Stockholms universitet först att erbjuda öppna kurser

  by  plexycolor

Jag har skrivit så många gånger om utländska universitet (MIT, Stanford, Open University m fl) som erbjuder gratis, öppna kurser för alla. Nu kommer Stockholms Universitet som första lärosäte i Sverige att erbjuda under våren ett antal öppna kurser utan förkunskapskrav och utan vanlig registrering via Studera.nu. Det är Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) som tar detta viktiga steg genom en egen webbplats Open DSV. Kurserna är öppna för alla men är baserade på självstudier eller att du bildar egen studiegrupp på nätet. Du får inga högskolepoäng men för många är det inte så intressant; det handlar om att lära sig för nöjets skuld eller för att man behöver kunskapen på jobbet.
De första öppna kurserna startar 1 mars: Datakunskap, Digital inkludering, Introduktion till programmering i Python, Fortsättningskurs i programmering i Python, Ledarskapskurser, Efficient software development with C# and .NET.

- Öppna kurser är en möjlighet för alla att läsa och ta del av universitetskurser. Kurserna ges i helhet eller delvis. Studierna ger inga poäng, utan tanken är att alla ska ges möjlighet att ta del av universitetsstudier för lärandets skull. Drivkraften kan vara rent personlig eller att du behöver kunskaper för ditt nuvarande eller framtida arbete. Nya kurser och innehåll kommer kontinuerligt läggas till för att ge dig valmöjligheter och utmaningar.

Nu är Sverige äntligen på kartan när det gäller öppen utbildning!

Läs mer i ett pressmeddelande på Newsdesk, Först i Sverige med öppna universitetskurser.

Crowdsourcing projektförslag

Begreppet crowdsourcing används ofta idag inom sociala medier. Genom att lägga ut en idé i ett socialt nätverk kan du se om det finns stöd för idén och vilka som är intresserade av att hjälpa dig. Du kanske inte har ett stort stöd lokalt men via nätet kan du samla in intresserade från hela landet och även internationellt.

Brittiska myndigheten JISC provar denna metod för att välja vilka projektförslag inom nätbaserad högre utbildning de ska finansiera. De har skapat en webbplats som heter JISC Elevator och där kan alla inom brittisk högre utbildning lägga ut en film om sin projektidé. Besökare kan sedan rösta på de projektförslag de tycker är bra och de som får många röster kommer JISC att titta närmare på när det gäller finansiering.

Meningen med denna satsning är att göra det enkelt att föreslå innovativa idéer och testa dem med kollegor över hela landet. Projekten ska vara små och praktiska med ett tak på £10 000 (cirka 110 000 kr).

- JISC elevator is a platform for crowd sourcing ideas that will use technology to improve education and research in UK higher and further education institutions. The purpose of JISC elevator is to allow JISC to fund innovative projects that will be valuable to higher and further education. Once an idea has been submitted to the site, people working and studying in UK higher and further education (with an .ac.uk email) will be able to vote if they like the idea. When an idea receives the target number of votes then we will decide whether or not to fund the idea. This crowd sourcing mechanism will allow us to respond to the demands and needs of those working and studying in higher and further education.

Bokmärken med stil

Det här har inget med IT att göra men jag måste bara visa detta för er. Albatross är namnet på världens enklaste verktyg som kommer att revolutionera bokmärken. Läs mer i en artikel i Huffington Post, Albatross reinvents the bookmark, och titta på filmen.


Albatros bookmarks from Oscar Lhermitte on Vimeo.

Webbseminarier om akademiskt skrivande

  by  ValleeC

Amerikanska Chronicle of Higher Education och Turnitin erbjuder en intressant serie webbseminarier under våren. De är gratis men kräver anmälan för att få länken till seminariet. Sändningstiden är anpassad för amerikanska deltagare men det gäller bara 30 minuter per seminarium så det går att kombinera med andra kvällsaktiviteter.

