Patientmöten via avatarer i Högskolan Västs sjuksköterskeutbildning

Studenter på Högskolan Västs sjuksköterskeprogram får träna patientmöten med hjälp av en avatar, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Avatar tränar blivande sjuksköterskor på Högskolan Väst. I stället för att träna med varandra som låtsaspatienter får de nu möta en avatar som de pratar med och ibland reagerar på oväntade sätt och därmed ger de möjlighet att öva på svårare möten.

Avataren blir ett komplement till det arbetsintegrerade lärande som sker när studenten gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom vården och möter patienter i en vårdsituation. Studenten rustas för att kunna fungera ännu bättre som yrkesverksam sjuksköterska efter utbildningen.

Högskolan Väst är först i Sverige med att testa en sådan lösning inom sjuksköterskeutbildning. Lösningen har tagits fram av ett projektteam på högskolan i samarbete med IT-företaget ATEA.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

Vad får man dela? Upphovsrätt för barn

Får man publicera bilder på folk i sociala medier och på nätet utan att be om lov? Får man dela nyheter hur som helst? Dessa frågor gäller oss alla och såväl barn som vuxna behöver lära sig mer om upphovsrätt och delning. Statens medieråd har därför skapat en filmserie, Lilla upphovsrättsfrågan, som riktas mot barn och lärare men som innehåller en del nyttiga tips för oss alla.

Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier? Får föräldrar lägga ut bilder på sina barn utan tillåtelse? Statens medieråds programserie Lilla upphovsrättsfrågan tar upp aktuella frågor som rör barns och ungas medieanvändning med fokus på upphovsrätt. Serien riktar sig till barn på låg- och mellanstadiet, deras pedagoger och vårdnadshavare.

Serien tar upp barnens frågor och juristen Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket (PRV) svarar i tio korta filmer. Anette Novak, direktör vid Statens medieråd, förklarar:

Med dagens massiva informationsflöden på nätet behöver även yngre barn veta vad de får publicera och dela. Serien är ett stöd för barn och ungdomar som ofta är duktiga på att skapa medieinnehåll men behöver mer kunskap om vad som är lagligt och olagligt.

Som smakprov ser du en av filmerna, Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier?

Sunetdagarna våren 2022

Sunet arrangerar sin vårkonferens, Sunetdagarna, i ett längre och heldigitalt format, 15-31 mars. Varje vecka finns det olika föreläsningar och workshops kring Sunets utbildningsstödjande tjänster (e-möten, lärplattform, digital tentamen mm), IT-säkerhet, nätverks- och infrastrukturlösningar och molntjänster. Du väljer bara de sessioner som intresserar dig mest. Flera internationella experter bjuds in som talare och det finns goda möjligheter att diskutera med kollegor från alla landets lärosäten.

Mer information och program.

Wikipedia som informationskälla

By Wikimedia Foundation, CC BY-SA 3.0

Det finns fortfarande en motvilja att erkänna Wikipedia som en bra informationskälla, trots krav på vetenskapliga referenser i alla artiklar. Är det inte dags att revidera vår syn på Wikipedia, undrar Karolina Andersdotter, Åbo Akademi, en artikel i Biblioteksbladet, Beröringsskräcken för Wikipedia är obefogad. Hon menar att många avfärdar Wikipedia utan att ha undersökt hur artiklarna kontrolleras och hur svårt det är att få något godkänt. Hon jämför med mer "pålitliga" källor som ofta styrs av företag eller stater.

Är vi fortfarande fast en hierarkisk idé om vem som äger (rätten att förmedla) kunskap? Vad är det som gör en expert? Vi verkar befinna oss mitt i en motrörelse efter webb 2.0 (där alla är medskapare av internets innehåll) som har flyttat in oss i låsta plattformar där innehållet i allt högre grad filtreras och censureras (för övrigt ivrigt påhejat av europeiska lagstiftare som vill skydda upphovsrätt eller barn på internet). Har internets emancipatoriska kraft, där alla kan göra sin röst hörd, stävjats till förmån för kommunikation kontrollerad av företag och stat?

