Svenskarna och internet - valspecial

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Inför valet släpper Internetstiftelsen en extra rapport, Svenskarna och internet: Valspecial 2022

enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Ny rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val. Trots ett stort intresse för politik finns det många som känner oro för desinformation, hat och hot, i synnerhet i sociala medier. Carl Piva, vd, Internetstiftelsen, beskriver rapportens syfte:

I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Varannan väljare känner stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet. Många undviker politiska diskutioner på nätet på grund av rädsla för hat och hot och detta är ett problem för demokratin. Trots att många unga använder mest sociala medier för att läsa om nyheter anser de flesta att traditionella medier är mest pålitliga.

Pedagogik eller andragogik?

Photo by NeONBRAND on Unsplash

Hur skiljer sig skolans pedagogik (pedagogy) från vuxenpedagogik (andragogy)? En artikel av Cindy Nebel, Pedagogy vs. Andragogy: What's the Difference?, diskuterar detta utifrån definitioner i Malcolm Knowles bok The making of an adult educator (1989). Knowles såg tydliga skillnader som Nebel ifrågasätter: skolelever behöver lärarens struktur och motiveras främst av extern motivation som betyg och certifikat medan vuxna är mer självständiga, behöver veta varför de ska lära sig något och har mer intern motivation. Nebel menar att vi måste alltid förklara varför våra elever/studenter behöver lära sig något, vart det leder och till vilken nytta, oavsett ålder. Det är viktigt för alla grupper att känna sig motiverade genom delaktighet i lärprocessen och att vara en del av en trygg och stimulerande gemenskap. 

Artikelns slutsats är att även om barn och vuxna lär sig på olika sätt så har de mycket gemensamt och att vi kanske inte behöver skilja mellan dessa begrepp.

From what I can tell and from what others have shared on twitter, it seems as though pedagogy has shifted to look more and more like the andragogy that Knowles describes. The primary difference between child and adult learners? Their motivation to learn… sometimes. Children are put in classrooms and aren’t really given a choice about whether or not to be there, although when they do feel as though they have choice they will be more motivated to learn. Adults sometimes are choosing to learn. This is certainly true for adults coming back to school, but I would argue that most adults are put in formal or informal learning situations that they also aren’t choosing. Ever sat through an annoying PD session that had nothing to do with your role? Completed that annual training that required you to watch a bunch of online videos and take a quiz? How engaged were you in those learning situations?

SWEDNET inspirationsdagar i Kristianstad

Pressbild, Akademiska hus

Swednet, nätverket för högskolepedagogisk utveckling, arrangerar sina inspirationsdagar i Kristianstad den 9-10 maj med ett lunch till lunch arrangemang. Det övergripande temat är lärmiljöer och huvudtalaren är Magnus Hansson som har ansvarat för ett nyligen avslutat stort och intressant projekt vid Örebro universitet kring ämnet.

• Hur gör man för att en förändringsprocess kring lärmiljöer ska fungera?
• Hur kan högskolepedagoger bidra utifrån sin roll i ett sådan arbete?

Det fullständiga programmet kommer ut under veckan.

Anmäl dig här.

Flexibilitet inom givna ramar - ny studie om kontorsarbete

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Under pandemin har vi lärt oss att många arbetsuppgifter kan göras lika bra eller bättre hemifrån. Idag vill många fortsätta att arbeta hemifrån åtminstone en del av veckan och det skapar stor osäkerhet och även konflikter inom organisationen när man nu försöker skapa tydliga rutiner för alla medarbetare. En artikel i Arbetsmiljöforum, Ramar viktigt vid hybridarbete, beskriver resultaten från en ny studie om kontorsarbetets utmaningar av forskare vid Västra Götalandsregionen, Post-Pandemic Office Work: Perceived Challenges and Opportunities for a Sustainable Work Environment. Medarbetare och chefer inom två kommuner och regionen har intervjuats kring sina inställningar till hybridarbete och hur de ser på framtiden. 

