SFI på distans ger större flexibilitet - exempel från Malmö

Photo by Artem Beliaikin on Unsplash

Det finns många exempel på studenter som har gynnats av den digitala omställningen, i synnerhet flexibiliteten och mer personlig undervisning. Det framgår av en artikel hos NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) om en lyckad satsning på SFI på distans i Malmö, I Malmö skapas lärande gemenskap bortom tid och rum. 

Många som har läst svenska för invandrare genom klassrumsundervisning har haft det svårt att komma till alla lektioner på grund av jobb eller barnpassning och har anpassat sig bra till distansvarianten utan synkrona möten. Kommunikationen sker via asynkron videokommunikation där deltagarna spelar in uppgifter via mobilen och får personlig återkoppling från läraren. Enligt en deltagare, Lejla Radnjevic:

Skolan använder bland annat Flipgrid, ett diskussionsforum i videoformat, där eleverna istället för att skriva textkommentarer spelar in videofilmer där de talar in sina muntliga övningar. De kan även göra filmer när de kommenterar varandras övningar. – När det jag säger filmas tänker jag mer på grammatik och uttal.

Både studenterna och lärarna har varit positivt överraskade över hur distansundervisning kan bli nästan mer individfokuserad än i klassrummet. Lärare Lisette Thell menar:

Det blir mer individuellt här, de kontaktar mig via chat eller mejl. Det är inte mer jobb än tidigare, men mycket jobb. Men det är väldigt roligt att möta eleverna genom distans. Det är jättemycket interaktion, mycket mer än jag förväntade mig.

Intresset för att studera SFI på distans har ökat markant under pandemitiden och teknik blir ett allt mindre hinder.

Högre utbildningens utmaningar - ny rapport

Bild: EUA

Tidigare i år publicerades EUAs (European Universities Association) en rapport om framtidsscenarier inom europeisk högre utbildning, Universities without walls – A vision for 2030 (se även Flexspan 12 feb 2021). Nu kommer en uppföljningsrapport från EUA, Pathways to the future.

Pathways to the future fokuserar på tre utmaningar som högre utbildning står framför och beskriver olika scenarier och tänkbara utvecklingar.

• Geopolitiska förändringar i världen. En ny global maktstruktur tar form med konkurerande intressen (Kina, USA, EU, Ryssland osv). Hur kommer högre utbildning att påverkas av dessa förändringar och hur möter vi en osäker framtid?
• Artificiell intelligens och digitalisering. Hur påverkas högre utbildning av global digitalisering och vilka relationer ska lärosäten ha med de stora IT-företagen?
• Demokratins utmaningar. Lärosätens frihet och autonomi vilar på en stark demokratisk kultur i landet. I flera länder är demokratin i fara och hur påverkas högre utbildning av politisk instabilitet?

Priorities for action need to be defined by each university, depending on their specific national and local circumstances. The vision sets out three things of importance across Europe: firstly, a reform of academic careers and assessment to make them less precarious, more flexible and more attractive, and achieve parity of esteem of the contributions of academics to the different university missions; secondly, the promotion of interdisciplinarity, particularly for meeting the sustainability challenge, through easing the accreditation of interdisciplinary programmes, opening up rigid discipline-based research assessment and rewarding interdisciplinarity in staff development; and thirdly, strengthening universities’ civic engagement.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Verktyg för att räkna fram kurstimmar

Photo by Nathan Dumlao on Unsplash

Hur mycket tid kommer dina studenter att behöva ägna åt din kurs? Det finns säkert många verktyg som kan hjälpa dig ta fram en pålitlig siffra på antalet timmar men ett bra exempel har tagits fram av amerikanska Wake Forest University, Enhanced Course Workload Estimator. 

Här kan du lägga in information om inlämningsuppgifter, litteraturläsning, synkrona möten, forumdiskussioner osv och verktyget tar fram antalet timmar för att klara kursen. Genom att testa olika modeller kan du komma fram till den optimala nivån. Det finns en detaljerad beskrivning av hur verktyget räknar fram siffrorna och vilka antaganden det utgår ifrån.

Europeisk standardladdare för mobiler - vågar vi hoppas?

