EDEN-workshop om forskning inom e-lärande

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar 4-6 oktober sin niodnde forskningskonferens vid Carl von Ossietzky Universität i Oldenburg, Tyskland. Här får forskare från europa och utanför träffas för erfarenhetsutbyte med många aktiva workshops och diskussionspass.

The workshop themes are organized along three broad lines of ODL research proposed by Zawacki-Richter and Anderson (2014). The issues and topics on each level may address but are not limited to the following research areas.

• Emerging Distance Education Systems and Theories (Macro-Level)
• Management and Organization Models and Approaches (Meso-Level)
• Evolving Practices in Technology Enhanced Learning and Teaching (Micro-Level)

Om du vill presentera eller informera om din forskning ska du lämna in ditt bidrag senast 31 augusti och det finns flera bidragsformer att välja mellan.

Läs mer om konferensen.

Guide till nätbaserat lärande

"The Orangery Christmas" (CC BY 2.0) by HerryLawford

En av världens främsta experter inom nätbaserad utbildning, Tony Bates, skriver just nu en serie bloggposter som tillsammans fungerar som en utmärkt introduktion till området. Artiklarna fungerar såväl som en introduktion för lärare och utbildningsledare som saknar erfarenhet inom området som för dem som har jobbat länge med nätkurser men vill uppdatera sig. Just nu har han skrivit fem av tolv artiklar som kommer med cirka en veckas mellanrum.

Följande artiklar finns redan:

1. What is online learning? Begreppsorientering och introduktion.
2. Isn’t online learning worse than face-to-face teaching? Det finns inget bevis att den ena är bättre än det andra. Egentligen är frågan oftast felställd. Det handlar om hur vi kan ge den bästa utbildningen och där krävs olika blandningar för olika målgrupper.
3. Aren’t MOOCs online learning? MOOCs är egentligen en variant av nätbaserad utbildning men det är ett stort misstag att blanda ihop dem med mer pedagogiskt avancerade nätkurser som ges för högskolepoäng av tusentals universitet i världen sedan 20 år.
4. What kinds of online learning are there? Bates tar upp fem olika former av nätkurser och ger både fördelar och nackdelar.
5. When should I use online learning? Digitalisering påverkar i princip alla ämnen idag så det är nästan omöjligt att undvika nätbaserade element i alla kurser. Dessutom behöver studenterna vidareutveckla sina digitala kompetenser, inte minst källkritiken.

Följ gärna kommande inlägg via Tony Bates blogg.

Bättre nätföreläsningar

För några veckor sedan tipsade jag om en ny artikel, How Video Production Affects Student Engagement: An Empirical Study of MOOC Videos,  som analyserade inspelade föreläsningar i ett antal MOOCs: se Video i MOOCs. Artikeln listade ett antal framgångsfaktorer för lyckade inspelningar, bland annat att inspelningarna ska vara korta, gärna personliga och att lärarens engagemang är nyckeln.

Nu har Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, gjort en fin film med artikeln som utgångspunkt, Mot bättre nätföreläsningar. Väl värt att titta på inför den nya terminen!

Undervisning med öppna lärresurser - ny MOOC till hösten

Vill du veta mer om hur du använder öppna lärresurser (filmer, ljud, texter, bilder, animeringar som får återanvändas och ibland även bearbetas fritt) i din undervisning, vilka licenser som gäller för bearbetning och kopiering och hur du hittar lämpliga resurser till dina kurser? Till hösten startar en öppen kurs (MOOC), Using Open Educational Resources från italienska Politecnico Milano. Kursen är öppen för alla och tar fyra veckor. Du får ett intyg om du klarar kursen men inga högskolepoäng. Bakom kursen finns ett imponerande lag internationella experter inom öppna lärresurser, Creative Commons-licensiering och e-lärande.

Kursen innehåller, bland annat:

• Vad är öppna lärresurser och hur fungerar de?
• Viktiga begrepp och principer
• Tips, resurser och verktyg som hjälper dig att komma igång

Här ser du en kort introduktionsfilm om kursen.

Regionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden - ny rapport

Studenter som studerar på en högskola nära sin hemort bosätter sig oftare i hemkommunen efter sina studier jämfört med de som studerar långt ifrån sin hemort. Det är en av slutsatserna i en ny studie från Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet i samarbete med AgriFood Economics Centre enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet, Regionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden. Studien beskriver utvecklingen av regionala högskolor under 80- och 90-talet och vilka effekter de har fått för glesbygdsutveckling.

