EDEN-konferens 2022

"Tallinn" (CC BY 2.0) by jodastephen

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årskonferens i Tallinn, Estland 20-22 juni med temat Shaping the digital transformation of the education ecosystem in Europe. Arrangörerna planerar att konferensen är mest på plats i Tallinn men möjligheter att följa akriviteterna på nätet kommer också att finnas. Konferensens hemsida är inte lanserad än men det kan vara bra att skriva in datumen redan nu i planeringen. Mer information om konferensen och hur du kan bidra kommer så fort den publiceras.

Mer information om konferensen.

Distansarbete allt vanligare

Photo by Roberto Nickson on Unsplash

Att arbeta hemifrån blir förmodligen allt vanligare framöver oavsett covidrestriktioner och just nu finns det mycket intresse på forskning inom distansarbete och distansstudier. En artikel i tidskriften Curie,  Distansarbete skapar nya frågor för forskningen, intervjuar flera forskare inom området. Lena Lid Falkman, forskare i ledarskap, organisation och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm, har forskat kring distansarbete i många år men hennes arbete väckte väldigt lite intresse före pandemin. Distansarbete var fullt möjligt då men det fanns ett stort skepsis kring frågan. Nu är det annorlunda, menar hon:

Vi har haft ett ”megalive” experiment på grund av pandemin och testat digitaliseringen så långt det går. Det har till exempel funnits en jättemyt om att folk inte skulle jobba om inte någon stod och kontrollerade, men nu vet vi att den stora majoriteten levererar.

Idag finns det många initiativ som testar nya modeller för flexibla arbetsmiljöer, till exempel Samverket en gemensam hubb för anställda i offentliga organisationer med miljöer i Stockholm och Östersund. Detta finansieras av Vinnova och skapar miljöer där anställda från olika myndigheter kan arbeta och därmed skapa nya kontakter. Experimentet kommer att följas av forskare som Michaela Tjernberg, Mittuniversitetet. Hon märker ett stort och växande intresse för all forskning i arbetsmiljö och distansarbete.

Det skapas en hel rad nya frågeställningar när stora delar av arbetslivet försöker hitta fungerade arbetssätt och metoder. Vi kommer att få se en uppsjö av studier av varierande kvalitet. Det finns en risk för ”quick fixs” i form av enkla enkäter och därför behövs vetenskapligt granskade och verifierbara studier.

Norsk kartläggning av högskolepedagogiska enheter

"Advodan Workshop" (CC BY 2.0) by Innovation Lab

Under pandemin har lärosätenas enheter för pedagogisk utveckling haft en nyckelroll i arbetet med den digitala omställningen. Nu har den norska myndigheten, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, publicerat en rapport, Digital tilstand 2021, som kartlägger landets högskolepedagogiska enheters roll. Alla lärosäten har någon enhet som ger stöd till lärarna i pedagogisk utveckling, kursdesign och hur man använder IKT på ett pedagogiskt sätt. 

Alle institusjoner i høyere utdanning har en eller annen form for støttemiljø som ivaretar sentrale oppgaver i institusjonenes arbeid med digitalisering og utdanningskvalitet. Så langt er det gjort få studier som belyser hvordan de er involvert i dette arbeidet.

Rapporten visar resultat från en enkätstudie med svar från 42 ledare och 142 medarbetare från 24 lärosäten. Svaren omfattar följande frågor:

• Enheternas organisation och sammansättning.
• Kompetensutvecklingsutbud.
• Enheternas roll i lärosätets digitaliserings- och kvalitetsarbete.
• Erfarenheter från pandemiperioden.
• Vad bör prioriteras framöver för att höja utbildningskvalitet.
• Vilka åtgärder och stöd behövs från staten för att bidra till högskolepedagogisk utveckling.

Rapporten visar att trots att de flesta enheterna är ganska små har de fått en central roll i lärosätenas kompetensutveckling och spelade en nyckelroll under pandemin.

Datamaterialet viser at på tross av at de fleste støttemiljøene er relativt små, har de et bredt spekter av tilbud for fagansatte innen utdanningsfaglig og digital kompetanse. Støttemiljøene opplever at de tilrettelegger tilbudene til fagansattes behov i ganske stor grad.

Ladda ner rapporten som pdf-fi; Digital tilstand 2021.

Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet - ny bok

"EmilyMariaIrsen_GroupWork_2" (CC BY-NC-SA 2.0) by ISWI

Encell (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) fyller 20 år och för att summera erfarenheterna från dessa år har de tagit fram en gratis bok, Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet. Boken beskriver olika former av livslångt lärande: i studiecirklar, på nätet, i frivilliga organisationer och föreningar. Ibland handlar det om professionell utveckling inom ett område och ibland handlar det helt enkelt om lärande för livskvalitet och som social aktivitet. Det handlar om mångfald, värdighet, delaktighet och välbefinnande.

I den här boken har vi samlat ett antal exempel på projekt och tankar som helt eller delvis rör informellt lärande. Det blir ett sätt att summera var vi står just nu men också en plattform för att ta avstamp i en rörelse framåt. Låt oss tillsammans skapa kunskap och delta i möten som gynnar välbefinnande, mångfald, och delaktighet!

Boken beskriver också flera forskningsprojekt som Encell har bedrivit under åren com har undersökt bland annat digitalisering och högutbildade långtidssjuka, seniorer och digitalisering samt seniorer i folkhögskolan.

Ladda ner boken som pdf-fil.

Digital beredskap i framtidens utbildningssystem - ny OECD rapport

Pandemin har visat vikten av ett ökat beredskap inom alla utbildningsområden: beredskap att snabbt kunna ställa om till digital undevisning, att utbildningsanordnare bygger strategier för en mer osäker framtid och att både lärare och studenter/elever har de nödvändiga kompetenser. Världsorganisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har publicerat en ny rapport, Education Policy Outlook 2021 - Shaping Responsive and Resilient Education in a Changing World, som ger en översikt på lämpliga policies och strategier och ser hur olika länder har anpassat sig under det senaste året.

Building on international evidence and analysis from over 40 education systems, this framework endeavours to establish tangible, transferable and actionable definitions of resilience. These definitions, which are the goals of the framework (Why?), are underpinned by policy components of responsiveness (What?), which define priority areas for education policy makers. Policy pointers for resilience (How?) then illustrate how policy makers can apply these components in ways that promote resilience at the learner, broader learning environment and system levels of the policy ecosystem. Finally, a transversal component looks into the people and the processes undertaken in order to reach a given purpose (Who?). The report has been prepared with evidence from the Education Policy Outlook series – the OECD’s analytical observatory of education policy.