Photo by Hana Brannigan from Pexels

EU-kommissionen kräver nu en europeisk standard för laddningssladdor till mobila enheter som telefoner, surfplattor, kameror osv, enligt en artikel på Voister, EU kräver standard för laddare till nästa år. Idag finns det ju ganska många varianter och de flesta av oss har lådor hemma fulla med oanvändbara sladdar från tidigare mobiler. Man räknar med cirka 11 000 ton avfall per år endast från oanvända laddare. Standardiseringskraven har funnits i många år men de stora IT-företagen fortsåtter att hitta på egna lösningar. Enligt Margrethe Vestager, vicepresident för EU-kommissionen:

Vi har gett industrin gott om tid för att komma fram till sina egna lösningar. Nu är det hög tid för lagkrav om en gemensam laddare. Det här är en viktig seger för våra konsumenter och för miljön och ligger i linje med våra digitala och gröna ambitioner.

Den föreslagna standarden är USB-C men redan nu har Apple kritiserat förslaget eftersom de menar att standardisering skulle hämma innovation inom branschen.

Vågar vi hoppas?

Öppna lärresurser - ny guide

CC BY Some rights reserved by Dublin City University

Om du vill lära dig mer om hur du hittar, använder och skapar öppna lärresurser (föreläsningar, poddar, bildspel, texter, övningar osv som andra får använda under reglerade former) finns det en bra guide på engelska från Dublin City University, Go Open: a beginner's guide to open education. 

Guiden reder ut begreppen, förklarar hur öppna licenser (Creative Commons) fungerar, ger råd om hur du söker och granskar andras resurser, hur du delar med dig av dina egna resurser samt länkar till mer information och forskning inom området. Guiden har så klart en Creative Commons licens så du får gärna kopiera materialet och anpassa det (t ex översätta det till svenska) så länge du anger licensen och upphovsman samt länkar till originalet.

Du kan även ladda ner guiden i pdf-format.

Referens

Farrell, O., Breen, E., Brunton, J., Cox, R., Costello, E., Delaney, L., Gallagher, E., Smyth, V. (2021). Go Open: A Beginners Guide to Open Education. Dublin: DCU. doi: 10.5281/zenodo.4593103 

Livslångt lärande kräver nya utbildningsmodeller

Photo by Science in HD on Unsplash

Enligt högskolelagen har alla lärosäten ansvaret att främja det livslånga lärandet. Det betyder ett utbud av kurser och korta program för yrkesverksamma och alla som behöver sadla om och byta karriär. Frågan är hur lärosäten tar sig an denna utmaning, enligt en artikel i tidskriften Curie, Livslångt lärande tvingar lärosätena att tänka nytt. Det betyder att nya, flexibla kurser måste tas fram och bedömning och validering av arbetslivserfarenhet blir allt viktigare. Det finns ett starkt växande behov av fortbildning och arbetsintegrerat lärande, inte minst i spåren av pandemin, och näringslivet har ett växande problem att hitta folk med rätt kompetens.

Enligt Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet:

Vi vill vara med och göra nytta men måste lära oss att utforma kurser så att det blir bra för de här nya grupperna. Det starka förändringstrycket i samhället gör att det livslånga lärandet kommer att bli en väsentlig del av lärosätenas utbildningar, även om ungdomsutbildning även framgent är det stora.

Ett lärosäte som lyfts fram inom området och satsar på livslångt lärande i samverkan med näringslivet är Högskolan Väst:

Ett av de lärosäten KK-stiftelsen stödjer är Högskolan Väst som spelade en viktig roll när Saab la ner verksamheten i Trollhättan 2011. Regeringen sköt då till pengar för ett stort antal platser och högskolan kunde erbjuda de uppsagda kurser för vidareutbildning eller omskolning – en bidragande orsak till att arbetslösheten efter tre år var mindre än när Saab fanns.

Från näringslivets sida vill man se ännu närmare samarbete för att hitta flexibla lösningar för både anställda och arbetssökande. Här behövs lösningar inte bara inom högre utbildning men i samarbete med yrkeshögskolor, studieförbund, folkhögskolor och privata utbildningsföretag. Tidigare i år publicerade Svenskt näringsliv en rapport, Utbildning för kompetensutveckling och omställning – Så kan högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas, som ger rekommendationer för hur högskolans roll i livslångt lärande kan förstärkas, inte minst genom bättre samverkan.

