Storstädning i e-postträsket

Många av oss har sprängfyllda e-postlådor med alldeles för många nyhetsbrev som verkade bra i början men som du aldrig läser idag. Ett verktyg som kan hjälpa dig städa bland alla meddelanden heter Unroll.me. Du skapar ett konto baserat på din e-postadress och Unroll.me känner av alla prenumerationer som kommer från ditt konto. Sedan kan du enkelt bli av med alla nyhetsbrev som du inte längre behöver och behålla dem som är värdefulla. Via Unroll.me kan du även få en daglig sammanställning av dina nyhetsbrev i ett enda meddelande.

Hoppas bara att mitt nyhetsbrev överlever detta ;-)

Norska regeringen utreder MOOCs

CC BY-SA Some right reserved by
Junior Melo on Wikimedie Commons

Norge är kanske det första landet i världen att utreda MOOC-frågan på regeringsnivå. Regeringen beställde i somras en utredning som ska undersöka hur norska myndigheter och universitet ska förhålla sig till den globala framväxten av nätbaserade utbildningar inklusive s. k. MOOCs. Utredningen leds av professor Berit Kjeldstad, prorektor vid NTNU tillsammans med framstående experter inom nätbaserad utbildning.

Nu har den första delrapporten kommit ut, Tid for MOOC.

- Rapporten gir en statusbeskrivelse av utviklingen av MOOC og lignende tilbud, både internasjonalt og nasjonalt. Utvalget kommer også med sine første vurderinger av hvilke muligheter og utfordringer som følger av MOOC for norsk høyere utdanning og for kompetanseutvikling i samfunnet, herunder arbeids- og næringsliv. Utvalget stiller seg positiv til MOOC og lignende tilbud og mener Norge bør utnytte det potensialet som MOOC kan gi som supplement til eller del av norsk høyere utdanning. I rapporten kommer utvalget med tilrådninger til norske myndigheter, til høyere utdanningsinstitusjoner og til arbeids- og næringsliv. Delrapporten vil danne grunnlag for en NOU som legges fram sommeren 2014. Frem mot den endelige rapporten vil utvalget arbeide videre med tema som er belyst i denne delrapporten, men vil også drøfte nye problemstillinger.

Förhoppningen är att denna utredning kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på nätbaserad utbildning i Norge och stimulera lärosäten att själv skapa innovativa utbildningslösningar. Utredningens slutrapport beräknas vara färdig till sommaren.

Läs delrapporten som pdf-fil.

Kasta mikrofonen till publiken

På många konferenser uppmuntras publiken att ställa frågor. Problemet är att det alltid tar tid att skicka en mikrofon till den som vill prata. Det finska företaget Catchbox löser detta på ett smart sätt genom att lansera en trådlös mikrofon som kan kastas fram och tillbaka genom publiken. Mikrofonen är inbyggd i en mjuk förpackning och talaren kan bara kasta ut den mot den i publiken som vill tala och den kan sedan kastas vidare. Den är stryktålig och kan förvandla en stel fråga-och-svar session till en lek som lättare upp stämningen. Catchbox kan också användas som externmikrofon för e-möten (med Skype, Adobe Connect, Google Hangout m fl).

Läs ett längre reportage om Catchbox på TechCrunch: Catchbox Is A Throwable Microphone To Get The Audience Talking.

Hitta appar

 by Daniel Y. Go

Folkbildningens nättidning Re:flex har skrivit en kort guide till dig som letar efter bra appar att använda i undervisning, Re:flex rekommenderar gratis och bra appar. Artikeln ger tips på hur du hittar bra appar, till exempel via DagensApp och Skolappar, men ger också goda råd om till exempel varför vissa appar är gratis och varför det kan vara klokt att betala för bättre funktionalitet.