• 1 mars -  Climbing the Ladder of Student Success (kl 20.00)
  Hur ska vi förbereda våra studenter för framtidens arbetsmarknad? Vilka färdigheter kommer att krävas? Hur kan vi utveckla kritiskt tänkande och problemlösning via nätet?
• 8 mars - Virtual World Writing Instruction with Real Classroom Impact (kl 19.00)
  Hur kan man använda nätbaserade verktyg för att utveckla studenternas skriftlig färdighet? Hur kan man utveckla bättre återkoppling och peer review bland studenter? vad är lärarens roll i detta?
• 29 mars - Bridging the Gap: Coming Together Around the Common Core (kl 19.00)
  Samarbete mellan gymnasium och högskola kring förväntningar, kompetenser och bedömning är viktigt för att underlätta övergången mellan skola och högskola.

Prova på och skriv gärna hur det gick i kommentarfältet.

Att bilda lärare i digital kompetens

Visst är det positivt att skolor ser till att eleverna har tillgång till bärbara datorer eller surfplattor. Men sådana teknikinvesteringar blir så gott som bortkastade pengar om inte lärarna först får möjlighet att utveckla pedagogiken för att bäst utnyttja nätets möjligheter. Lärarnas digital kompetens behöver utvecklas och det är budskapet i en ny publikation från Högskolan i Skövde. Tidskriften Utbildning och lärande har gett ut ett temanummer, Att bilda lärare i digital kompetens, och hela numret finns i fulltext på webben.

Tidskriften innehåller följande artiklar:

• Problematisk frånvaro av digital kompetens, Linda Reneland-Forsman (Linnéuniversitetet)
• Skolprojekt med framgång och hinder - en studie av skolprojekt i yrkespraktik och utbildningspraktik, Susanne Gustavsson (Högskolan i Skövde)
• Pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan, Jessica Lindblom, Anna-Sofia Alklind Taylor, Jana Rambusch och Henrik Svensson (Högskolan i Skövde)
• Unga elever med egen dator - några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas, Ina von Schantz Lundgren och Mats Lundgren (Högskolan Dalarna)

Läs tidskriften.

Loggbok för reflektion

Den här filmen av IT-pedagogen Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, visar hur du kan ha stor nytta av att föra en loggbok över dina studier eller din undervisning. Genom att använda enkla gratis webbtjänster  kan du dag för dag skriva ner dina reflektioner kring dagens aktiviteter. I filmen presenterar Åsa hur du kommer igång med en digital loggbok och demonstrerar i synnerhet tjänsten Posterous.


Länkar till tjänsterna i filmen:

• WordPress
• Blogger 
• Penzu
• 280daily
• Posterous

EDEN konferens 2012

EDEN (European distance and e-learning network) arrangerar sin årliga konferens 6-9 juni i Porto, Portugal. Temat för årets konferens är Open Learning Generations; hur vi kan minska den digitala klyftan mellan unga och äldre medborgare och vikten av digital delaktighet i hela samhället. 2012 är European Year of Active Ageing and the Solidarity Between Generations så temat utgår förstås ifrån detta.

- The Annual Conference will approach the key questions of learning methodology and technology focusing on the “Open learning generations”, the contexts of socially significant target groups: junior and senior e-learners. We will explore their learning cultures, technology use patterns, and discuss new approaches in pedagogy and andragogy that respond to them. The changing technology dimension: development of networking tools, new platforms and standards, and interoperability questions, will also be addressed from the perspective of different groups of users.

 Bland huvudtalarna på konferensen finns László Andor (EU, Commissioner for Employment, Social Affairs and Inclusion), Nuno Crato (Utbildningsminister, Portugal), Bob Fryer (Campaign for Learning, UK), Dale J. Stephens (Educational futurist, USA), Francesc Pedro (UNESCO) m fl.
Konferensanmälan är nu öppen.

Läs mer om konferensen.

Vem kan man lita på?