I rapporten presenteras reformförslag som regering och riksdag bör genomföra för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och därigenom stärka företagens – och Sveriges – konkurrenskraft i en värld i stark förändring. Det finns också skäl för lärosätena att hämta inspiration och lära av varandra.

U-Multirank - multidimensionellt rankingsystem för universitet och högskolor

Pressbild: U-Multirank

Det finns många rankingsystem för att kunna utse de bästa lärosäten i världen men U-Multirank skiljer sig från de andra genom att bedöma lärosäten utifrån flera olika perspektiv. Årets rapport har nu kommit ut med ett pressmeddelande, U-Multirank creates new ‘Higher Education Cooperation Index’, showing the key to strategic success is cooperation. U-Multirank bedömer varje lärosäte från fem perspektiv: 

• Undervisning och lärande
• Forskning
• Kunskapsspridning
• Internationalisering
• Regional samverkan

Under varje rubrik finns det flera underkriterier och resultatet är att du kan jämföra lärosäten från olika perspektiv och därmed hitta de bästa inom ett område. Framför allt kan man se vilka lärosäten är starkaste inom just det område du är intresserad av (ämne, examination, land, storlek på lärosäte mm).

U-Multirank is an alternative approach to comparing universities and offers a solution to the flaws of traditional league tables. Its multi-dimensional approach compares the performance of universities across a range of different activities grading each of them from ‘A’ (very good) to ‘E’ (weak). It allows users to identify a university’s strengths and weaknesses, on the aspects that most interest them. The data included in U-Multirank are drawn from a number of sources, providing users with a comprehensive set of information: data supplied by institutions; and drawn from international bibliometric and patent databases; from national databases; and from surveys of more than 100,000 students at participating universities.

Man kan även jämföra lärosäten inom ett land och det finns en rapport för just Sverige (Swedish universities in global comparison 2021). Svenska lärosäten är särskilt starka inom internationalisering.

Workshop om hybridundervisning

Photo by Sigmund on Unsplash

Högskolan Väst och Högskolan i Skövde arrangerar en workshop om hybridundervisning, måndag 27 september 15:00-16:30. Du får ta del av erfarenheter från bägge lärosäten och får möjlighet att diskutera möjligheter och utmaningar med hybridundervisning. Workshopen riktar sig till pedagogisk personal och IKT-personal. Seminariet genomförs i Zoom (Max 300 deltagare).

Anmälan.

Norsk strategi för den digitala omstälningen i högre utbildning

Kunnskapsdepartementet

Den norska regeringen har publicerat en digitaliseringsstrategi för högre utbildning, Strategi for digitalomstilling i universitets- og høyskolesektoren 2021-2025. Strategin beskriver strategiska områden, framtidsvisioner, förutsättningar för arbetet samt vägen framåt. De sex strategiska områdena är:

• Digitalisering för flexibel utbildning.
• Digital innovation i undervisning och lärande.
• Digitala teman, metoder och kompetens i alla utbildningar.
• Öppen forskning och nya forskningsmöjligheter.
• Utnyttjande av data inom kunskapssektorn.
• Ledning och kultur för en digital omställning.

Rapporten belyser dessa från fem perspektiv: studenten, läraren, forskaren, ledaren och samhället/arbetslivet. Enligt ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim:

Den raske digitaliseringen under pandemien har vist at mye gjenstår før digitale verktøy gir den økningen i kvalitet i utdanningen vi ønsker. Samtidig ligger det et stort potensial i å utnytte digitale verktøy bedre i universitets- og høyskolesektoren. Universiteter og høyskoler må derfor omstille for å dra bedre nytte av digital teknologi. Framover blir det viktig å fortsette arbeidet med å videreutvikle kvalitet i utdanning, forskning og innovasjon. Institusjonene må også bidra med nye studietilbud og den kunnskap og forståelse som er nødvendig for å utnytte mulighetene og møte utfordringene som digitaliseringen gir.

