MOOCs in Scandinavia 2016

"Chalmers" (CC BY 2.0) by blondinrikard

Konferensen MOOCs in Scandinavia 2016 äger rum i Göteborg 9-10 juni och fokuserar på utvecklingen av öppna nätbaserade kurser (MOOCs) i Norden. Förra årets konferens i Stockholm skapade mycket intresse och nu flyttar den till Göteborg. Arrangörerna är, som förra året, Chalmers, Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

- An increasing number of Scandinavian universities engage in MOOCs with the promise and hope to offer high quality education to anyone, anywhere. After the hype some years ago, questions about what constitutes a good MOOC are increasingly complemented by considerations about how MOOCs can be integrated into the broader educational landscape, including campus and professional education.

Bland årets talare finns Melissa Highton (University of Edinburgh), Pierre Dillenbourg (Swiss Federal Institute of Technology EPFL) och Lennart Svensson (Chalmers). Arrangörerna vill redan nu ta emot bidrag till konferensen (forskningsspår, praktikspår och öppet spår), se Call for contributions. Senaste datum för bidrag är 14 februari.

UKÄ föreslår nationell satsning på MOOCs

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOCs, ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan. Den nya utbildningsformen ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag.

– MOOCs står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder öppna nätbaserade kurser som är fritt tillgängliga via internet, så kallade Massive Open Online Courses (MOOCs). Vem som helst kan delta i kurserna, det finns inga formella förkunskapskrav och det görs ingen antagning. UKÄ har på uppdrag av regeringen utrett möjligheter och eventuella hinder med att införa MOOCs i svensk högskola.

UKÄ:s förslag innebär att alla statliga lärosäten och ett flertal enskilda utbildningsanordnare ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser på rimliga villkor. Svenska MOOCs ska få finansieras av statliga anslag, men i begränsad omfattning. För flera lärosäten behövs stödfinansiering. UKÄ föreslår därför att staten avsätter särskilda medel, som också ska kunna användas för utveckling av digital högskolepedagogik.

– UKÄ:s ambition har varit att skapa ett möjliggörande regelverk och presentera ett färdigt förslag som kan genomföras utan ytterligare utredning, säger Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och ansvarig för utredningen om MOOCs.

Ladda ned hela underlaget på www.uka.se

Källa: Pressmeddelande från UKÄ

Nytt webinar om open badges

Bild: GNU General Public License (GPL)

Open Badges definieras i Wikipedia som:

- En Open Badge ett digitalt märke som man tilldelas exempelvis för att ha utfört en uppgift eller visat en förmåga. Inom utbildningsvärlden används Open Badges både som lekfulla belöningar och som alternativ eller komplement till intyg. Ägaren kan välja att visa upp badgen på nätet exempelvis på en blogg eller profilsida.

Det nordiska projektet Open Badges arrangerar ännu ett webinar (tisdag 9 februari 10.00 - 11.00) som uppföljning till det som sändes i december (se inspelningen). Titeln denna gång är What is Open Badges and how do I get started? och fokuserar på hur man kommer igång med badges och hur man kan använda dem för att erkänna och belöna mjuka färdigheter inom alla utbildningssektorer. I webinaret kommer du att träffa två användare som delar med sig av sina erfarenheter: Eric Rouselle (Discendum – Open Badge Factory) och Marion Fields (OK Study Centre, Finland)

- This webinar explains the rationale behind Open Badges, presents a badge system, allows you to ask questions and discuss experiences and practical uses, such as criteria for badges, forms of evidence from earners, areas where badges can be used etc.

Alla som deltar i webinaret kommer att få en egen badge som intyg. Länken till webinarrummet skickas ut till alla registrerade deltagare dagen före sändning.

Läs mer och registrera dig.

Inför mötet får du gärna delta i diskussionen i projektets Facebookgrupp. 

Surfplatta för blinda

Nu kommer surfplattor för blinda som kan generera punktskrift (braille) på skärmen med hjälp av höj- och sänkbara punkter. Det österrikiska företaget BLITAB lanserade de första plattorna redan förra året och har fått flera utmärkelser för utvecklingen. Läs mer om BLITAB i en artikel i International Business Times, Blitab: World's first tactile tablet is 'iPad for the blind'.



Forskare vid amerikanska University of Michigan är samtidigt på samma spår enligt en artikel i MIT Technology Review, In Pursuit of an Affordable Tablet for the Blind. De har också en platta med punktskrift som visas i följande film.

Hur digitala verktyg kan utveckla pedagogiken

Foto: "iphoning" av Kristina Alexanderson, CC BY-NC-SA 2.0

Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som har finansierats avInternetfonden har under de senaste två åren studerat hur lärare och elever i Filipstads kommun har utvecklat undervisning och lärande med hjälp av digitala verktyg och internet. En artikel från Internetfonden, Internet gör skolarbetet viktigt på riktigt, beskriver projektets arbete och resultat genom en intervju med projektledaren Dan Åkerlund. Projektet heter När lärandet blev socialt och har fokuserat på elever från förskola till tredje klass. Forskarna och lärare har utvecklat undervisningsmetoder tillsammans enligt principen Design Based Research (DBR).