”There is no such thing as a free lunch” säger engelsmännen. Smakar det så kostar det. Ofta vill utvecklaren få en inkomst genom sitt arbete och det är väl bara rimligt. Viktigt är att man är medveten om priset. En del appar – både gratis och betalappar – samlar in och vidarebefordrar information om dig, dina kontakter, dina rörelser på jordklotet eller de postar på Facebook i ditt namn. Klicka inte OK när appen vill posta i ditt namn eller använda din plats; men då kanske den inte fungerar riktigt. Läs de 30-sidiga villkoren om du är väldigt orolig och tänk på att villkor kan ändras.

Något att leka med under mellandagarna kanske?

Forskning om framtidens lärmiljöer

 Umeå university by stitchling

Hur ser framtidens fysiska och digitala lärmiljöer ut? Hur kan universitet skapa stimulerande och interaktiva miljöer för sina studenter, lärare och forskare? Umeå universitet och Akademiska Hus inleder nu en gemensam satsning med två nya forskningsprojekt enligt ett pressmeddelande på Newsdesk: Ny forskning ska visa hur framtidens läromiljöer kan utformas. Redan nu avsätter Umeå universitet 75 miljoner kronor för att utveckla 5 interaktiva miljöer och de nya forskningsprojekten kommer att studera och utvärdera dessa. Akademiska Hus satsar 5 miljoner kronor för att stödja projekten. Enligt rektor Lena Gustafsson:

- Initiativet är grundat i visionen att Umeå universitet ska vara ett av Europas ledande universitet när det gäller fysiska och virtuella miljöer som främjar nyskapande. Miljöerna ska bli platser som förstärker och förtätar samarbeten – mellan studenter, forskare, lärare och samarbetspartner.

Det ena forskningsprojektet leds av Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete. Hon kommer att undersöka vilken betydelse undervisnings- och lärmiljön har för studenternas lärande och upplevelser av studierna. Vilka skillnader uppstår när studenterna undervisas i traditionella klassrum jämfört med i miljöer där det enkelt går att växla mellan lärarledd undervisning, diskussion i mindre grupper, handledning och datorstött arbete?

Det andra projektet leds av Patrik Svensson, professor i digital humaniora. Han ska studera hur kunskap produceras i de interaktiva miljöerna. Det handlar bland annat om hur samspelet mellan det digitala och fysiska fungerar och hur miljöerna kan bidra till gränsöverskridande forskning, till att koppla samman utbildning och forskning, och öka samverkan med omvärlden. Wallenberg Hall på Stanford University kommer att fungera som referensmiljö i projektet.

Källa: Pressmeddelande, MyNewsdesk.

Learn Europe - lärresurser om EU

 by Giampaolo Squarcina

Learn Europe är en portal med en omfattande samling lärresurser från olika källor om EUs historia, utveckling, aktuella frågor och framtid. Materialet omfattar filmer, lektioner, diskussionsunderlag, texter, bilder, kartor och diskussioner och riktas främst mot åldersgrupper 9-12, 12-15 och över 15 år. Materialet kan dessutom användas inom högre utbildning, i synnerhet i lärarutbildning. Resurserna är tillgängliga i flera språk och det finns även en del material på svenska. För att underlätta för lärare finns det resurspaket kring de viktigaste teman: EUs uppbyggnad, EUs externa aktiviteter, mångfald i Europa, utmaningar förr och framöver.

- This educational portal presents the information required to guide teachers and students in the study of the process of European integration based on the history, geography and economics of theEuropean Union. It offers a global view of the most important process of integration and regional cooperation that the world has seen since the middle of the 20th century.

Learn Europe har skapats av två spanska universitet, Universitat de Lleida och Universitat Oberta de Catalunya (Open University of Catalonia, UOC).