Rapporten beskriver åtgärder på tre nivåer: elev/student, utbildningsorganisation och övergripande utbildningssystem. Vill du läsa det som står om Sverige går du till sida 200 i rapporten. 

Två webbinarier från UHR

UHR (Universitets- och högskolerådet) avslutar årets webbinarieserie om kvalitet i distansutbildning med två evenemang:

Tisdag 14 december, 09:00-10:15. Är vi rustade för en ny övergång till distansundervisning?
Vad har vi lärt oss från tidigare övergångar till distansundervisning, och vilka förberedelser har vi vidtagit för att hantera en ny övergång om det blir aktuellt?

Torsdag 16 december, 09:00-10:15. En internationell utblick.
I säsongens sista webbinarium gör vi en internationell utblick och besöker skotska University of the Highlands and Islands (UHI). UHI erbjuder högre utbildning spridd över en stor och glest befolkad region. Universitetet är uppbyggt som ett partnerskap med nav och ledning/kansli i Inverness samt 13 lokala campus/colleges och därtill 80-talet kopplade lärcentra.

Du får anmäla dig fram till dagen före respektive sändning.

Hur har vi zoomat 2021?

Photo by Charles Deluvio on Unsplash

Zoom har blivit det vanligaste sätt att träffas, inte bara under pandemins restriktioner men även när restriktionerna har tagits bort. Företaget Zoom har samlat några intressanta siffror kring hur världen har använt tjänsten under 2021, Here’s How You Zoomed Over the Past Year. De har tittat på sina statistik samt enkätsvar från användarna och bland annat presenteras följande intressanta fakta:

• Populäraste mötesdag i Zoom är onsdagar.
• Genomsnittsmötet samlar 10 personer och varar i 54 minuter.
• 68% har ledig klädsel under möten
• Vanligaste kommentarer i Zoom: "You're on mute" (71%) och "Can everyone see my screen?" (57%).
• 75% avslutar sina möten med att vinka till de andra.
• 73% har deltagit i en after work eller socialt möte med arbetskollegor.
• Bakgrundsbilder i Zoom: naturbilder (26%), suddig bakgrund (25%), arbetsgivarens profilbakgrund (20%).
• Vanliga störningar under möten: barn i mötet (43%), husdjur i mötet (36%).

Det vore intressant att se om dessa stämmer för svenska användare inom högre utbildning. Känner du igen dig?

Högre utbildning 2041 - Lunds universitet kikar in i framtiden

"Lund University" (CC BY-SA 2.0) by tgrauros

År 2041 fyller Lunds universitet 375 år och ett internt projekt har genomfört flera workshops om hur högre utbildning och forskning kan se ut om 20 år. Resultetet är ett specialnummer av Lunds universitetsmagasin (LUM) med datum 2041. Ett pressmeddelande från Lunds universitet, Högre utbildning och forskning år 2041!, beskriver tankarna bakom projektet. 62 forskare och administratörer har bidragit till framtidsspaningarna och det som står i tidskriften representerar bara en av flera tänkbara scenarier.

Materialet från workshopparna har sammanställts till intervjuer med en mängd fiktiva personer som – enligt den övergripande berättelsen - blivit centrala för universitetets utveckling under tiden mellan åren 2016 och 2041, det år som Lunds universitet firar sitt 375-årsjubileum. Mellan raderna skymtar läsaren de viktigaste händelserna och de övergripande trenderna från denna period. Mot en bakgrund av pandemier, sociala och politiska oroligheter, miljöförändringar samt de många utmaningar – och segrar – som kännetecknat 2020- och 30-talen belyser tidningen förändringar i vardagen, i studentlivet och i det politiska klimatet. Man kan också läsa om de innovationer som gett hopp under stormiga år.

Syftet med publiceringen är att väcka en diskussion om universitetets framtida roll i samhället, både i Lund och hos andra lärosäten. Enligt Johannes Stripple, medlem i LU Futura (Lunds universitets tankesmedja för framtidsfrågor):

Visioner om universitetens framtid finns överallt. Dessa är ofta inriktade på kvantitativa mått och statistiska trender och saknar frågor som rör värderingar och enskilda människors upplevelser. I det här framtida LUM-numret har vi försökt fånga in diskussionerna kring vilket universitet vi vill ha och vilket universitet vi inte vill ha. Varför, och hur, ska vi prioritera en verksamhet eller pedagogisk praktik framför en annan?

Titta på en inspelning av ett lanseringsevenemang i Lund: Tomorrow's news today? Launch event of issue of LUM looking at possible futures for the University.

En tredjedel av världens befolkning har aldrig använt internet

"Solar phone charging on a Ugandan island" (CC BY 2.0) by futureatlas.com

FN-organen International Telecommunication Union (ITU) räknar att cirka 3 miljarder människor i världen, mest i utvecklingsländer, aldrig har använt internet, enligt en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian, More than a third of world’s population have never used internet, says UN. 

Under pandemin har allt fler kopplat upp sig för första gången, från 4,1 miljarder 2019 till 4,9 miljarder 2021, mest för att komma åt viktiga tjäsnter eller kommunicera med andra under perioder med hårda restriktioner. Men för många kostar internetaccess och framför allt mobiler eler datorer alldeles för mycket pengar och de tvingas stå utanför den digitala utvecklingen. Fattigdom, brist på utbildning och tillgång till elektricitet är andra bidragande faktorer bakom den digitala klyftan menar ITU.

8 lärosäten delar på 13,5 miljoner kronor för kvalitetshöjning i distansutbildning

UHR, Universitets- och högskolerådet, har beviljat medel till 8 lärosäten för att finansiera projekt som ska vidareutveckla distansutbildning, 13,5 miljoner till kvalitetshöjning i distansutbildning. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att stödja en kvalitetshöjning och öka genomströmningen i distansutbildning vid universitet och högskolor 2021-2022.

Lärosäten som nu får projektmedel är:

• Sophiahemmet Högskola
• Malmö universitet
• Stockholms universitet
• Högskolan i Skövde
• Gymnastik- och idrottshögskolan
• Kungliga Tekniska högskolan
• Blekinge Tekniska Högskola
• Jönköping University

Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet, säger om satsningen:

Det är glädjande att utlysningen lockat lärosäten med olika storlek och erfarenhet av distansutbildning. Det är också positivt att även mer traditionella campusorienterade lärosäten visat intresse. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare och en kvalitetssatsning är angelägen för att både öka genomströmningen och stärka kompetensförsörjningen i hela landet.

