Kommande webbinarier från UKÄ, EDEN och EUA

Flera intressanta webbinarier med internationell utblick under den kommande vecka.

19 oktober, 17:00-18:00

EDEN (European Distance and E-learning Network) ger ytterligare ett webbinarium kring temat utbildning i det nya normala: Digital Education Action Plan 2021-2027 Setting education and training for the digital age. Webbinariet diskuterar EU-kommissionens nya Digital Education Plan 2021-2027 och talarna är Georgi Dimitrov, (Deputy Head of Unit ‘Innovation and EIT’, European Commission), Veronica Mobilio, (Policy Officer, Directorate-General ‘Education, Youth, Sport and Culture’, European Commission) och Yves Punie (Deputy Head of Unit ‘Human Capital and Employment’, Joint-Research Centre, European Commission). 

Mer information och anmälan.

22 oktober, 08:30-09:30
UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium om regeringsuppdraget digital spetskompetens som drivs i samarbete mellan UKÄ och Tillväxtverket.

Under webbinariet kommer vi att presentera resultat från en ny rapport som handlar om hur digital spetskompetens främjas i andra länder. Därefter diskuterar vi ämnet med Li Ljungberg - expert på kompetensförsörjning och näringspolitik på Teknikföretagen, och Joakim Wernberg - forskningsledare med inriktning mot digitalisering och teknikutveckling på Entreprenörskapsforum.

Efter presentationerna har du också möjlighet att prata med och ställa frågor till projektledarna för regeringsuppdraget Digital spetskompetens Josef Lannemyr (Tillväxtverket) och Jonas Öhlin (Universitetskanslersämbetet) i ett efterföljande Zoom-möte.

Mer information och anmälan.

Dessutom arrangerar EUA (European University Association) två webbinarier i en serie kring Bolognaprocessen. Läs mer om serien (7 webbinarier totalt)

20 oktober, 14:00-15:00
Digitally enhanced learning and teaching in the EHEA context 

27 oktober 14:00-15:00
Flexible learning: micro-credentials as a way to enhance learning and teaching in the EHEA

Välj rätt verktyg för din undervisning

Photo by Jelleke Vanooteghem on Unsplash

Det finns ett hav av verktyg inom utbildning och de flesta av oss har plats för bara ett fåtal i vår verktygslåda. Några enkla kriterier som kan hjälpa dig välja rätt ges i en artikel i Lärarförbundets nättidning Grundskolläraren, 10 tips till lärare – så väljer du rätt digitalt verktyg. Riktlinjerna gäller för lärare på alla utbildningsnivåer.

Bland annat ska du undersöka om verktyget kräver tillgång till elevernas/studenternas personuppgifter (i så fall behöver du ett beslut från skolledningen), se till att verktyget fungerar i olika plattformar och enheter, kontrollera användarvänligheten, be kollegor om råd och erfarenheter och testa först, gärna med några elever/studenter.

Största irritationsmoment i videomöten

Photo by Yan from Pexels

Vad irriterar dig mest i videomöten? En undersökning som har gjorts av Cisco har upptäckt att problem med ljud är de mest irriterande enligt en artikel i Computer Sweden, Här är de största irritationsmomenten under våra videomöten. Så här svarade de tillfrågade:

1. Dåligt ljud. 50 procent.
2. För många människor pratar på samma gång. 47 procent.
3. Andra deltagare befinner sig i en skränig miljö. 46 procent.
4. Att du blir sittande för länge framför din dator. 34 procent.
5. Bakgrundsljud från din sida. 32 procent.
6. Oro över hur din bakgrund uppfattas. 28 procent.
7. Svårigheter att ”brainstorma” eller engagera sig i kreativa grupprojekt. 27 procent.
8. Svårigheter att ta anteckningar. 23 procent.
9. Att försöka lista ut vem som är vem på mötet. 27 procent.
10. Det finns inga irritationsmoment. 2 procent.