Publicera - nationell samlingsplats för svenska openaccess tidskrifter

CC0 by art designer at PLoS on Wikimedia Commons

Kungliga Biblioteket (KB) lanserar nu Publicera, en plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Flera svenska lärosäten publicerar idag egna vetenskapliga open access tidskrifter och syftet med Publicera är att skapa ett nationellt skyltfönster för sådana tidskrifter. 

KB bygger upp och förvaltar den digitala plattformen samt erbjuder tekniskt stöd för användarna, som i första hand avser redaktörer och redaktionsmedlemmar för vetenskapliga tidskrifter. KB agerar däremot inte som ett förlag för tidskrifterna. Det redaktionella ansvaret ligger fortsatt helt hos redaktörer och utgivare.

Just nu finns det bara ett fåtal tidskrifter på Publicera men flera kommer inom kort.

Mer information om Publicera.

Hybridundervisning - guider för lärare och studenter

"Liip Fribourg participating via videocon" (CC BY-SA 2.0) by visualpun.ch

Hybridundervisning är kanske terminens hetaste trend och alla letar efter goda råd och praktiska tips. Brittiska JISC, en organisation som ger support och övergripande råd kring digitalisering i högre utbildning, har tagir fram en guide för lärare, Digital pedagogy toolkit, där en av modulerna heter just Effective hybrid learning. Guiden består av fyra moduler: synkron undervsining (videomöten), engagemang i lärplattformar, gemenskap och kollaboration samt hybridundervisning. Här hittar du goda exempel, länkar till artiklar och andra resurser som kan hjälpa dig när du planerar din undervisning.

University of Edinburgh har bra information till studenter om hybridundervisning: Hybrid learning and teaching. Information and guidance to help support you in a hybrid learning and teaching environment. Eftersom en stor del av höstens undervisning går i hybridformat får studenterna bekanta sig med begreppet och får råd om lämplig studieteknik mm.

Flexspace - nätverk för lärmiljöutveckling

Flexspace är ett internationellt nätverk och resursbank för alla som arbetar med att utveckla lärmiljöer i skolor, universitet, bibliotek och muséer. Medlemsskap är gratis och du får tillgång till massor av goda exempel på flexibla lärmiljöer, detaljplaner, diskussioner och inspiration.

Pedagogy + Space + Technology = FLEXspace.org — The only open resource that brings together teachers, faculty, designers, experts and decision makers in higher education, K-12, libraries, and museums who are focused on classroom design, campus planning and facilities, learning technology, A/V systems integration, instructional design, teaching, and research. 

Introduktionsfilmen förklarar det viktigaste kring nätverket och dess verksamhet.

Kvalitet i distansutbildning - Utlysning av projektmedel

UHR (Universitets- och högskolerådet utlyser nya projektmedel inom ramen för regeringsuppdraget Kvalitet i distansutbildning. Mer information (länk till UHRs nyhet).

Torsdag 23 september hålls ett webbinarium med information om utlysningen. Information och anmälan.

Under åren 2021–2022 genomför UHR ett regeringsuppdrag att stödja en kvalitetshöjning och öka genomströmningen i distansutbildning vid universitet och högskolor. Regeringsuppdraget genomförs inom ramen för projektet "Kvalitet i distansutbildning". Till skillnad från många andra utlysningar av projektmedel är inte utlysningens inriktning utveckling av nya former för distansutbildning. I stället är avsikten att projektmedlen ska främja en långsiktig utveckling av organisation och kultur inom distansutbildningsområdet vid universitet och högskolor.

Projektutlysningens huvudsakliga mål är att:

• utveckla lärosätenas långsiktiga förutsättningar att erbjuda distansutbildning
• stärka lärosätenas långsiktiga kvalitetssäkringsarbete inom distansutbildning, där samverkan och kunskapsdelning ses som viktiga komponenter
• vidareutveckla lärosätenas organisation och kultur inom distansutbildningsområdet

Målgruppen för projektutlysningen är lärosäten som avser att långsiktigt utveckla sin distansutbildning.