 

Ny webbplats om digital inkludering och tillgänglighet

Photo by Adam Nieścioruk on Unsplash

Digin.nu är en ny webbplats som ssamlar resurser och information om digital inkludering och tillgänglighet. Den har skapats genom ett samarbete mellan fyra myndigheter: Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Här hittar du alla krav och regler som finns kring tillgänglighet på nätet samt stöd och verktyg för att följa tillgänglighetskraven. dessutom hittar du relevanta rapporter och inspelade föreläsningar.

En kort artikel i Voister, Webbplatsen Digin ska minska digitala utanförskapet, skriver att cirka 20% av pensionärer och personer med funktionsnedsättning använder inte internet och det skapar en allvarlig digital klyfta. Enligt Lotta Hämäläinen, leveransledare för Digital identitet och inkludering på Myndigheten för digital förvaltning:

Det räcker förstås inte att enbart ta fram en webbplats, men vår förhoppning är att Digin.nu blir en naturlig samlingsplats för alla aktörer som behöver fortsätta arbeta för att digitaliseringen ska inkludera flera.

Digin.nu arrangerar dessutom ett intressant webbinarium 22 mars, kl 09:00-11:00, med titeln, Tillgänglighetsdirektivet blir lag 2022 – är du redo? med föreläsningar och frågestunder om direktivet.

Webbinarier och poddar från UHR-projektet Kvalitet i distansutbildning

Under hösten har UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerat flera webbinarier och poddar med koppling till projektet Kvalitet i distansutbildning. Alla inspelade webbinarier och poddar finns nu i en kunskapsbank och du kan titta och lyssna på alla när du vill. Alla filmer har dessutom både textning och teckenspråkstolkning och alla poddar har en transkriberingsfil som kan laddas ner. Här hittar du många intressanta inlägg och goda exempel från Högskolesverige.

Universitets- och högskolerådet genomför en satsning för ökad kvalitet och genomströmning i distansutbildning vid svenska universitet och högskolor. Syftet med satsningen är att ge ökad tillgång till högskoleutbildning och utveckla digitala verktyg för distansutbildning, men också att bidra till att stärka kompetensförsörjningen i hela landet. Projektet ska utveckla lärosätens långsiktiga förutsättningar att erbjuda distansutbildning.

Alla webbinarier finns dessutom på UHRs YouTube-kanal. Som smakprov ser du här webbinariet med tema Kultur och organisation för distansutbildning.

 

Coronaviruset och högskolan - del 2 av UKÄs rapport

Bild: UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har ett regeringsuppdrag att granska och rapportera om hur Sveriges universitet och högskolor har hanterat pandemitiden och den stora digitala omställningen. Nu publiceras del två av UKÄs rapport som består av en övergripande del, sedan en sammanfattning av publikationer som tagits fram inom ramen för uppdraget samt relevanta analyser och statistik ur UKÄ:s reguljära verksamhet.

Några viktiga punkter som tas upp i rapporten:

• Aktiviteten på campus på väg tillbaka – men långt tillbaka till nivån innan pandemin. Under hösten har flera lärosäten återgått till campusundervisning men många har fortsatt mest på distans.
• Fortsatt rekordmånga studenter i högskolan. På grund av krisen valde många att utbilda sig men den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes. De som sökte till högskolan var mest från familjer med akademisk bakgrund.
• Samma mängd lärarledd tid – men undervisning i andra former. Digitala plattformar och verktyg ger flera möjligheter till asynkron interaktion mellan lärare och studenter och undervisning är inte längre begränsad till klassrummet. Nya examinationsformer och lösningar på verksamhetsförlagd utbildning har testats.
• Studenterna nöjda med undervisningen under pandemin. Majoriteten tycker att de har fått bra stöd och många har blivit mer positiva till distansundervisning. 
• Långsammare avhandlingsarbete för många doktorander. Även de flesta doktorander har varit nöjda med hur lärosäten klarade den digitala omvandlingen men samtidigt har många upplevt problem med inhämtning av data och flera har fått senarelägga viktiga moment i sin forskning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Vuxnas digitala kompetenser - ny nordisk kartläggning

Photo by Joshua Hoehne on Unsplash

NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har publicerat en ny kartläggning av organisationer, initiativ och projekt i de nordiska länderna som arbetar med vuxnas digitala kompetenser och för att motverka digital utanförskap enligt en nyhet från NVL, Ny rapport giver status på digitaliseringsindsatser for voksne i Norden. Rapporten kartlägger nordiska policies inom området och sedan lyfter fram 40 initiativ som arbetar för att minska digitala klyftor i samhället. Dessa initiativ delas upp under följande målgrupper:

• personer med funktionsnedsättningar
• seniorer
• medarbetare med låg digital kompetens
• personer som bara har grundskoleutbildning
• flyktingar och andra invandrare
• arbetslösa
• studerande inom vuxenutbildning

Intentionen med rapporten er at formidle status på nordiske, politiske tiltag og beslutninger, der er truffet mhp. reduktion af digitale kløfter og digital eksklusion. Det er samtidig formålet med rapporten at give en række eksempler på konkrete og løbende uddannelsesinitiativer på området for reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande.

Ladda ner rapporten:

Reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande

Pandemitiden har förändrat lärarens roll - nya rapporter

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC

Tusentals brittiska lärare från högre utbildning och yrkesutbildningar menar att pandemin har starkt påverkat hur de ser på undervisning och lärande, enligt en artikel från brittiska JISC, Pandemic has fundamentally changed role of teachers, new surveys show. JISC har genomfört en omfattande undersökning (cirka 6500 lärare) om lärarnas erfarenheter som redogörs i två nya rapporter: den ena handlar om högre utbildning (higher education) och den andra om yrkesutbildning (further education). Rapporterna analyserar resultaten och ger rekommendationer. Bland mycket annat finns följande.

• En majoritet av lärarna (c 66%) fick bra IKT-support under pandemin men like många menade att de upplevde högre stress och oro.
• De flesta (över 80%) fick tekniska problem vid flera tillfällen.
• Endast 15-20% hade fått en bedömning av sina digitala färdigheter och utbildningsbehov.
• Många svarade att de inte fick tillräckligt med tid att lära sig nya digitala verktyg och metoder.
• Cirka 67% svarade att de inte hade fått någon belöning eller erkännande av sina ansträngningar under pandemin.

Samtidigt blev många lärare nöjda med den digitala omställningen och kände att de hade lärt sig mycket under tiden.

Enligt Heidi Fraser-Krauss, Jisc CEO:

Staff found themselves trying to manage an increased workload, support learners with technical issues at the same time as delivering high-class teaching. Unsurprisingly, for many this led to exhaustion, stress and anxiety.
As we move towards established models of hybrid learning, we have an opportunity to transform education through technology. For this to work, a digitally confident, digitally skilled, well-supported and involved teaching community is critical.

