E-bok om digital delaktighet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en gratis e-bok, Digital delaktighet - En inspirationsbok, med goda exempel från kommuner och regioner om hur man kan öka den digitala delaktigheten.

- Den digitala utvecklingen ställer vårt samhälle inför fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. En stor andel av befolkningen har tillgång till internet. En miljon svenskar står utanför nätet, en utmaning är därför att få fler att våga och vilja använda internet. För att minska utanförskapet och för att kunna hämta hem satsningar som görs på bland annat infrastruktur och e-tjänster krävs insatser. Ett långsiktig arbete med att öka den digitala delaktigheten sker i många kommuner och regioner runt om i landet.

E-boken lyfter fram flera bra initiativ och ger länkar till mer information.

Till iPad: Digital delaktighet - En inspirationsbok (Itunes, ePub-format, 79 MB)
Till andra läsplattor: Digital delaktighet - En inspirationsbok (Filarkivet, ePub-format, 79 MB)

IT guide - inspirerande integrationsprojekt om digital kompetens

IT-guiderna är ett inspirerande exempel på ett projekt som kombinerar integration, digital kompetens och äldreomsorg. Ungdomar med utländsk bakgrund som har bott i Sverige minst ett par år och har bra IT-kompetens får utbildning för att kunna bli IT-guider för seniorer som behöver lära sig hur man använder datorer och mobiler i vardagen. Ungdomarna får arbetserfarenhet, träffar svenskar som de annars inte skulle träffa och förbättrar sin svenska medan seniorerna får hjälp med datorn, får möjlighet att träffa folk från andra länder och hjälper ungdomarna med sin svenska. Projektet började i Örebro 2011 men har nu spridit sig till flera kommuner och meningen är att skapa ett nationellt nätverk.

Seniorerna får hjälp genom avgiftsfria internetkaféer eller hembesök och de får träna att använda t ex Facebook, Skype, internetbank, bokning av tåg-, buss- eller teaterbiljetter, hitta musik, filmer, e-böcker mm. Nu uppmuntras andra kommuner att starta liknande tjänster och på sajten, IT Guide, finns information för dem som vill komma igång.

Läs mer om satsningen.

Umeå blir Nordens första Wikipediastad

CC BY-SA Some rights reserved on Wikimedia Commons

Ett unikt samarbete mellan Wikimedia Sverige, Umeå universitet, Umeå kommun, Riksantikvarieämbetet, Common Culture of Umeå, Rödåsel Bygdegårdsförening och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Norr (NBV) har gjort Umeå till Nordens första Wikipediastad. Projektet heter Umepedia och går ut på att informera turister och invånare om stadens kultur och sevärdigheter via Wikipedia och QR-koder.

- Umepedia är ett projekt för att förbättra Umeås digitala närvaro – och etablera Umeå som en QRpediastad – under kulturhuvudstadsåret 2014. Målet är att låta turister och befolkning ta del av information om Umeås kultur på ett modernt sätt, och just på den plats där de allra flesta söker information – på Wikipedia, Sveriges sjätte största webbplats.

Under det senaste året har projektet engagerat många experter, föreningar och allmänheten att skriva artiklar på så många språk som möjligt i Wikipedia och även lägga upp många bilder. Nu finns det bra information om staden på många språk, något som inte hade varit möjligt utan ett sådant initiativ. Genom att sätta upp skyltar med QR-koder kan besökare länkas direkt till en Wikipediaartikel som beskriver det de tittar på. QR-koden kan även känna av mobilens språkinställningar och hänvisar till en Wikipediasida på rätt språk om sådant finns.

Wikimedia Sverige vill nu samarbeta med flera svenska städer i liknande projekt. Läs mer på Wikimedia Sverige: Hur Umeå blev Nordens första Wikipedia-stad.

Webinar om e-lärande i folkbildningen, 12 februari

Folk- och vuxenutbildning står idag inför många nya möjligheter. Både teknik och nya målgrupper ställer nya krav på oss som bedriver utbildningar. Onsdag 12 februari arrangerar MKFC Stockholms Folkhögskola ett webbseminarium för att diskuterar hur vi praktiskt använder den digitala tekniken för att möta våra målgrupper på ett bättre sätt. 

Tid: Onsdag 12 februari 2014, 10-11
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect https://mkfc.adobeconnect.com/webinar/. Så här deltar du i ett webinar (på engelska)
Webbinariet hålls på svenska
Kostnadsfritt. Föranmälan krävs – registrera dig här
Målgrupp: folkhögskolor, studieförbund, SFI-anordnare, kommunala vuxenutbildningar, universitet och statliga myndigheter.

