementering av bruk, det være seg tiltak som strategier og virkemidler, kompetanseheving og infrastruktur. Mange ledere satser fortsatt på ildsjeler til å drive arbeidet fremover. I tillegg ser det ut til at fagansatte har opplæringsbehov som ikke er dekket, og at kompetansehevingstiltak ikke alltid er tilpasset behovene. Det er bedre samsvar mellom studentenes behov for opplæring og hvilken opplæring de blir tilbudt, men også studentene har udekte opplæringsbehov.
Blended learning handlar om att blanda nätbaserat lärande med fysiska möten. Men hur ska man blanda? Vad fungerar bäst på nätet och vad fungerar bäst i klassrummet?
Salman Khan är mannen bakom den världsberömda Khan Academy (korta filmer om matematik, fysik, kemi med tillhörande övningar mest på gymnasienivå) och i denna film berättar han om vad blended learning innebär för studenter och lärare. Han berättar bland annat om begreppet "flip the classroom." Traditionellt har studenterna fått input i klassrummet via föreläsning och sedan arbetat själva med uppgifter hemma i form av läxor. Khan menar att man bör i stället låta de se genomgången som film hemma och sedan öva i klassrummet där läraren kan ge stöd.
Filmen nedan är bäst i helskärmsläge (klicka på symbolen längst nere till höger i videorutan för att se den i helskärm).
Det finns mycket forskning inom kognitiv psykologi som visar nya insikter om hur lärande sker men undervisning inom högre utbildning fortsätter opåverkad. Det var en av slutsatserna från en konferens och undervisning och lärande vid amerikanska Harvard University enligt en artikel i Chronicle of Higher Education, Harvard Conference Seeks to Jolt University Teaching. Problemet är att allt för lite tid ägnas åt pedagogisk utveckling och att lärarna satsar mest tid att förmedla kunskap i stället för att främja lärande.
- In large part, the problem is that graduate students pursuing their doctorates get little or no training in how students learn. When these graduate students become faculty members, he said, they might think about the content they want students to learn, but not the cognitive capabilities they want them to develop.
Studenterna blir i sin tur passiva mottagare av information i stället för att aktivt söka kunskap och tillämpa den i praktik. Traditionell föreläsning utmanar inte studenterna:
- Lectures set up a dynamic in which students passively receive information that they quickly forget after the test. "They're not confronted with their misconceptions," Mr. Mazur said. "They walk out with a false sense of security."
The traditional lecture also fails at other educational goals: prodding students to make meaning from what they learn, to ask questions, extract knowledge, and apply it in a new context.
Konferensen tog också upp frågor kring examination och bedömning med bland annat kritik om det onödigt komplicerade och otydliga språket som används av både lärare och studenter. Läs artikeln och titta gärna längre ner på alla kommentarer.
OpenStax College erbjuder gratis digitala kursböcker för studenter inom högre utbildning. Organisationen stöds av flera stora finansiärer som William and Flora Hewlett Foundation, Bill & Melinda Gates Foundation, 20 Million Minds Foundation, Maxfield Foundation, and Rice University. Idén är att ta fram bra grundläggande kurslitteratur inom de viktigaste ämnen. Alla böcker är framtagna av experter inom området och är föremål för peer review (granskade av andra experter).
Studenter och lärare kan läsa böckerna gratis på webben men tryckta versioner kan också beställas mycket billigare än traditionell kurslitteratur. Dessutom finns det nätbaserade övningar kopplade till böckerna (betaltjänst). Böckerna revideras kontinuerligt och lärare är välkomna att föreslå ändringar och tillägg. Det här är ytterligare ett exempel på öppen utbildning och skapar tryck på förlagsbranschen. Kurslitteratur måste kunna uppdateras och revideras utan att behöva trycka nya tunga böcker och övergången till digitala läromedel är i full gång.
Amerikanska utbildningsmyndigheter med utbildningsministern Arne Duncan i spetsen satsar på att amerikanska skolor ska gå över till digitala läromedel under de närmaste åren. Stefan Pålsson har skrivit en bra bloggpost om detta på Skolverkets Omvärldsblogg, Alla skolor i USA ska gå över till digitala läromedel. Förra veckan uppmanade utbildningsministern alla skolmyndigheter i samarbete med läromedelsindustrin att förbereda en övergång till digitala läromedel inom 5 år.
Den digitala skolan kräver en helt förändrad syn på lärarrollen och lärande. Detta betonas i en guide för skolor och lärare som har tagits fram av Federal Communications Commission (FCC), Digital textbook playbook.