Wikipedia är en mycket bra startpunkt när man tar sig in i ett ämne och innehåller många referenser som leder dig vidare. Bör vi snart kunna citera Wikipedia?

Internationella partnerskap för kompetensutveckling

Photo by Geralt on Pixabay

Kompetensutveckling för lärare genomförs oftast genom interna utbildningar och workshops men det finns många exempel på kurser och resurser som skapas genom nationellt eller internationellt samarbete. The Educationalist har sammanställt en guide till många sådana partnerskap, Inter-institutional partnerships in faculty development, och här hittar du många öppna fortbildningskurser, professionella nätverk och resurssamlingar för lärare som vill utveckla sin undervisning. 

En del erbjuder öppna kurser, som den irländska Open Courses eller den internationella OERu, medan andra är nätverk som UNICollaboration för virtuella utbyten, HEFi Reading Group som är en sorts bokklubb i högskolepedagogik och Online Teaching Toolkit av amerikanska Association of College and University Educators (ACUE).

Också med på listan är den öppna nätkursen Open Networked Learning som drivs av Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Mälardalens universitet i samarbete med lärosäten i fem andra länder. Vårens kurs startar 28 februari och det går fortfarande att anmäla sig (anmäl dig till ONL221). Här undersöker du olika aspekter av närbaserad utbildning genom projektbaserat lärande i internationella grupper.

Vilken roll har universitet och högskolor i det livslånga lärandet?

Foto: Alexandra_Koch on Pixabay

Landets lärosäten har ett tydligt uppdrag i högskolelagen att bidra till livslångt lärande. Uppsala universitet arrangerar ett digitalt seminarium, Vilken roll har universitet och högskolor i det livslånga lärandet?, 16 februari (kl. 10:00-15:00) för att diskutera hur uppdraget ska realiseras och vilka utmaningar och möjligheter som väntar.

Arbetsmarknaden förändras snabbare än tidigare och behovet av fortbildning, vidareutbildning och karriärväxling ökar. Ny kunskap ska bidra till att lösa de utmaningar och snabba förändringar som finns i dagens samhälle såsom hållbarhet, klimatomställning, demokrati, globalisering, digitalisering och en åldrande befolkning.

Seminariet består av flera paneldiskussioner och inlägg från representanter från Utbildningsdepartementet, lärosäten, näringslivet, fackföreningar och studentorganisationer. Seminariet genomförs via Zoom.

Rapporter och statistik om utbildning inom EU

EU-kommissionens European Education and training monitor 2021 innehåller massor av statistik, information och analys om alla EU-länders utbildningssystem från förskola till universitet. Förutom rapporter för varje land finns det mer övergripande trendanalyser och faktablad. Den övergripande rapporten beskriver hur EU-länderna har anpassat sina utbildningssystem under pandemin, sektor för sektor, och beskriver kommissionens utbildningsmål för de kommande åren.

The Education and Training Monitor 2021 presents European Commission’s yearly evaluation of education and training system across Europe. The report brings together the latest data, technical papers and studies, as well as examples of policy measures from different EU countries. It offers a cross-national and thematic analysis as well as 27 individual country reports.

Läs rapporten om Sverige med kapitel om hur utbildningssystemet moderniseras och digitaliseras..

Lärande under pandemin - lärdomar för framtiden

CC BY-NC-SA Some rights reserved by OECD

Ytterligare en intressant rapport om lärdomar från pandemitiden kommer från organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic. Här samlas rapporter från 45 olika fallstudier om hur förskolor, skolor och universitet runt om i världen hittade egna lösningar för att klara sin verksamhet under pandemin. 