Många menar att de kan koncentrera sig bättre hemma och får mer gjort utan alla störningsmoment som kontorsarbetet ofta innebär. De flesta vill gärna kunna kombinera hemarbete med kontorsarbete men samtidigt efterlyser tydliga riktlinjer från arbetsgivaren. Flexibilitet inom givna ramar verkar vara receptet. Men samtidigt ställer det nya utmaningar för chefer att hålla kontakt med alla medarbetare och skapa en teamkänsla. Det handlar om att leda i osäkra tider.

Artikeln slutar med goda råd om hur man kan hantera den hybrida arbetsplatsen.

Sätt ramar för att slippa välja och fatta beslut varje dag och för att undvika att det bli rörigt. Men försök sätta ramar där det finns utrymme för individuell anpassning.

Se det som ett lärande. Det finns inget facit så testa och se det som en process. Dra lärdomar och gör något åt eventuella utmaningar.

Ge tid och stötta i förändring. För många personer tar det mycket energi att ändra rutiner. Man måste ha tålamod och vara öppen för andras utmaningar och också vara kritisk: Behövs förändringen?

Ha dialog med medarbetarna.

Referens
Babapour Chafi, M.; Hultberg, A.; Bozic Yams, N. Post-Pandemic Office Work: Perceived Challenges and Opportunities for a Sustainable Work Environment. Sustainability 2022, 14, 294. https://doi.org/10.3390/su14010294

Framtidens universitet - webbinarium

Photo by Hadija Saidi on Unsplash

Hur ser högre utbildning ut år 2040? Hur påverkas dagens verksamhet av visioner om framtiden? Vilka styr våra framtidsvisioner? Dessa frågor kommer att diskuteras i ett webbinarium, Digital Futures for Education: Back to the future! What do universities look like in 2040?, 25 maj, kl. 13:00-14:30. webbinariet ingår i en serie evenemang under rubriken Digital Futures och arrangeras av KTH, Stockholms universitet och forskningsinsitutet RISE.

Digital Futures for Education is a new series of conversations and events that bring together key actors from academia, civil society, and the private and public sectors. Its mission is to provide a colloquial space for discussion and reflection on the digital transformation in education and the role of universities in today’s complex societies. The goal is also to build a community with key national and international educational actors.

I webbinariet möter du Gunnar Karlsson (KTH), Johannes Stripple (Lunds universitet), Elina Eriksson (KTH) och Maria Fogelström Kylberg, (Stockholms Akademiska Forum).

Nordisk konferens om vuxnas lärande

Campus Vestfold, pressbild, Nils Kalve / Universitetet i Sørøst-Norge

9th Nordic Conference on Adult Education and Learning arrangeras18-20 maj vid Universitetet i Sørøst-Norge i Vestfold. Konferensen riktar sig mot forskare, lärare och ledare inom vuxenutbildning.

The 9th NAEL conference constitutes a meeting place for researchers where they can engage in dialogue with policy makers, organisational leaders and practitioners on how adult education can turn these challenges into new opportunities. The programme will focus on the ways in which adult education can stimulate new learning to solve the dilemmas facing society, organisations, and individuals. Speakers, plenary debates, and paper sessions will discuss the transformation, reinvention, and reframing needed for adult education to promote societies where new possibilities are generated.

Konferensens huvudtalare är:

• Michael Osborne, Professor - Chair of Adult & Lifelong Education, University of Glasgow.
• Walter Omar Kohan, Professor of Philosophy of Education, State University of Rio de Janeiro.
• Audrey Osler, Professor, Universitetet i Sørøst-Norge.
• Mie Buhl, Professor Department of Communication and Psychology, Aalborg University.
• Sveinung Skule, Director, Norwegian Agency for International Cooperation and Quality Enhancement.

Mer information och anmälan.