Som en del av regeringsuppdraget ska UHR fördela medel till utvecklingsprojekt som ska genomföras vid lärosäten under 2022. Totalt kommer UHR att fördela minst 12 miljoner kronor för projekt inom utlysningen. En förutsättning för fördelning av projektmedel är ett regeringsbeslut om tilldelning av medel till UHR.

Ansökan om projektmedel inleds den 13 september 2021 och stängs vid midnatt den 14 november. Beslut om projektmedel meddelas senast den 10 december. Beviljade projektmedel kommer att kunna rekvireras så att projektverksamheten kan inledas 1 februari 2022.

Kommande konferenser - ett axplock

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Hösten fylls med konferenser, de flesta fortfarande digitala, och här kommer ett axplock att välja mellan. Så fort jag skriver en sådan lista får jag tips om ännu flera. Jag skriver nya listor i så fall!

24 sept. SVERDs höstmöte (Svenska riksorganisationen för distansutbildning). Tema: Shaping the futures of learning.

27 sept - 1 oktober. Open Education Global 2021 conference. 
Each day will focus on a different UNESCO OER Recommendation action area. Through webinars and interactive sessions, participants will contribute ideas to help with the implementation of the Recommendation.

12-28 oktober. Sunetdagarna. Många digitala möten utspridda över två veckor. Lyssna på föreläsningar, delta i workshops och utbyt erfarenheter om Sunets nät och tjänster.

21 oktober. Rättssäkerhetskonferensen 2021. UKÄ (Universitetskanslersämbetet). 
Konferensen riktar sig främst till anställda vid universitet och högskolor samt företrädare för studentkårer och andra närliggande organisationer och myndigheter.

3-5 november. Innovating Higher Education 2021. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities). Higher Education in the new normal: the role of online, blended and distance learning.

10 november. Internationaliseringsdagen 2021. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet). Årets tema är inkludering i internationalisering. Hur gör vi internationalisering möjligt för fler?

18 november. FuNKon 21 – Motivasjon for læring. Norsk konferens om nätbaserad utbildning som arrangeras av Fleksibel utdanning Norge.

1-2 december. Administratör i högskolan. 
På konferensen Administratör i högskolan ställer vi oss frågan hur vi kan ta lärdom av tiden som gått samt hur vi kan utveckla högskoleadministrationen för att bättre stå emot framtida påfrestningar. Vad är det egentligen för normalitet som vi återgår till?

SpatialChat - digitala mötesplatser, konferenser och arbetsplatser

SpatialChat är en spännande plattform för interaktiva möten, konferenser, mingelfester och även mässor. Du kan till exempel skapa olika miljöer för mingel, gruppdiskussioner, stora föreläsningar eller konsert, montrar för utställare osv. Deltagarna syns som foto-ikoner och när du närmar dig andra personer så får du automatiskt video- och audiokontakt med dessa. 

Det finns ju flera snarlika plattformar just nu men SpatialChat verkar mer omfattande och ambitiös. Med en sådan plattform kan man skapa ett digitalt campus där studenter och lärare kan träffas, umgås och nätverka med säker inloggning mm.

Filmer ger en kort introduktion till hur plattformen fungerar.

WindowSwap - se vardagen från ett annat fönster

Även om de flesta covid-restriktionerna tas nu bort i många länder finns det många som fortfarande arbetar hemifrån. Om du sitter hemma och är lite trött på utsikten från fönstret kan du byta utsikt med en tjänst som heter WindowSwap. Folk runt om i världen filmar 10-15 minuter från sitt fönster och laddar upp filmen på WindowSwap så att andra kan se världen från just ditt fönster. Tjänsten togs fram av ett par i Singapore som blev trötta på sin utsikt under 2020 när de tvingades stanna inomhus. Nya filmer laddas upp hela tiden - vissa är exotiska och lyxiga, andra väldigt vardagliga. Idén är att du får inblick i en annan vardag under några minuter. Bra pausunderhållning alltså.

WindowSwap is a place on the internet where people from around the world share the view from their windows to help someone else relax, focus, meditate and travel without moving. It’s here to fill that deep void in our wanderlust hearts by allowing us to look through someone else's window, somewhere in the world. 

