Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd

Sex lärosäten i landet erbjuder snabbspår för utländska lärare men bara en utbildning sker på distans. Utbildningen arrangeras av Umeå universitet och Arbetsförmedlingen, enligt ett pressmeddelande på Cision, Lärarutbildning på distans en hjälp för glesbygd. Utbildningen arrangeras nu för tredje gången och gynnar framför allt studenter i glesbygden.

– Att erbjuda distansutbildning har visat sig vara ett framgångsrecept. Det gör att många nyanlända kan delta oavsett var de bor, säger Irene Sedlacek, samordnare vid Umeå universitet.
I den nya utbildningsomgången deltar elva personer från Jämtland. Av dem är åtta nyanlända kvinnor från Strömsunds kommun boende bland annat i Gäddede, Hammerdal och Hoting.

– Upplägget med distans ökar chansen att locka deltagare som bor på andra orter än universitetsorter. Flyttar man till studierna är det risk att studenterna bor kvar där efter utbildningen. Distanslösningar gör att fler kan bo kvar på hemorten och ändå skaffa utbildning inom bristyrken, säger Helen Hörnqvist, verksamhetssamordnare vid Arbetsförmedlingen.

Utbildningen omfattar 26 veckor och vänder sig till nyanlända lärare och förskollärare som är arabisktalande. Utbildningen består av en distansbaserad teoridel, praktik på skolor eller förskolor kombinerat med studier i svenska på deltagarnas hemorter. Umeå universitet har tillsammans med fem andra lärosäten planerat utbildningen och ordnar också praktikplatser på skolor och förskolor. Arbetsförmedlingen ansvarar för att anta deltagarna till utbildningen.

– Upplägget ger deltagarna en unik möjlighet att lära känna den svenska skolan i teori och praktik. En annan fördel med utbildningen är att det ger förutsättningar för att lära sig det svenska språket snabbare, säger Irene Sedlacek.

Snabbspåret har erbjudits vid två tillfällen tidigare och totalt har 76 deltagare genomfört utbildningen. Genom snabbspåret är tanken att arbetsgivare lättare ska hitta lärare och förskollärare, som det råder stor brist på i dag.

– Vi behöver fler utbildade lärare och förskollärare i Sverige och det gäller därför att ta tillvara den kompetens som många nyanlända har med sig. säger Helen Hörnqvist.

Umeå universitet är ett av sex lärosäten i landet som fått i uppdrag av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter att ta fram en gemensam utbildning som ska erbjuda nyanlända pedagoger en väg framåt för att de så snabbt som möjligt ska få svensk lärar- och förskollärarlegitimation.

Lägesbild av digital kompetens i Sverige

Digital kompetens och det livslånga lärandet är nyckelområden för Sveriges digitala utveckling enligt en ny rapport från Digitaliseringsrådet, En lägesbild av digital kompetens, som publicerades i somras. Rapporten beskriver de viktigaste utmaningarna som vi står inför och kopplar dem till digitaliseringsstrategin. De tre viktigaste utmaningarna är:

• Alla ska med. Vi får inte skapa en digital klyfta i samhället mellan de som klarar sig i den digitala världen och de som står utanför.
• Brett kompetensbehov. Vi har ett stort behov av kvalificerad arbetskraft men en stor brist på folk med rätt kompetens. 
• Livslångt lärande. Alla kommer att behöva utbilda sig under hela sin arbetsliv för att hänga med i utvecklingen.

Framför allt betonas området livslångt lärande som beskrivs som ett måste:

I en allt mer snabbföränderlig värld ställs det förnyade krav på kompetens som kan främjas av livslångt lärande. Studier kring framtidens marknad visar på att rörelserna kommer bli större och individen kommer behöva anpassa sig snabbare än tidigare. Det förutsätter strukturer och stöd för lärande. Vi bedömer att det behövs nya incitament och praktiska förutsättningar som gör det möjligt att i högre utsträckning utveckla sin kompetens parallellt med arbetslivet.

