En minut på internet 2017

Courtesy of: Visual Capitalist

Vad händer varje minut på internet? Otroligt mycket enligt en artikel av Visual Capitalist, What Happens in an Internet Minute in 2017? Här hittar du bilder som ovanstående som visar att vi lever i allra högsta grad i en uppkopplad värld. Hela 3,7 miljarder personer är internetanvändare (cirka halva världens befolkning) och det finns 4,9 miljarder unika mobilanvändare (66% av befolkningen).

Google tar emot 3,5 miljoner sökningar per minut och 4,1 miljoner filmer visas på YouTube. Även äldre kommunikationsmedier håller ställningar: 156 miljoner e-post och 16 miljoner textmeddelanden skickas per minut.

Digital kompetens allt viktigare på arbetsmarknaden

CC0 Public domain by Burst on Pexels

Digital kompetens är en färskvara som ses som extremt viktig hos landets arbetsgivare enligt en artikel i Computer Sweden, Företag vill ha digital kompetens – men är dåliga på att internutbilda.

- I en undersökning som Capgemini gjort tillsammans med Linkedin bland 1 250 personer i nio länder räknar tre av tio med att deras kompetenser inte behövs inom ett till två år. För Sveriges del svarar 32 procent att deras nuvarande kompetens blir irrelevant inom den tidsramen och 38 procent att den är det inom fyra till fem år.

Problemet är att de flesta anställda får utveckla sin digital kompetens på egen hand och många företag saknar tillräckligt bra internutbildningar. Över hälften av de tillfrågade är villiga att byta jobb till en arbetsgivare som ordnar bättre kompetensutveckling. Nyckeln för arbetsgivarna är att kunna erbjuda relevant kompetensutveckling precis när behov uppstår, helst anpassad till individen.

EDEN 2018 i Genua, Italien

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens i Genua (University of Genoa), Italien, 17-20 juni 2018. Konferensens tema nästa år är Exploring the micro, meso and macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape. Det handlar om tre perspektiv på lärande i en digital omvärld: individens lärande, lärande i grupp eller institutionsnivå och lärande på samhällsnivå.

- The demand for people with new, enhanced skills is growing. The volume of information produced and shared in all fields is overwhelming. Building the data economy became part of the EU Digital Single Market. Powerful and sophisticated ICT is part of everyday life, and the world of learning is not an exception. Pressure is on all players of the online education community to keep up with new learning solutions, and better supply the skills currently demanded by growing economies.

Vi du skicka in ett bidrag så är konferensens Call for contributions öppen. Bidrag ska lämnas in senast 8 februari 2018. Konferensens program annonseras till våren 2018 och jag skriver mer om konferensen då. 

Mer information på konferensens webbplats. Här ser du välkomstfilmen.

Lärarens matematikkanal på YouTube blev succé

Många lärare lägger ut instruktionsfilmer på t ex YouTube för att ge bättre stöd till sina elever och för att "flippa" klassrummet. Fredrik Lindmark, förstelärare på Lindeskolan i Lindesberg, har tagit detta till en mycket högre nivå med en egen YouTube-kanal med över 8000 instruktionsfilmer i matematik, fysik och kemi med 10 000 till 16 000 visningar per dygn, enligt en artikel i Skolvärlden, Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube. Nu tittar elever från hela landet på Fredriks filmer. Han började på en väldigt enkelt nivå med korta filmer för att visa eleverna hur man löser olika beräkningar.

- Jag började i en väldigt liten skala och lokalt för enbart mina elever. Men de tyckte att det jag producerade var så pass bra att jag borde göra det tillgängligt för fler elever runt om i landet, ”sprid det på Youtube”. Det är väldigt många barn och ungdomar som säger att klippen har hjälpt dem. Jag får ett antal kommentarer varje vecka där de tackar mig för att de har klarat ett matteprov eller för att de anser att de har fått högre betyg tack vare min Youtubesida. Det är jättepositivt.

