EduOpen - ny italiensk MOOC-plattform

Antalet MOOCs (massive open online courses) fortsätter att växa och nya konstellationer kommer igång. Nu har 15 italienska universitet startat ett nätverk, EduOpen,  som ska utveckla och erbjuda öppna nätkurser på italienska, engelska och andra språk. EduOpen finansieras med statliga medel och lärosäten samverkar kring utbudet och resurser. Alla kurser går i lärplattformen Moodle. Just nu finns det 70 kurser i utbudet men cirka 100 finns i produktion. De planerar att erbjuda examinationsmöjligheter under 2017 som ger högskolepoäng.

Läs mer i en artikel på Class Central, EduOpen: a new MOOC Provider Funded by the Italian Government.

Om du vill träna din italienska kan du titta på denna introduktionsfilm.

Ministern vill se över resurstilldelning inom högre utbildning

Det nuvarande systemet för tilldelning av resurser till svenska universitet och högskolor behöver ses över menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Minister: Pengar till högskolorna ska ses över. I artikeln skriver hon att regeringen under 2017 kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för styrning och resurstilldelning. Det nuvarande systemet har gällt sedan 1993 och de senaste åren har flera viktiga organisationer inom högre utbildning som SUHF (Sveriges universitets- och högskole­förbund) och SFS (Sveriges förenade student­kårer) efterfrågat en översyn.

- Utredningen bör föreslå ett styr- och resurs­tilldelningssystem som stödjer universitet och högskolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten i enlighet med de lagar, förordningar och mål som riksdag och regering har fastställt för ­högre utbildning och forskning. Detta inkluderar uppgiften att samverka med det omgivande samhället. Styrningen och finansieringen ska utformas så att den stödjer lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står ­inför.

Det nya systemet ska bibehålla lärosätenas möjligheter att agera långsiktigt och strategiskt men ska ge en jämnare fördelning av resurser och rätta till svagheter i det nuvarande systemet, som till exempel jämställdhet och utbildning på forskarnivå.

Bild: Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Bilden är tagen i maj 2016. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

Lärande i det digitaliserade arbetslivet

Public domain on publicdomainpictures.net

Högskolan Väst och Göteborgs universitet har sedan 2014 haft ett gemensamt projekt, DigitaL, som forskar kring lärande i det digitaliserade arbetslivet. Nu har samarbetet fått ett forskningsanslag på 8 miljoner kronor från Västra Götalandsregionen som ska användas till att förstärka och utveckla forskningssamarbetet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Drygt 8 miljoner stärker forskning om digitalisering på Högskolan Väst.

- Det är mycket välkomna pengar. Nu kan vi fördjupa vår tvärvetenskapliga forskning om hur digitaliseringen i arbetslivet påverkar människor och organisationer, säger projektledare Lars Svensson på Högskolan Väst.

Digitaliseringen går snabbt i samhället och den påverkar näringsliv, organisationer och människor på många sätt, både i yrkeslivet och på fritiden. Kompetensbehoven på arbetsplatser förändras, organisationer behöver ses över, samtidigt som helt nya möjligheter att utveckla arbetsmetoder och tjänster skapas. Forskningsprojektet DigitaL undersöker hur konsekvenserna av den här utvecklingen ser ut utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.

– Vi har riktigt bra tajming med det här forskningsprojektet. Digitaliseringen är mycket påtaglig i hela samhället idag och behovet av att hitta bra metoder är stort. Vi undersöker bland annat vilken roll digital teknik har för lärandet i skolan och i arbetslivet. Resultatet av vår forskning är angeläget för många aktörer, berättar Lars Svensson som är professor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande.

Läs mer om projektet.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk, 21 nov 2016.