Dåligt ljud orsakas av bandbreddsproblem (oftast i trådlösa nät) och dåliga inbyggda mikrofoner i datorn. En kabelanslutning ger en säkrare uppkoppling och ett headset eller bordmikrofon ger mycket bättre ljud. Sedan bör vi alla stänga av våra mikrofoner när vi inte pratar, i synnerhet om du befinner dig i en miljö med bakgrundsljud. Alla dessa irritationsmoment kan faktiskt lösas men kräver bara lite övning och vilja.

Wonder - nytt e-mötesverktyg för grupparbete och mingel

Ännu ett verktyg som utmanar populära e-mötesverktyg som Zoom heter Wonder (f.d. Yotribe). Du skapar ett rum och kan bjuda in upp till 10 000 deltagare. Deltagare ses som små fotoavatarar och alla kan röra sig på arbetsytan. Deltagarna kan mingla och skapa spontana grupper genom att närma sig varandra. När du står tillräckligt nära kan man starta ett videomöte, dela skärm och chatta. Rummets ägare kan sända till alla i rummet (broadcast) för att presentera något eller inleda en diskussion och kan även dela "scenen" med flera gäster i en paneldiskussion. 

Wonder fungerar direkt i din webbläsare och du behöver inte ladda ner några program för att det ska fungera. Enligt webbsidan är Wonder helt GDPR-anpassad. Här kommer en introductionsfilm (på engelska).

Norsk satsning på studentaktivt lärande

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Den norska myndigheten för internationalisering och kvalitetsutveckling i högre utbildning, Diku, har delat ut 70 miljoner kronor till 14 projekt med syftet att utveckla studentaktivt lärande och innovativa undervisnings- och bedömningsmetoder, enligt en nyhet i nättidningen Khrono, Desse får 70 millionar til betre undervisning. Totalt 84 ansökan lämnades in och på grund av det stora intresset utökades finansieringsnivån från 50 till 70 miljoner. Enligt ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim:

Prosjekta som får støtte skal gi betre læring for studentar som mellom anna tar juss, medisin, lærarutdanning, ingeniør og helsefag. Fleire av prosjekta har utvikling av tverrfaglege utdanningsprogram og digitale moglegheiter som viktige element. Målet er at arbeidet som skjer i prosjekta skal kome alle studentar til gode.

Det här är det andra året i rad att Diku har utlyst medel för projekt som främjar studentaktivt lärande. Dags för något liknande här i Sverige kanske?

Flexibla gruppdiskussioner i nya Zoom

Om du har uppdaterat till den senaste versionen av Zoom (Zoom 5.3) har du flera nya möjligheter att skapa flexibla gruppdiskussioner. Du kan, till exempel, döpa varje grupp efter ett tema eller fråga, låta deltagarna välja grupp, och låta dem flytta mellan grupperna. En ny film av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, visar hur du gör.

Öppen oktober online - webbinarier och möten

Sunet har sammanställt en fin lista med intressanta webbinarier och möten som är öppna för alla under oktober i ett upplägg som går under namnet Öppen Oktober Online. 

Tanken är att möjliggöra för utbyte och inspiration mellan kollegor, både lärare, pedagogiska utvecklare, IKT-pedagoger, tekniker, bibliotekspersonal med flera inom området för högskolans digitalisering. Vi har skapat den här samlingssidan där vi publicerar spännande aktiviteter som under oktober kommer att ske online, arrangerade av oss, dig, dina kollegor eller ditt lärosäte. Utgångspunkten är att det är arrangemang, oavsett om de är stora eller små - där alla är välkomna att delta.

Titta genom listan och du hittar säkert något relevant.

Stora EU-satsningar på digital utbildning

EU-kommissionen har antagit två initiativ som ska stärka utbildningens betydelse för EU:s återhämtning från covid-19-krisen och bidra till ett grönt och digitalt Europa. Med en vision om det europeiska området för utbildning som ska uppnås senast 2025 föreslår kommissionen nya initiativ, mer investeringar och starkare samarbete mellan medlemsländerna, för att hjälpa alla européer i alla åldrar att dra nytta av EU:s omfattande utbildningsutbud. 