Ladda ner rapporterna:

UK further education findings report (pdf)
UK higher education findings report (pdf)

Framtidens lärmiljöer - ny rapport

"PC Tables, Saltire Centre, Glasgow Caled" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

Pandemin tvingar oss att tänka nytt kring våra lärmiljöer, såval fysiska som digitala. En ny rapport från Akademiska Hus, Framtidens lärandemiljöer En forskningsbaserad översikt, av Marie Leijon (Malmö universitet) och Åse Tieva (Umeå universitet) presenterar flera förslag på hur framtidens lärmiljöer kommer att utvecklas. Rapporten sammanfattas i en kortare artikel av Akademiska Hus, Framtidens lärandemiljöer är varierade, hybrida och flexibla. Rapporten består av tre delar: den första delen sammanfattar forskning inom området under de senaste 12 åren och de två andra undersöker pandeminskonsekvenser för utbildning och lärmiljöer.

Den viktigaste slutsatsen är att framtidens lärmiljöer ska vara mer flexibla och ska främja kollaborativt lärande. Det finns ingen särskild modell som ska gälla för alla och man ska alltid utgå ifrån vad studenterna behöver lära sig och vilka pedagogiska metoder som behövs. Pandemin har satt fokus på diskussionen om lärmiljöer eftersom vi har varit tvungna att ställa om och se över våra processer. Lärmiljön har plötsligt blivit en ledningsfråga. Enligt Marie Leijon:

För oss som är intresserade av frågor om lärandemiljöer så är det klart att detta har varit en intressant period. Plötsligt har frågor som vi haft fokus på länge hamnat högt på dagordningen, även på lärosätenas ledningsnivå, och det ser jag som väldigt positivt.

Rapporten lyfter fram den viktiga rollen som lärosätenas avdelningar för högskolepedagogisk utveckling står för. Framtidens fysiska och digitala campus måste utvecklas utifrån relevant forskning och med lärarnas och studenternas behov i fokus. De ser dock en fara att för mycket ansvar ligger hos den enskilda läraren och därför krävs tydlig ledarskap och strategiskt arbete. Marie Leijon menar:

Vi har hört många konstatera sedan pandemin bröt ut att vi ska ta med oss de goda delarna in i det nya. Men på vilket sätt? Hur ska det göras? Jag är rädd för att allt för mycket landar på den enskilde pedagogen.

Innovativ projektbaserad programmeringsutbildning på Åland

 

Pressbild, grit:lab

På Åland finns det många teknikföretag i stark utveckling och det råder brist på duktiga programmerare och utvecklare med erfarenheter av problemlösning i projekt. Nu startas en väldigt annorlunda utbildning där studenter arbetar i projekt tillsammans med uppdragsgivare och utan formella lärare. Enligt ett pressmeddelande från företaget grit:lab, som ska stå för utbildningen:

För att svara på branschens höga efterfrågan på ny kompetens beslutade Ålands landskapsregering att instifta en ny engelskspråkig, studiemedelberättigad utbildning inom programmering och digital utveckling. Skolan, som fick namnet grit:lab, tar det första året emot 50 studenter och lovar att hjälpa de studerande att hitta boende. Initiativtagarna till skolan hoppas att många studenter väljer att bo kvar på Åland efter de två intensiva studieåren, när karriären tar fart.

Utbildningsen är avgiftsfri och öppen för alla att söka. I första omgången antas 50 studenter. Det finns nu ett nybyggt campus i Mariehamn. Här kommer studenterna att arbeta direkt med flera lokala företag på riktiga utvecklingsprojekt och därmed skapar kontakter som gör det enkelt att få jobb efter utbildningen. Anna-Lena Svenblad, projektledare för grit:lab, förklarar konceptet:

Att skolan är lärarlös motiverar många och vi vill nå de självständiga studenterna, de som har ett driv och ett brinnande intresse att lära sig något nytt. Vi har ett inspirerande campus som erbjuder de studerande en kreativ och modern studiemiljö där alla deltagare kommer att ha glädje och nytta av varandras olikheter och utvecklas tillsammans. De som söker till grit:lab är personer som vill öppna upp för att ta in ny kunskap och satsa på den superkraft som behövs och efterfrågas, nämligen kodning.

Webbinarium: VFU för studenter på distans

"Samverkan mellan apotek och sjukvård" (CC BY 2.0) by Apotek Hjartat

Hur organiserar man praktik på distans inom professionsutbildningar? Det är temat för UHRs (Universitets- och högskolerådet) nästa webbinarium inom sin satsning på kvalitet i distansutbildning, VFU för studenter på distans, torsdag, 2 december, 09:00-10:15.

Inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns ett antal moment som blir extra utmanande på distans. Lyssna på hur lärosäten löst utmaningarna, och hur studenter upplevt sin VFU på distans.

Rekvirering av VFU-platser, trepartssamtal och handledarsamtal. Här har vi några moment som blir extra utmanande inom en distansutbildning. Hur löser man dessa utmaningar med bibehållen kvalitet? Möt utbildningsansvariga och distansstudenter för att höra hur de utvecklat VFU:n för att lösa utmaningarna och hur detta fungerat.

De som medverkar i webbinariet är:

• Mikael Andersson, projektledare, Universitets- och högskolerådet
• Kerstin Stake-Nilsson, lektor, Avdelningen för Hälso- och Vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
• Britt-Marie Sandin Andersson, utbildningsledare lärarprogrammen, Högskolan i Gävle
• Sofia Bergholm, student vid lärarprogrammen

Sista anmälningsdatum är 1 december.

Kartläggning av innovationsekosystem inom svensk edtech

Photo by Ross Sneddon on Unsplash

I Sverige finns det många företag, klusters och grupperingar inom edtech-industrin. De tar fram nya plattformar och verktyg för utbildningssektorn men det saknas samordning och helhetsperspektiv så att utbildningsorganisationer kan dra nytta av utvecklingen. Detta lyfts fram i en nyhet från Swedish Edtech Industry som presenterar en ny rapport, Kartläggning av innovationsekosystem i gränssnittet teknik och lärande. Det handlar om en kartläggning av innovationsekosystemet för användning och utveckling av utbildningsteknologi som har tagits fram av en arbetsgrupp inom regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. I arbetsgruppen ingår representanter från branschorganisationer, företag, universitet, science parks och forskningsinstitut.

I kartläggningen framträder ett landskap med ett myller av aktörer och initiativ. Den är inte heltäckande, men ger en bra bild över ett löst sammanhängande innovationsekosystem runt användning och utveckling av digitala tjänster för lärande. Det är uppenbart att de svenska aktörerna verkar i ett land där förutsättningar för innovation och ett utvecklat innovationsstödssystem finns. Däremot framträder tydliga behov av att stärka samverkansytorna för tjänsteutveckling och verksamhetsutveckling. Och detta för att öka nyttan och värdeskapandet för att möta de stora behov individ, arbetsgivare och utbildningsanordnare har av ett flexibelt och tillgängligt lärande.