It covers a variety of different examples on how governments and non-governmental organisations quickly responded to school closures to implement a strategy for learners around the world to continue to study. While often based on the use of digital solutions, those solutions target specific solutions aimed at academic learning, socio-emotional support, teacher professional development, etc. The book covers examples from low, middle and high income countries on all continents and draws some lessons of these fast-paced responses to reimagine a post-pandemic education across the world.

Rapporten visar innovativa lösningar på praktiska problem, inte bara kring undervising men även om hälsa, sociala frågor, stöd och kompetensutveckling. Den är tänkt som inspirationskälla och underlag inför kommande krissituationer. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan OECD, Världsbanken, Harvard’s Global Education Innovation Initiative och HundrED.

Referens
Vincent-Lancrin, S., C. Cobo Romaní and F. Reimers (eds.) (2022), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic: Global Lessons from Initiatives to Support Learners and Teachers, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/bbeca162-en.

MOOCs i studiecirkelformat - studera internationellt och lokalt

Pressbild, Campus Skellefteå

Många förknipper MOOCs (Massive open online courses) med självstudier men om flera studenter inom samma geografiska område läser samma kurs och träffas regelbundet för att diskutera kursens innehåll, som i en studiecirkel, kan man få ännu mer ut av kursen. Denna innovativa lösning drivs av Campus Skellefteå, enligt en artikel av ENCELL (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande), Fler kan ta till sig MOOC:s om de kombineras med ”studiecirkeltänk”. 

Som komplement till alla poänggivande kurser och program från Luleå tekniska universitet och Umeå universitet, erbjuder Campus Skellefteå möjlighet att läsa kurser från internationella universitet med en lokal förankring. Med tanke på de stora industrisatsningar som pågår i området (bl a batterifabriken) finns det stora utbildningsbehov och dessa MOOCs ger en extra dimension till Campus Skellefteås utbud. Upplägget beskrivs så här:

Var och en läser den aktuella kursen från ett universitet ute i världen, men Campus Skellefteå erbjuder ett forum för veckovisa utbyten och diskussioner studenterna emellan. En samtalsledare håller i träffarna, men har inte en lärarroll. Frågeställningar från kursen kan kopplas till den lokala kontexten och det finns möjlighet att exempelvis bjuda in lokala företagare för att ytterligare koppla kursens material till en verksamhet.

Just nu annonserar Campus Skellefteå MOOCs i ämnen som Batteries, Fuel Cells, and their Role in Modern Society, Applied Scrum for Agile Project Management och Transport Systems: Global Issues and Future Innovations. Med denna metod kan deltagare samlas för diskussion, skapa nya kontakter i regionen och få inblick i ett nytt ämne. Genom annonsering kan man även locka in deltagare som inte har hört talas om MOOCs eller sådana möjligheter.

ENCELL har dessutom publicerat flera nya artiklar om öppen utbildning och MOOCs. En artikel beskriver arbetet som pågår om utvecklingen av öppna lärresurser (OER) i Sverige, Rapport från Mötesplats OER, med en intervju med Ebba Ossiannilsson. En annan artikel, Eldsjälar driver utvecklingen av öppna kurser, är en intervju med mig om MOOC-utvecklingen.

Flexibelt arbete kräver nya riktlinjer

Photo by May Gauthier on Unsplash

När allt fler arbetar hemifrån finns det stora risker för oklarheter och missförstånd kring arbetstimmar, arbetsmiljö, ansvar och ledarskap. En artikel på Forskning.se, Flexibelt arbete ger ofta skuldkänslor, beskriver ny forskning vid Högskolan i Gävle kring arbetsmiljöfrågor och flexibilt arbete. Både arbetsgivaren och medarbetaren behöver tydliga riktlinjer i form av gränsdragning mellan jobb och fritid, kommunikation inom arbetslaget, återkoppling från chefen och regler för flexibilitet. Forskaren Sofie Bjärntoft betonar vikten på dialog.

Det är ofta inte klart uttalat, utan verkar bero på chefen om man får jobba på distans och hur ofta man behövde vara på plats. Chefen behöver hjälpa till att sätta gränser mellan arbete och fritid genom regelbundna avstämningar med medarbetarna.