Kommissionen har också antagit en ny handlingsplan för digital utbildning där erfarenheterna från covid-19-krisen återspeglas, och håller på att ta fram en plan för ett högpresterande digitalt utbildningssystem med förbättrad digital kompetens för den digitala omställningen.

Mer information finns i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

Ny forskningsmiljö om framtidens digitala samhälle

Photo by Yulianto Poitier from Pexels

En ny forskningsmiljö, Digital Futures, byygs upp i ett samarbete mellan KTH, Stockholms universitet och forskningsinstitutet RISE, för att forska kring framtida samhällsutmaningar, inte minst de digitala, enligt ett pressmeddelande från KTH. Satsningen utgör ett tvärvetenskapligt forskningsprogram riktat mot alla aspekter av digitalisering; från grundläggande vetenskap till samhällelig påverkan.

Karl Henrik Johansson, föreståndare och professor i nätverksreglering vid KTH beskriver satsningen så här:

Vi samlar forskare och intressenter från ett brett spektrum och kombinerar vetenskaplig excellens och nyfikenhetsdriven forskning med konkreta samhällsutmaningar. Siktet är inställt både på dagens och framtidens behov av teknik för digitalisering.

Bland de forskningsprojekt som redan är sjösatta finns en rad intressanta exempel på vad forskare inom ramen för Digital Futures kommer att arbeta med. Ett av dem handlar om att förbättra användandet av patientdata för att kunna ställa bättre diagnoser runt olika hjärnsjukdomar. Ett annat går ut på att digitalisera vattenförsörjningen för att mäta kvaliteten och upptäcka läckor, ett forskningsarbete som hämtar inspiration för hur trafiken idag övervakas och styrs.

För att lyckas tar Digital Futures hjälp av så kallade testbäddar och olika möjligheter att demonstrera forskningsframsteg,såväl virtuellt som fysiskt. Det möjliggör att snabbare kunna ta steget från teorier och labb till storskaliga projekt och samhällsnytta. Målsättningen är att om fem år vara en av de främsta forskningsmiljöerna i världen inom digital transformation.

Läs mer i pressmeddelandet: Här ska framtidens digitala samhälle formas.

Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet - ny rapport

Projektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet hade sin avslutningskonferens denna vecka och släppte därmed sin slutrapport samt tre delrapporter om hur vi kan göra högre utbildning mer tillgänglig för nya studentgrupper i hela landet, långt ifrån högskoleorter. 

Projektets övergripande syfte var att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet ville visa på hållbara samverkans- och genomförandemodeller och därmed bidra med kunskapsunderlag för kommande politiska beslut och tillämpning på området. Fem lärosäten och tre kommuner (en fjärde kommun tillkom i slutskedet av projektet) har arbetat gemensamt i projektet kring några centrala temaområden: 

• Vilka är de bästa pedagogiska koncepten och e-lärandemodellerna – för studenten, gruppen, det lokala sammanhanget, arbetsgivaren etc och hur samverkar vi på bästa sätt kring detta?
• Förutsättningar ur ett kommunalt perspektiv: Hur kan man rigga och kvalitetssäkra det lokala sammanhanget för studenten, gruppen, pedagogen, arbetsgivaren etc så att tillgång till och genomförande av högre utbildning fungerar med hållbarhet?
• Regional utveckling och tillväxt: Vilka effekter och samhällsvinster ger en ökad tillgång till högre utbildning på lokal nivå och sett i enegional och nationell kontext?