- Nu vill den federala regeringen att förändringsarbetet ute på landets skolor ska börja ta fart på allvar, men för att det ska bli möjligt krävs vägledning och hjälp att komma vidare. I höstas startade en storsatsning kring forskning om it och lärande, och nu är det dags att ta tag i skolornas konkreta vardag. I den guide som har tagits fram, vill man förklara varför övergången är viktig och ge konkreta tips och råd om vad som bör göras. Utgångspunkten är att det krävs en systemförändring för att skolan ska kunna fylla sin roll i samhället. Därför gäller det för skolan att lämna 1900-talets förutsättningar bakom sig och istället se vad som kan och bör göras idag.
Guiden betonar att vi inte bör jämföra tryckta kursböcker med digitala läromedel eftersom de fyller helt olika funktioner och har olika sätt att presentera material. Övergången till 2000-talets skola kräver planering, förberedelser och engagemang av alla inblandade och nu kommer tydlig styrning och uppmuntran från högsta nivå.
Plagiering inom högre utbildning har fått ganska mycket medieuppmärksamhet den senaste tiden. 16-18 juli hålls en internationell konferens i Newcastle, England för att diskutera problemet och hur man kan förebygga plagiering på ett effektivt sätt: 2012 International Plagiarism Conference. Konferensen, som hålls för femte gången, kommer att lyfta fram goda exempel och aktuell forskning inom området.
- The Conference promotes approaches to authentic assessment, which place the student at the heart of the learning process. It combines personal best practices with approaches to assessment, which both address plagiarism and support a high-quality learning experience along with strategies for managing the issue from an institutional level. The Conference provides a unique opportunity to connect with key thinkers in the field and to discover best practices and new approaches.
Konferensens webbplats har, förutom information om konferensen, länkar till många bra resurser och intitiativ (under fliken Resources).
Danska Undervisningsministeriet har nu bestämt att ge gymnasieelever tillgång till nätet under skriftliga prov i 11 ämnesområden. Ett begränsat experiment med detta har pågått under de senaste 2 åren med goda resultat och nu satsar man vidare i flera ämnen. En artikel i danska Metro, Google er med til eksamen, skriver att beslutet väcker många frågor från lärare och föräldrar, inte minst kring plagiering och fusk. Nyckeln är elevernas och även lärarnas digital kompetens och kunskap om källkritik, enligt ordförande for Engelsklærerforeningen, Bodil Hohwü Nielsen:
- Det er på tide at få digital eksamen i engelsk, og der er mange muligheder for at lave spændende opgavetyper. Men jeg kan godt være bekymret for de svage elever. Selv om vi tror, de unge kan alt med computere i dag, er nogle af dem overraskende dårlige til at bruge internettet kritisk og kommer ikke klikket bag om. De mangler digital dannelse. Hvis vi ikke får klædt dem godt nok på, risikerer de at få en karakter, som ikke svarer til det niveau, de er på.
Alla svar i sådana prov kommer att kontrolleras för plagiering men resurser krävs för att förebygga sådant genom mer diskussion i klassrummet.
Enligt juristen Henrik Faursby Ahlers:
- Det er en rigtig god idé at give gymnasieelever mulighed for at bruge internettet til eksamen, for så kan de lære fornuftig adfærd med kildemateriale tidligt. Men når man åbner sluserne til information, frister man også svage sjæle. Derfor er gymnasierne nødt til at lave effektive kontroller og stikprøver for at bevare kvaliteten i uddannelsessystemet.
Anledningen till reformen är att det är orealistiskt idag att skriva kvalificerade uppgifter utan tillgång till referensmaterial och att provet ska likna mer en uppgift på arbetsplats där man har självklart tillgång till källmaterial. Fokus i provet byts från faktakontroll till analys och reflektion där fusk är betydligt svårare.
Nordiska nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) ordnar under våren en serie webbseminarier.
Seminarierna hålls varje månad fram till maj och experter inom distansundervisning/flexibelt lärande delar med sig av sina tankar och erfarenheter. Alla seminarier går 13.00 - 14.00 och sänds via e-mötesverktyget Adobe Connect, http://frea.emea.acrobat.com/distans.
13 februari - Henrik Helms: Innovasjon i læring.
13 mars - Taru Kekkonen, How Online studies can provide a flexible arena for drop outs
13 april - Nordinfo: Involvera och engagera lärande.
14 maj - Hrobjartur Arnason: Mobile learning Det koster ingen ting å være med.
Alla seminarier är öppna och gratis. Registration i förväg behövs - klicka här.