Man behöver inte vara särskilt teknisk idag för att kunna spela in instruktionsfilmer och publicera dem på YouTube. Genom att göra det kan man dra ner på genomgånger i klassrummet och fokusera mer på handledning och fördjupning. Fredrik märker en klar skillnad i klassrummet också.

- Sedan är det väldigt viktigt att låta det ta tid i början. I början var det lite teknikproblem med att få kameran att fungera, men när jag fick snurr på det så insåg jag att jag tjänar in jättemycket tid i klassrummet senare. Eleverna blev lite lugnare i klassrummet upplever jag. För efter att videorna kom in så hade de möjligheten att ta hjälp hemma och under lektionerna om det är många som ber att få min hjälp. Det fungerar jättesmidigt. Det tar lite tid utanför, men det blir lugnare i klassrummet.

Fredrik Lindmarks YouTube kanal. Här kommer en kort introduktion till kanalen.

Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Nu har Sverige en nationell digitaliseringsplan för skolan enligt ett Pressmeddelande från Regeringskansliet förra veckan. Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas.

- För att kunna förändra världen måste man förstå världen. Alla elever ska från skolan få med sig kunskap om digitalisering och hur den påverkar demokrati och arbetsliv. Lärare ska ha kunskap och mandat att avgöra när och hur digitala verktyg ska användas för att stärka lärandet, och när de inte ska användas. Detta handlar digitaliseringsstrategin om. Vi bryter det ensidiga fokuset på vilken teknik som ska användas, för att i stället fokusera på de kunskaper eleverna behöver samt förutsättningarna för lärare och rektorer att tillvarata både digitaliseringens möjligheter och hantera dess utmaningar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Digitaliseringsstrategin innehåller tre fokusområden för åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet uppnås: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning, samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Regeringen kommer tillsammans med SKL att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.

Strategin har varit efterfrågad i många år och har tagits emot positivt för det mesta. Men det finns även kritik som framgår av bland andra en artikel i Computer Sweden, Skolan ska digitaliseras – men regeringens strategi får kritik. Strategin har dröjt för länge och under tiden har kommunerna fått ta fram egna strategier. En samordnad nationell satsning hade sparat mycket pengar. En del anser att strategin är för otydlig och saknar tydliga krav och det är dessutom otydlig hur hela satsningen ska finansieras.

Edward Jensinger, gymnasieområdeschef i Malmö, kommenterar i en bloggpost, Nationell digitaliseringsstrategi!, och ser positivt på strategins fokus på lärarnas kompetensutveckling och menar att dagens lärarutbildningar nu får krav på sig att utrusta lärarstudenter för det digitala klassrummet:

- Det är för skolan nödvändigt att lärarutbildningen "kommer med i matchen" när det gäller att förbereda lärare för vad jobbet faktiskt innebär. Detta kommer, som jag förstår det, innebära att lärarutbildningarna bör få ett tydligare uppdrag att skapa en tidsenlig utbildning gällande digitaliseringen.

Läs även en artikel i DN, Regeringen: Nu ska hela svenska skolan digitaliseras.

Källa: Pressmeddelande från Regeringskansliet

Loomio - diskutera och besluta utan möten

Loomio är ett bra verktyg som gör det möjligt för dig att skapa asynkrona diskussioner och fatta beslut utan att kalla till ett möte. Du kan skapa en grupp genom att bjuda in medlemmarna och du väljer om gruppen ska vara sluten eller öppen. Ni kan samla in idéer och förslag i början och sedan föreslå en lösning och be medlemmarna att rösta på förslaget. När de röstar kan alla motivera sina svar och gruppen kan sedan förhandla fram ett beslut. Det finns även en funktion för att enkelt bestämma mötestid.