ValiGuide - ny nordisk valideringssatsning

"Centre for Adult Education Flipped Learn" (CC BY 2.0) by Vanguard Visions

Idag har vi en arbetsmarknad i ständig förändring och det ställer krav på att identifiera och ta vara på medborgarnas kompetens på rätt sätt. Validering av individers arbetserfarenhet samt informella och icke-formella kunskaper blir allt viktigare, inte minst bland nyanlända. Dessutom krävs ökat samarbete mellan de nordiska länderna. Därför har en nordisk expertgrupp inom NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) tagit fram en plattform och guide, ValiGuide, med riktlinjer, stödmaterial och metodtips för alla som jobbar med validering.

Initiativet utgår från behov inom näringslivet enligt en artikel på Nordiska Rådets webbplats, Nordiskt samarbete, Ny webbtjänst ger stöd vid validering:

- Arbetslivets representanter har efterlyst mer och bättre synliggörande och erkännande av lärande i arbetslivet, både det som sker i organiserad form och informellt. Validering av reell kompetens i valideringsmodeller och strukturer som erkänns och legitimeras av både arbetsmarknaden och det formella utbildningsystemet efterfrågas i hela Norden. För att det livslånga lärandet skall bli verklighet behövs också en harmonisering mellan våra utbildningssystem och allmänt godtagna metoder för validering.

Digitala strategier i högre utbildning

CC0 Public domain on Pixabay

Allt fler lärosäten tar fram digitaliseringsstrategier, i synnerhet hur man ska integrera digitala medier och verktyg i undervisningen. Sådan strategier finns sedan länge i många länder men nu börjar det ta fart även i Sverige. En sammanställning av befintliga strategidokument finns hos ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning), Inventering av digitala strategier, och där hittar du länkar till strategier hos 7 svenska och 3 norska universitet och högskolor. Listan är resultatet av en undersökning som gjordes bland ITHUs medlemmar under oktober 2016. Om du känner till flera strategidokument från andra lärosäten får du gärna höra av dig.

Pixiclip - nätbaserad inspelningsbar whiteboard

Pixiclip är en nätbaserad whiteboard där du kan rita, skriva, ladda upp bilder samtidigt som du berättar. Du kan dessutom aktivera en videoruta om du vill synas i bild och allt du gör kan spelas in. Pixiclip är bra för att spela in korta instruktionsfilmer där du visar en process. När du har spelat in din film kan du enkelt dela den via e-post eller bädda in filmen på en webbsajt eller lärplattform. För varje inspelning kan du välja om den ska vara privat, lösenordsskyddad, dold eller helt publik.

Här ser du en kort introduktionsfilm (på engelska).

Källkritik på nätet - ny guide

CC BY-NC-ND Some rights reserved by IIS

Varje dag ser vi exempel på falska nyheter, rykten och halvsanningar som delas viralt via sociala medier. Nyheter, bilder och filmer kan manipuleras och förstärkas för att uppröra och provocera och det är alldeles för enkelt att bidra genom att dela vidare utan att ens kontrollera sanningshalten.

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har publicerat en ny guide, Källkritik på internet, som hjälper dig avgöra om en nyhet är falsk eller sann. Guiden har tagits fram i samarbete med tidningen Metros populära tjänst Viralgranskaren, som dagligen granskar alla rykten och falska nyheter som florerar på nätet (följ gärna Viralgranskaren på Facebook).

- I guiden lär du dig om internets uppbyggnad, vad en källa är och checklistor för att försöka granska en källa kritiskt. Källkritik i vardagen handlar om att ständigt ifrågasätta det du ser. Guiden tar upp vinklad information, vilseledande påståenden, viralsajter, lurendrejare, rykten och förtal.

IKT i skolan - elever vill ha mer variation

"Student and Laptop" (CC BY-NC-SA 2.0) by Enokson

Vilka faktorer motiverar elever att studera effektivare i en digitaliserad skola? Det är bakgrunden till en ny avhandling av Jan Blomgren, Göteborgs universitet, Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Studien bygger på intervjuer och enkäter med 200 elever i årskurs 9 i tre olika skolor där alla elever har var sin dator. Studien sammanfattas i en artikel i Forskning.se, Digitala resurser och valmöjligheter ger elever motivation.