Vår rekommendation är att regeringen bör initierar en samverkansmodell med näringsliv, utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. Modellen ska syfta till att konkret ringa in hur knutar kan lösas upp för att stödja ett kontinuerligt lärande i arbetslivet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Ny söktjänst för bilder med Creative Commons licens

"Creative Commons Logo" by IvanWalsh.com
 is licensed under CC BY 2.0

När du kopierar bilder som du hittar på nätet ska du självklart bara använda dem som har en öppen licens, antingen Public domain eller Creative Commons. Tjänsten CC Search söker bara efter bilder som får användas fritt så länge man erkänner upphovsmannen (med länk) och uppfyller licensvillkoren (se texten under bilden till höger). Nu har söktjänster uppdaterats och söker på ännu flera källor enligt en artikel på Creative Commons blogg, Big changes for CC Search beta: updates released today!  Nu söker den bland över 10 miljoner bilder och ger mer träffsäkra sökresultat än tidigare versioner av CC Search. Tjänsten är fortfarande under utveckling och är daärför bara en betaversion så länge.

Prova den nya versionen av CC Search.

Sveriges första professor i edtech

Bild: Linnéuniversitetet

Sveriges första professor inom educational technology (utbildningsteknologi) heter Italo Masiello och arbetar vid Linnéuniversitetet i Växjö, enligt en artikel på sjaten Swedish Edtech Industry, Nyfiken på: Sveriges första professor i edtech. Syftet med satsningen är att etablera ämnet digitala lärandeprocesser som forskningsfält och starta ett mastersprogram inom området.

Mycket fokus kommer att ligga på skolans digitalisering och framför allt lärarutbildningen. I artikeln svarar Masiello på frågan om vad som är den viktigaste faktorn i skolans digitalisering:

- Läraren. Punkt. Allt annat är sekundärt. Det finns gott om vetenskaplig evidens att läraren är den absolut viktigaste faktorn för lärande. Han pekar på lärarutbildningen och hur lite utrymme digital kompetens för lärare får i den. I min mening har den digitala satsningen på skolan börjat bakvänt, resonerar han. Man har inte förberett lärarna innan den digitala strategin för skolan skall implementeras. I det ljuset blir det naturligt för oss att samarbeta med lärarutbildningsprogrammet på Linnéuniversitetet för att se hur vi kan hjälpa varandra både i utbildnings- och forskningsfrågor inom edtech.

Satsningen finansieras av edtechbolaget IST och Linnéuniversitetet, med stöd av KK-stiftelsen.

Uppdragsutbildning på nätet främjar undervisning på campus

CC0 Photo by rawpixel on Unsplash

Erfarenheter från nätbaserade uppdragsutbildningar vid Lunds universitet har tillämpats inom regulära kurser enligt en artikel i Lunds universitets magasin (LUM), Digital uppdragsutbildning förnyade undervisningen. Artikeln beskriver hur läraren Veronika Tarnovskaya utvecklade en helt nätbaserad kurs i digital marknadsföring för cirka 100 kommunikatörer på företaget Atlas Copco. Kursen skulle erbjuda en interaktiv digital lärmiljö och spegla den digitala miljön som deltagarna jobbar inom. Kursen krävde mycket planeringstid och alla föreläsningsmoment fick spelas in så att kontakttiden skulle fokusera på aktiv diskussion. Kontakt med deltagarna blev faktiskt bättre än på många reuljära kurser.

Uppdragsutbildningen ledde till nya insikter om undervisning och ett praktiskt kunnande om e-lärande, något som Veronika Tarnovskaya bara nosat på tidigare. Till exempel har hon fått mycket mer direkt feedback på sin undervisning. Det går att följa exakt när studenterna får svårt att hänga med och börjar ställa frågor eller stänger av och tar en paus. Nu återanvänder hon mycket av materialet som skapats för uppdragsutbildningen i masterkursen för digital marknadsföring.

Nu har de kört två kurser för Atlas Copco och en tredje är på gång. Dessutom har ett mindre forskningsprojekt påbörjats om digitalisering inom arbetslivet. Men framför allt har erfarenheterna påverkat lärarens undervisning i stort.

– Vi har mer tid till fördjupande diskussioner eftersom studenterna redan har förberett sig med modulerna på nätet. Det är också mycket trevligare att ge feedback på tentor för de svarar och det blir ofta bra samtal.