Kvalitetskriterier för distansutbildning?

Photo by Bekir Dönmez on Unsplash

Dagens utbildningslandskap omfattar många nya begrepp: distansutbildning, fjärrundervisning, hybridundervisning, blended learning, hyflex. Vi behöver tydliga definitioner för att kunna tala om för studenter vilken sorts kurs de deltar i och hur undervisning och lärande går till. Tony Bates diskuterar detta och lyfter fram behovet av kvalitetskriterier inom olika undervisningsformer i en artikel, Defining quality and online learning. 

Han påpekar att det finns redan internationella kvalitetssystem för distansutbildning, t ex amerikanska Quality Matters (QM) men relativt få aktörer som använder dessa. Studenter behöver bättre information om vilken sorts kurs de ska delta i: vilka krav ställs på studenten, hur sker undervisningen, vad kan studenten förvänta sig av läraren, hur sker diskussion och kollaboration, hur blir man bedömd, vilka examinationsformer gäller osv. Artikeln beskriver flera sätt att kvalitetssäkra olika distributionsformer och undrar varför distansutbildning granskas mer kritiskt än klassrumsundervisning. Kan vi utgå ifrån samma kvalitetskriterier för alla kursformer eller behöver vi olika system?

What this means of course is that we have had for many years a double standard for teaching: online learning must be more rigorously evaluated than in-person teaching. However, Covid-19 and the move to synchronous online learning, which mainly transferred in-person teaching methods to online delivery, has made it apparent that quality has little to do with mode of delivery but more to do with the quality of the teaching used within the delivery mode.

Skövde har blivet ett nav i svensk dataspelsutveckling

Photo by Sean Do on Unsplash

Skövde har etablerat sig som ett nav inom svensk spelutveckling med många datorspelsföretag inom Sweden Game Arena. Högskolan i Skövde utbildar cirka 40% av alla som utbildar sig inom området i Sverige och detta lyfts fram i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Dataspelsundret i Skövde börjar på högskolan. Artikeln beskriver hur högskolan har byggt upp denna framgångsrika verksamhet och i synnerhet samarbetet mellan utbildning, forskning, kommunen och näringslivet. Även om det handlar om digitala spel så är utbildningarna beroende av lagarbete på campus i en kreativ fysisk miljö. Enligt läraren Marcus Toftedahl:

En faktor som också bidrar till framgången är att det finns ett aktivt dataspelskluster i Skövde. Science Park Skövde, som ligger i direkt anslutning till högskolan, startade för 15 år sedan en spelinkubator för alumner, och tillsammans med Skövde kommun bildar vi Sweden Game Arena. Den senaste stora grejen i spelvärlden i Skövde är världssuccén för spelet Valheim, som före detta studenter gjorde på inkubatorn.

Digitala examinationer - invecklade eller utvecklande?

Ytterligare ett webbinarium att hålla reda på handlar om digitala examinationer och ingår i UHRs projekt Kvalitet i distansutbildning. Digitala examinationer - invecklade eller utvecklande? äger rum 31 mars kl. 9:00 – 10:15.

I kölvattnet efter pandemin har behovet av alternativa examinationsformer blivit tydligt. Just nu arbetar många med att ta fram former för digitala examinationer, vilket är en invecklad process. Men kanske leder detta till en möjlighet att utveckla hela vårt sätt att se på examinationer och kunskapskontroll.

Medverkande i webbinariet

• Mikael Andersson, projektledare för projektet Kvalitet i distansutbildning, UHR
• Jonathan Wedman, Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
• Oscar M Wiik, Vice ordförande, Sveriges förenade studentkårer

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 30 mars kl. 12.00.

Internationella webbinarier från EUA

Photo by Christian Lue on Unsplash

EUA (European University Association) arrangerar regelbundna webbinarier som är öppna för alla inom europeisk högre utbildning. Här får du en lista över kommande evenemang (anmäl dig via länkarna).