• Moderator: Alastair Creelman. Linneuniversitet: Digital Omvärldsbevakning inom flexibelt och nätbaserat lärande
• Martin Burman, Universitetslektor vid Umeå universitet. Utredare av folkbildningens nätpedagogik och digital delaktighet.
• Jari Sarja från Otava Folk High School, Finland.
• Boki Brkovic. SFI distans och E-lärande på MKFC

Webinaret kommer att avslutas med en paneldiskussion med föreläsarna och deltagarna.

Läs även på MKFC Stockholms Folkhögskolas webb.

Allt fler kommuner använder sociala medier

Monica Björklund Aksnes (Bild: SKL)

Nio av tio kommuner och samtliga landsting använder Facebook för kommunikation med medborgarna. Det visar SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) nya kartläggning av kommuner och landstings engagemang i de tre sociala medierna Facebook, Twitter och Instagram.

– Det blir allt vanligare att kommuner och landsting använder sociala medier för att nå ut till befolkningen. Det ger medborgare ytterligare en kontaktyta till den kommunala servicen, sjukvården och olika delar av välfärden, säger Monica Björklund Aksnes, kommunikationsdirektör på Sveriges Kommuner och Landsting.

Nästan 90% av kommunerna har en Facebooksida för kommunen eller sidor för någon av de kommunala verksamheterna (bibliotek, fritidshem, turism med mera). Samtliga landsting och regioner använder Facebook för den egna organisationen eller någon av dess verksamheter. Ungefär hälften av kommunerna, samt hälften av landstingen har ett aktivt huvudkonto för Twitter. Det sociala mediet Instagram, där användarna delar bilder och korta filmsekvenser, används av 11% av kommunerna och av två landsting eller regioner.

• Läs hela sammanställningen
• Se listan över kommuner och landsting i sociala medier från A till Ö

Källa: Pressmeddelande, SKL.

Webinar om digital demokrati

Kan vi skapa mer delaktighet i samhället och enklare kontaktvägar mellan medborgare och politiker via digitala mötesplatser? Hur kan kommuner använda videokonferenssystem och streamingtjänster för att möjliggöra större delaktighet i politiska processer? Dessa frågor diskuteras på ett webbseminarium som arrangeras av det nordiska nätverket NVL Distans 26 februari 15.00 - 16.00, Live participation.

Du kommer att träffa följande personer som delar med sig av sina erfarenheter:

• Garth Frizzel, City Councillor at Prince George, Canada; http://www.garthfrizzell.com/ använder Google Hangouts för att diskutera aktuella kommunfrågor med medborgare.
• Jochen Höfferer, ICT, City of Salzburg, Austria; http://about.me/jochen_hoefferer direktsänder möten i kommunfullmäktige med interaktiva inslag
• Moderator: David Röthler, http://david.roethler.at/live-online/

Can we improve democracy through live participation online? Join NVL Distans webinar with experts on video conference systems and live streaming from two continents! Video conference systems and live streaming applications offer low threshold participation, transparency and interaction in political processes. In this webinar session David Röthler will moderate a discussion with two guests from two continents their experiences with the use of live video systems in political processes and forums. 

Seminariet är kostnadsfritt men kräver registrering för att få adressen till mötesrummet.

Mer information och registrering.

Webinar om Digidel

Ett nordiskt webbseminarium lyfter fram kampanjen Digidel 2013 som en svensk framgångssaga. Nätverket NVL Distans (som jag tillhör) står bakom webbseminariet Digidel - a Swedish success story som äger rum 27 januari 13.00 - 14.00. Du kommer att möta Christine Cars-Ingels, kanslichef för Digidel 2013, och hon kommer att berätta om digital delaktighet och vilka effekter kampanjen har haft i Sverige. Så här står det om Digidels mål och syfte:

- Kampanjens mål är att med gemensamma krafter få ytterligare minst 500 000 svenskar att börja använda Internet innan utgången av år 2013. Vi vill även bidra till att de som redan är på nätet blir än bättre på att ta tillvara möjligheterna som Internet erbjuder för att underlätta vardagssysslor, vara delaktig i samhällsutvecklingen, få en bättre vård och omsorg, större möjlighet till arbete och en bättre utbildning.

Läs mer om seminariet.
Seminariet är gratis och öppen för alla men kräver anmälan.