Eleverna gav tre motivationsfaktorer för effektivare studier: digitala resurser, handlingsutrymme i skolarbetet och plats för egna mål och valmöjligheter. De vill känna en viss frihet och flexibilitet i hur de studerar och få ta ansvar för sitt lärande. De uppskattar användning av digitala resurser men känner att lärarna inte samarbetar optimalt och att det finns stora skillnader i hur olika lärare använder digitala möjligheter.

- Men eleverna efterfrågar också mer variation när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Kritik finns också angående ett överutnyttjande av datorn. Ibland ses den nästintill som en distraktion. Tydligt är dock att digitaliseringen har öppnat för fler kommunikationsvägar mellan elev och lärare när det gäller bedömning och återkoppling på det som presterats än vad som varit möjligt tidigare.

Debattartikel - Sverige behöver mer digitaliseringskunnande, kortare utbildningar och specialisering

"Hyperlocal Event/ Digwyddiad hyperleol" (CC BY 2.0) by National Assembly For Wales / Cynulliad Cymru

Sverige upplever en allt snabbare omställning inom industrin som drivs av digitalisering och det skapar stora utmaningar om vi ska undvika en revolt mot "etablissemanget" som vi nyligen har sett i USA. Så skriver Stefan Fölster (Reforminstitutet) och Nima Sanandaji (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform) i en debattartikel i DN, Sverige styr mot samma populistiska revolt som USA.  Företag hittar inte folk med rätt kompetens och förändringstakten ökar hela tiden. Den nuvarande utbildningssystemet hinner inte med omställningen och kompetensglappet bara ökar, framför allt saknas anställda med tillräckligt bra digital kompetens. Risken är att allt fler jobb försvinner till mer snabbfotade länder, i synnerhet i Asien, och med det växer missnöjet i de drabbade orterna.

Artikeln fokuserar på fyra nyckelfrågor som kräver åtgärder:

1. Den vanliga kartläggningen av brist- och överskottsyrken missar poängen
   Kombinationen yrkeskompetens och digitala kompetenser är nödvändig inom alla branscher.
2. Ungdomar specialiserar sig ogärna
   Specialister behövs idag.
3. Vi är vid vägs ände med strategin att ständigt förlänga utbildningar
   Inom teknik kan första årets kursmaterial vara inaktuellt redan i slutet av utbildningen. Bättre att bryta upp utbildningen i kortare moduler varvade med praktik. 
4. Utbildningsmodulerna bör byggas som ”digitala lärare”
   Större fokus på flexibla nätbaserade moduler som gör det enklare att kombinera studier med arbete.

- Dessa fyra slutsatser kan hjälpa avindustrialiseringsbygder att klara kompetensväxlingen bättre. Skolor, högskolor och arbetsgivare kan med hjälp av digitala moduler erbjuda högkvalitativ utbildning som öppnar vägar även för de som aldrig kommer i närheten av en universitetsort. En sådan satsning på framtidsinriktad kompetens kan bli dagens motsvarighet till arbetarrörelsens långt svunna bildningsideal.

Högskolan inte attraktiv arbetsplats för ingenjörer

"Research, Development and Engineering Co" (CC BY 2.0) by RDECOM

Sveriges universitet och högskolor måste bli mer attraktiva arbetsplatser för ingenjörer, annars kan man inte erbjuda bra utbildningar och dynamiska forskningsmiljöer. Detta lyfts fram i en debattartikel av Peter Larsson och Josefin Utas (Sveriges Ingenjörer) i tidskriften Ny Teknik: Högskolan sämsta arbetsplatsen för ingenjörer. Det största problemet enligt artikeln är arbetsvillkoren, i synnerhet visstidsanställning, som avskräcker många ingenjörer från att söka jobb inom högre utbildning. Ungefär en tredjedel av alla lärare och forskare inom teknikämnen är visstidsanställda mot endast 3% utanför högre utbildning. En ny rapport av Sveriges Ingenjörer, Högskolans attraktivitet som arbetsplats, visar att högskolor och universitet betraktas av ingenjörer som mindre attraktiva arbetsplatser av flera anledningar. Slutsatsen är att arbetsvillkoren måste förbättras.