En miljon svenskar vill inte använda internet

Det nationella initiativet Digidel 2013 har nästan lyckats med sitt mål att få en halv miljon svenskar att komma igång med internet. Men det finns fortfarande en stor grupp som inte kan eller vill använda nätet och nu släpps en rapport om just dem, En miljon svenskar vill inte använda internet - en rapport om digital delaktighet av Olle Findahl. De allra flesta som inte använder internet är över 65 och huvudanledningen varför de inte gör det är helt enkelt att de inte vill, att det inte är intressant. Den digitala klyftan ökar och risken är att vi glömmer bort en del av befolkning som riskerar stå utanför samhället om vi är för ivriga med digitaliseringen.

- De utgör en grupp som inte gör så mycket väsen av sig och som därför är lätta att glömma bort. Vad man kan kräva är att framtidens samhälle kan tänka två tankar samtidigt: Både att utveckla och digitalisera till alla internetanvändares bästa och att samtidigt också göra det möjligt för de som inte använder internet att existera och ha tillgång till samhällets tjänster på deras villkor. Inom en överskådlig tid måste alternativa system finnas tillgängliga.

Här presenterar författaren Olle Findahl sin rapport från Digidels konferens förra veckan.

Ny rapport om användning av internet vid tentamen

 by Leif (Bryne)

Flera länder undersöker möjligheterna med att ge elever tillgång till internet under sina tentor. I Norge har Utdanningsdirektoratet nyligen publicerat en utvärdering av 35 gymnasieskolor som har provat digital examination inom fyra ämnesområden våren 2013: Sluttrapport Evaluering av eksamen med tilgang til internett. Under tentamen hade eleverna tillgång till datorer och kunde söka information på nätet. Erfarenheterna var positiva och en expertgrupp inom Norgesuniversitet arbetar vidare i frågan (Ekspertgruppe for digital vurdering og eksamen).

Rapportens slutsatser kan sammanfattas så här:

• Litt over halvparten av elevene mente internett gjorde at de fikk vist bedre fram hva de kan
• 75 prosent av elevene benyttet internett når de fikk anledning under eksamen
• Elevene som benyttet Internett på eksamen oppgir økt informasjonstilgang, muligheten til å dobbeltsjekke informasjon, økt trygghetsfølelse i eksamenssituasjonen og mindre behov for å bruke tid på forberedelsesdagen som grunner til at Internett er nyttig.

Före proven fick alla elever diskutera och arbeta med frågor kring informationssökning, källkritik och plagiering. Under provet testades olika övervakningsmetoder med såväl tekniska lösningar som kontroll via tentamensvakter. Under 2014 vill myndigheten utöka antalet skolor som testar digital examination och lägga till fyra nya ämnesområden.

Ladda ner rapporten som pdf.

Stäng av störande program

 by birgerking

Med all debatt som pågår kring elever/studenter som inte kan fokusera på grund av störningar från sociala medier, e-post mm är det enkelt att bara föreslå förbud och blockering. En bättre lösning är att be dem stänga av alla störningar under en period och det finns förstås en app för detta. Camilla Lindskoug skriver i sin blogg, IKT-Skafferiet, om ett program, SelfControl, som kan tillfälligt stänga av allt som stör, SelfControl - skaffa det här om du inte har någon själv! 

SelfControl är en app för Mac men det finns även en motsvarande för PC. Du ställer in en tidsperiod då du inte vill bli störd och appen blockerar allt du inte arbetar med. Camilla föreslår detta som en lösning i klassrummet där man kommer överens om att "nu aktiverar vi alla SelfControl under den närmaste tiden." Bättre att de aktivt aktiverar än att läraren eller skolan bara blockerar.

Netikett - vuxna och unga lika dåliga

Man läser ofta om ungdomar som beter sig illa på nätet men vuxna är inga bra föredömen enligt en artikel på Svenska Dagbladet, ”Folk kan säga vad som helst på nätet”. I artikeln intervjuas Marcin de Kaminski, doktorand i rättssociologi och nätforskare, om hur vuxna är lika omdömeslösa som ungdomar på nätet och att väldigt få har lärt sig hantera nätets frihet på ett ansvarsfullt sätt. Man behöver bara titta på kommentatarerna på många webbsidor eller i Facebook för att hitta skrämmande exempel på kränkande beteende.