– Den regionala högskoleexpansionen har minskat avståndet till den närmaste högskolan för många på landsbygden, säger Ida Lovén, nationalekonom på Ekonomihögskolan i Lund och en av forskarna bakom studien. Frågan är om ökad närhet har gjort att fler väljer att bo kvar på landsbygden efter avslutade studier.

Generellt sett är högutbildade mer rörliga än de som endast har gymnasieutbildning. Högre utbildning ökar sannolikheten att flytta. Hur långt bort högskolan ligger påverkar dock benägenheten att flytta.
– Vi visar att de som studerar på en högskola som ligger nära hemkommunen har större sannolikhet att bo i sin hemkommun senare i livet än de som studerar längre bort, förklarar medförfattaren Martin Nordin, docent i nationalekonomi. Sannolikheten att flytta från hemkommunen ökar med 26 procent för dem som läst vid en högskola som ligger långt från hemkommunen, men ökningen är endast hälften så stor, 13 procent, för dem som istället läst vid sin närmaste högskola.

Studien visar även att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Bland de högutbildade är det främst män som lämnar landsbygden.
– Resultatet är något överraskande eftersom kvinnor generellt sett är mer rörliga än män. Att högutbildade beter sig annorlunda kan delvis bero på att män och kvinnor väljer olika typer av utbildningar, säger Ida Lovén. Kvinnor utbildar sig oftare inom yrken som efterfrågas lokalt och som kräver högre utbildning, som till exempel lärare och sjuksköterska, vilket gör det lättare att stanna kvar efter utbildningen.

Går det att minska utflyttningen från landsbygden genom fortsatt satsning på regionala högskolor?
– Om fler studenter väljer en lokal högskola istället för ett stort universitet kan utflyttningen av högutbildade bromsas. Då krävs att de regionala högskolorna håller hög kvalitet och är attraktiva för studenterna, fastslår Martin Nordin.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Vem stannar kvar? - närhet till högskola och val av bostadsort.

Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet, Regionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden.

Studentutvärderingar till vilken nytta?

"Evaluations" (CC BY-NC 2.0) by GeoBlogs

Vi ber våra studenter fylla i utvärderingsenkäter nästan varje vecka. De ska utvärdera sina kurser, lärare, lärmiljö, biblioteket och kanske även lunchrestaurang. Många lider säkert av utvärderingströtthet och man kan ifrågasätta nyttan med alla resultat.

En debattartikel i den brittiska tidningen The Guardian, Student surveys are a waste of everyone's time, ifrågasätter i synnerhet de korta enkäterna som kommer med jämna mellanrum mest för att samla statistik. Författaren menar att studenter ger oftast spontana och kortsiktiga synpunkter - till exempel att ge en bra utvärdering till en snäll och trevlig lärare men ett sämre omdöme till en sträng och krävande lärare som i det längre perspektivet främjar studentens utveckling. I stället vill författaren satsa på djupare undersökningar med fokus på helheten.

- We should take our students’ opinions into account, of course – doing so helps us to grow as academics. But we should do it far more effectively. We should give our students time to answer our questions properly and respond in the long-term.
Let’s give them room to look at the whole picture. Less surveys and more space mean better data.

Vad tycker du?

En robot i klassrummet eller kontoret - virtuell närvaro

CC BY-SA Some rights reserved by David Röthler

Virtuell närvaro (virtual presence) handlar om ett nytt sätt att arbeta på distans genom att agera via en fjärrstyrd enkel robot som består i princip av en iPad monterad på en stativ med hjul. En kollega på distans kan vara med via bild och ljud på skärmen men kan fjärrstyra sin robot för att vandra runt på kontoret och "träffa" kollegor.

Detta provas på arbetsplatser runt om i världen och uppmärksammas i ett radioreportage av Sveriges Radio, Robot på jobbet underlättar distansarbete. Här ser vi ett bra exempel på distansarbete, Kristoffer Lindvall som jobbar på e-handelsföretaget Stayhard i Borås. Kristoffer jobbar hemifrån för det mesta men är med på kontoret genom sin robot. Inte precis som att vara fysiskt på plats men en stor förbättring mot vanliga videomöten. Företaget har även två medarbetare som bor i Rumänien men som syns på kontoret dagligen via robotar. Enligt företagets chef:

- Här är det bara att gå fram till Kristoffer och prata med honom, plus att han själv kan åka omkring här i lokalen. Det blir så naturligt, om Kristoffer behöver prata med mig så rullar han bara fram till mig här på kontoret och så har vi en normal dialog
Inom utbildning har denna metod inte riktigt slagit genom men det finns säkert flera tänkbara tillämpningar. Lyssna på SRs reportage nedan.