• 31 mars, 14:00: National developments in learning and teaching in Europe. Presentation av en ny rapport, National Developments in Learning and Teaching in Europe, samt diskussion.
• 21 april, 14:00: Embedding DELT (digitally enhanced learning and teaching) into curriculum and assessment. Presenterar och diskuterar resultat från 2021 Thematic Peer Group (TPG) on Curriculum and Assessment.

Webbinarieserie kring temat Universities and democracy: how to strengthen a crucial relationship.

• 5 maj, 14:00: Webinar I: Universities and civic engagement – new ways and formats
• 14 juni, 14:00: Webinar II: Fostering scientific literacy – universities and the future of science communication
• 28 juni, 14:00: Webinar III: Contributing to evidence-based policy making – universities and science advice after the pandemic

Alla webbinarier spelas in och kan ses efteråt via organisationens YouTube kanal.

Erfarenheter om hybridkonferenser

Photo by Sirisvisual on Unsplash

Allt fler konferenser går i hybridformat med deltagare både på plats och på distans. En ny artikel, Hybrid conferences: opportunities, challenges and ways forward, beskriver erfarenheter från en hybridkonferens inom marinbiologi, Deep-Sea Biology Symposium, som ägde rum september 2021. Konferensen hade 581 deltagare (422 på distans) och innehöll föreläsningar och posterbidrag såväl på plats som på nätet. Talarna kunde välja mellan livesession (på scen eller via Zoom), inspelad föreläsning med frågor i direktsändning eller bara via inspelat bidrag. Artikeln beskriver de organisatoriska utmaningarna kring hybridformatet med betydande kostnader för livestreaming och inspelning samt extra administration för att ta hand om både fysiska och digitala deltagare. Det finns en bra översikt på kostnader och jämförelser mellan tre format: på plats, helt online och hybrid.

Delatagarna var mycket positiva till upplägget och konferensen hade betydligt fler deltagare än tidigare omgånger. Det visar att det finns en tydlig marknad för hybridformatet men man saknar en platform som kan hantera alla olika kommunikationskanaler.

Despite some organizational challenges, we believe that hybrid conferences are here to stay beyond the COVID-19 pandemic. Indeed, they allow for a wider participation by giving more flexibility to participants to choose an attendance type that suits their needs best. Furthermore, online-only conferences cannot fully replace in-person formal and informal interactions. Although hybrid events require additional work and are currently more expensive in comparison to onsite- or online-only events, we think that with early planning, sufficient sponsors, and technological advances, hybrid events represent the most inclusive way to hold international conferences.

Temacafé: Engagemang vid hybridundervisning

UHR (Universitets- och högskolerådet) fortsätter sina aktiviteter kring kvalitet i distansutbildning med ett digitalt temacafé, Engagemang vid hybridundervisning, 29 mars 09:00-10:00.

Hur använder vi erfarenheterna från nätbaserad undervisning för att skapa och upprätthålla engagemanget vid hybridundervisningens realtidsträffar? Mats Brenner inleder med en introduktion som följs av ett panelsamtal. Efter panelsamtalet inbjuds alla deltagare till öppna diskussioner i breakout rooms. Introduktionen och panelsamtalet spelas in, diskussionerna spelas inte in.

Moderator: Kerstin Stake-Nilsson, Högskolan i Gävle.
Medverkande: Mats Brenner, Karolinska Institutet, Kent Stening, Linné­universitetet, Philip Johansson, Sveriges förenade studentkårer.

Anmäl dig till temacaféet
Sista anmälningsdag är den 28 mars kl. 13.00.