Det finns en stark vilja att skapa ett sådan innovationsekosystem och kartläggningen är tänkt som en kraftsamling inför en större satsning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Det går inte att vinna utan alla bitar - kartläggning av ekosystemet för innovation och användning av utbildningsteknologi.

Google i skolan - ny avhandling

Photo by Duncan Meyer on Unsplash

Google används av i princip alla i skolan som den självklara söktjänsten utan att eleverna reflekterar så mycket på hur resultaten tas fram eller hur pålitliga de är. En ny avhandling av Cecilia Andersson, Lunds universitet, undersöker hur skolungdomar använder sökmotorer som framför allt Google i sin vardag, både i klassrummet och i frtitiden. En intervju med henne på Skolporten, Googla – det gör man i skolan, lyfter fram synen på Google som trovärdig källa.

Generellt tillskrevs Google en hög trovärdighet. Eleverna förväntade sig att hitta svar och att rankingen av resultaten skulle vara rimlig. Användningen är så regelbunden att rankningen hamnar ur fokus. Och det är kanske inte så komplext att söka efter en viss hemsida eller på Europas huvudstäder. Men söker du på konsekvenser av en konflikt i världen är det inte lika enkelt.

En intressant del av detta är att de använder Google mest i skolan medan de söker mest via YouTube och Instagram i fritiden. Det behövs en ökad medvetenhet kring hur vi använder söktjänster och hur vi bearbetar sökresultat. I avhandlingens abstrakt menar hon:

Resultaten bör därför betraktas i ljuset av ett samhället präglat av en användning av sökmotorer för att hitta information. Bland deltagarna i studien så associeras användningen av Google Sök med skola och faktaletande, till skillnad från andra former av sökning, så som via YouTube. Olika former av sökning överlappar dock, vilket framkommer i avhandlingen. Resultaten pekar på ett behov av att synliggöra och problematisera användningen av sökmotorer i vardagen.

Referens
Andersson, C. (2021). Performing search: Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People. Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, Lunds universitet.

Wikipedia - en pålitlig källa för studenter?

CC BY-SA 3.0 on Wikimedia Commons

Under många år har lärare varnat studenter för Wikipedia som en osäker källa. Men en artikel i The Conversation av Rachel Cunneen och Mathieu O'Neil från University of Canberra i Australien, Students are told not to use Wikipedia for research. But it’s a trustworthy source, menar att Wikipedia är både en trovärdig källa men också ger studenter stora möjligheter att träna sin informationskompetens och källkritik. 

Alla som har försökt att redigera en sida på Wikipedia vet att informationen tas bort väldigt snabbt om du inte kan ange trovärdiga källor och sidorna bevakas ständigt av experter och robotar. Alla artiklar har en lista över externa källor längst nere på sidan.

For popular articles, Wikipedia’s online community of volunteers, administrators and bots ensure edits are based on reliable citations. Popular articles are reviewed thousands of times. Some media experts, such as Amy Bruckman, a professor at the Georgia Institute of Technology’s computing centre, argue that because of this painstaking process, a highly-edited article on Wikipedia might be the most reliable source of information ever created.

Varje sida på Wikipedia har flikar där man kan se redigeringshistoriken samt diskussion kring artikeln. Artikelns historik kan ge studenter djupare insikter i ämnet och en känsla för hur ämnet kan tolkas. När man jämför samma ämne på olika språk kan man också upptäcka kulturella skillnader och olika tolkingar mellan länder. 

Slusatsen är att Wikipedia är en väldigt bra startpunkt när man vill börja undersöka ett ämne och därifrån kan man fördjupa sig i de vetenskapliga artiklarna som citeras längst nere.

Öppna nätkurser vid Linköpings universitet

Photo by Surface on Unsplash

Linköpings universitet lanserar fem öppna nätkurser (MOOCs - Massive Open Online Courses), tre på svenska och två på engelska (se kursöversikten). Kurserna är öppna för alla utan förkunskapskrav men ger inga högskolepoäng. I stället får man ett intyg om man har fullföljt kursen. Kurserna ska ge deltagaren ett smakprov om hur man läser en universitetskurs. Du kan studera i egen takt och alla kurser är avgiftsfria.

Följande kurser finns i utbudet just nu:

• Djurpsykologi (svenska)
• Farmakologi - läkemedels öden och äventyr i kroppen (svenska)
• Makten i nätkulturerna (svenska)
• Introduction to factories of the future (engelska)
• Sustainable and Democratic digital governance (engelska)

Ny rapport om digitala samarbetsplattformar inom offentliga organisationer

Offentliga organisationer behöver idag se över sina IT-system för att möta starkare krav på integritetsskydd (t ex GDPR och Schrems II). Organisationen eSam, Offentlig samverkan för ökad digitalisering, har publicerat en rapport om detta arbete, Digital samarbetsplattform - det finns lämpliga och lagliga alternativ för offentlig sektor, med en lista över lämpliga alternativ för t ex molntjänster, videomöten, chattrum, whiteboard och streaming (se bilaga 4). 

Arbetet visar tydligt att det både finns alternativ och att offentliga organisationer inte behöver röra sig i en rättslig gråzon för att tillgodose sina behov. Tvärtom menar vi att offentlig sektor bör föregå med gott exempel och ha säkerhetsmarginal för hur information behandlas inom den egna verksamheten, i synnerhet när det rör sig om så allvarliga frågor som att obehöriga kan få tillgång till skyddsvärd information och personuppgifter.

Men rapporten menar att även om det finns intressanta lösningar krävs ett stort omställningsarbete inom den offentliga sektorn.

Konsekvensanalysen visar att det finns stora utmaningar inför ett fortsatt arbete. Det krävs både tid och resurser och även ett förändrat synsätt som tar höjd för behovet av ett helhetsperspektiv för hela offentlig sektor. Av det skälet är ambitionen i nästa steg, att både peka på alternativ och att visa att alternativen fungerar både inom och mellan myndigheter.

Varför gäller olika regler för digitala och fysiska möten?

Photo by Maxime on Unsplash

Varför betonar vi alltid skillnader mellan fysiska och digitala möten och i stället ser dem som möten mellan människor fast under lite olika premisser? Det menar Jens Edlund, KTH, i en artikel i Universitetsläraren, Make digital meetings more engaging. 

The difference between distance meetings and face-to-face meetings is incredibly exaggerated in some distance meeting cultures, and when you exaggerate a difference, you create it.