Sociala medier på föräldriska

Bild: Statens medieråd, Collecta

Ibland känns det som att föräldrar och ungdomar lever i helt skilda digitala världar. Ungdomar tycker ibland att föräldrarnas okunskap är pinsamt och det kan vara svårt att föra en vettig diskussion om användning av sociala medier. Nu har Statens medieråd producerat en guide för föräldrar om just ungdomarnas sociala medier.

Enligt ett pressmeddelande från Statens medieråd, Statens medieråd satsar på sociala medier på föräldriska:

Snabbguiderna tar upp det viktigaste att känna till om sociala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. De tar också upp vilka skyldigheter och rättigheter användarna har juridiskt, vilka personuppgifter som sparas och hur man gör om man vill lämna ett socialt nätverk.

Helena Dal, verksamhetschef för Information och vägledning på Statens medieråd, hoppas att guiden kan bidra till att minska denna generationsklyfta.

- Föräldrar spelar en viktig roll när det gäller att prata med barn och unga om alltifrån mobbning till kritiskt tänkande på internet. Och det är ganska lätt att bli avfärdad om man inte vet något om vad de unga faktiskt gör på Snapchat, Instagram eller Youtube. Vår förhoppning är att snabbguiderna ska underlätta för dessa samtal.

Nära samarbete mellan utvecklare och slutanvändare nyckeln till bra digitala plattformar

CC0 Photo by timothy muza on Unsplash

Många digitala verktyg och plattformar tas fram av utvecklare inom teknikföretag utan särskilt mycket kontakt med slutanvändarna. Företagen har bråttom med att komma ut på marknaden och hinner inte alltid att förankra tekniken hos målgruppen. Problemet utforskas i en ny avhandling av Anna Sigridur Islind (Högskolan Väst) enligt ett pressmeddelande, ”Digitala plattformar blir mycket bättre när slutanvändarna deltar i utvecklingsarbetet”. Hennes inriktning är arbetsintegrerat lärande och hon har följt två utvecklingsprojekt.

Tidigare forskning inom området har främst fokuserat på tekniska delar av befintliga plattformar. Annska har istället fördjupat sig i hur utvecklingsprocessen för plattformar går till, det vill säga hur designen, utvecklingen och användningen arbetas fram tillsammans med slutanvändarna utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.

I bägge projekt har slutanvändarna varit inblandade i hela designprocessen och samarbetet mellan de och utvecklarna gav väldigt positiva resultat i form av en slutprodukt som mötte användarnas behov.

- En gemensam nämnare för de här två projekten är att dialogen mellan apputvecklarna och slutanvändarna har varit mycket betydelsefull för resultatet. Det finns mycket att vinna på att involvera slutanvändarna i hela utvecklingsprocessen när man utvecklar digitala plattformar och appar.
Referens

Islind, A. S. (2018). Platformization : Co-Designing Digital Platforms in Practice (PhD dissertation). University West, Trollhättan.   

Nytt projekt tar fram verktyg som hjälper studenter att lyckas med sina studier

Photo by Headway on Unsplash CC0 Public domain

Hur kan vi utveckla digitala verktyg som hjälper studenter att genomföra sina utbildningar? Ett nytt projekt vid Karlstads universitet, Rethink:Kau, ska ta fram just sådana verktyg genom att först följa studenternas vardagliga rutiner och kartlägga deras behov. Syftet är att alla studenter ska ha samma möjligheter att lyckas med sina studier. Projektet kommer främst att fokusera på studentgrupper som behöver extra stöd och ska kartlägga vilka behov de har som inte tillgodoses idag.

Projektet använder en metod som kallas ”Följ-en-metoden” och som har tagits fram inom universitetet vid tidigare kartläggningar av studenters, lärares och administratörers upplevelser. För projektet innebär det att studenterna följs i vardagen. Projektgruppen kartlägger upplevelser i vardagen, identifierar hinder och utvecklar lösningar. Dessa testas sedan i verkliga situationer och utvecklas vidare.

