”Formell utbildning har fått för stor betydelse”

Livslångt lärande ligger i fokus idag och det finns mängder med rapporter, rekommendationer, strategier och debattartiklar om hur utbildningsstrukturer kan anpassa sig till en ny syn på utbildning och validering. En ny studie från Malmö universitet har granskat policydokument och vägledning kring livslångt lärande från t.ex. EU, UNESCO och OECD och tittat på hur de har påverkat pedagogiska styrdokument i både Sverige och Danmark, enligt en artikel på Forskning.se, ”Formell utbildning har fått för stor betydelse”.

Simon Schulin, som har skrivit avhandlingen, pekar på stora skillnader mellan de två länderna kring hur de har implementerat rekommendationerna.

- Danmark är mycket auktoritetstroget och implementerade alla policydokument fullständigt. I Danmark har utbildningsministeriet tydliggjort för ungdomsskolan att formell utbildning och examen är en förutsättning för livslångt lärande. Här finns också ett vägledningsinstitut, direkt under utbildningsministeriet. Sverige däremot är mycket mer decentraliserat ... I Sverige ger exempelvis Skolverket bara rekommendationer.

Ytterligare ett problem som lyfts är att livslångt lärande är så starkt förknippat med anställbarhet och att bildning och informellt lärande inte värdesätts tillräckligt. De som inte har formella examen riskerar att exkluderas.

- Risken är att formell utbildning har fått för stor betydelse ... De som saknar formell utbildning och examen exkluderas och på det sättet reproduceras utanförskap.


Referens
Schulin, S. (2019) Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle. https://doi.org/10.24834/isbn.9789186295851

Sociala nätverk som inte spårar dig

Efter alla skandaler kring de stora jättarna inom sociala medier finns det ett ökande intresse för nätverk med öppen källkod som inte säljer användarnas data eller lever på reklamintäkter. En artikel på sajten Opensource.com, 3 open source social platforms to consider, ger tre intressanta exempel.

• Pixelfed är en fototjänst i stil med Flickr men med fokus på integritetsskydd. Du kan lagra och dela dina bilder och se andras bilder som ligger på ett nätverk av servrar. Du bestämmer hur dina bilder ska synas och kan lägga på egna filter utan att algorytmer bestämmer åt dig. Tjänsten är helt reklamfri.
• Okuna är ett icke-kommersiellt socialt nätverk som fungerar på mobiler, plattor och datorer. Drivs genom crowd-funding. Titta på följande introduktionsfilmen.

• Mahara är en e-portfoliotjänst där du kan lagra och dela din utbildning, erfarenheter och arbete. Lite i stil med LinkedIn fast utan reklam och andra kommersiella intressen. Mahara kan även implementeras av utbildningsorganisationer som en tjänst för studenter.

Dags för nationell lärplattform i skolan?

"Skola" (CC BY-NC-ND 2.0) by Socialdemokrater

Lärarnas Riksförbunds (LR) ordförande Åsa Fahlén vill se en nationella lärplattform som används av alla skolor, enligt en artikel i Skolvärlden, LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri". Idag finns det många olika lärplattformar i drift bland landets kommuner och det finns en växande frustration bland lärarna. En del kommuner har utvecklat egna plattformar medan andra har köpt in kommersiella. Åsa Fahlén ser detta som ett slöseri med skattemedel och förespråkar ett nationellt system.

- Valfriheten att man själv ska kunna bestämma vilket system man vill ha, går den före hur vi använder våra skattepengar? Och möjligheten att följa en elev genom en hel skolgång? Där tycker jag svaret borde vara att våra skattepengar och nyttan för eleverna går före.

SnackVids - skapa text från YouTube-filmer

SnackVids är ett enkelt webbaserat verktyg som omvandlar tal till text på YouTube och låter dig söka efter nyckelord. Du lägger in bara webbadressen til filmen och SnackVids omvandlar tal till text. Om filmen är en presentation eller har en tydlig struktur kan SnackVids även dela upp manuset i avsnitt. Sedan kan du söka efter nyckelord i texten och kan hoppa fram i filmen till just det ord eller begrepp du söker.

Som vanligt med automatiska tal-till-text verktyg så fungerar det bäst på engelska och när talaren talar tydligt. Men oftast får du en ganska bra text som du sedan kan redigera. Läs mer på Richard Byrnes bloggpost om SnackVids och titta på hans korta instruktionsfilm nedan.