Vad skulle hända om till exempel en grupp gymnasieelever fick bestämma helt själv vad de skulle studera och hur? Skulle de bara ta det lugnt och spela spel? Inte enligt ett amerikanskt försök, The Independence Project. En grupp elever fick bilda en egen grupp i skolan där de bestämde helt vad de skulle göra varje dag och var helt fria från all undervisning. En artikel i New York Times från förra året, Let Kids Rule the School, skriver om experimentet och de häpnadsväckande resultatena.
Gruppen var en blandning av olika nivåer med både högpresterande elever och ett par som hade problem i skolan och hade tänkt sluta helt. De tog fram egna mål och jobbade tillsammans i flera projekt. De kunde fråga lärarna vid behov eller ta in hjälp utifrån. Projektet lyckades över all förväntan. Alla elever läste flera böcker än dem som var med i den vanliga undervisningen och hade dessutom kommit längre i matematik, ett ämne som flera i gruppen hade tidigare så gott som gett upp. Alla hade genomfört ett eget projekt som att lära sig laga mat, skriva en roman eller spela piano och hela gruppen hade ett gemensamt projekt - att göra en film som visar andra ungdomar hur de kan lära sig själva.
- The students in the Independent Project are remarkable but not because they are exceptionally motivated or unusually talented. They are remarkable because they demonstrate the kinds of learning and personal growth that are possible when teenagers feel ownership of their high school experience, when they learn things that matter to them and when they learn together. In such a setting, school capitalizes on rather than thwarts the intensity and engagement that teenagers usually reserve for sports, protest or friendship.
Titta på denna film med intervjuer med både elever och lärare. Vågar vi släppa loss denna kreativitet?
Förra året släppte glasföretaget Corning en film (A day made of glass) som visade hur nya glastekniker kommer att påverka framtidens vardag. Filmen fick enorm uppmärksamhet på nätet och nu har de tagit fram en uppföljare, A day made of glass 2, som visar hur glasskivor kombinerade med pekskärmsteknik och trådlösa nät kommer att skapa helt nya kommunikationsmöjligheter. Det mesta som syns i filmen är faktiskt redan tekniskt möjligt men inte kommersiellt genomförbart ännu.
Frågan för oss inom utbildning är förstås - hur förbereder vi våra studenter för denna framtid?
Informationskompetens handlar om att kunna söka och kritiskt granska information på nätet. I en värld som svämmar över med information måste vi kunna filtrera flödet själva och kunna hitta pålitliga källor. Vi behöver kunna skapa nätverk för att hjälpa oss hitta information, diskutera det vi hittar och samarbeta för att skapa ny kunskap. Många människor, unga som gamla, skanar dessa kompetenser och risken finns att den digitala klyftan i samhället ökar.
UNESCO har en bra guide till dessa nyckelkompetenser, Understanding information literacy: a primer. Guiden riktar sig till beslutsfattare och ledare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning och betonar vikten av att arbeta mot informationskompetens för alla. Guiden finns idag på engelska och franska och kan laddas ner från UNESCO.
Sociala medier är ständigt med i rampljuset - på TV och radio, i tidningar och förstås på webbaserade nyhetssidor. Men har sociala medier blivit vardag för alla i samhället? Ny forskning visar att media har till viss del överdrivit framgångarna. Håkan Selg vid Uppsala Universitet har undersökt attityder till sociala medier hos dem som arbetar inom sektorn IT och telekom. I ett pressmeddelandet på Forskning.se, Sociala medier hajpas av medierna men ratas av andra, står det att även om sociala medier har definitivt drivit en radikal förändring inom publicering, är det fortfarande bara en insatt del av befolkningen som utnyttjar sociala medier på riktigt.
Enligt Håkan Selg: - Samtidigt är det gruppen mycket aktiva användare som format vår bild av sociala medier. Det lätt att glömma bort att sociala medier som professionella verktyg nog främst är intressant för vissa yrkeskategorier och i specifika situationer.
De flesta känner till olika sociala medier men relativt få är riktigt aktiva och oftast är det kvinnor som ägnar sig mest åt nätverkande och interaktivitet.
- Studien baseras på en enkätundersökning med så kallade tidiga användare, i detta fall medlemmar i Dataföreningen. Det rör sig om en relativt homogen grupp, flertalet med yrkeskoppling till IT eller telekom och där samtliga branscher är representerade. Desto mer intressant framstår den stora spridningen i användningen.
Sociala medier har nu uppnått status av mogen teknik så till vida att användarna lärt sig hantera verktygen. Facebook utnyttjas av de allra flesta huvudsakligen för att upprätthålla personliga kontakter. Endast några få procent av samtliga tillfrågade är aktiva på Twitter i yrkesrelaterade frågor eller deltar i diskussionsgrupperna på LinkedIn.