Källkritik för ungdomar är syftet bakom ett spännande nytt brittiskt initiativ, Digital Disruption. Projektet har nyligen lanserat sin webbsajt som innehåller filmer och guider som visar hur man känner igen oseriös eller vinklad information på nätet. Det finns mycket material för lärare att kopiera och använda i klassrummet för att ta upp frågor kring pålitlighet och objektivitet på nätet. Projektet har en tydlig forskningsanknytning och projektgruppens publikationer finns på en egen sida.

- Digital Disruption is a specialist education project that develops and distributes the tools and training to improve young people’s critical digital judgement skills. Digital judgement combines ‘traditional’ critical thinking skills, such as source verification, with ‘new’ knowledge about how the digital world works, such as understanding search engines and YouTube. We also equip educators with the skills and resources they need, yet often lack, to effectively teach digital judgement in the classroom.

Next Generation Learning 2012

Konferensen Next Generation Learning 2012 hölls vid Högskolan i Dalarna denna vecka och vi var cirka 200 personer som träffades för att diskutera hur framtidens lärande kan se ut.

Min kollega från Högskolan Halmstad, Lars-Göran Hedström har sparat mig mycket tid genom att skriva 3 bra bloggposter om konferensen med reflektioner från alla föreläsningar, workshops och diskussion.

Dag 1 - konferensens huvudtalare, Terry Anderson (Athabasca University) samt Aldin Wallace om lärplattformsanvändning i engelska skolor (lyssna på min intervju med Albin), Wikipedia i klassrummet och forskning om kommunikationsmönster i e-möten.

Dag 2 - Professor Charles Crook (University of Nottingham) ”The changing experience of learning for undergraduate”, Betty Malmberg (M, ledamot i utbildningsutskottet) samt parallella sessioner om benchmarking för distansutbildning och blended learning.

Dag 3 - om dagens huvudtalarna Prof Rosamund Sutherland (University of Bristol) ”Knowledge and schooling in the digital age” och Ton de Jong (Twente Univ) ” Technology enhanced inquiry learning: creating resources for (science) learning” Plus en workshop om OER som jag var med och ledde.

Alla föreläsningar läggas ut inom kort på konferensens webb.
Du kan även lyssna på mina korta intervjuer med konferensgeneralen Joacim Svensson (Högskolan i Dalarna) om konferensen i stort och Annette Pedersen (Köpenhamns Universitet) om framtidens konferenser.

Här kommer en kort intervju med Terry Anderson:

Kunskapssamhället — en illusion?

Högskoleverket anordnar en konferens med temat Kunskapssamhället - en illusion? 30 maj - 1 juni i samarbete med Göteborgs universitet.

- "Kunskapssamhället" handlar inte bara om pengar. Det handlar om människor - människor som ska kunna och vilja tillgodose behovet av ny, vetenskapligt grundad kunskap inom alla delar av samhället - sjukvård, miljö, verkstadsindustri, åldringsvård, trafiksystem, jordbruk. Vårt samhälle bygger nu sitt välstånd på kunskap. Kompetensförsörjningen har aldrig varit så aktuell som nu. Vilken bör utbildningens roll vara och hur kan man spela den rollen på bästa sätt? 

Konferensen inleds med anförande från EU-kommissionen, Modernisation of European Universities och avslutas med paneldiskussion på temat Hur gör vi den önskvärda framtiden möjlig? Professor Hans Rosling presenterar en faktabaserad världsbild. Utbildningsminister Jan Björklund inleder avslutningsdagen med att tala om kompetensförsörjningen 2020.

PresentationTube - skapa nätbaserade presentationer

Ytterligare ett verktyg för att skapa presentationer med bildspel, audio och video heter PresentationTube. Verktyget kan laddas ner gratis och du kan sedan spela in presentationer med PowerPoint, whiteboard eller webbsidor och kan antingen bara spela in din röst eller lägga till video från din webbkamera.