Nitusdagarna i Danmark

NITUS, nätverket för kommunala lärcentra, arrangerar sitt höstmöte, Nitusdagarna 2019, i Roskilde, Danmark, 6-7 november. Konferensen lyfter fram flera perspektiv på samverkan mellan näringsliv, den offentliga sektorn och högre utbildning med talare från ett flertal lärosäten och andra utbildningsorganisation i Sverige och Danmark. Bland annat kommer Lina Bjerke och Sara Johansson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, att presentera aktiell forskning inom området. dessutom kommer talare från TCO och danska  Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH).

Nitusdagarna tar sitt avstamp i samverkan med det omgivande samhället. Hur ser det ut gällande eftergymnasial utbildning, forskning och utveckling? Vad finns det för framtidsplaner hos våra samarbetspartners inom eftergymnasial utbildning? Hur gör man idag? Vad behövs, och vad kan vi göra för att underlätta en positiv utveckling?

Se programmet

Webbinarium: Öppen utbildning - vägen framåt

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar ett webbinarium som diskuterar framtiden för öppen utbildning, Widening access to open education – the way forward, onsdag den 2 oktober, kl 15:30.

Idag finns det ett stort utbud av öppna lärresurser på många språk samt gratis öppna nätbaserade kurser. Det finns enorma möjligheter att kunna erbjuda utbildning till grupper som idag inte har möjlighet att studera. Trots denna utveckling har öppen utbildning inte slagit genom som man hade tänkt. Traditionella modeller dominerar och de flesta kurser, kursmaterial och forskningsresultat ligger i slutna lösningar, bakom lösenord. Hur kan vi främja öppen utbildning framöver?

Webbinariet kommer dels att dra slutsatser från EU-projektet MOONLITE (MOOCs for social inlusion and employability) och skapa en diskussion om hur öppen utbildning kan utvecklas framöver. Följande frågor kommer i fokus:

• If education is a basic human right then why is so much knowledge / educational content locked away in not-for-free sources?
• Open education, in the sense of resources and practices, seems to offer a solution to the access problem. So why is it not more widely used or appreciated?
• Are MOOCs the educational panacea they were once thought to be, or just another step on the evolutionary ladder toward next-generation teaching and learning, being inevitably forgotten and overlooked with time?

Webbinariet leds av Timothy Read (UNED, Madrid) och mig och vi hoppas på en spännande diskussion.

Mer information och anmälan.

Alla tentamen vid Jönköping University skrivs på fasta datorer

Pressbild, Jönköping University, Vanessa Vera Forsberg

Sedan terminsstart hösten 2019 skriver alla studenter vid Jönköping University (JU) sina
digitala tentamina på skolans fasta datorer, enligt ett pressmeddelande från JU. Detta innebär ett mer rättssäkert förfarande kring tentamen och minskar radikalt möjligheten att kunna fuska.

Under de senaste åren har ca. 16 000 digitala salstentamina skrivits på studenternas privata datorer. Erfarenheterna har varit goda, men nackdelarna med egna datorer har påverkat kvalitén vid tentamens uppstart, rättssäkerheten och jämlikheten för studenterna. Exempelvis uppstod det ofta tekniska problem med studenternas egna datorer vilket blev ett störande moment för övriga studenter.

Därför har Jönköping University nu installerat ca 430 fasta datorer i dedikerade tentamenssalar. Detta undanröjer att studenter skulle kunna preparera sina datorer och fuska rent mjukvarumässigt. Att alla nu har samma standard avseende datorns snabbhet och utrustning minimerar dessutom risken för störande tekniska problem som fördröjer och skapar stress. Studenterna kan nu fokusera helt på själva tentamen och för Jönköping University kan resurserna koncentreras till att förbättra och utveckla hela tentamensprocessen.

-Vi tror, och kan redan se, att detta leder till frånvaro av störningar vid uppstarten av tentamenstillfällen. Alla studenter möts av goda och likvärdiga förutsättningar runt tentamensskrivandet, säger Morgan Holm, systemförvaltare vid Jönköping University.

Källa: Pressmeddelande, Jönköping Universitys nya digitala tentamenssalar försvårar fusket.

