Brittiska studenter inte tillräckligt förberedda för den digitala arbetsmarknaden - ny studie

"Students collaborating" (CC BY 2.0) by college.library

En ny stor undersökning av brittiska JISC visar att 70% av universitetesstudenter tycker att digitala kompetenser är nödvändiga för framtidens arbetsmarknad men endast 41% anser att sina utbildningar förbereder dem tillräckligt bra. Resultaten från undersökningen, som omfattade 37 000 studenter från universitet, högskolor och yrkeshögskolor, har publicerats i en ny rapport från JISC, Digital experience insights survey 2018: findings from students in UK further and higher education.

Nästan två tredjedelar av de tillfrågade svarade att de inte fick tillräcklig förhandsinformation om vilka digitala kompetenser som krävdes på sin utbildning. Många utrycker frustration över lärare som inte kan hantera digitala verktyg tillräckligt bra och många uttryckte oro över hur deras data behandlas och risker för säkerhetsbrister. Samtidigt var de flesta väldigt nöjda med sina utbildningar, undervisningskvaliteten och den ökade flexibiliteten som de får via lärosätets digitala plattformar.

Ladda ner rapporten som pdf.

Fler väljer distansutbildning till hösten

Allt fler vill kunna läsa på distans i synnerhet i norra Sverige enligt ett radioreportage av Sveriges Radio, Fler vill läsa på distans. Nya siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR) visar att 89 000 studenter har sökt distansutbildningar till hösten, en ökning på cirka 5000 sedan förra året. Det är främst programutbildningar som lockar mest. De som söker bor i mindre landsbygdskommuner, har familj och har ingen möjlighet att flytta till en högskoleort. I reportaget intervjuas en kvinna i Lycksele som ska  läsa till tandsköterska. För henne betyder möjligheten att studera på distans väldigt mycket:

- Att man kan utbilda sig härifrån betyder jättemycket. Det betyder att det är någon som vill bo kvar här. När man far iväg till en större stad och pluggar är det lätt att till exempel de högutbildade blir kvar där. De hittar någon de älskar och startar sitt liv på ett annat ställe.

Lyssna på reportaget här.

Bibliotekskonferens i Norrköping

"Norrköping" (CC BY-NC 2.0) by SamosBeach

SFIS Mellansveriges Teknikdag 2018 med titeln Gott och blandat äger rum onsdag 17 oktober på Arbetets museum, Norrköping. Konferensen riktar sig främst mot bibliotekspersonal och informationsspecialister. Konferensens gästtalare är:

• Anna Berggren berättar om planerna för Libris XL. 
• Erik Fichtelius är känd i bibliotekssverige för den utredning och genomlysning han arbetar med för Kungliga bibliotekets räkning. Idag ger han oss en lägesrapport.
• Åsa Larsson Viralgranskaren är välkänd för sina granskningar av påstående och fenomen i Sociala medier. Åsa kommer att berätta för oss hur de arbetar samt komma med tips och trix för effektiv granskning.
• Robert Eklund är biträdande professor i Språk och Kultur vid IKK och Språkteknolog med lång erfarenhet av skapandet, designen och utvärderingen av gränssnitt mellan människa och maskin från Telia. 
• Ann-Marie Eklund Löwinder är säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige IIS och ska tala om säkerhetsproblem som hänger samman med IT och IT-hantering.

Anmälan senast 7 oktober. 

Virtuell tavla för ökad interaktivitet

Whiteboard.fi är ett nytt interaktivt verktyg som ger läraren möjlighet att ställa frågor och få in svar från alla i klassen utan att de ser varandras svar. Läraren skapar en ny sida och ger länken till alla i klassen. De loggar in med namn och läraren kan sedan ställa en fråga. Varje student svarar och läraren ser alla svar i realtid på sin tavla. När alla svar har kommit in kan man enkelt gå till en ny fråga eller arbetar med studenter som verkar ha problem med frågan. Ett bra verktyg för formativ bedömning alltså. När man lämnar rummet rensas ytan automatiskt.

Whiteboard.fi is an instant formative assessment tool for your classroom, providing you with live feedback and immediate overview over your students.