En miljon svenskar vill inte använda internet

Det nationella initiativet Digidel 2013 har nästan lyckats med sitt mål att få en halv miljon svenskar att komma igång med internet. Men det finns fortfarande en stor grupp som inte kan eller vill använda nätet och nu släpps en rapport om just dem, En miljon svenskar vill inte använda internet - en rapport om digital delaktighet av Olle Findahl. De allra flesta som inte använder internet är över 65 och huvudanledningen varför de inte gör det är helt enkelt att de inte vill, att det inte är intressant. Den digitala klyftan ökar och risken är att vi glömmer bort en del av befolkning som riskerar stå utanför samhället om vi är för ivriga med digitaliseringen.

- De utgör en grupp som inte gör så mycket väsen av sig och som därför är lätta att glömma bort. Vad man kan kräva är att framtidens samhälle kan tänka två tankar samtidigt: Både att utveckla och digitalisera till alla internetanvändares bästa och att samtidigt också göra det möjligt för de som inte använder internet att existera och ha tillgång till samhällets tjänster på deras villkor. Inom en överskådlig tid måste alternativa system finnas tillgängliga.

Här presenterar författaren Olle Findahl sin rapport från Digidels konferens förra veckan.

Netikett - vuxna och unga lika dåliga

Man läser ofta om ungdomar som beter sig illa på nätet men vuxna är inga bra föredömen enligt en artikel på Svenska Dagbladet, ”Folk kan säga vad som helst på nätet”. I artikeln intervjuas Marcin de Kaminski, doktorand i rättssociologi och nätforskare, om hur vuxna är lika omdömeslösa som ungdomar på nätet och att väldigt få har lärt sig hantera nätets frihet på ett ansvarsfullt sätt. Man behöver bara titta på kommentatarerna på många webbsidor eller i Facebook för att hitta skrämmande exempel på kränkande beteende.

- Vi använder internet på ett väldigt oeftertänksamt och oreflekterat sätt i dag. När vi kommunicerar online verkar vi sakna det omdömesfilter som vi har i vanliga fall. Vi måste utveckla ett nätomdöme.

Det gäller att vi blir mognare nätanvändare, ta ansvar för det vi skriver och gör på nätet och ta kontroll över vår digital identitet. Att bara förbjuda och blockera olika tjänster flyttar problemet någon annanstans. I stället behövs mer diskussion och goda exempel för både ungdomar och vuxna. De vuxna ska helst vara bra förebilder för de unga.

Han tror att ett mer effektivt sätt att fostra ansvarsfulla nätmedborgare är att prata om problemen, att titta på vad som fungerat och vad som inte fungerat – all information sparas vanligtvis – och att lära av det. En ökad närvaro av vuxna i digitala sammanhang är också önskvärt.
–Tyvärr verkar vi inte lära oss något förrän vi trampar i getingboet själva. Det känns tråkigt att säga att alla måste gå på ett nätbedrägeri eller bli lite nätkränkta innan vi lär oss, men det tycks vara så.

Bild: CC BY-NC-ND Some rights reserved by lapideo

Ny guide om internetsäkerhet

CC BY-NC-ND Some rights reserved by .SE

Vi läser dagligen om internetsäkerhet och begrepp som nätbedrägeri, virusangrepp, identitetsstöld mm. Nu har .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) publicerat en bra guide, IT-säkerhet för privatpersoner, som ger praktiska tips om hur du kan skydda dig från olika typer säkerhetshot på nätet. Hur kan jag skydda min dator eller mobil från intrång? Hur säker är e-post? Vad bör man tänka på när det gäller banktjänster? Hur raderar jag filer på riktigt om jag ska slänga min dator eller mobil? Vilka säkerhetsinställningar bör jag ha i t ex Facebook?

- Innehållet i den här guiden kräver inte särskilda förkunskaper. Vi har ansträngt oss för att göra den så lättläst som det bara går. För den oinvigde kan it-säkerhet kännas som ett ogenomträngligt komplicerat ämne. I själva verket är det inte alls särskilt svårt att få en känsla för hur allt hänger ihop. Om du klarar av att slå på en dator, ge dig ut på webben och logga in på ett Facebook-konto bör du inte ha några som helst problem att ta dig igenom den här guiden. När du läst klart är vår förhoppning att du ska kunna ge dig ut på nätet trygg i vetskapen om vilka faror som finns där ute, och hur man bäst skyddar sig från att råka illa ut. Med ett par enkla handgrepp går det att göra sig immun mot de vanligast förekommande hoten, och som i de allra flesta sammanhang räcker en skopa eftertänksamhet och sunt förnuft långt.

Ladda ner guiden som pdf-fil.

Webinar om digital delaktighet

Vad betyder digital delaktighet? Kan sociala medier leda till att flera engagerar sig i demokratifrågor? Vad betyder aktiv medborgarskap?