Här ser du en film om WindowSwaps grundare och idéen bakom tjänsten.

Den digitala omställningen inom vuxenutbildning - studenternas perspektiv

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC

Studenter inom vuxenutbildning var överlag nöjda med den digitala omställningen även om det finns stor förbättringspotential, enligt en ny rapport från brittiska JISC om brittiska studenters syn på vuxenutbildning på distans under pandemin, Learner digitalexperience insightssurvey 2020/21. Totalt 23 741 studenter från hela landet ingick i undersökningen som sträckte sig från okt 2020 till april 2021.

Learners told us about the lengths their lecturers and tutors had gone to in supporting them to learn; creating new and engaging resources, using discussions, quizzes and polls, and replying to individual queries via email. Lecture recordings were well received and helped learners to manage their study around other commitments.

De viktigaste slutsatserna är:

• Det finns en digital klyfta - många saknar bra internetuppkoppling, dator, lämplig studiemiljö, sociala kontakter osv.
• Viktigt att hantera studenternas förväntningar och informera i god tid om vad som krävs på kursen.
• Tydlig struktur och bra design i lärplattformen.
• Säkerhet och trygghet i lärplattformen och andra digitala lärmiljöer är oerhört viktiga faktorer.
• Studenter uppskattar flexibiliteten och tillgång till resurser,
• Positivt med bra variation i kursaktiviteter med fokus på grupparbete och interaktivitet.
• Support och kontakt med lärarna väldigt viktiga faktorer.
• Kursmaterialets kvalitet kan vara avgörande.

Ytterligare en intressant rapport inom vuxenutbildning kommer från EU-kommissionen, Adult education and training in Europe: Building inclusive pathways to skills and qualifications. Här hittar du information om initiativ från alla EU-länder.

This Eurydice report focuses on adult education and training in Europe. It investigates current approaches to promoting lifelong learning, with a particular emphasis on policies and measures supporting adults with low levels of skills and qualifications to access learning opportunities.

Öppenhet och samarbete temat för SWEDNET:s årskonferens 2022 - vill du medverka?

"WRDSB teachers: ”Listening to Lisa”" (CC BY-NC 2.0) by Ken Whytock

Nätverket för högskolepedagogisk utveckling, Swednet, håller sin årskonferens 3-4 februari 2022 vid Linköpings universitet. Swednets årskonferens är en mötesplats för högskolepedagogiska utvecklare. Under konferensdagarna ges möjlighet att möta andra som är intresserade av lärande, undervisning samt högskolepedagogisk forskning och utveckling.

Det akademiska lärarskapet behöver ständigt utvecklas. En förutsättning för detta är öppenhet och samarbete - inom och mellan lärosäten samt samverkan med det omgivande samhället i form av organisationer, myndigheter och andra intressenter. Ambitionen med arrangemanget för Swednets årskonferens är att ge förutsättningar för att lära av varandra.

Vill du skicka in ett bidrag som behandlar planerade, pågående eller avslutade projekt med relevans till konferensens tema, får du beskriva det med 300-500 ord plus eventuella referenser på svenska eller engelska senast 24 oktober 2021. Besked om antagna bidrag skickas ut i mitten av november.

Mer information om konferensen och hur du kan bidra.

Videotextning fortfarande ovanlig inom högre utbildning

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Sedan september 2020 har statliga universitet tillgänglighetskrav enligt EU-direktiv. Det betyder bland annat att videomaterial ska textas. En artikel på Media & Learning, 75% of university lectures are inaccessible for students with auditory impairments, visar att få europeiska lärosäten lever upp till dessa krav. Artikeln sammanfattar en omfattande undersökning av 175 lärosäten i 15 länder, The State of Digital accessibility in Higher Education in Europe. Videoproduktion har ökat explosionsartat under pandemiåret men cirka 75% av allt material saknar textning. Det råder stor osäkerhet bland lärosäten om hur man ska uppfylla tillgänglighetskraven och vilka lösningar som är rimliga.