Ask a question, and let the whole class answer by using Whiteboard.fi. This way you will activate the whole class, and everybody gets the opportunity to answer - not just the ones raising their hands. You also see all incorrect answers - providing you with valuable information of different misunderstandings.

Whiteboard.fi fungerar lika bra på datorer, mobiler eller plattor.

Hitta tillgängliga läromedel

"Accessible Sign" (CC BY-NC-SA 2.0) by m.gifford

Hitta läromedel är en tjänst som hjälper dig att hitta läromedel som är anpassade för specialpedagogiska sammanhang. Tjänsten har tagits fram av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och innehåller kursmaterial från många olika källor som passar elever med någon form av funktionsnedsättning. Tjänsten riktar sig mot lärare och materialet bygger på läroplanen. För varje resurs finns det lärarhandledning och information om målgrupp, nivå, anpassning mm. Materialet har valts ut av erfarna specialpedagoger.

Urval och beskrivning av läromedlen görs av rådgivare och specialpedagoger inom SPSM. I många fall gör vi bedömningen att läromedlen kan passa för fler målgrupper än vad förlagen anger. Till exempel kan det vara läromedel där bilder och innehåll kan passa för både yngre och äldre elever. Det kan också vara ett läromedel som är utvecklat för grundskolan, men som också kan passa för andra skolformer.

Hitta läromedel innehåller, förutom kursmaterial, även bra guider om olika former funktionsnedsättning och inspirationsmaterial till lärare inom allt från förskola till gymnasiesärskolan, SFI och särskild utbildning för vuxna.

Blockkedjan - en introduktion

CC BY-SA Some rights reserved by Davidstankiewicz on Wikimedia Commons

Du har säkert hört begreppet Blockchain/Blockkedja under det senaste året men vet inte riktigt vad det handlar om. Vill du veta mer om blockkedja får du en enkel förklaring i det senaste numret av det utmärkta  nyhetsbrevet Futurewise (ett nyhetsbrev som förklarar digitala trender i samhället).

Blockkedjan handlar om en avancerad krypteringsteknik som betyder att vi kommer att kunna t ex validera akademiska meriter  och säkra transaktioner.utan mellanhänder. Det handlar om att varje transkation får en digital vattenstämpel som inte kan förfalskas och så kan säkra överföringar ske utan inblandning av tredje part, som en bank eller ett universitet. Just nu råder det lite mediehysteri kring blockkedja och man kan undra om den blir lika stor som många tror. Men det är alltid bra att vara informerad och insatt i de senaste trenderna!

Vill du veta mer om hur blockkedja kan påverka högre utbildning kan du läsa en rapport som togs fram tidigare i år av EU-kommissionen: Blockchain in education.

Digital exkludering kan leda till social exkludering för äldre - ny forskning

"computers" (CC BY-SA 2.0) by JodyDigger

Äldre personer som saknar kunskap om digital teknik riskerar utanförskap och sämre livskvalitet. Det visar en ny studie av Linda Reneland-Forsman, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, 'Borrowed access' – the struggle of older persons for digital participation. Äldre som saknar digitala kompetenser tvingas avstå från viktiga tjänster som flyttas till nätet eller levereras via appar. För många är det svårt eller omöjligt att arrangera resor, använda banktjänster eller komma åt vårdtjänster och hälsoråd. Detta skapar ett utanförskap och även en skuldkänsla att man inte hänger med.

– Min studie inramas av en stark koppling mellan digital exkludering och social exkludering. Den visar på tydliga förändringar i livsstil, som att man avstår från resor och kulturella aktiviteter, och även på att man skuldbelägger sig själv och accepterar ett utanförskap.

... Det är viktigt att belysa diskussionen om val i relation till utanförskap. Är det överhuvudtaget möjligt att tala om val för denna grupp vad gäller att stå utanför en digital samhällsförändring? 

Linda Reneland-Forsman ger följande råd till beslutsfattare:.

• Utbildningsinsatser och support närmare vardagen.
• Parallell utveckling av alternativa kontaktvägar som kompenserar för brist på eget socialt nätverk eller tillgång till en tidigare arbetsplats.
• Att grupperingar på nationell nivå från olika sektorer skapas för att titta på konsekvenser för olika grupper.

Källa: Pressmeddelande från Linnéuniversitetet.