Kompetensförsörjning av digital spetskompetens - nytt uppdrag för UKÄ

UKÄ och Tillväxtverket ska utreda hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas, enligt en nyhet från UKÄ, UKÄ får nytt uppdrag - kompetensförsörjning av digital spetskompetens.

Genom att myndigheterna startar en dialog om samverkan mellan berörda aktörer på området ska tillgången på digital spetskompetens öka. I uppdraget ingår att förbättra tillgången till statistik och prognoser över efterfrågan och tillgången på digital spetskompetens på svensk arbetsmarknad.

Uppdraget som ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2022, ska genomföras i dialog med berörda aktörer, särskilt företrädare för universitet och högskolor, arbetslivsaktörer, aktörer med regionalt utvecklingsansvar samt andra myndigheter.

Läs uppdraget.

Regeringen lanserar fyra samverkansprogram

Under sommaren lanserade regeringen fyra viktiga samverkansprogram med syfte att stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och regering, enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Bland dessa program finns området kompetensförsörjning och livslångt lärande och vi kan vänta oss en kraftig satsning inom detta område under de närmaste åren.

Samverkansprogrammen bygger på målsättningen att kraftsamla för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna.

De fyra programmen ligger inom följande eområden:

• Näringslivets digitala strukturomvandling
• Hälsa och life science
• Näringslivets klimatomställning
• Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan:

- Sverige står inför stora utmaningar i en snabbt föränderlig värld. Genom att samla näringsliv, akademi och det offentliga i samverkansprogrammen tar vi nu ytterligare steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga på en rad viktiga områden.

Praktiska tekniktips för studenter

Photo by rawpixel.com from Pexels

Nu när en ny termin kommer igång kan det vara värt att se över vilka verktyg, datorer och plattor man använder som student, eller lärare. Elin Häggberg har skrivit en bra guide, Stor guide: Tekniktips till den smarta studenten, med tips om datorer, plattor, prylar och verktyg för anteckningar, lagring, kollaborativt skrivande, planering och gruppkommunikation. En del lösningar är kända, andra mindre kända men hon skriver ofta om funktioner i kända verktyg som du inte trodde fanns. Guiden är nyttig för studenter på alla nivåer och många lärare dessutom.

Nu är höstterminen igång och kanske innebär det för dig en ny termin, eller rent av den första, på en ny utbildning? Oavsett om du pluggar på folkhögskola, komvux, yrkeshögskola, gymnasie, högskola eller universitet så finns det anledning att redan från start tänka igenom hur du kan använda tekniken för att underlätta dina studier.

Jag kan också passa på och tipsa om vår guide till kollaborativa verktyg, Samarbeta smartare (Linnéuniversitetet).

Utbildningsreformer som krävs för framtidens arbetsmarknad

En ny rapport från Omställningsfonden, Att utbilda oss genom hela livet, föreslår ett antal reformer som krävs för att klara framtidens kompetensförsörjning. Enligt en ny Sifo-undersökning tror 67% av personer mellan 18-29 år att de kommer att behöva byta karriär någon gång under sitt arbetsliv och då måste det finnas möjligheter till relevant utbildning, var de än bor.

Enligt Omställningsfondens vd, Lars Hallberg:

- Alla måste ges möjlighet att växa med en föränderlig arbetsmarknad. Det är bra för enskilda arbetstagare, för arbetsgivarna och för Sveriges ekonomi. Om man från politikens sida menar allvar med att möjliggöra ett livslångt lärande måste man agera. Ett reformerat utbildningssystem är nödvändigt för att alla som vill ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad.

Rapporten innehåller tre förslag på reformer:

1. Utbildning under hela livet. Regeringen bör ge högskolan och yrkeshögskolan i uppdrag att aktivt främja omställning för den etablerade arbetskraften, exempelvis genom att kursutbudet i högre grad anpassas för yrkesverksamma. 
2. Utbildningsplatser i hela landet. Människor ska kunna vidareutbilda sig via vuxenutbildning, distansutbildning eller andra utbildningsvägar i hela landet. 
3. Utökat studiemedel för yrkesverksamma. En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning och karriär är möjligheten att försörja sig under studietiden. 

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Vad gör en IKT-pedagog?