Digital spetskompetens - strategisk kartläggning

Photo by Kevin Ku on Unsplash

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) och Tillväxtverket leder regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens med syfte att utveckla den digitala spetskompetensen i Sverige fram till 2035. Nu börjar ett delprojekt som ska skapa ett underlag kring hur utvecklingen ser ut och vilka kompetenser som kommer att krävas framöver, enligt en nyhet från UKÄ, Fokus på framtid inom digital spetskompetens. det handlar främst om att ta fram ett antal framtids scenarier. Enligt projektledaren Fredrik Heintz:

Vårt projekt handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.

Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet där han forskar om artificiell intelligens (AI). I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet). Slutresultaten kommer presenteras på en konferens i juni. Fredrik Heintz betonar vikten av att ta tag i utvecklingen redan nu.

Även om den tekniska utvecklingen går väldigt fort tar det lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när man fattar större policybeslut. Vi hoppas kunna föreslå och motivera några sådana policybeslut som borde tas nu, för att säkerställa att vi har den kompetens vi behöver om 10-20 år. En sak är säker, vi kan inte fortsätta som vi gör idag.

Läs mer på regeringsuppdragets egna webbplats www.digitalspetskompetens.se.

Är studenter medvetna om hur de lär sig?

"LT5" (CC BY 2.0) by liverpoolhls

Hur medvetna är vi om hur vi lär oss? Kursutvärderingar visar gång på gång att studenter tycker att de lär sig bäst genom traditionella föreläsningar medan mycket forskning visar att de lär sig mer genom aktivt lärande i grupper. En artikel i Hechtinger Report, College students often don’t know when they’re learning, menar att studenter tycker att kollaborativt lärande är rörigt och ibland förvirrande och därför tycker de att de lär sig mindre. Men en studie från Harvard universitet, Measuring actual learning versus feeling of learning in response to being actively engaged in the classroom, jämför studenternas testresultat från de olika undervisningsstrategierna och skillnaden är tydlig: aktivt lärande ger bättre resultat trots att studenter inte uppskattar det. När man lyssnar till en påläst och kunnig lärares föreläsning är det lätt att tro att kunskapen går rak in men efter ett par timmar har man glömt det mesta. Bara genom att testa själv och diskutera med andra kan man verkligen ta till sig ny kunskap.

Two things appear to be going on here. When you’re listening to a great expert explain something well, it’s easy to mistake the speaker’s smooth, easy delivery for your own understanding. If you’ve ever watched a great cooking show and then stumbled to make a béchamel sauce at home, you’ve experienced this. Students often think they’re following along in class, but at home, they don’t know how to do the homework and they struggle in the course.

The second part of the explanation is that real learning is hard work and it often doesn’t feel good. When you’re struggling to solve a problem in an active learning classroom, it may feel frustrating. Making mistakes and getting feedback to correct misunderstandings is where the learning happens.

Slutsatsen är att vi inte är helt medvetena om vår inlärning och går ofta på känslor. Det betyder att vi ska vara försiktiga när vi tolkar spontana utvärderingar. Men det betyder inte att man kan lär sig allt via kollaboration och aktivitet. Föreläsningar har ett värde men ska vara mer undantag än regel.

Tryck på knappen bara ...

Photo by Ashutosh Dave on Unsplash

Tänk om man kunde bara trycka på en knapp och allt kommer igång utan krångel - kamera, ljud, bildspel osv. Idag när många undervisningssalar byggs om för hybridundervisning finns det säkert många lärare som drömmer om en enknappslösning. En bloggpost av Peter Dalenius, Linköpings universitet, Myten om enknappslösningen, beskriver varför sådana drömmar är orealistiska. 

• Det är dyrt – Lösningen måste specialanpassas efter den specifika verksamheten och dessutom krävs en kader av supportpersonal i kulisserna för att ta hand om eventuella problem. 

• Det är statiskt – Knappen gör samma sak varje gång. Den kan inte anpassas efter situationen och det går inte att göra något kreativt utanför de givna ramarna.

Lösningen är främst kompetensutveckling så att du förstår vilka möjligheter finns och en tydlig design när det gäller kontrollpaneler osv.