Pedagogiska utvecklingsarbetet i högskolan ska kartläggas

Pressmeddelande från Regeringskansliet (30 augusti):

Pedagogisk utveckling är centralt för kvaliteten på högre utbildning. Digitalisering och distansutbildning medför nya utmaningar för undervisningen. Därför ger regeringen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att följa upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitet och högskolor.

− Den som undervisar ska ha den pedagogiska kompetens som behövs. Alla utbildningar måste hålla hög kvalitet på undervisningen, oavsett om man pluggar på campus eller på distans. Det gäller hela landet, hela livet, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Pedagogisk skicklighet är ett krav för att anställas som lektor eller professor enligt högskoleförordningen. Många lärosäten har drivit en betydande utveckling på området, med exempelvis kriterier och processer för bedömning av pedagogisk kompetens vid anställning, förbättrad kompetensutveckling och mer forskning på området. Behovet av ytterligare insatser för att stärka den pedagogiska utvecklingen har påtalats av framför allt studentorganisationerna. En uppföljning av det pedagogiska utvecklingsarbetet blir därför ett viktigt underlag för både regeringen och lärosätena.

Enligt uppdraget ska UKÄ följa upp hur universitet och högskolor arbetar med pedagogisk utveckling. UKÄ ska också ge en översiktlig bild om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling samt fördjupningsstudier som bedrivs och vilka resultat som har nåtts.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019.

Learning Forum 2018

Ytterligare en konferens att notera i almanackan heter Learning Forum 2018 som äger rum i Göteborg 9-10 oktober. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats mellan forskare och lärare med fokus på skolans digitalisering.

Learning Forum är en konferens på Lindholmen Conference Centre i Göteborg som ämnar till att skapa en koppling mellan pågående forskning och utvecklingen av skolans digitalisering. Här kan du delta i ett lärande och kompetensutbyte genom informella, nätverkande och delade aktiviteter, och låta dig inspireras av föreläsare. Konferensen är en mötesplats mellan forskare från en bredd av forskningsfält, samt strategisk personal inom skolans digitalisering och syftar till att skapa en förståelse över den forskning som bedrivs idag, samt till att identifiera vilka behov av forskning som återfinns bland såväl skolhuvudmän som edtechföretag.

Flera välkända forskare och ledare kommer att tala vid konferensen, bl. a. Åke Grönlund (Örebro universitet), Karin Hedman (Skolverket), Carl Heath (RISE), Anna Bjurström (Vinnova), Mattias Arvola (Linköpings universitet). Konferensen arrangeras av RISE, Skolverket, SKL och Vinnova.

Mer information och anmälan.

Här kommer en kort film om konferensen.

Webjets - kollaborativ arbetsyta

Webjets är ett flexibelt verktyg för kollaboration där du och dina kollegor kan lägga upp texter, dokument, filer, länkar och filmer på en gemensam arbetsyta. Webjet liknar Padlet, som många använder idag, men har några finesser som är mycket intressanta. Du kan skapa resurssamlingar (en videolista), skapa tankekartor och för att lägga in en länk, en fil eller annat objekt behöver du bara dra och släpp det från en mapp i datorn. Som vanligt med nätbaserade verktyg är basversionen gratis men om du behöver mer utrymme och flexibilitet, får du betala en månadsavgift.

Introduktionsfilmen visar de flesta finesserna.

Äntligen - en MOOC om katter!

"Ioda geek 1" (CC BY-NC-ND 2.0) by victorillen

Om du skulle skapa en MOOC (Massive Open Online Course) och vill locka det största möjliga antalet deltagare, vilket ämne skulle du satsa på? Katter förstås - och kanske även hundar! Nu lanserar University of Edinburgh en öppen kurs med titeln The truth about cats and dogs. Kursen handlar om katt- och hundbeteende och riktar sig mot alla som vill få en mer vetenskaplig syn på sina husdjurs beteende.

What is your cat revealing to you when she purrs? What is your dog expressing when he yawns or wags his tail? Understanding your cat and dog’s behaviour and the way they communicate with you, will enable you to better understand their needs and strengthen your relationship with them.

Kursen startar snart men det går fortfarande att anmäla sig.