Forskargruppen har genomfört en undersökning där medarbetare har intervjuats om viktiga framgångsfaktorer för flexibelt arbete. Artikeln (se referens nedan) ger rekommendationer uppdelade mellan organisation, grupp och medarbetare med ansvar och insikten att man behöver se över många tidigare självklarheter när en organisation går över till en flexiblare blandning av arbetsplatser. Tydlighet och dialog är nyckelord.

Arbetsgivaren måste göra det tydligt vilka tider man får jobba, samt när och hur ofta man förväntas vara på plats. De bör ge stöd och utbildning till chefer för att utveckla och anpassa sitt ledarskap till flexibelt arbete.

Referens

Bjärntoft, S.; Hallman, D.M.; Zetterberg, C.; Larsson, J.; Edvinsson, J.; Jahncke, H. A Participatory Approach to Identify Key Areas for Sustainable Work Environment and Health in Employees with Flexible Work Arrangements. Sustainability 2021, 13, 13593. https://doi.org/10.3390/su132413593

MOOC från Luleå bland topp-100 i världen

En öppen kurs (MOOC) från Luleå tekniska universitet har hamnat bland de 100 bästa MOOCs i världen enligt MOOC-portalen Class Central, enligt en nyhet från LTU, Josefs onlinekurs kom med på global topp 100-lista. Kursen, som ligger på den brittiska MOOC-plattformen FutureLearn, heter Workplace Wellbeing: How to Build Confidence and Manage Stress och tagits fram av biträdande professor i distribuerade datasystem, Josef Hallberg. 

Han bygger en del av kursen utifrån egna erfarenheter av stress och depression och ser kursen som ett sätt att hjälpa andra att hantera svåra arbetssituationer. Pandemin har bidragit att sätta fokus på stressrelaterade frågor. Hittills har cirka 5500 personer registrerat sig på kursen och Josef ser att den engagerar folk från hela världen.

För mig är det inte drivande att vara med på en topplista, men det är en konsekvens av att många har tagit del av kursen och innehållet. Det känns positivt. Det finns en diskussionsdel i kursen och man kan se hur deltagarna pratar med varandra om det här ämnet. Att se hur innehållet och samtalen hjälper deltagarna är den viktigaste belöningen för mig.

LTU har flera MOOCs som är öppna för alla (se utbudet). Universitetet ser dessa kurser som ett bra sätt att sprida utbildning till nya målgrupper, stärka lärosätets och lärarnas synlighet samt vidareutveckla lärarnas kompetens i digital undervisning.

Digitalisering skapar allt flera roller för läraren - ny avhandling

CC BY Södertörns högskola

Den ökande digitaliseringen betyder att dagens lärare ska klara av nya roller, administratör, skådespelare och PR-konsult, och dessa betyder att lärarens roll som ämnesexpert  hamnar allt mer i skuggan. Det framgår av en artikel på Skolporten, Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll, som beskriver en ny avhandlingen av Johan Sandén (Södertörns Högskola), Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer. Han har undersökt hur lärarens roll har förändrats på grund av digitalisering och framför allt under pandemin. Studien bygger på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet.

Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.

Studien visar hur digitalisering av skolan sker på olika områden: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Lärarna lägger allt mer tid på att hantera dessa och får allt mindre tid att agera i sin roll som ämnesexpert. Detta låter säkert bekant för lärare inom andra utbildningssektorer. Dessa faktorer skapar en ökad komplexitet och väldigt höga krav på läraren.