The results of this survey show that the use of video in higher education has become the new norm. While this development offers huge benefits for educators and for students, it becomes also apparent that digital accessibility has not been a priority for educators in the past months. Now, as this new situation becomes more and more normal, educators need to take the aspect of digital accessibility into account. Education should be inclusive – and technology can help to get a step closer towards becoming fully inclusive.

Sluta prata om dina PowerPointbilder

"Presentation Skills GTX04" (CC BY-NC 2.0) by George Torok

När vi presentera med hjälp av ett bildspel (PowerPoint eller liknande) sätter vi oftast fokus på bilden snarare än vårt budskap. Vi säger så ofta Som denna bild visar, Bilden säger att, Följande bilder beskriver osv. En artikel av Ken Molay på The Webinar Blog, Stop Using This Word In Presentations!, menar att vi ska i stället fokusera på vårt budskap och inte prata om bilderna. Det är du som berättar, inte PowerPoint. Bilderna ska stödja din berättelse, inte dominera den.

The structural flow and organization of your presentation topics, stories, and data should be independent of whether the information is grouped on one slide or spans multiple slides. Visuals and supporting text or data come and go as necessary to support the points you are making as the presenter. The audience should not know or care which slide does what.

Låt ditt bildspel vara ett ackompanjemang som kompletterar din presentation men det är du som presenterar.

Internetdagarna 2021

Photo by Gabriel Benois on Unsplash

Den stora konferensen om internet och hur vi använder det, Internetdagarna, äger rum 22-23 november och allt är så klart digitalt. Upplägget är lite annorlunda - du får välja mellan flera födjupningsspår bägge dagar med teman som sociala medier, digitala beteenden, framtidens arbetsliv, digitalisering, artificiell intelligens, framtidens lärande, rebellkultur, säkerhet m m.

Internetdagarna är en tvådagarskonferens online där du utformar delar av programmet själv genom att välja ett fördjupande temaspår per dag. Du får också lyssna på världsledande keynotetalare och möjlighet att nätverka med experter och branschfolk. Kolla in vilka temaspår som passar dig och köp biljett redan idag.

Förutom alla fördjupningssessioner kommer fyra internationella experter som huvudtalare: 

• Pandemin har chockdigitaliserat världen, vad innebär det? Amy Webb är en av världens tyngsta omvärldsanalytiker. Hon är futurolog, författare och professor på New York Universitets Stern School of Business. Som grundare till Future Today Institute och ansvarig för den årliga rapporten om techtrender, är hon en av världens främsta tänkare kring teknikens påverkan på framtiden.
• Smarta mobiler och sociala medier har förenklat våra liv, men till vilket pris? Shoshana Zuboff är socialpsykolog, filosof, och professor emerita på Harvard Business School. Hon är kanske mest känd för en svensk publik från Netflixdokumentären ”The social dilemma”. Där lyfter hon bland annat motsättningen mellan en fungerande demokrati och teknikjättarnas övervakningssamhälle.
• Hur använder extremister sociala medier för att förstärka sina budskap och påverka val? Whitney Phillips är författare, föreläsare och forskare på Syracuse Universitetet i New York. Hon undervisar bland annat i mediekunskap, digital etik, journalistisk etik och vardagsetik på sociala medier.
• Hur kan vi bygga smarta städer med hjälp av artificiell intelligens? Dr Ayesha Khanna är vd och medgrundare till konsultfirman ADDO AI. Företaget är ett av de främsta AI-företagen i Asien, och strategisk rådgivare till regeringar och ledande företag runt om i världen.

Konferensen kostar 800 kr per dag och då kan du få tillgång till alla inspelningar fram till jul.

Innovativa lärmiljöer - ny guide

Vilka fysiska och digitala lärmiljöer möter framtidens krav på flexibilitet, kollaboration och tillgänglighet samt erbjuder stimulerande och säkra mötesplatser för studenter och lärare? Hur skapar vi riktigt innovativa lösningar i stället för en ompaketering av traditionella lösningar?

En ny rapport av Erasmus+ projektet Novigado Project, Guidelines in learning space innovations, ger både en teoretisk bakgrund till lärmiljödesign och många praktiska exempel på innovativa initiativ, från både fysiska och digitala miljöer men också om hur man integrerar dessa.