"Laptops, SOLSTICE Centre, CETL, Edge Hil" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

IKT-pedagoger har en väldigt viktig roll inom utbildning. De ger support till lärarna i hur man bäst använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Men rollen är ganska ny och ofta utan en tydlig rollbeskrivning eller karriärväg. Är titeln IKT-pedagog lämplig eller finns det andra benämningar.

Dessa frågor diskuteras i en serie artiklar på den brittiska sajten ALT (Association for learning technology), “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles. Den första artikeln i serien tar upp nämligen namnfrågan. På engelska heter det learning technologist men det finns hela 46 alternativ som har upptäckts i en undersökning. Titeln har förstås ett viktigt signalvärde och det är viktigt att IKT-pedagoger inte ses av kollegor som rena IT-tekniker. Därför har många titlar ord som design, educational och learning och mindre fokus om ren teknik.

Overall, respondents state that they understand the role of a Learning Technologist and regularly carry out the duties of one. However, it remains an ambiguous role in how it should be labelled and packaged, both internally and externally to an organisation. Whilst the purpose and context of the Learning Technologist role remains broadly unchanged, individuals are now calling for further autonomy of their identity that better reflects their work and values.

Hur ser situationen ut i Sverige? Är IKT-pedagogens roll förankrad och tydlig för alla? Vad krävs för en professionalisering av rollen?

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels

Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:

• 95% av barn över 4 år använder internet.
• Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
• Användning av datorer och plattor sjunker.
• Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
• Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
• Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
• Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).

Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

Studentcentrerat lärande och kvalitetssäkring - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EUA

Studentcentrerat lärande med fokus på kollaboration och studenternas lärandeprocesser implementeras på bred front bland europeiska universitet och högskolor. Men hur bygger vi in detta i våra kvalitetssystem? En ny rapport av EUA (European Universities Association), The quality assurance of student-centred learning: approaches to quality assurance, har undersökt frågan.

This report presents the status of student-centred learning in Europe’s universities and offers considerations for the role of quality assurance processes in ensuring that education provision is geared towards student learning and success. It also suggests an approach to student-centred learning which considers the concept a part of quality culture and reduces the widespread perception of quality assurance as a bureaucratic burden.

Det är viktigt att lärosätet ser till att studentcentrering genomsyr hela verksamhet och att befintliga kvalitetsprocesser anpassas för att stödja detta. 

MOOC om hur man kan hjälpa ungdomar hantera näthat

European Schoolnet lanserar ny öppen nätkurs (MOOC), Hacking hate – How to empower young people to understand and disrupt online hate, som ger stöd till lärrare på alla utbildningsnivåer om hur vi kan hjälpa elever och studenter att hantera näthat. Kursen utgår ifrån ett pågående EU-projekt SELMA (Social and Emotional Learning for Mutual Awareness) som har utvecklat en verktygslåda med utbildningsresurser och guider för lärare. I kursen får du bekanta dig med SELMAs verktygslåda och hur du kan använda resurserna i din undervisning.

Kursens mål är:

• Understand the approach of Social and Emotional Learning as a way to prevent and tackle online hate.
• Learn how to create a personal digital portfolio to curate interesting course materials and contributions of other participants.
• Develop sustainable strategies to effect widespread positive change around online hate speech.
• Learn about the SELMA Toolkit and other ways to be involved in the SELMA project.
• Learn how to use the resources of the SELMA Toolkit to create a successful peer-led programme.

Kursen är förstås avgiftsfri och startar 16 september.

Digital kompetens för lärare - ny bok

Bild: Gleerups (med tillstånd)

Vilka kompetenser krävs av dagens lärare i en digitaliserad skola och hur utvecklas dessa? En ny bok, Digital kompetens för lärare (Gleerups), utforskar dessa frågor med artiklar av tolv forskare. Bokens redaktörer, Sylvana Sofkova Hashemi (lektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet) och Anna-Lena Godhe (lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet), intervjuas i en nyhet från förlaget Gleerups, Digital kompetens för lärare – vad krävs? 

Bokens tolv författare, som alla är forskare inom området lärande och IT, bidrar med sina respektive perspektiv på frågan om skolans digitalisering. Här behandlas bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier.