- Målet med projektet var att utveckla, följa och forskningsanknyta ett antal skolklassers arbete kring kommunikation och publicering på nätet. Nästan alla klasser hade redan en egen klassblogg och flera använde Skype för att hålla kontakt med andra skolor i och utanför Sverige.

Projektet har tittat speciellt på hur elevernas användning av bilder, film och kollaborativt skrivande har lett till större engagemang och fördjupad inlärning. Framför allt har de sett hur eleverna växer när det de producerar syns för en större publik än bara läraren och hur snabbt de lär sig att skriva för en publik. Enligt Dan Åkerlund:

- Det är en utmaning för både lärare och forskare att fundera över hur man ska kunna anpassa den här nya digitala världen till läroplanen, för det finns inget val längre. Vi måste göra det här för att eleverna ska bli kompetenta och komma underfund med den här världen.

Flexibla rum för lärande - lärares erfarenheter

"Ellis Hall Active Learning Classroom" (CC BY-NC-ND 2.0) by  queensu 

Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) arrangerar tisdagen den 16 februari kl 15:00-16:00 ett webbinarium inom området flexibla undervisningsformer med titeln Flexibla rum för lärande – lärares erfarenheter.

I Sverige och internationellt är lärmiljön en aktuell fråga. Är den traditionella lärosalen med läraren vid ena väggen och studenter i rader kanske bara ett av många olika rum som behövs inom undervisning? Kräver framtidens undervisning helt nya typer av rum? Vid flera lärosäten finns möjligheten för lärare att undervisa i flexibla rum som enkelt kan förändras efter behov. Linn Areskoug och Karin Hassan Jansson från Uppsala universitet samt Bengt Malmroos och Åse Tieva från Umeå universitet delar med sig av sina erfarenheter vid webbinariet som avslutas med en gemensam diskussion.

Deltagande sker i Adobe Connect och egen dator vilket innebär att du har chans att ställa frågor i realtid till presentatörerna via chatt.

Webbinariet är kostnadsfritt men anmälan behövs och den gör du senast fredag 12 februari här: Anmälan till webbinariet.

Open Networked Learning - vårens kurs startar snart

Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet? Vårens upplaga av den öppna nätbaserade kursen Open Networked Learning börjar 15 februari och du kan redan nu anmäla dig. Kursen baseras på problembaserat lärande i mindre grupper där du får, bland annat:

• Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
• Utöka ditt professionella nätverk
• Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
• Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande

Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare, IT-pedagoger och kursdesigners inom högre utbildning. Den kommer att ge dig möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). ONL erbjuds av Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, KTH och Varsity College, Sydafrika men deltagare från andra lärosäten och utbildningsorganisationer är varmt välkomna. Kursen ger inga högskolepoäng men du får ett intyg om du uppfyller alla kursuppgifter.

Information
Datum: 15 februari - 22 april
Omfattning: cirka 80 timmar

Hela kursen är nätbaserad
Kursen ges på engelska

Mer information och anmälan.

UKÄ presenterar sin MOOC-utredning

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) presenterar sin utredning om öppen nätbaserad utbildning och MOOCs vid ett seminarium på Berns i Stockholm onsdag 27 januari (10.00 - 12.00). Seminariet är redan fullbokat men kommer även att direktsändas via webben. Utredningen kommer att publiceras samma dag via UKÄs hemsida.

- UKÄ presenterar nu sin utredning och föreslår att MOOCs ska kunna ges inom ramen för den svenska högskolan och ser flera möjligheter med utbildningsformen. Vi vill därför även diskutera om MOOCs kan bidra till att snabbt kunna svara mot stora samhällsutmaningar. Ett exempel på en av de största utmaningarna just nu är integrationen av människor som flyr sina länder och kommer till Sverige. Kan den öppna nätbaserade utbildningen i form av MOOCs vara medel för detta och andra ändamål? Vilka initiativ finns redan?

Mer information om seminariet.

Läs mer om utredningsuppdraget.

Ny MOOC om kvalitet i digitalt lärande

CC BY-NC-SA Some rights reserved by OpenECBCheck initiative

Hur kan man kvalitetssäkra nätbaserade utbildningar? Vilka kvalitetskriterier skiljer sig från de som används i traditionell utbildning? Dessa frågor tas upp och diskuteras i en ny öppen kurs (MOOC) med titeln Quality in digital learning som pågår 15 februari till 25 mars. Kursen ges av experter från flera europeiska organisationer som arbetar med kvalitet inom utbildning. Den bygger mycket på erfarenhetsutbyte och ger dig möjlighet att både lära dig mer om ämnet men också bredda ditt nätverk. Ett av kursens mål är att skapa ett erfarenhetsnätverk (community of practice) som ska fortsätta efter kursens slut.