Han tycker att i mindre möten på under tio perosner får man gärna ha alla mikrofoner och kameror på, precis som om vi satt i samma rum. Vi får ha regler för att fördela ordet, gärna via en handvinkning i stället för en digital symbol. Det handlar om att skapa enkla mötesregler och en möteskultur. Ibland pratar vi i mun på varandra med det gör vi i fysiska möten också. Vi brukar hitta bra sätt att kommunicera. Man ska inte heller stänga av kameran när man gör något annat. Tänk på hur du gör i fysiska möten. Igen handlar det om tydliga gruppregler - alla förväntas delta aktivt och man ska inte försöka gömma sig.

Han är dessutom kritisk mot hybridmöten eftersom de skapar ofta klyftot mellan dem som deltar i rummet och de som deltar på distans och detta kan skapa svårigheter att komma överens. 

Den digitala akademikern - ny bok

Photo by Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Akademiker idag behöver en djupare förståelse av digitala medier för att kunna forska, undervisa och publicera. En ny bok, Evolving as a Digital Scholar - Teaching and Researching in a Digital World av Wim Van Petegem, JP Bosman, Miné De Klerk, och Sonja Strydom beskriver vilka färdigheter och roller som krävs av dagens digitala akademiker. Boken är dessutom open access genom Leuven University Press och kan laddas ner helt utan kostnad. Den beskriver tre huvudroller: författaren, skaparen och nätverksbyggaren.

There is the author, who writes highly specialised texts for expert peers; the storyteller, who crafts accessible narratives to a broader audience in the form of blogs or podcasts; the creator, who uses graphics, audio, and video to motivate audiences to delve deeper into the material; the integrator, who develops and curates multimedia artefacts, disseminating them through channels such as websites, webinars, and open source repositories; and finally the networker, who actively triggers interaction via social media applications and online learning communities.

Det räcker alltså inte idag att bara publicera i de traditionella tidskrifterna men även att kunna förmedla sina tankar i en blogg eller att ge ut korta filmer eller poddar som väcker intresse bland en bredare publik.

Rapport om open access inom Europa

CC BY-NC Some rights reserved by European University Association

EUA (European Universities Association) har publicerat en rapport, The new university Open Access checklist, som ger råd om hur lärosäten kan implementera och utveckla open access publicering. Även om open access är ett accepterad form av vetenskaplig publicering idag finns det fortfarande ett glapp mellan strategier och konkreta åtgärder. Checklistan ger förslag på aktiviteter med både tänkbara effekter och möjliga utmaningar. 

This checklist aims to support universities in their efforts to build capacity and further develop their Open Access activities. It includes an à la carte approach, whereby institutions can consider the goals and actions that make most sense in their particular context and for their specificities. The checklist covers three main goals: 1) Empowerment, through high-level policies and strategies; 2) Capacity building, through libraries and negotiating consortia; and 3) Reinforcement of existing structures, through academic community-driven infrastructures. Each goal includes a variety of possible actions, their respective rationale, proposed activities, expected impact and potential pitfalls.

Kommande konferenser om vuxnas lärande och livslångt lärande

ENCELL, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, vid Jönköping university har samlat en bra lista över konferenser inom livslångt lärande och vuxnas lärande under 2022. Här finns såväl svenska som utländska konferenser för både forskare och lärare. Listan utökas kontinuerligt och om du har tips om konferesner som inte syns får du gärna tipsa dem.

Microsoft Mesh integreras med Teams för VR-möten

Snart kan användare av Microsoft Teams träffas som avatarer i virtuell verklighet genom den nya plattformen Microsoft Mesh. Du ser dina kollegor framför dig genom VR-glasögon som Microsofts Hololens och ni kan arbeta med 3D modeller, dokument, planer osv. Genom Teams kommer du att kunna blanda VR-möten med mer traditionella Teams-möten.

Samtidigt har Facebook (numera Meta) annonserat att de kommer att integrera sin VR-mötesplattform, Workplace, med Teams och därmed skapa vad de kallar för en metaverse, en multidimensionell värld för möten, kollaboration och interaktivitet. Läs mer i en artikel i The Verge, Microsoft partners with Meta to integrate Teams into its Facebook-like Workplace.

Det är svårt att beskriva detta kort i ord här men titta på Microsofts lanseringsfilm för Mesh så förstår du vad de vill kunna uppnå. Sedan får vi se hur detta kommer att tillämpas, inte minst inom utbildning.

Seminarium om hybridundervisning

Ytterligare ett inslag om hybridundervisning och denna gång får du ta del av lärarnas erfarenheter från ett lunchseminarium vid KTH som spelades in 3 november, Lärare berättar: Erfarenheter av hybridundervisning. Under seminariet får du erfanerheter och tips från lärare samt IKT-pedagoger och en mediepedagog. Diskussionen handlar om KTHs lösningar för hybridundervisning men det finns en hel del erfarenheter som är intressanta för alla inom högre utbildning.

Hybridundervisning kommer med både utmaningar och möjligheter. En panel av lärare, pedagoger och tekniker samlades för att samtala kring sina delar i hybridundervisningen, samt ge en kort introduktion av olika typer av salar på KTH där hybrid är möjlig i olika former.

Ett stort plus med inspelningen är att webbsidan har en bra sammanfattning i text samt att filmen är textad. Dessutom finns det en innehålssförteckning så att du kan hoppas till de delar som du själv tycker är mest intressanta.

Networked Learning Conference 2022 i Sundsvall

"Blip 46 131115: Dark reflections of the" (CC BY-NC-SA 2.0) by keibr

Den internationella konferensen Networked Learning 2022 arrangeras av Mittuniversitetet i Sundsvall 16-18 maj. Call for papers är nu ute och bidrag ska skickas in senast 7 januari (papers) eller 11 februari (workshops, rundabord samtal). Konferensen handlar om hur vi lär oss i nätverk och kallaborativa grupper via nätet både inom högre utbildning och i det livslånga lärandet.

It is a conference that is particularly concerned with critical perspectives, theory, pedagogical values, analysis, practicebased research and designs for learning. The focus of the conference is research and practice that addresses relational aspects of learning; interplay between human beings; development with an emphasis on dialogical learning, collaborative and cooperative learning; and learning in social networks.

Konferensens huvudtalare är Maha Bali (American University in Cairo, Egyptien), Gert Biesta (Maynooth University, Irland/University of Edinburgh, Skottland) och Martha Cleveland-Innes (Athabasca University, Kanada/Mittuniversitetet, Sverige).