- Ska forskningen på högskolorna kunna hålla hög klass, måste de kunna konkurrera om och behålla de bästa forskarna både nationellt och internationellt. Då behövs bra arbetsvillkor och förutsättningar på universitet och högskolor.

Svenskarna och internet 2016

CC0 Public domain on Pexels

Nu har den årliga rapporten om hur Sveriges befolkning förhåller sig till internet, Svenskarna och internet 2016, kommit ut. Undersökningen görs av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) och rapporten innehåller statistik och analyser av svenskarnas nätvanor.

År 2016 kännetecknas av bland annat följande:

• Cirka 90% av befolkningen har tillgång till internet och 82% använder det dagligen
• 92% har dator, 81% en smart mobil och 65% en surfplatta
• Mobilanvändning fortsätter att öka
• Barn och ungdomar är storanvändare. 72% av alla 2-åringar använder internet
• 90% av alla som arbetar använder internet på jobbet
• Den dagliga användningen av sociala medier har mer än fördubblats under de senaste 6 åren, från 28% 2010 till 58% i år. Facebook är fortfarande störst, sedan kommer Instagram.
• Mobila banktjänster ökar kraftigt. 79% av de som har smart mobil använder mobilt bankID och 66% använder tjänsten Swish.
• Streaming av film har ökat kraftigt från 28 till 38 procent, medan motsvarande tjänster för musik ligger kvar på samma nivå som förra året (44 %) 
• När svenskarna rankar informationskällorna på en femgradig skala får internet för första gången högst medelvärde – 3,7, att jämföra med 3,5 för tv, 3,2 för dagstidningar och 3,1 för radio.
• 630 000 människor står vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar 7 procent av befolkningen.

Läs mer i DN, Svenskarna surfar mer och mer på internet.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Digitalt lärande underlättar individanpassad pedagogik

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Matt Lincoln on JISC

Första läsåret av tre i forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter” kan nu summeras. I projektet, initierat av Gleerups, Samsung och Atea, deltar fem högstadieskolor i Sverige för att undersöka hur optimalt stöd av digitala verktyg, kompetensutveckling och digitala läromedel kan bidra till utvecklingen av skolan. Möjlighet till mer individanpassad pedagogik och lärande är en av de främsta fördelarna som lyfts fram i den första delrapporten.

I projektet följer ett forskningsteam 13 svenska högstadieklasser från fem skolor under tre år där de ges förutsättningar och stöd för att lyckas med digitalt lärande. Målet är att erhålla ny kunskap och insikter om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och utforska hur man på bästa sätt skapar en lärmiljö för varje elevs individuella behov.

- Under året har vi i våra deltagande klasser i stort endast arbetat med digitala läromedel och har märkt att det ger en speciell utbildningsfrihet för eleverna och möjligheter för lärare att individanpassa utbildningen efter olika behov, på ett sätt som inte varit möjligt annars, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad, en av de fem medverkande skolorna i projektet.

Projektet följs och dokumenteras av Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik, genom löpande enkäter, observationer och intervjuer. Dessa visar att projektet under det första läsåret har tagits emot väl bland de inblandade skolorna. Skolledare, lärare och elever ser initiativet som ett mycket värdefullt steg i utvecklingen mot nästa generations utbildning, både teknikmässigt och kunskapsmässigt.

Källa: Pressmeddelande från Gleerups (8 nov 2016)

Lärarröster om digitalisering

Skolverket har en omfattande filmsamling på YouTube, Skolverkets filmer, som kan användas som fortbildning för lärare och som stöd inom lärarutbildning. Filmerna samlas i ett flertal temaområden.