Nya bedömnings- och examinationsmetoder i fokus efter pandemin

"week 7 assessment and feedback" (CC BY-NC-SA 2.0) by pgcap

Under pandemin har vi fått möjlighet att prova andra bedömnings- och examinationsformer än den traditionella salstentamen. Dessa nya möjligheter diskuteras i en artikel av Debbie McVitty i den brittiska nättidningen om högre utbildning, Wonkhe, Building back learning and teaching means changing assessment. Artikeln menar att vi inte får bara återgå till traditionella former efter pandemin men satsa vidare på nya metoder. Vi måste se över våra kurser och skapa examinationsuppgifter som utvecklar studenternas färdigheter och ger utrymme för olika redovisningsformer (video, audio). Det största problemet är att traditioner som salstentamen har ett stort symboliskt värde och ingår i strukturer och kulturer som inte är enkla att ändra.

But it is also worth it – diversifying assessment in this way can be part of a more inclusive approach to pedagogy, offering a range of avenues for engagement, and creating space for students to show what they know in different ways. Diversity of assessment also offers students more opportunities to practice a wider range of skills, and develop their use of tools and technologies that will be useful to them in their future careers.

Wonkhe och företaget Adobe har tagir fram en rapport, Changing assessment, som sammanfattas av ett bildspel. Studenter behöver en pedagogisk blandning av formativ och summativ bedömning bäde från lärarna men även från varandra (peer assessment). Det är också viktigt att det finns en dialog med studenterna kring bedömning och examination och även kursdesign i stort..

Ett särskilt intressant metod är portfolios, där studenterna samlar uppsatser, projektrapporter, filmer, poddar mm som har ingått i kursarbetet. Enligt Karen Heard-Laureote, head of learning and teaching vid Solent University:

We’re looking at where we can interpret assessment as widely as possible so we can be as agile as possible. I’m very keen on promoting the idea of portfolios – they are very flexible, they contain lots of elements, and there’s potential for choice, for example by using words like “a portfolio may include”. We encourage staff to be less precise in language when writing assessments so they can move every year.

Kunskapsbank om distansutbildning

Photo by Samantha Borges on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) har publicerat en kunskapsbank med utbildningsmaterial om distansundervisning och pedagogisk tillämpning av IKT som en del av myndighetens regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning. Resurserna finns i form av filmer, poddar, artiklar, webbsidor och bloggar (Flexspan är ju med!) och har producerats av flera lärosäten. 

Resurserna samlas under kategorier som Pedagogik, didaktik och metodik, Organisation, Teknik och Sammanvävning och här hittar du inspirerande exempel och guider. Kunskapsbanken är under utveckling och mer material läggs till under året och säkert en del finesser när det gäller klassificering och sökning.

På samma sida hittar du även inspelade webbinarier och poddar från förra året.

Akademiska flygresor under luppen - ny bok

Photo by Phil Mosley on Unsplash

Att flyga till konferenser, projektmöten, studiebesök och utbytesprogram har varit en självklarhet inom högre utbildning i månnga år. Men en kombination av ökad klimatmedvetenhet och pandemin har visat att det ständiga resandet inte är hållbart och att det finns bra digitala alternativ. En ny bok, Academic Flying and the Means of Communication (Editors: Kristian Bjørkdahl och Adrian Santiago Franco Duharte), innehåller artiklar om hur vi kan utveckla nya sätt att samarbeta och mötas och belyser en del orättvisor och nackdelar med flygkulturen inom högre utbildning. Vilka får flyga internationellt och vilka exkluderas? Hur kan vi bredda deltagandet via alternativa mötesformer? Enligt redaktörernas introduktionsartikel:

In the face of the climate crisis, however, academics’ infatuation with flying may increasingly come across as odd, or even absurd—not to say irresponsible (see e.g. Klöwer et al., 2020; Higham & Font, 2020). How can academics carry on their jet-set lifestyle, when, every day, the world grows more conscious of the changes needed to avert catastrophic global warming? How can academics continue to maintain and even expand their own inclination to fly, when digital alternatives to this ‘academic tourism’ are becoming ever more viable as means of academic communication—not to mention how these same technologies have demonstrated their utility during the COVID-19 pandemic?

Boken är open access och du kan läsa alla artiklar direkt i webbläsaren.