När du har spelat in din presentation kan du sedan ladda upp den till webben, bädda in den i en egen webbsida eller publicera den i en lärplattform. PresentationTube är anpassad för både Moodle och Blackboard. Tjänsten är bara anpassad för Windows så länge så MAC-vänner får vänta.

Diigo - guide för lärare

Diigo är ett exempel på social bookmarking. Genom att spara bokmärken (länkar till bra webbplatser) i Diigo kommer du åt alla dina länkar från vilken dator som helst. Dessutom kan du dela dina bokmärken med andra, skapa gemensamma länklistor med kollegor samt kommentera och diskutera alla länkförslag. Tjänsten används av många lärare för att få studenterna att aktivt söka lämplig kurslitteratur och motivera sina val. Dessutom kan forskare tipsa varandra om intressanta artiklar.

Nu finns det en guide för lärare som vill använda Diigo praktiskt i klassrummet, Student learning with Diigo. Guiden har byggts upp av en grupp lärare för att dela med sig av sina erfarenheter med verktyget och den innehåller en introduktion, filmer, praktiska lektionsplaner och diskussionsforum. Hela sajten har en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell, dela lika) som betyder att man skulle kunna översätta den till svenska.

Rapport om genomströmning inom distansutbildning

Så fort man pratar om distansutbildning kommer invändningen att distansutbildningar har sämre genomströmning än campusutbildningar. Om man tittar bara på statistiken verkar det stämma men det finns många faktorer att ta hänsyn till och snart inser man att direkta jämförelser mellan campus och distans är oerhört svåra.

Jag och kollegan Linda Reneland-Forsman här vid Linnéuniversitetet har skrivit en internrapport om vilka faktorer som påverkar genomströmning och pekar på flera tänkbara förbättringsåtgärder (Genomlysning av distansverksamhet vid Lnu). Framför allt bör man fokusera på mer interaktivitet på kurserna och använda olika verktyg och metoder för att minska den pedagogiska distansen mellan läraren och studenterna. En konsekvent och övergripande satsning på lärarnas kompetensutveckling efterlyses. Bristen på övergripande strategier och kvalitetssystem är också bidragande faktorer. Det finns flera administrativa problem att lösa, inte minst att alla rutiner och processer utgår ifrån traditionell campusverksamhet (t ex antagningsrutiner och terminsindelning) som oftast är irrelevanta för äldre yrkesverksamma studenter som läser via nätet.

Rapporten fokuserar på situationen inom det egna universitetet men har även en hel del avsnitt som gäller distansutbildning i stort.

10 myter om lärare

  by  shareski

Få yrken är föremål för så mycket diskussion som läraryrket. Alla har synpunkter om skolan och undervisning eftersom alla har gått i skolan men det finns många felaktiga uppfattningar som är svåra att tvätta bort. En artikel i eSchool News, Ten common myths about teaching, skriver om en undersökning bland lärare i USA om vanliga missuppfattningar och deras svar på kritiken.

- eSchool News recently asked readers: “If you could clear up one misconception about teachers and/or teaching, what would it be?” Our goal was not only to help others understand these misconceptions, but also to learn how teachers feel they are perceived by others. 

 De tio vanligaste myterna enligt artikeln är:

• De som inte kan, undervisar
• Läraren jobbar bara till 15.00
• Lärare får för mycket semester
• Om läraren är bra blir elevernas betyg bra
• Läraryrket är inte särskilt krävande
• Läraren är ansvarig för elevernas lärande
• Har du gått i skolan så vet du vad undervisning innebär
• Lärare får bra betalt för det de gör
• Lärare var bättre förr
• Lärare är en homogen grupp

Vad tycker du?

Ny norsk rapport om IT inom högre utbildning

Norgesuniversitetet har just publicerat rapporten Digital tilstand i høyere utdanning 2011 som är resultatet av en stor nationell undersökning (2008 - 2011) om hur digitala verktyg används inom norsk högre utbildning. Rapporten visar att studenterna förväntar sig allt flera inslag av digitalisering i sina kurser och att de provar själva nya verktyg för att samarbeta, skriva och söka information. De vill ha mer flexibla upplägg och möjligheten att komma åt kursmaterial varifrån som helst och flera menar att genomtänkt och pedagogisk användning av digitala resurser ger en kurs högre trovärdighet.