- Här hittar du ett urval filmer från Skolverket. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

Här kommer en film därifrån, Lärarröster om digitalisering, där lärare från olika skolor pratar om hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Bland annat ger de följande råd:

• ge tydliga instruktioner och klara regler för att se till att eleverna kan fokusera på rätt sak - när man ska och inte ska använda mobiler och datorer
• ge elever tillgång till stöd och flera uttrycksmöjligheter (text, tal, film)
• enklare att ge personlig återkoppling
• utmanar den populära schablonbilden av hur en skola ska vara - kräver tydliga förklaringar om varför vi använder ett visst verktyg
• tänk praktiskt och ha en plan B ifall något inte fungerar
• allt får ta sin tid och ta ett steg i taget
• gå med i pedagogiska nätverk i sociala medier, både svenska och internationella
• låt eleverna vara med i val av verktyg

Digitala infödingar är en myt

"wireless router" (CC BY 2.0) by Sean MacEntee

Trots populära stereotyper om digitala infödingar, saknar många ungdomar idag kompetens när det gäller att felsöka och åtgärda även enklare IT-problem. Der menar Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, i en intervju med finska YLE, Digitala infödingar är digitala idioter. Om hemmets trådlösa router går ner är det oftast föräldrarna som kan fixa problemet och han menar att de som har vuxit upp under 2000-talet har inte behövt lära sig hur datorer fungerar.

- Men faktum är att många av de ”digitala ungdomarna” har vuxit upp med apparater som är så enkla att använda, så självklara, så lätta, att ungdomarna inte ens förstår vad det är som händer bakom de glatta glasytorna. Så ibland kan det mycket väl vara så att vi medelålders faktiskt förstår oss på IT bättre än de som har vuxit upp med den digitala tekniken.

De som växte upp i hemdatorns barndom fick lära sig allt från grunden och fick därmed en känsla för tekniken. Rehn är orolig att vi har en generation digitalt hjälplösa som blir helt beroende av en mindre grupp IT-kunniga. Detta leder till att vi blir alltmer beroende av stora globala företag som Google, Facebook, Apple osv och han saknar en kritisk informerad debatt om utvecklingen. Faran är att vi överlämnar makten åt andra i stället för att försöka förstå tekniken och ta ansvar för våra digitala handlingar. Digitalisering är inte en generationsfråga, det handlar om intresse.

Uppfällbar skärm till din mobil

Tänk en bärbar 24-tums bildskärm som fälls ut som ett paraply. Möt SPUD (Spontaneous Popup Display) - en spännande ny produkt som lanseras via crowdfundingsajten Kickstarter enligt en artikel i Mashable, This foldable 24-inch monitor for your smartphone fits in your backpack. SPUD innehåller en projektor och du kan ansluta en mobil eller platta. Skärmen fälls ut från en fodral i bokstorlek och mobilens skärmbild projiceras på skärmen. Bildkvaliteten kan inte jämföras med en riktig datorskärm men duger gott och väl när man reser eller vill visa en presentation var som helst.

SPUD är inte på marknaden än men priset beräknas ligger kring 3000 kronor.

eMOOCs 2017 konferens

CC BY-SA Some rights reserved by MisterCrujiente on Wikimedia Commons

Konferensen eMOOCs 2017 hålls i Madrid (Universidad Carlos III de Madrid), 22-26 maj. MOOC-utvecklingen går fortfarande framåt, i synnerhet i Europa, med många innovativa lösningar för att öka interaktivitetsnivån och skapa mer engagemang i kurserna. eMOOCs är europas största mötesplats för alla som utvecklar öppna nätbaserade kurser och samlar beslutsfattare, utbildare och kursutvecklare. Konferensen delas upp i 6 spår: erfarenhet, policy, forskning, kommersiellt, spanskspråkigt spår och workshops. Bidrag till dessa spår kan lämnas in senast 16 januari (se viktiga datum).

- Massive Open Online Courses (MOOCs) have marked a milestone in the use of technology for education. The reach, potential, and possibilities of MOOCs are immense. But they are not only restricted to global outreach: the same technology can be used to improve teaching on campus and training inside companies and institutions. Come to EMOOCs 2017 to learn about the latest developments, share your insights, and get up-to-date with this exciting educational technology.