Dessa frågor diskuteras i ett webbseminarium onsdag 4 december 14.00-15.00 Social and digital media, democracy and learning. Seminariet ordnas av NVL Distans och gästtalaren är Antti Poikola från nätverket Open Knowledge Finland. Han kommer att berätta om konkreta exempel på projekt i Finland kring digital delaktighet.

Läs mer och anmäl dig (NVL Distans).

Svenskarna och internet 2013

CC BY .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har släppt sin årliga rapport om vår relation till internet och hur landets befolkning använder nättjänster: Svenskarna och internet 2013. 

- Rap­porten är baserad på .SE:s egen primärdatainsamling som under­söker svenskarnas användning av internet och visar hur informa­tions-­ och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda in­divider, familjer och samhället. Totalt intervjuas 3 000 personer från 12 år och uppåt.

Årets rapport visar att cirka 40% av befolkningen inte känner sig delaktiga i den digitala utvecklingen, framför allt de äldre. 14,2% av befolkningen använder inte internet och även om siffran har sjunkit med cirka 100 000 det senaste året ser man att minskningen går allt långsammare. I en artikel om rapporten på SVT Nyheter, Äldre halkar efter – trots internetboom, säger Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet:

- Det är en bild av hur hela samhället dras i sär. Det finns en medelklass som har självförtroendet och språket att strida för sina intressen och för det krävs i dag internet. Människor som redan känner sig maktlösa är lika maktlösa på nätet som i politiken eller på sina arbetsplatser. Det är en klassfråga helt enkelt.

Användningen av surfplattor och mobiler fortsätter att öka men de flesta kurvor börjar stabilisera sig. I skolan har det skett en markant ökning i internetanvändning under de senaste 2 åren men bara 14% av barn mellan 10-15 använder internet dagligen i sitt skolarbete.

Ladda ner rapporten.

Få har riktig digital kompetens menar norsk professor

 by justgrimes

Att ha digital kompetens betyder mycket mer än att bara veta hur man använder teknik, det betyder att du kan utnyttja tekniken för att skapa nytt. Det menar professor Kai Olsen, Högskolen i Molde, som har just skrivit en bok med titeln How Information Technology Is Conquering the World: Workplace, Private Life, and Society.

En artikel i Forskning.no, Nesten ingen har digital kompetanse, intervjuar Kai Olsen om sin syn på användningen av IT i samhället. Vi pratar mycket om digital kompetens men Olsen menar att riktig digital kompetens innebär färdigheter som få behärskar. De flesta kan skriva dokument och använda t ex Facebook men digital kompetens är så mycket mer; konsten att skapa nytt och tänka om. Han menar att vi använder helst IT för att fortsätta arbeta på traditionella sätt i stället för att hitta nya tillämpningar och innovativa lösningar

- I dag bruker vi IT på en altfor konservativ måte. Det holder ikke å gjøre de samme oppgavene med et nytt verktøy, vi må finne smartere måter å gjøre de på.

Han inser att förändring tar tid och att det alltid finns motstånd mot nya tekniker, som under den industriella revolutionen på 1800-talet. Vi har inte sett effekten av IT-revolutionen än.

Digital Public Library of America

Digital Public Library of America är ett gigantiskt projekt med målet att tillgängliggöra de samlade resurserna av landets bibliotek och muséer för hela världen. Samlingar från både folkbibliotek och stora forskningsbibliotek som Smithsonian och Harvard skannas in, katalogiseras och taggas. Här finns det över 5 miljoner filmer, bilder, ljudinspelningar, böcker, broschyrer, tidskrifter och mycket mer och samlingen utökas varje dag. Mindre bibliotek och muséer som inte har egna resurser att digitalisera sitt material får hjälp av specialister från DPLA som åker ut och hämtar materialet.

DPLA är inte bara en portal eller sökverktyg. Eftersom gränssnittet (s. k. API) är öppet kan vem som helst bygga nya applikationer som använder materialet i databasen för att skapa nya tjänster. Det finns redan ett antal appar som har skapats - se App Library.
En förebild för Sverige?

Ny global studie om vuxnas kompetenser

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har just publicerat en omfattande rapport om kompetenser och färdigheter bland vuxna i 24 OECD länder, OECD skills outlook 2013. Rapporten frågade över 150 000 personer om nyckelfärdigheter, framför allt läs- och skrivfärdigheter samt förmågan att lösa problem, söka information och samarbeta i en allt mer digital arbetsmarknad. Målet är att till slut kunna skapa en kompetenskarta över de studerade länderna och på sikt hela världen.