Samtidigt visar rapporten att lärosäten inte har förändrat sin syn på digitalisering under de senaste åren och att de flesta använder digitala verktyg för att stödja traditionell undervisning i stället för att utnyttja nya möjligheter till kollaboration och aktivitet. Lärosätena delegerar fortfarande utvecklingen till eldsjälar och det finns få som satsar strategiskt på digital kompetens och flexibelt lärande. Bristen på systematisk pedagogisk kompetensutveckling för lärarna tas också upp i rapporten.

-  Undersøkelsen indikerer at det (over en treårsperiode) er liten eller ingen endring i hvordan lærestedene jobber med tilrettelegging og implementering av bruk, det være seg tiltak som strategier og virkemidler, kompetanseheving og infrastruktur. Mange ledere satser fortsatt på ildsjeler til å drive arbeidet fremover. I tillegg ser det ut til at fagansatte har opplæringsbehov som ikke er dekket, og at kompetansehevingstiltak ikke alltid er tilpasset behovene. Det er bedre samsvar mellom studentenes behov for opplæring og hvilken opplæring de blir tilbudt, men også studentene har udekte opplæringsbehov.

Ladda ner rapporten, Digital tilstand i høyere utdanning 2011.

Blended learning i praktiken

Blended learning handlar om att blanda nätbaserat lärande med fysiska möten. Men hur ska man blanda? Vad fungerar bäst på nätet och vad fungerar bäst i klassrummet?

Salman Khan är mannen bakom den världsberömda Khan Academy (korta filmer om matematik, fysik, kemi med tillhörande övningar mest på gymnasienivå) och i denna film berättar han om vad blended learning innebär för studenter och lärare.  Han berättar bland annat om begreppet "flip the classroom." Traditionellt har studenterna fått input i klassrummet via föreläsning och sedan arbetat själva med uppgifter hemma i form av läxor. Khan menar att man bör i stället låta de se genomgången som film hemma och sedan öva i klassrummet där läraren kan ge stöd.

Filmen nedan är bäst i helskärmsläge (klicka på symbolen längst nere till höger i videorutan för att se den i helskärm).

Universitetsundervisning hänger inte med enligt konferens vid Harvard

  by  omerka

Det finns mycket forskning inom kognitiv psykologi som visar nya insikter om hur lärande sker men undervisning inom högre utbildning fortsätter opåverkad. Det var en av slutsatserna från en konferens och undervisning och lärande vid amerikanska Harvard University enligt en artikel i Chronicle of Higher Education, Harvard Conference Seeks to Jolt University Teaching. Problemet är att allt för lite tid ägnas åt pedagogisk utveckling och att lärarna satsar mest tid att förmedla kunskap i stället för att främja lärande.

- In large part, the problem is that graduate students pursuing their doctorates get little or no training in how students learn. When these graduate students become faculty members, he said, they might think about the content they want students to learn, but not the cognitive capabilities they want them to develop.

Studenterna blir i sin tur passiva mottagare av information i stället för att aktivt söka kunskap och tillämpa den i praktik. Traditionell föreläsning utmanar inte studenterna:

- Lectures set up a dynamic in which students passively receive information that they quickly forget after the test. "They're not confronted with their misconceptions," Mr. Mazur said. "They walk out with a false sense of security." The traditional lecture also fails at other educational goals: prodding students to make meaning from what they learn, to ask questions, extract knowledge, and apply it in a new context.

Konferensen tog också upp frågor kring examination och bedömning med bland annat kritik om det onödigt komplicerade och otydliga språket som används av både lärare och studenter. Läs artikeln och titta gärna längre ner på alla kommentarer.