SUNET-dagarna i Karlstad

"New_DSC_0016" (CC BY 2.0) by Swedish Girls

Sunetdagarna hösten 2018 hålls vid Karlstads universitet 1-4 oktober. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar med IT-frågor vid alla SUNET-anslutna lärosäten. På programmet finns flera intressanta pass:

• Erik Johansson från UHR berättar om ”fusk i högskolesektorn”
• Patrik Fältström från Netnod informerar om projekt Särimner, som Sunet och Netnod utför för Post- och Telestyrelsen, med syfte att kunna sprida information till befolkningen vid extrema händelser. 
• Läget med den nya dataskyddsförordningen GDPR
• Blockchain. Att använda blockkedjor för att lösa världsproblem har på senaste tiden varit lika hett som molnlösningar var för ungefär tio år sedan. Vi kommer att få höra ett föredrag om blockkedjor från ett akademiskt perspektiv, några stundtals roliga exempel från projekt som använder blockkedjor, och några av de utmaningar som finns kring att använda blockkedjor idag. 

Förutom deltagande i SUSEC-middagen och passen på torsdag så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader. 

Program för veckan och länk för anmälan finns på https://www.sunet.se/evenemang/sunetdagarna-hosten-2018/

En 3D-penna

Tänk att kunna rita 3D bilder i luften. Nu kan du göra det med en 3D penna som heter LIXpen, Pennan "skriver" i plast som härdar direkt och du kan rita ganska komplicerade 3D objekt. Pennan kostar cirka 1000 kronor. Filmen förklarar bäst hur pennan fungerar.

Skolans digitalisering sker på edtechbranschens villkor - debattartikel

"SMART Board in action" (CC BY 2.0) by kjarrett

Det finns en farlig mytbildning kring skolans digitalisering som drivs av kommersiella krafter. Det menar Jenny Maria Nilsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Skolor luras att digitalisera med falsk marknadsföring. Artikeln är en kritisk analys av edtechbranschens inflytande i svenska skolor där kommuner och skolor övertygas att köpa in dyr utrustning, plattformar och verktyg. Ofta hörs det argument att skolan ligger långt efter i den digitala utvecklingen och att de flesta elever kommer att ha jobb som inte existerar idag. Därför måste skolan hänga med i den tekniska utvecklingen för att se till att eleverna utrustas för en osäker framtid (generaliseringar som upprepas ofta utan vetenskapligt bevis).

Författaren håller med att digitalisering är en viktig del av skolans verksamhet men är kritisk till hur skolan har varit för okritisk till industrins säljargument.

- Digitaliseringen har inte skett utifrån skolans behov, det är inte så kallade pull-faktorer som har fått råda utan push-faktorer: edtech-bolagens behov. Samhällets ambitioner för den utbildning vi ger våra unga bör vara andra än att underordna dem en mytbildning som springer ur kapitalismens sämsta sidor. Skolmyndigheter, politiker, fackliga ledare – de som borde ha värnat skolans oberoende – har sålt ut den, inte bara till marknadsföring utan till falsk marknadsföring, och vi bör intressera oss för hur det drabbar elever, lärare och i förlängningen hela samhället.

Källkritik i skolan - ny studie

"Google Chrome Notebook Pilot" (CC BY-NC-SA 2.0) by rwentechaney

Undervisningen i källkritik i svenska skolor räcker inte för att utrusta eleverna för dagens utmanande medielandskap. Det framgår av en ny studie av Olof Sundin och Hanna Carlsson vid Lunds universitet, Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport, genomförd på initiativ av Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Enligt ett pressmeddelande från IIS, Skolans källkritiksundervisning behöver uppdateras, baseras dagens undervisning på traditionell källkritik och saknar viktiga kunskaper om sökmotorer och sociala medier. 

Pressmeddelandet fortsätter:

– Traditionell källkritik är bra, men det räcker inte i en digital vardag. För att kunna värdera information på nätet är det lika viktigt att förstå den infrastruktur som sökmotorer och sociala medier utgör för att vi ska ta del av källor. Det handlar om att få eleverna att kritiskt kunna förhålla sig till de algoritmer som gör urval åt dem när de söker information på nätet, säger Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar.

I den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med detta läsår blir digital kompetens en viktig del i alla ämnen. I de nya skrivningarna står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

De viktigaste resultaten i rapporten:

• Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
• En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.
• Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
• I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.