Boken beskriver, bland annat, hur digitala verktyg och plattformar kan stödja elevernas lärande och beskriver vanliga fallgropar i skolans digitaliseringsarbete. Det är oerhört viktigt att arbeta med källkritik och kompetensen att fatta mogna beslut kring vilka plattformar och verktyg vi använder och hur vi använder dem.

Enligt Sylvana Sofkova Hashemi.

Jag behöver dessutom tänka på hur jag bäddar för tekniken i klassrummet. I min forskning har jag kunnat visa på att just de omkringliggande faktorerna påverkar undervisningen: Vilka tekniska förutsättningar finns? Var ska undervisningen ske och när? Vilka är eleverna och vad har de för förkunskaper? Ger jag eleverna förutsättningar att faktiskt genomföra uppgiften?

Administratör i högskolan - konferens i Stockholm

Bild: CKU, (med tillstånd)

Konferensen Administratör i högskolan äger rum 4-5 december i Stockholm. I programmet finns bland annat:

• GDPR för administratörer – förstå och tillämpa i praktiken - Monika Wendleby,  jurist och managementkonsult
• Framgångsrik intern kommunikation vid Linköping universitet - Maria Hugo-Lindén, Jenny Ewen, Linköpings universitet
• Digital tentamen är för verksamhetsutveckling - Mats Brenner, Högskolan i Gävle
• Bli en mästare på att kommunicera! - Örjan Grinndal, INSIDE Development 
• Effektiva texter och samtal: nå fram med klarspråk - Elin Segerstedt, språkkonsult på textbyrån Expressiva

Vill du lära dig att kommunicera inom olika kulturer, intern kommunikation och skriva korrekta texter på engelska? Då ska du anmäla dig till workshopen Administrative Personnel English den 6 december.

Mer information och anmälan.

Internetkunskap - ny utbildningssatsning om personlig integritet på nätet

Photo by rawpixel.com from Pexels

Internetstiftelsen satsar på att stärka vuxnas digitala kompetens med fokus på den personliga integriteten på internet. Anledningen är en ökad oro bland svenskarna för hur nätjättarna inkräktar på den personliga integriteteten.

Långa och krångliga användarvillkor för sociala nätverk, cookieförfrågningar på webbsidor, eller appar med platstjänster som kartlägger hur du rör dig. Internetanvändare ställs idag ofta inför val kopplade till den personliga integriteten. Kanske oftare än de själva vet om.

– En klar majoritet av internetanvändarna är medvetna om att deras uppgifter samlas in, men väldigt få vet hur insamlingen går till och hur uppgifterna faktiskt används, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

I undersökningen Svenskarna och internet framgår att oron för att nätjättarna inkräktar på den personliga integriteten har ökat kraftigt över en femårsperiod. Datainspektionens integritetsrapport visar dessutom att tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används, och att många upplever sig ha dålig kunskap kring detta. Det här tar sig nu Internetstiftelsen an genom sin folkbildande och kostnadsfria satsning Internetkunskap.

Utgångspunkten för hela satsningen Internetkunskap är EU:s ramverk för digital kompetens, som identifierar kunskap om den digitala vardagen som alla invånare behöver. Fokus för Internetkunskap är grundläggande digital folkbildning riktad till vuxna i åldrarna 35 år och uppåt. Tidigare kunskapspaket har behandlat källkritik och säkerhet.

Källa: Pressmeddelande från Internetstiftelsen på Cision.

Sunetdagarna, hösten 2019

SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, denna gång till Falun och Högskolan i Dalarna, 21-24 oktober. Under veckan finns det ett varierat program och övergripande teman är nätverksdrift som tjänst och säkerhetsarbete. 

Huvudtalaren är Katarina Wetter Edman, Handelshögskolan vid Örebro Universitet och forskningsledare FoU Sörmland, Region Sörmland, som pratar kring temat Hur skapar vi bra tjänster? Dessutom finns det erfarenhetsutbyte, information och workshops kring frågor som molntjänster, säkerhet, SWAMID Shibboleth, ORCID (permanent identifikationssystem för forskare) och framtidens utbildningsstödjande tjänster.

Förutom deltagande i SUSEC-middagen på onsdag kväll så är deltagandet kostnadsfritt för personer från SUNET-anslutna organisationer. Var och en betalar dock sina egna hotell- och resekostnader.

Mer information och anmälan.