Läs även en artikel i Harvard Magazine, Twilight of the lecture.

Gratis kurslitteratur för högre utbildning

OpenStax College erbjuder gratis digitala kursböcker för studenter inom högre utbildning. Organisationen stöds av flera stora finansiärer som William and Flora Hewlett Foundation, Bill & Melinda Gates Foundation, 20 Million Minds Foundation, Maxfield Foundation, and Rice University. Idén är att ta fram bra grundläggande kurslitteratur inom de viktigaste ämnen. Alla böcker är framtagna av experter inom området och är föremål för peer review (granskade av andra experter).

Studenter och lärare kan läsa böckerna gratis på webben men tryckta versioner kan också beställas mycket billigare än traditionell kurslitteratur. Dessutom finns det nätbaserade övningar kopplade till böckerna (betaltjänst). Böckerna revideras kontinuerligt och lärare är välkomna att föreslå ändringar och tillägg. Det här är ytterligare ett exempel på öppen utbildning och skapar tryck på förlagsbranschen. Kurslitteratur måste kunna uppdateras och revideras utan att behöva trycka nya tunga böcker och övergången till digitala läromedel är i full gång.



Läs mer om OpenStax College.

USA storsatsar på den digitala skolan

Amerikanska utbildningsmyndigheter med utbildningsministern Arne Duncan i spetsen satsar på att amerikanska skolor ska gå över till digitala läromedel under de närmaste åren. Stefan Pålsson har skrivit en bra bloggpost om detta på Skolverkets Omvärldsblogg, Alla skolor i USA ska gå över till digitala läromedel. Förra veckan uppmanade utbildningsministern alla skolmyndigheter i samarbete med läromedelsindustrin att förbereda en övergång till digitala läromedel inom 5 år.

Den digitala skolan kräver en helt förändrad syn på lärarrollen och lärande. Detta betonas i en guide för skolor och lärare som har tagits fram av Federal Communications Commission (FCC), Digital textbook playbook.

- Nu vill den federala regeringen att förändringsarbetet ute på landets skolor ska börja ta fart på allvar, men för att det ska bli möjligt krävs vägledning och hjälp att komma vidare. I höstas startade en storsatsning kring forskning om it och lärande, och nu är det dags att ta tag i skolornas konkreta vardag. I den guide som har tagits fram, vill man förklara varför övergången är viktig och ge konkreta tips och råd om vad som bör göras. Utgångspunkten är att det krävs en systemförändring för att skolan ska kunna fylla sin roll i samhället. Därför gäller det för skolan att lämna 1900-talets förutsättningar bakom sig och istället se vad som kan och bör göras idag.

Guiden betonar att vi inte bör jämföra tryckta kursböcker med digitala läromedel eftersom de fyller helt olika funktioner och har olika sätt att presentera material. Övergången till 2000-talets skola kräver planering, förberedelser och engagemang av alla inblandade och nu kommer tydlig styrning och uppmuntran från högsta nivå.

Läs en artikel om satsningen i Huffington Post: Obama Administration's Challenge To Schools: Embrace Digital Textbooks Within 5 Years.

Internationell konferens om plagiering

Plagiering inom högre utbildning har fått ganska mycket medieuppmärksamhet den senaste tiden. 16-18 juli hålls en internationell konferens i Newcastle, England för att diskutera problemet och hur man kan förebygga plagiering på ett effektivt sätt: 2012 International Plagiarism Conference. Konferensen, som hålls för femte gången, kommer att lyfta fram goda exempel och aktuell forskning inom området.

- The Conference promotes approaches to authentic assessment, which place the student at the heart of the learning process. It combines personal best practices with approaches to assessment, which both address plagiarism and support a high-quality learning experience along with strategies for managing the issue from an institutional level. The Conference provides a unique opportunity to connect with key thinkers in the field and to discover best practices and new approaches. 

Konferensens webbplats har, förutom information om konferensen, länkar till många bra resurser och intitiativ (under fliken Resources).