Rapporten tittar på utvecklingen inom arbetsmarknaden och vilka kompetenser som kommer att behövas och visar hur länderna står när det gäller dessa kompetenser. Japan och Finland står bäst rustade för framtiden men det är ingen enkel ligatabell som presenteras. Om man jämför olika åldersgrupper mellan länderna finns det många nyanser. Sverige ligger bra till nästan överallt fast inte alltid i topp.

Vikten av livslångt lärande betonas och att det måste finnas ett flexiblet utbud av kompetensutveckling för alla. Rapporten visar tydligt den digitala klyftan som växer i många länder mellan de som har nyckelkompetenser och de som inte har dem. Sverige lyfts fram som ett av flera länder som har kommit längst med att ge vuxna med låg utbildningsnivå möjlighet att skola om sig och lära sig nya färdigheter.

• Läs hela rapporten OECD Skills Outlook 2013.
• Läs en sammanfattning: Boosting skills essential for tackling joblessness and improving well-being, says OECD
• Se ett bildspel om rapporten: Skilled for life?

Plus en kort sammanfattningsfilm:

Ny rapport om digital delaktighet

Bild: Linnéuniversitetet

Linnéuniversitetet fick uppdraget av regeringen att studera hur frivilliga insatser bidrar till att höja den digitala delaktighet i landet. Nu kommer rapporten som har sammanställts av Angela Zetterlund (pressmeddelande: Digital delaktighet – regeringsuppdrag rapporteras idag)

- Frågan om digital delaktighet är angelägen men också komplicerad, säger Angela Zetterlund. Många aktörer är inblandade och många olika krav och behov finns att beakta. I den här studien har vi fokuserat på att skapa en bild av problemets struktur, pekat ut några viktiga problemområden samt gett exempel på hur framgångsrikt främjandearbete idag byggs upp underifrån. Det är nästan som en liten folkrörelse att få med alla i digital samhällsutveckling, avslutar hon och understryker att universiteten har en stor och viktig roll i detta.

Rapporten analyserar både begreppet digital delaktighet, hur det påverkar olika åldersgrupper och

ger många exempel på genomförda projekt. Rapporten avslutas med följande rekommendationer:

• Utred möjligheten att skapa en gemensam resurs för digitaliseringsfrämjande insatser
• Utred möjligheten att permanenta nationella satsningar på opinionsbildande kring digitalt innanförskap
• Utred möjligheten att i regleringsbrev uppdra åt myndigheterna Folkbildningsrådet, KB och nätverket Digidel att i samråd med Handisam, PTS och MTM (fd TPB) och regeringens Digitaliseringskommission ansvara för insatser som syftar till att överbrygga digitala klyftor och främja innanförskap i digitala miljöer
• Gör en översyn över hur universitet och högskolor idag hanterar frågan om digital delaktighet i sina proffessionsutbildningar samt i sin forskning

Ladda ner hela rapporten (Linnéuniversitetet).

E-medborgare

  by Stefan Sager

Halmstads kommun är först ut i Sverige med att erbjuda utbildningen eMedborgaren till alla invånare. På lördag i samband med dagen ”Ny på nätet” på Stadsbiblioteket kan de första exemplaren hämtas. Utbildningen eMedborgaren kommer sedan att erbjudas nationellt för att hjälpa fler att bli digitalt delaktiga.

Undersökningar pekar på att cirka två miljoner svenskar inte kan göra sina vardagsärenden på internet. En miljon av dem står helt utanför it-samhället, genom att de saknar uppkoppling till internet, inte har någon mejladress eller inte vet hur man använder en dator. Samtidigt utvecklas samhället till att bli allt mer digitalt.

Utbildningspaketet e-Medborgaren erbjuds kostnadsfritt till intresserade Halmstadsbor som vill lära sig allt ifrån hur man använder datorer och mobiltelefoner, hittar information på internet, handlar och bokar biljetter till hur man skaffar e-legitimation, sköter kontakter med myndigheter och gör bankärenden.

– Digitala kunskaper är en nödvändig basfärdighet precis som att läsa, skriva och räkna. Kommunens satsning på digital självservice, så kallade e-tjänster, gör det också än mer angeläget att öka de digitala kunskaperna för alla, säger Carl Westman, utvecklingsstrateg inom IT i Halmstads kommun.

– Modern teknik och smarta lösningar som underlättar vardagen för invånarna är värdelösa om man inte har kunskaperna som krävs för att använda dem.

Utbildningen genomförs på nätet och är framtagen av Dataföreningen. Efter genomförd utbildning kan man göra ett individuellt kunskapstest och bli certifierad eMedborgare.

Källa: Pressmeddelande på MyNewsdesk: Halmstad – först i landet med att utbilda till e-medborgare.