Huvudtalare på konferensen är Sir Timothy O’Shea (University of Edinburgh), Rick Levin (VD Coursera), Anant Agarwal (VD, edX) och Carolina Jeux (Telefónica Educación Digital).

Textning av utbildningsfilmer viktig för alla studenter

CC BY-SA Some rights reserved by Henrique on Wikimedia Commons

En amerikansk studie från Oregon State University visar att en stor majoritet av studenter använder och uppskattar textning av filmer och tillgång till manuset men många filmer produceras utan dessa hjälpmedel.

En artikel i Campus Technology, Video Captions Benefit Virtually All Students, berättar om studien där över 2000 studenter från hela USA rapporterade om hur de använder inspelade genomgångar och föreläsningar i sina studier. Oftast handlar textning och manus om hjälpmedel för studenter med funktionsnedsättning men denna studie visar att alla studenter uppskattar tjänsten och menar att den leder till bättre inlärning.

- The study revealed that students find closed captions and video transcripts helpful, whether the student is deaf or hard of hearing or not. More than half of students said captions improve their comprehension, and other commonly reported benefits of captions include helping students focus, retain information and overcome poor audio quality.

Textning hjälper framför allt studenter som inte har engelska som modersmål och textning på flera språk kan höja tillgängligheten ytterligare.

Läs mer om studien och ladda ner rapporten från Oregon State University: National Research Study: Student Uses and Perceptions of Closed Captions & Transcripts.

Lärare med studentcentrerad pedagogik använder IKT mer innovativt

"Ellis Hall Active Learning Classroom" (CC BY-NC-ND 2.0) by queensu

Lärarens pedagogisk grundsyn påverkar starkt hur de använder digitala medier i sin undervisning. Det visar en ny avhandling av Sadaf Salavati, Linnéuniversitetet, Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice. Genom att följa och intervjua flera lärare i sin vardag och intervjuer med skolledare har Sadaf Salavati försökt belysa komplexiteten i lärarens vardag och digitaliseringens utmaningar.

Lärare som har en studentcentrerad pedagogisk syn är mer benägna att använda digitala verktyg på ett innovativt sätt en lärare som tillämpar mer traditionell pedagogik. Avhandlingen undersöker en rad faktorer som också spelar roll i hur digital teknik används av lärare: stöd eller brist på stöd från skolledningen, tillgång till IT-support, förväntningar från eleverna och andra intressenter (t ex föräldrar).

En artikel på Forskning.se, Lärare med studentcentrerad pedagogik använder oftare digital teknik, summerar avhandlingen så här:

- Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. En av de mest övergripande och största utmaningarna relaterat till komplexiteten är sammanhang, kultur och traditioner vilka är unika för varje skola och för varje klassrum. Dessa faktorer i kombination med lärares individuella världsbilder påverkar lärares varierande användning av digitala teknik i deras undervisning och vardagspraktik, samtidigt som myndigheter förväntar sig att användningen ska likformas.

Sjuka barn får delta i undervisning via robot

Många barn som är sjuka en längre period har svårt att hänga med i skolarbetet och saknar sina klasskamrater. En ny norsk uppfinning, en robot med namn AV1, kan hjälpa sådana elever att hålla kontakt med skolan genom att agera som elevens ögon, röst och öron i klassrummet. En artikel i norska Dinside.no, Helnorsk oppfinnelse hjelper syke barn til å delta på skolen, beskriver hur roboten används i klassrummet. AV1, som har utvecklats av det norska företaget No isolation, är 27 cm lång och väger 1 kilo. Den kan sitta på elevens bord i klassrummet och kan styras hemifrån av eleven som kan både se och höra allt som händer i rummet och eleven kan prata med hjälp av sin headset och robotens högtalare.

- Skolen er den viktigste sosiale arenaen for barna, og vi ønsket å hjelpe langtidssyke barn ut av den sosiale isolasjonen mange av dem opplever, forteller gründer og CEO i Osloselskapet No Isolation, Karen Dolva.

För många barn som inte kan komma till skolan kan denna uppfinning vara en viktig livlina. Här ser du en kort film som presenterar lösningen.