Danska gymnasieelever får använda nätet vid tentamen

  by  Leif (Bryne)

Danska Undervisningsministeriet har nu bestämt att ge gymnasieelever tillgång till nätet under skriftliga prov i 11 ämnesområden. Ett begränsat experiment med detta har pågått under de senaste 2 åren med goda resultat och nu satsar man vidare i flera ämnen. En artikel i danska Metro, Google er med til eksamen, skriver att beslutet väcker många frågor från lärare och föräldrar, inte minst kring plagiering och fusk. Nyckeln är elevernas och även lärarnas digital kompetens och kunskap om källkritik, enligt ordförande for Engelsklærerforeningen, Bodil Hohwü Nielsen:

 - Det er på tide at få digital eksamen i engelsk, og der er mange muligheder for at lave spændende opgavetyper. Men jeg kan godt være bekymret for de svage elever. Selv om vi tror, de unge kan alt med computere i dag, er nogle af dem overraskende dårlige til at bruge internettet kritisk og kommer ikke klikket bag om. De mangler digital dannelse. Hvis vi ikke får klædt dem godt nok på, risikerer de at få en karakter, som ikke svarer til det niveau, de er på.

Alla svar i sådana prov kommer att kontrolleras för plagiering men resurser krävs för att förebygga sådant genom mer diskussion i klassrummet. Enligt juristen Henrik Faursby Ahlers:

- Det er en rigtig god idé at give gymnasieelever mulighed for at bruge internettet til eksamen, for så kan de lære fornuftig adfærd med kildemateriale tidligt. Men når man åbner sluserne til information, frister man også svage sjæle. Derfor er gymnasierne nødt til at lave effektive kontroller og stikprøver for at bevare kvaliteten i uddannelsessystemet.

Anledningen till reformen är att det är orealistiskt idag att skriva kvalificerade uppgifter utan tillgång till referensmaterial och att provet ska likna mer en uppgift på arbetsplats där man har självklart tillgång till källmaterial. Fokus i provet byts från faktakontroll till analys och reflektion där fusk är betydligt svårare.

Webbseminarier om distansundervisning i Norden

Nordiska nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) ordnar under våren en serie webbseminarier. Seminarierna hålls varje månad fram till maj och experter inom distansundervisning/flexibelt lärande delar med sig av sina tankar och erfarenheter. Alla seminarier går 13.00 - 14.00 och sänds via e-mötesverktyget Adobe Connect, http://frea.emea.acrobat.com/distans.

13 februari - Henrik Helms: Innovasjon i læring.
13 mars - Taru Kekkonen, How Online studies can provide a flexible arena for drop outs
13 april - Nordinfo: Involvera och engagera lärande.
14 maj - Hrobjartur Arnason: Mobile learning Det koster ingen ting å være med.

Alla seminarier är öppna och gratis. Registration i förväg behövs - klicka här.

Läs mer om seminarierna.

Vad händer när studenterna får klara sig själva?

Vad skulle hända om till exempel en grupp gymnasieelever fick bestämma helt själv vad de skulle studera och hur? Skulle de bara ta det lugnt och spela spel? Inte enligt ett amerikanskt försök, The Independence Project. En grupp elever fick bilda en egen grupp i skolan där de bestämde helt vad de skulle göra varje dag och var helt fria från all undervisning. En artikel i New York Times från förra året, Let Kids Rule the School, skriver om experimentet och de häpnadsväckande resultatena.

Gruppen var en blandning av olika nivåer med både högpresterande elever och ett par som hade problem i skolan och hade tänkt sluta helt. De tog fram egna mål och jobbade tillsammans i flera projekt. De kunde fråga lärarna vid behov eller ta in hjälp utifrån. Projektet lyckades över all förväntan. Alla elever läste flera böcker än dem som var med i den vanliga undervisningen och hade dessutom kommit längre i matematik, ett ämne som flera i gruppen hade tidigare så gott som gett upp. Alla hade genomfört ett eget projekt som att lära sig laga mat, skriva en roman eller spela piano och hela gruppen hade ett gemensamt projekt - att göra en film som visar andra ungdomar hur de kan lära sig själva.