Den klassiska debattens återkomst

Photo by freestocks.org from Pexels

En artikel i tidskriften Curie, ”Vi vill utveckla en klassisk akademisk debatt”, beskriver ett ökande intresse för debattformen inom högre utbildning. Två debattforum lyfts fram, Debatt i Lund och den nystartade KTH Debatt. Aktuella frågor diskuteras av en panel av ledande akademiker och representanter från till exempel näringslivet med publik både på plats (utom under pandemin) och digitalt via livesändning sa mtinspelningar från tidigare debatter kan ses via kanaler som YouTube eller UR Samtiden.

Debatt har varit en konstform sedan antiken och i många andra länder tränas studenter i hurman för en saklig debatt, med bland annat prestigefulla tävlingar. Men i Sverige används begreppet ofta på fel sätt menar Ann-Katrin Bäcklund, Lunds universitet, initiativtagaren till Debatt i Lund:

Debatter har tyvärr kommit i vanrykte, att det handlar om pajkastning. Trots att det är akademins kärna att försvara teser och argument. Det vi vill utveckla är en klassisk akademisk debatt med goda argument som möts av andra argument och synvinklar.

Debatterna väcker stort intrese, inte minst på nätet där inspelningarna ses av tusentals, och är ett sätt för lärosätet att profilera sig och bidra till den offentliga diskussionen.

Syftet är både att öka universitetets synlighet och att skapa en mötesplats där människor från olika områden kan bryta idéer mot varandra. Förhoppningen är att ny kunskap ska växa fram i skärningspunkten mellan olika aktörer. Debatterna kommer kretsa kring frågor som rör forskning och utbildning.

Digitala verktyg i skolan - ny avhandling

"Skolinspiratör" (CC BY 2.0) by Ung Företagsamhet

När elever får tillgång till digitala verktyg i klassrummet finns det alltid en risk att dessa används för annat än skolarbetet. Dessutom kan elevernas användning av egna digitala prylar skapa klyftor och kan motverka skolans inkluderande och kompensatoriska uppdrag. Der menar Lars Almén, Jönköping university, i en artikel på Skolporten, Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget. Hans nya avhandling undersöker hur regeringens strategi för digitalisering i skolan har implementerats med både intervjuer med elever och klassrumsobservationer från två olika skolor om hur digitala verkty används i klassrummet. Han såg att tillgång till digitala verktyg kan bli ett störningsmoment i undervisningen om man inte integrerar dessa i klassrumsarbetet på ett pedagogiskt sätt.

Vad som händer i klassrummet när elever har ständig tillgång till digitala verktyg, utan att undervisningen direkt anpassats för det, är att eleverna använder verktygen för identitetspositionering. Eleverna visar allt från spellistor, Youtube-kanaler, konton på sociala medier, till shoppingsidor för varandra. Det här tar stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov.

En oväntad resultat av alla observationer och intervjuer var att digitala verktyg används på ett ganska traditionellt sätt och att man sällan använder dem för mer avancerade uppgifter eller på ett pedagogiskt innovativt sätt.

Att de digitala verktygen för det mesta används på samma sätt och till samma saker idag som när jag började som lärare för nästan tjugofem år sedan, det vill säga som skrivmaskin och uppslagsverk.

Referens

Almén, L. (2021). One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices. Jönköping University School of Education and Communication. Dissertation Series No. 039.

Högskolan och pandemin - webbinarium

"Ackey first time online meeting with her" (CC BY-NC 2.0) by ekkun

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium, onsdag 8 december 09:00-11:00, som redovisar pandemins konsekvenser för högre utbildning i Sverige, Högskolan och pandemin. Programmet är inte fastställt än men kommer snart.

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. UKÄ följer pandemins konsekvenser och vi presenterar nu resultaten från vår andra delrapport till regeringen. I den ingår undersökningar bland annat av hur pandemin har påverkat situationen för studenter och doktorander, den internationella studentmobiliteten och effekterna av övergången till undervisning på distans. Vi ser att den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes under pandemins första fas. Även forskningen har påverkats på olika sätt.

Mer information och anmälan.

Läs mer om UKÄs regeringsuppdrag om att studera hur svensk högre utbildning har hanterat pandemin.

Problembaserat lärande kräver modeller och instruktion

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Många lärare tillämpar problembaserat lärande (PBL) i sina kurser men det finns en tendens att man låter studenterna lösa problemen på egna hand redan från början med läraren som facilitator. En artikel av Zach Groshell, A Weird but Popular Way to Teach Problem Solving, menar att studenter behöver först tydliga modeller och metoder som läraren måste lära ut via en mer klassisk genomgång med hela klassen. Han ser att många kollegor låter studenter lära sig problemlösning genom trial and error i tron att man lär sig bäst genom att hitta egna svar. Men det finns faror att studenter inte hittar de effektivaste metoderna eller tar onödigt lång tid att hitta rätt. Om läraren visar först en bra metod och tillämpar den i flera exempel så får studenterna en bättre grund och kan sedan arbeta effektivare i sina grupper senare.

While it may be unfairly maligned in education, initial whole class teaching prior to independent problem solving (i.e., I do, We do, You do) should be the default sequence that teachers use to develop their students into expert problem solvers. My regret is that I didn’t realize this sooner.

Kedjebrev på nätet

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Det finns en mängd digitala kedjebrev som florerar inte minst på Facebook och som fortsätter att spridas trots att de ibland är 20 år gamla. Ibland handlar det om rykten, ibland om konspirationsteorier, vissa sprider virus eller reklam och andra är helt ofarliga. Men vi sprider dem som aldrig förr.

Källkritikbyrån har skrivit en guide om detta, Stora listan över kedjebrev på nätet, med exempel på vanliga kedjebrev och tips om hur man upptäcker dem. Det kan handla om nya regler i Facebook som man ska reagera mot, varningar om hackare som vill ta över ditt konto, tjuvar som sätter gula prickor på din brevlåda för att signalera att ditt hem är intressant för inbrott (det är tidningsutdelarna som gör det), meddelanden från polisen osv osv. Det bästa är att bara ignorera allt som ser ut som ett kedjebrev och framför allt kolla källan. Finns det trovärdigt stöd för påståendet?

SUNAI - Nytt nätverk om textmatchning (plagieringskontroll)

Alla lärosäten använder antiplagieringsverktyg som Ouriginal/Urkund för att upptäcka bland annat om en student har kopierat text utan att ange källan. SUNET kallar tjänsten textmatchning och startar nu ett nätverk, SUNAI (Sunets nätverk för akademisk integritet och tjänsten Textmatchning) för alla som arbetar med frågan. 