Förutom projektrapporten finns det mer tre detaljerade delrapporter:

• Distansutbildning och e-lärande – utmaningar, möjligheter och alternativa modeller (WP2) 
• Högre utbildning i alla kommuner? (WP3)
• Effekter av högre utbildning på regional utveckling (WP4)

Kollegialt lärande nyckeln till lyckad digitalisering - ny bok

Photo by Arthur Krijgsman from Pexels

Det kollegiala lärandet är nyckeln tillen en lyckad digitalisering i skolan. En ny bok, Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm, ger ett integrerat perspektiv på hur lyckade satsningar på digitala verktyg och plattformar utgår ifrån elevernas lärande och där lärarna är med i alla beslutsprocesser. 

Enligt en artikel i nättidningen Skolporten, Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare, menar författarna att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen. Boken beskriver begreppen digitalisering och kollegialt lärande och identifierar, genom exempel på skolutvecklingsprojekt, nyckelprocesser som sker i sådana processer. Enligt Edward Jensinger: 

Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

Webbinarium om digitalisering i högre utbildning

Den digitala tekniken bidrar till att utveckla undervisningen i högskolan. Men hur? Vad krävs för att framgångsrikt digitalisera svenska universitet och högskolor?

Den 20 oktober kl 13.00 arrangerar ITHU ett webbinarium där Kjell Nyman redogör för de slutsatser han kommit fram till i den studie om högskolans digitalisering som han genomfört på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Efter Kjells introduktion öppnar vi upp för en bred diskussion om den roll digitala verktyg kan spela för att öka undervisningens kvalitet, förbättra pedagogiken och vilka hinder och fallgropar vi behöver komma över.

Exempel på frågor som kommer tas upp till diskussion påwebbinariet är:

• Hämmas den högskolepedagogiska utvecklingen av statusskillnaden mellan forskning och undervisning?
• Hur kan vi skapa större klarhet i tolkningen av de juridiska regelverken när nya undervisningsmetoder basera på digitala teknik introduceras?
• Är vi för naiva i vår tilltro till molnbaserade tjänster som t.ex. digitala lärplattformar?

Mer information och anmälan.

Internationaliseringskonferens

UHRs (Universitets- och högskolerådet) årliga internationaliseringskonferens hålls helt digitalt i år, 11 november. Konferensen hålls i samarbete med KTH och årets tema är internationalisering för innovation och förändring.

Hur kan internationalisering bidra till, och stärka innovativa samarbeten mellan länder, mellan branscher och mellan olika kompetenser? Och hur kan program som till exempel Erasmus+ och Linnaeus-Palme vara viktiga resurser när det gäller innovativa arbetssätt, processer och produkter inom utbildningsområdet?

Konferensen är kostnadsfri och den sista anmälningsdagen är 25 oktober. 

Mer information och anmälan.

Class for Zoom - anpassad för utbildning

Den version av Zoom som vi använder så mycket idag togs fram för videomöten snarare än undervisning. Class for Zoom är en vidareutveckling av Zoom med flera funktioner som är specialanpassade för undervisning. Bland dessa finesser finns, till exempel, större frihet för läraren att designa hur alla ser varandra, ett fönster endast för lärarens video, integrering med lärplattform och andra inbyggda verktyg, examinationsläge, enketl en-till-en undervisning mm. 

Introduktionsfilmen går genom de viktigaste funktionerna.

Aktivt lärande med social distansering

"Distancing" (CC BY-NC-SA 2.0) by mag3737

Hur skapar du aktivt lärande i ett klassrum med social distansering eller i distansundervisning via t ex Zoom? En grupp lärare vid amerikanska Louisiana State University tog fram en praktisk guide om hur du kan organisera aktiva diskussioner, övningar och grupparbete, Active Learning while Physical Distancing. Guiden innehåller många kända metoder som används i ett traditionellt klassrum och ger exempel på hur du kan genomföra motsvarande aktivitet i ett synkront e-möte, ett fysiskt klassrum med social distansering och även asynkront via diskussionsforum mm.

Läs även en relevant artikel i tidskriften Inside Higher Ed, Can Active Learning Co-Exist With Physically Distanced Classrooms?