- The students in the Independent Project are remarkable but not because they are exceptionally motivated or unusually talented. They are remarkable because they demonstrate the kinds of learning and personal growth that are possible when teenagers feel ownership of their high school experience, when they learn things that matter to them and when they learn together. In such a setting, school capitalizes on rather than thwarts the intensity and engagement that teenagers usually reserve for sports, protest or friendship.

Titta på denna film med intervjuer med både elever och lärare. Vågar vi släppa loss denna kreativitet?

Framtidsvision

Förra året släppte glasföretaget Corning en film (A day made of glass) som visade hur nya glastekniker kommer att påverka framtidens vardag. Filmen fick enorm uppmärksamhet på nätet och nu har de tagit fram en uppföljare, A day made of glass 2,  som visar hur glasskivor kombinerade med pekskärmsteknik och trådlösa nät kommer att skapa helt nya kommunikationsmöjligheter. Det mesta som syns i filmen är faktiskt redan tekniskt möjligt men inte kommersiellt genomförbart ännu.

Frågan för oss inom utbildning är förstås - hur förbereder vi våra studenter för denna framtid?

   

UNESCO guide till informationskompetens

Informationskompetens handlar om att kunna söka och kritiskt granska information på nätet. I en värld som svämmar över med information måste vi kunna filtrera flödet själva och kunna hitta pålitliga källor. Vi behöver kunna skapa nätverk för att hjälpa oss hitta information, diskutera det vi hittar och samarbeta för att skapa ny kunskap. Många människor, unga som gamla, skanar dessa kompetenser och risken finns att den digitala klyftan i samhället ökar.

UNESCO har en bra guide till dessa nyckelkompetenser, Understanding information literacy: a primer. Guiden riktar sig till beslutsfattare och ledare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning och betonar vikten av att arbeta mot informationskompetens för alla. Guiden finns idag på engelska och franska och kan laddas ner från UNESCO.

Sociala medier - bara för de invigda?

  by  j&tplaman

Sociala medier är ständigt med i rampljuset - på TV och radio, i tidningar och förstås på webbaserade nyhetssidor. Men har sociala medier blivit vardag för alla i samhället? Ny forskning visar att media har till viss del överdrivit framgångarna. Håkan Selg vid Uppsala Universitet har undersökt attityder till sociala medier hos dem som arbetar inom sektorn IT och telekom. I ett pressmeddelandet på Forskning.se, Sociala medier hajpas av medierna men ratas av andra, står det att även om sociala medier har definitivt drivit en radikal förändring inom publicering, är det fortfarande bara en insatt del av befolkningen som utnyttjar sociala medier på riktigt.

Enligt Håkan Selg:
- Samtidigt är det gruppen mycket aktiva användare som format vår bild av sociala medier. Det lätt att glömma bort att sociala medier som professionella verktyg nog främst är intressant för vissa yrkeskategorier och i specifika situationer.

De flesta känner till olika sociala medier men relativt få är riktigt aktiva och oftast är det kvinnor som ägnar sig mest åt nätverkande och interaktivitet.

- Studien baseras på en enkätundersökning med så kallade tidiga användare, i detta fall medlemmar i Dataföreningen. Det rör sig om en relativt homogen grupp, flertalet med yrkeskoppling till IT eller telekom och där samtliga branscher är representerade. Desto mer intressant framstår den stora spridningen i användningen. Sociala medier har nu uppnått status av mogen teknik så till vida att användarna lärt sig hantera verktygen. Facebook utnyttjas av de allra flesta huvudsakligen för att upprätthålla personliga kontakter. Endast några få procent av samtliga tillfrågade är aktiva på Twitter i yrkesrelaterade frågor eller deltar i diskussionsgrupperna på LinkedIn.