- Vi använder internet på ett väldigt oeftertänksamt och oreflekterat sätt i dag. När vi kommunicerar online verkar vi sakna det omdömesfilter som vi har i vanliga fall. Vi måste utveckla ett nätomdöme.

Det gäller att vi blir mognare nätanvändare, ta ansvar för det vi skriver och gör på nätet och ta kontroll över vår digital identitet. Att bara förbjuda och blockera olika tjänster flyttar problemet någon annanstans. I stället behövs mer diskussion och goda exempel för både ungdomar och vuxna. De vuxna ska helst vara bra förebilder för de unga.

Han tror att ett mer effektivt sätt att fostra ansvarsfulla nätmedborgare är att prata om problemen, att titta på vad som fungerat och vad som inte fungerat – all information sparas vanligtvis – och att lära av det. En ökad närvaro av vuxna i digitala sammanhang är också önskvärt.
–Tyvärr verkar vi inte lära oss något förrän vi trampar i getingboet själva. Det känns tråkigt att säga att alla måste gå på ett nätbedrägeri eller bli lite nätkränkta innan vi lär oss, men det tycks vara så.

Bild: CC BY-NC-ND Some rights reserved by lapideo

Skapa snygga e-tidskrifter

Det finns nu flera bra verktyg för att skapa egna publikationer och ett sådant heter ReadyMag. Du kan skapa egna e-tidskrifter som kan anpassas till mobiler och surfplattor. Allt sker direkt i din webbläsare och du behöver inte ladda ner något särskilt program. Verktyget har enkla menyer som ger dig stor flexibilitet att bestämma hur varje sida ser ut: kolumner, teckensnitt, bilder, bakgrund, bildspel, filmer mm. Mycket praktisk för tidskrifter, artikelsamlingar, projektarbete, läromedel, kataloger, broschyrer osv. Du kan skapa en publikation gratis men ska du publicera flera så kostar det cirka 100 kr i månaden.

Titta på denna introduktionsfilm för att se hur ReadyMag fungerar:

Sök med Google Scholar

Om du letar efter vetenskapliga artiklar och vill slippa länkar till webbplatser, bloggar och företag kan du använda tjänsten Google Scholar. Många elever, studenter och även lärare har inte upptäckt denna tjänst än men det är väl värt att bekanta sig med och den kan spara dig mycket tid i dina studier.

Här kommer två bra filmer (på engelska) som guidar dig genom de viktigaste funktionerna. Den första visar dig hur du söker i Google Scholar, hur du bevakar en sökning, hur du kan spara dina resultat och bygga upp ett eget bibliotek för din forskning och studier.


Nästa film är en längre grundläggande guide till flera användbara funktioner i Google Scholar:

Europeiska MOOC-utbudet ökar starkt

Det nya europeiska MOOC-konsortiet OpenupEd, som samordnas av organisationen EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) med EU-stöd, växer fort och kan idag erbjuda 174 öppna kurser på 12 olika språk. Idag finns det 11 partneruniversitet från Frankrike, Israel, Italien, Litauen, Nederländerna, Portugal, Ryssland, Slovakien, Spanien, Storbritannien och Turkiet och cirka tio nya partners väntas ansluta sig inom kort.

Kurserna varierar från 20 till 200 timmar och de flesta erbjuder möjligheten att studera antingen enligt schema och helt självständigt med valfri kurstakt. Alla som klarar en kurs får ett intyg men de flesta erbjuder möjlighet till högskolepoäng om du betalar en avgift för examination. Alla partners garanterar den akademiska kvaliteten och utgår ifrån 8 grundprinciper:

• Openness to learners
• Digital openness
• Learner-centred approach
• Independent learning
• Media-supported interaction
• Recognition options
• Quality focus
• Spectrum of diversity

OpenupEd har tagit fram kvalitetskritierier för alla sina partners, Quality benchmarks for MOOCs, som utgår ifrån EADTUs kvalitetsmärke E-xcellence. 