Enligt projektledaren Claes Asker:

- Verktygen tas fram både av Karlstads universitet själva och i samarbete med företag som levererar digitala lösningar inom utbildningsområdet. När vi har ett verktyg testar vi det i studenternas undervisning och om det finns behov så utvecklar vi verktyget ytterligare. Allt för att möta studenternas behov på bästa sätt,

.

Projektet sträcker sig fram tillaugusti 2020 och finansieras av Vinnova och Karlstads universitet.

Studiehandledning online - projekt i sydost

Foto: Wezupport

Studiehandledning Online på modersmål är ett intressant projekt som har bedrivits i sydostregionen under de senaste två åren via Blekinge Integrations och utbildningscenter i Ronneby i samarbete med företaget Wezupport. Projektet har erbjudit studiehandledning på flera språk via nätet till elever i regionen. Syftet har varit att öka tillgängligheten till studiehandledning för att bättre kunna möta elevernas behov.. Nu har slutrapporten och utvärderingen kommit med erfarenheter och praktiska exempel från projektarbetet.

Projektet BIU Online fokuserar på att öka tillgängligheten till studiehandledning på modersmål, vilket är ett lagstadgat uppdrag reglerat i skollagen respektive gymnasieförordningen. Målet har varit att bygga upp en regional tjänsteinfrastruktur för studiehandledning online och att testa modellen i skarpt läge. BIU Online bygger på samarbete och samverkan mellan kommuner och regioner i sydöstra Sverige för att öka tillgängligheten till handledarresurser och språkutbud, samt att stödja nyanlända och utlandsfödda elever för att öka måluppfyllelsen i skolan.

Rektorerna på de berörda skolorna har varit väldigt nöjda med projektet och menar att det har bidragit till att höja elevernas motivation. Utan projektet hade flera elever inte fått hjälp och man ser att nätbaserad studiehandledning är ett bra komplement till den befintliga verkesamheten. Nu har Studiehandledning online implementerats i linjeverksamheten och flera kommuner har anslutit sig.  

Läs slutrapporten, Studiehandledning online på modersmål - resultat och erfarenheter från ett utvecklingsprojekt.

Högskolan Väst testar klassrumssimulator

Foto: Högskolan Väst (med tillstånd)

Högskolan Väst testar en simulator som ger lärarstudenter möjlighet att träna klassrumsundervisning med avatarer i stället för riktiga elever. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst på myNewsdesk, "40 minuter i simulatorn förbättrar läraren i klassrummet", handlar det om ett samarbete med amerikanska University of Central Florida som har utvecklat simulatorn. Läraren står framför en stor skärm och ser en grupp elever i form av avatarer. De reagerar olika på olika undervisningssituationer och kan programmeras att vara mer eller mindre samarbetsvilliga. Det betyder att studenten kan träna samma situation flera gånger och utveckla strategier för hur de bemöter eleverna, något som inte går i ett riktigt klassrum.

Enligt pressmeddelandet:

Det är dags att testa. Deltagarna på föreläsningen får kliva fram, ställa sig framför den stora skärmen och börja prata med de fem eleverna som alla har olika personligheter. Man hälsar på varandra. Samtalet kan börja. Frågor som ställs besvaras, i båda riktningarna, och man för ett naturligt samtal. Guiden Taylor Bousfield berättar att eleverna idag var ombedda att vara väldigt skötsamma men annars är tanken att man som blivande lärare ska ställas inför olika situationer med olika typer av elever.

-Den stora fördelen är att om du övar mot en människa kommer hen alltid att väga in en massa hänsyn som i sin tur påverkar agerandet. Genom att använda sig av avatarer kan vi upprepa samma övning på exakt samma sätt gång på gång, säger Taylor Bousfield.

Hon fortsätter:

- Likaså ser vi att efter fyra tillfällen i simulatorn på tillsammans 40 minuter så agerar den blivande läraren annorlunda i klassrummet med det som hen övat på. Det är alltså ett mycket effektivt sätt att träna på att ändra sitt beteende.