- In this MOOC, we would like to inspire participants to get involved in the discussion on quality management in digital learning. The starting point will be the creation of a common understanding of learning and getting to know how to measure quality in digital learning. Within the course of the MOOC, we would also like to look at how quality principles can be practically applied, e.g. as transversal tools for planning, implementation and evaluation of e-learning courses. Furthermore, as this is a community-based MOOC, we will exchange and co-create new principles for new digital learning formats. Last, but certainly not least, participants will get connected to the international network concerning quality in digital learning and will be part of a growing community.

Kursen ges av kvalitetsinitiativet Open ECB Check i samarbete med tyska Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit GIZ GmbH och det tyska departementet för utveckling och samarbete.

Svenska erfarenheter om digital examination - ny artikel

Start up, Stock Photos via StockSnap io CCBY

Digital examination är ju ett mycket aktuellt ämne inom högre utbildning och en ny artikel,

Digital examination in higher education: Experiences from three different perspectives (International Journal of Education and Development using Information and Communication Technology, Vol 11 nr 3), av Björn Berggren, Andreas Fili och Olle Nordberg presenterar erfarenheter från KTH under de senaste två åren. Artikeln beskriver erfarenheter från både pilotprojekt och skarp drift av digital examination från tre perspektiv: lärarens, studentens och administratörens. Både lärare och studenter såg många fördelar; enklare att skriva med tangentbord, tydligare svar utan krånglig handstil, enklare rättning och hantering samt smidigare hantering. Endast en del administratörer föredrog pappershantering, oftast på grund av tradition och vana.

Slutsatserna är att digital examination ger många fördelar för universitetet, framför allt effektivare hantering, men författarna rekommenderar att förankra fördelarna hos lednings- och förvaltningspersonal så tidigt som möjligt i processen.

Möt Nadine - en mänsklig robot med personlighet

Robotar blir allt mer avancerade och forskare vid Nanyang Technological University i Singapore har nyligen presenterat sin senaste mänskliga robot, Nadine. Enligt en artikel från amerikanska ABC, Human-Like Robot 'Nadine' Who Has a 'Personality, Mood and Emotions' Unveiled in Singapore, är Nadine en social robot som kommer ihåg människor hon har mött och vad de har tidigare sagt till varandra. Tanken är att sådana sociala robotar kan "jobba" som receptionister eller inom vård och omsorg.

- As countries worldwide face challenges of an aging population, social robots can be one solution to address the shrinking workforce, become personal companions for children and the elderly at home, and even serve as a platform for healthcare services in future.

Utvecklingen fortsätter och det här är förmodligen bara början. Titta på denna film där Nadine visar sina färdigheter.

Videomöten med Periscope

E-mötesverktyget Periscope ger dig möjlighet att direktsända en diskussion, intervju eller studiebesök direkt från din mobil. En artikel i nättidningen Edutopia, Periscope: Connecting Classrooms to the World, beskriver hur Periscope kan användas inom utbildning med många nyttiga tips.

Periscope är en gratis-app (Apple och Google) som gör direktsändning enkel med inbyggd chattruta så att deltagarna kan kommentera under sändningen. Sändningen finns tillgängligt i 24 timmar men vill du göra inspelningen tillgänglig längre kan du göra det via verktyget Katch.me. Sändningar kan riktas mot endast ett fåtal deltagare eller helt publika.

Exempel på intressanta tillämpningar:

• Virtuella studiebesök. Studenter kan följa en kollega eller lärare på plats som visar en intressant miljö via sin mobil (museum, historisk plats, naturområde osv)
• Spela in experiment eller metodgenomgånger
• Redovisningar av projekt, inlämningsuppgifter.
• Rapporter från praktik eller studiebesök

Läs en beskrivning av en Periscopesändning i en MOOC i en bloggpost från brittiska nätverket ALTC, Periscoping our MOOC: Live broadcasts to support learning.

MOOC-statistik 2015

MOOC-marknaden fortsätter att växa enligt en artikel på nättidningen edSurge, MOOCs in 2015: Breaking Down the Numbers. I år har över 35 miljoner registrerat sig (cirka 17 miljoner under 2014) på 1800 kurser från 550 universitet. Kurser finns inom nästan alla ämnesområden med företagsekonomi och naturvetenskap som de populäraste. Coursera och EdX dominerar fortfarande som ledande MOOC-konsortier och även om de allra flesta kurserna är på engelska finns det en växande kursutbud på främst spanska och franska.

De viktigaste trenderna för 2015 var:

• Nya affärsmodeller för MOOCs framför allt support, validering och examination som mervärdestjänster
• Utveckling av kurspaket som leder till nya sorters examen (t ex nanodegrees)
• Slut på gratisintyg. Vill du ha intyg för en kurs får du nu betala
• Självstudiekurser blir mer populära. Valfri kursstart och fart.
• Ny fokus på gymnasieelever. MOOCs som förberedelsekurser för högre utbildning.