Ny guide om internetsäkerhet

CC BY-NC-ND Some rights reserved by .SE

Vi läser dagligen om internetsäkerhet och begrepp som nätbedrägeri, virusangrepp, identitetsstöld mm. Nu har .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) publicerat en bra guide, IT-säkerhet för privatpersoner, som ger praktiska tips om hur du kan skydda dig från olika typer säkerhetshot på nätet. Hur kan jag skydda min dator eller mobil från intrång? Hur säker är e-post? Vad bör man tänka på när det gäller banktjänster? Hur raderar jag filer på riktigt om jag ska slänga min dator eller mobil? Vilka säkerhetsinställningar bör jag ha i t ex Facebook?

- Innehållet i den här guiden kräver inte särskilda förkunskaper. Vi har ansträngt oss för att göra den så lättläst som det bara går. För den oinvigde kan it-säkerhet kännas som ett ogenomträngligt komplicerat ämne. I själva verket är det inte alls särskilt svårt att få en känsla för hur allt hänger ihop. Om du klarar av att slå på en dator, ge dig ut på webben och logga in på ett Facebook-konto bör du inte ha några som helst problem att ta dig igenom den här guiden. När du läst klart är vår förhoppning att du ska kunna ge dig ut på nätet trygg i vetskapen om vilka faror som finns där ute, och hur man bäst skyddar sig från att råka illa ut. Med ett par enkla handgrepp går det att göra sig immun mot de vanligast förekommande hoten, och som i de allra flesta sammanhang räcker en skopa eftertänksamhet och sunt förnuft långt.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

En dator per elev - ny avhandling

Bild: Håkan Fleischer

Över 200 kommuner i Sverige satsar på en dator per elev med blandade erfarenheter. Hur påverkas elevernas lärande när de får tillgång till de obegränsade möjligheterna som finns på nätet? En ny avhandling av Håkan Fleischer (Högskolan i Jönköping), En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan, gör en kritisk granskning av de senaste årens en-till-en satsningar (se även pressmeddelandet Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator?).

Det finns förstås många fördelar med en dator per elev, bland annat för att skapa engagemang och större intresse för skolarbetet, men studien tar upp flera problem. Till exempel finns det en fara att en ogenomtänkt strategi kring elevernas användning av datorer kan leda till ytligt lärande:

- Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. De blir vilsna i mångfalden av information som de förväntas automatiskt kunna navigera inom. De blir famlande, och redovisningen handlar väldigt lätt om att bara svara på frågor, istället för att reflektera och sätta kunskapen i nya sammanhang.

Fri tillgång till nätet kan både förvirra och skapa stress, i synnerhet när det gäller kommunikation via sociala medier och många elever behöver redskap och hjälp för att kunna fokusera på sina skoluppgifter. Enligt pressmeddelandet:

Hur skall då skolan möta situationen när alla elever har var sin dator, för att inte effekterna i värsta fall skall bli negativa? Ett sätt är att utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap, som Håkan Fleischer kallar stretchad kunskap. Den stretchade kunskapen kännetecknas av ett hänsynstagande till att datorn och internet både är ett verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i, varför skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir den naturliga följden. Förutsättningarna för vad som kan upptäckas och läras förändras helt enkelt, och skolan måste ta hänsyn till det.

- Frågan om en-till-en är komplicerad, men min forskning visar att om alla får var sin dator, och man förlitar sig på elevernas förmåga att hantera den för att man tror att det finns en digital generation som klarar av det per automatik, då är man farligt ute. Oavsett vilken strategi man väljer i skolan, är det viktigt att aktivt välja en och inte enbart investera i datorerna och lämna resten åt slumpen. En ”business-as-usual pedagogik” kan alltså i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre, menar Håkan Fleischer.

• Ladda ner avhandlingen som pdf: En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan
• Läs Håkan Fleischers blogg.