Fjärrundervisning i skolor på frammarsch

Distansutbildning eller fjärrundervisning används rätt sällan i svenska skolor men nu börjar formen ta fart, i synnerhet när det gäller modersmålsundervisning där det finns en stor brist på lärare. En artikel och videointervju på nyhetssajten Voister, Fjärrundervisning för alla, ger ett bra exempel från Skellefteå där de har börjat erbjuda fjärrundervisning i studiehandledning på modersmål och minoritetsspråk. Satsningen kräver förstås samordning och kompetensutveckling för lärarna. Många är ovana med tekniken och det har lett till vissa svårigheter i uppstartsfasen men nu kommer verksamheten igång och de ser bara stora möjligheter.

Enligt Anders Bergström, förvaltningschef för skola på Skellefteå kommun:

- Framförallt handlar det om studiehandledning på modersmål och minoritetsspråk. Nu öppnas det upp för alla språk. Efter det kommer det behöva bli möjligt i alla ämnen, eftersom det finns en kompetensbrist på området.

Titta på en videointervju med Anders Bergström och Elisabeth Lindström, fjärrundervisningssamordnare, Skellefteå kommun.

Spaningen - ny blogg och podcast om IKT och lärande

"Meercat" (CC BY-NC-ND 2.0) by f_shields

En ny blogg, Spaningen, lanserades denna vecka med syfte att bevaka digitalisering inom skola och vuxenutbildning. Bloggen kommer att publicera nyheter om trender, nya initiativ och projekt, forskning och reflektioner inom området. Varje vecka sammanfattas nyheterna i en podcast och ett nyhetsbrev. Spaningen ges ut av organisationen RISE och skrivs av Stefan Pålsson (tidigare skribent för Skolverkets Omvärldsblogg) och Carl Heath.

Allt innehåll i Spaningen utgår ifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och ambitionen är att bli Sveriges ledande kunskapskälla för alla som är professionellt intresserade av digitalisering och lärande. Det är helt enkelt nödvändigt att få en bättre inblick i och förståelse för samhällsutvecklingen och dess konsekvenser. Annars blir det både svårt att fatta beslut och att verka inom ramen för de nya förutsättningar som växer fram. Spaningen ger en bättre och mer stabil grund att stå på.

Lyssna på Spaningens första podcast.

Nitusdagarna 2018

CC BY Some rights reserved by Ulf Nylén/Högskolan i Skövde on Wikimedia Commons

Konferensen för Sveriges kommunala lärcentra, Nitusdagarna 2018, hålls vid Högskolan i Skövde 6-7 november. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar vid lärcentra samt representanter från universitet och högskolor. I år handlar konferensen om nya möjligheter att ordna utbildningar som tillgodoser lokala behov och hur utbildning leder till lokal och regional utveckling,.

I år ses vi på Högskolan i Skövde. Ni kommer att få träffa representanter för Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH), NVL-Distans, TCO och många fler intressanta aktörer. Mycket av programmet kommer att handla om hur vi kan utveckla våra lärcentra så att de, på ett ännu bättre sätt möter de kompetensbehov, som vi ser ute i landet och där är du viktig!

Se programmet.

Mer information och anmälan.

Webinarserie - kvalitet i nätbaserad högre utbildning

Quality by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Alpha Stock Images

En serie webbinarier, Quality in higher education webinar week, hålls 18-20 september om kvalitet i nätbaserade högskoleutbildningar som arrangeras av European Association of Distance Teaching Universities (EADTU) i samarbete med European Association of Quality Assurance in Higher Education (ENQA). Webbinarierna är öppna för alla och kostnadsfria.

• Tisdag 18 september 14:00: Quality frameworks for MOOCs
• Onsdag 19 september, 13:30: Quality Assurance in blended and online education
• Torsdag 20 september, 11:00: Lessons from 10 years of E-xcellence quality reviews for elearning

Mer information och anmälan.

SVERDs höstkonferens

SVERD (Svenska riksorganisationen för Distansutbildning) arrangerar sin höstkonferens fredag den 19 oktober i Stockholm med temat "Digitalisering är inte valbar". Gästtalarna i år är Tobias Krantz (Svenskt Näringsliv), Torunn Gjelsvik (Fleksibel Utdanning Norge), Jan Gulliksen (KTH och Digitaliseringsrådet) samt Johan Svensson (ExploreCurate).

Mer information och anmälan.