Nätverket kommer att ledas av Sonja Bjelobaba, lektor och forskare vid Uppsala universitet samt vice president för European Network for Academic Integrity (ENAI). Förhoppningen är att skapa en arena för utbyte inom området som inte bara fokuserar på att upptäcka plagiat utan även på arbetet med att förebygga plagiering. Nätverket för tjänsten har ett eget forum på SUNET Forum, där de som önskar ingå i communityn kan bli medlem.

Mer information om SUNETS tjänst Textmatchning.

Webbinarieserie om "microcredentials"

Begreppet microcredentials får mycket uppmärksamhet inom europeisk utbildning. Det handlar om nya meriteringsformer (badges mm) och certifikat som lärosäten och andra utbildningsorganisationer ger för kortare kurser, MOOCs och kompetensutvecklingsåtgärder. EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar flera webbinarier 16-19 november, Implementing Microcredentials in Continuing Education, som belyser området och visar goda exempel från ledande europeiska universitet.

Day one will explore what we know and what we can learn from current European developments and the literature on microcredentials. In day two a panel of leading educators working in the area will share their experiences of micro-credential implementation initiatives. Day three will be dedicated to a panel discussion on the following themes: introducing Microcredential qualifications; implementing Microcredentials at the national and institutional level; responding to the needs of learners and the labour market.

Webbinarietprogrammet består av följande:

• Tisdag, 16 november, 14:00- 15:30. Outlining a European Concept of Microcredentials.
• Onsdag, 17 november, 14:00- 16:00. How to develop a microcredential implementation strategy.
• Fredag,| 19 november, 10:00- 12:00. Where next for microcredentials?

Mer information och anmälan.

Den digitala omställningen - oväntade konsekvenser inom högre utbildning

Photo by Maxime on Unsplash

Vi har sett många rapporter under de senaste månaderna med erfarenheter och slutsatser från den digitala omställningen under pandemin. Men en artikel i University World News, Emergency online remote learning’s unintended consequences, tar upp flera mer oväntade utmaningar. Artikeln har ett sydafrikanskt perspektiv men flera frågor berör de flesta inom högre utbildning.

• Lärarens roll och ansvar. Många detaljer kring distansundervisning tog väldigt mycket tid för lärarna och de fick sällan tid eller ersättning för detta. Vad är lärarens ansvar när det gäller att skapa en bra social miljö för studenterna? Många saknade riktlinjer för att moderera diskussionsforum och upplevde att studenterna blev allt svårare att aktivera. Lärarnas motivationsnivån minskade när studenterna blev allt mer passiva.
• Studenternas roll. Inspelade föreläsningar resulterade i ökad passivitet hos studenterna. Inspelningar av lektioner ledde till att få vågade uttala sig eller svara på frågor eftersom en "dum" fråga skulle höras i inspelningen. Många tittade bara på inspelningar veckan före ett prov och uteblev från lektionerna.
• Säkerhet och integritet. Många lärare var inte medvetna om eller saknade utbildningar i grundläggande säkerhetsåtgätder i mötestjänster som Zoom eller Teams och detta ledde till en del otrevliga störningar. Lektioner har "kapats" av användare som vill sabotera eller protestera mot något. Riktlinjer för inspelningar som skyddar studenternas identitet har saknats och flera filmer har spridits med personinformation utan deltagarnas tillstånd. 

One could argue that these risks won’t have existed if lecturers had time to reshape their pedagogical stance in an online environment, or if those charged with governance had the time to consider the IT risks arising from streaming and recording lectures and implement governance mechanisms proactively.

As the world returns to ‘real’ new normal post-COVID, the higher education sector must make the time to understand the unintended consequences of online learning and ensure equal access and opportunities to education.

Webbinarium: Organisation för lärande och utbildning på distans

"SCA_students studying (8)" (CC BY-NC-SA 2.0) by Russell Sage College

Ytterligare ett webbinarium i UHRs (Universitets- och högskolerådet) serie kring kvalitet i distansutbildning äger rum torsdag 4 november, 09:00-10:15, Organisation för lärande och utbildning på distans.

Organisation är ett strategiskt område att arbeta med inom utvecklingen av kvalitet i distansutbildning. Men det finns många olika perspektiv inom området. I detta webbinarium belyser vi dels hur man kan organisera lärandet på distans vid lärcentra och på arbetsplatsen, dels hur organisationen för planering och genomförande av distansutbildning kan se ut på lärosätet.

Medverkande denna gång är:

• Moderator, Mikael Andersson, projektledare, UHR
• Jerry Engström, campuschef, Campus Västervik
• Lena Lindhé, samverkansstrateg, Högskolan Väst
• Niklas Brinkfeldt, chef för Nästa Generations Lärande-centrum, Högskolan Dalarna

Webbinariet sänds via Zoom och sista anmälningsdatum är 3 november.

Sluta jämföra campus och distans - det är ingen tävling

"Dorm room study place" (CC BY-NC-SA 2.0) by daniela.benavidescl

Är distansutbildning bättre eller sämre än klassrumsundervisning? Allt för ofta hamnar vi i sådana diskussioner där förespråkare för den ena eller den andra argumenterar för "sin" lösning. Men vi behöver inse att bägge former har både fördelar och nackdelar och att det inte finns motsättningar mellan campus och distans. Det menar Tony Bates i en bloggpost, Why we need some humility about online learning – and about face-to-face teaching. 

Under pandemin har vi sett att distansundervisning fungerar bra med rätt planering och design men samtidigt får vi också inse att det finns begränsningar:

• Tillgänglighet - en del studenter saknar hårdvaror eller pålitlig bredbandsuppkoppling. En del verktyg är mindre tillgängliga.
• Vikten av socialisering på plats - inget kan ersätta fysiska möten för att skapa kontakter och tillhörighet.
• Distansundervisning passar inte yngre barn (under 12 år).
• Vissa ämnen är svåra på distans. Man kan göra ganska mycket inom praktiska ämnen men ingen simuering kan ersätta den fysiska aktiviteten.
• Studenter har olika preferenser - en del trivs på distans medan andra har haft det svårt.

Samtidigt finns det begränsningar i det traditionella klassrummet. Många studenter har svårt att komma till fysiska möten och trivs med flexibiliteten på distans. Stora studentgrupper blir lätt passiva i en stor föreläsningssal. 

Bates uppmanar oss att sluta jämföra och i stället fokusera på hur vi kan hitta bra kombinationer. Vi bör visa lite ödmjukhet i debatten.

We need to not only accept that both online learning and face-to-face teaching have equal value, but also to strive to understand what each does best. This will vary by subject matter, by types of students, and by instructors’ training and experience. We all have a lot to learn.
Both face-to-face teaching and online learning have an important role to play in the future. We should stop pretending that one is much superior to the other; in other words we all need a little more humility.