As Partner Organisations, running the Novigado Project, we believe learning spaces can play a crucial role in stimulating not only active learning of students, but also innovative forms of pedagogy in the classroom or school spaces. Therefore, this publication will focus on both aspects: the theoretical background of what, according to scientific research results, should be a modern and pro-learning school environment today, and the practical approach from classrooms – how to organise and use the school space to achieve best results in learning or teaching.

Här hittar du konkreta förslag om kursdesign som skapar mer aktivt lärande och kollaboration såväl på plats som på distans. Guiden ger exempel från både skolan och universitet. 

Referens

Novigado project (2021). Guidelines in Learning Space Innovations, June 2021.

Webbinarium om tillgänglighet

Photo by Sigmund on Unsplash

Tolkningen av DOS-lagen (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) innebär att digitalt material på lärplattformar behöver tillgängliggöras. Vilka konsekvenser får detta för lärosätena och för lärare som ska tillgängliggöra material på lärplattformar? Vad innebär det att tillgängliggöra material och vilka råd finns att få? UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar ett webbinarium för att diskutera dessa frågor torsdag den 9 september (09:00-10:15) som en del av sitt regeringsuppdrag om kvalitet i distansutbildning.

En fråga som sysselsatt många lärosäten sedan början av 2019 har varit hur man ska tolka och tillämpa lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen. En specifik frågeställning har varit om material i lärosätets lärplattformar omfattas av lagen eller inte. I somras lämnade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, sina rekommendationer för hur lärosäten ska tolka lagen. Tolkningen är att lärplattformar som offentliggjorts efter den 23 september 2019 omfattas av lagen och att materialet där ska göras tillgängliga, samt att även andra plattformar kommer att omfattas av lagen när de genomgår en större översyn.

I webbinariet medverkar medlemmar från SUHF:s arbetsgrupp för tolkning av DOS-lagen: Peder Tjäderborn (ordförande, studieadministrativ chef, Umeå universitet) och Kristina Sundström (jurist Linköpings universitet). Dessutom kommer representanter från Mittuniversitetet att berätta om deras strategier och plan för att skapa tillgängligt material.

Anmäl dig till webbinariet
Sista anmälningsdag är den 7 september.

Många missnöjda med sitt utseende efter alla videomöten

"" (CC BY-NC-SA 2.0) by gregw

Efter ett och ett halvt år med oändliga videomöten ser man oväntade sidoeffekter. En artikel i nättidningen Wired, Zoom Dysmorphia Is Following People Into the Real World, berättar till exempel att många söker sig till plastkirurgiska ingrepp för att rätta till upplevda brister i sitt utseende. Försäljning av olika sorters hud- och antirynkkrämer har också ökat.

I videomöten är det svårt att inte titta på sig själv (om du inte väljer Hide self view i menyn) och man blir mer medveten om sitt utseende. Dessutom ser du en bild som inte speglar verkligheten eftersom du sitter så nära kameran, närmare än det normala avståndet mellan människor. Eftersom du koncentrerar dig så är ansiktet spänt. I många fall är kameravinkeln fel - till exempel från en laptop på bordet som tar en bild underifrån. 

Front-facing cameras distort your image like a “funhouse mirror,” she says—they make noses look bigger and eyes look smaller. This effect is exacerbated by proximity to the lens, which is generally nearer to you than a person would ever stand in a real-life conversation. Looking down at a smartphone or laptop camera is the least flattering angle—as anyone from the MySpace generation will tell you, the best camera position is from above, hence the ubiquity of the selfie stick.

En trend är att de som har haft många videomöten under pandemitiden har blivit extra medvetna om sitt utseende och en del är oroliga inför en återgång till kontoret.

Three in 10 said they planned to invest in their appearance as a coping strategy to deal with returning to in-person events—with concerns about weight gain, skin discoloration, wrinkles, and acne particularly high on the list—all things that may have been exacerbated by the amount of time spent on Zoom. “The people who spent more time had a worsened self-perception of their own appearance,” Kourosh says. Those who spent more time staring into the “technological mirror” expressed more anxiety, and among 18- to 24-year-olds, it was the ones using filters who were most likely to have accessed mental health services.