Några fördelar med Loomio:

• Loomio kan ersätta ett tidskrävande möte
• Se till att hela gruppen kommer till tals, skapa mer delaktighet
• Bidra till efektivare möten genom att diskutera fram mötets mål och syfte i förväg
• Dokumentera diskussionen och alla argument (det som oftast inte kommer med i ordinarie mötesanteckningar
• Slippa massor av e-post

Här ser du en introduktionsfilm till Loomio. Du kan även titta på en instruktionsfilm om hur du kommer igång med verktyget.

Verktyg för ökad tillgänglighet

Hur tillgängliga är våra webbplatser och lärplattformar? Mats Brenner (Högskolan i Gävle) har gjort en bra genomgång av verktyg som kan öka tillgänglighet i våra digitala lärmiljöer. Presentationen (nedan) var ett bidrag till konferensen INCLUDE 2017 i Gävle 17-19 oktober. Här hittar du länkar till bland annat:

• Testverktyg som testar webbsajters tillgänglighet, t ex WAVE
• Testa hastigheten på din mobilanpassade webbplats
• Testa tillgänglighet i Microsoft Office dokument
• Textning av filmer med Amara
• Testa din lärplattforms tillgänglighet
• Skapa ljudfiler av text, t ex Acapela Box

Klicka dig genom bildspelet och alla länkar är klickbara.

Presentation på INCLUDE-konferensen 171019 from Mats Brenner

Svenskarna och internet 2017

CC BY Some rights reserved by IIS

Den årliga rapporten, Svenskarna och Internet, innehåller statistik och analyser av våra internetvanor under det senaste året. Årets rapport visar att 94% av befolkningen använder internet på något sätt och 85% kommer åt internet via mobilen. Undersökningen har gjorts varje år sedan 2000 och ger nu ett mycket bra statistiskt underlag för vidare forskning.

Några intressanta fakta från årets rapport:

• Barns användning av internet fortsätter att växa. Redan vid två års ålder har hela 79% tillgång till nätet.
• Cirka 80% av befolkningen använder sociala medier och Facebook är fortfarande i topp med 79%
• Över hälften av alla över 76 år använder internet idag.
• Cirka hälften av alla internetanvändare betalar för musik och film. De som är under 25 är mer villiga att betala än de äldre.
• De yngre är mer källkritiska än de äldre och över 70% av de yngre säger att de har fått någon form av undervisning i källkritik.
• Att söka bostad på nätet har blivit normen - två tredjedelar av svenska internetanvändare gör det
• 98% av alla 11-åringar har egen mobil
• 64% använder intenet för att jobba hemma

Källa: Pressmeddelande från Internetstiftelsen i Sverige (IIS), Svenskarnas internetvanor i rapporten Svenskarna och internet 2017.

Vägen mot öppen tillgång till forskningsresultat

Bild: Kungliga Biblioteket

Kungliga Biblioteket (KB) har fått ett uppdrag från regeringen att samordna omställningen till öppen tillgång (Open Access) så att forskningsresultat är öppet tillgängliga direkt vid publicering. Nyligen samlades representanter från landets lärosäten på KB för en inspirationsdag kring vägen mot öppen tillgång, enligt en artikel från KB, Öppet tillgängliga forskningsresultat är ett gemensamt ansvar. Enligt regeringens forskningsproposition (2016) ska öppen tillgång bli normen inom tio år och forskningsartiklar som ligger bakom betalväggar vara undantag.

KB har nu startat fem utredningar med representanter från svenska forskningsfinansiärer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), forskarsamhället och KB.

• Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång
• Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
• Öppen tillgång till böcker
• Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som omvandlas till öppen tillgång
• Uppföljning av krav på öppen tillgång

Utredningarna ska presentera förslag på nationella lösningar inom respektive områden.

Alla inspelade föreläsningar från inspirationsdagen kommer att publiceras på KB:s YouTube kanal inom kort.

Mer information om konferensen.

Mattecoach på nätet

Mattecoach på nätet är en nätbaserad tjänst som erbjuder gratis läxhjälp för elever från årskurs 6 och uppåt. Tjänsten bemannas av lärarstudenter som har studerat matematik, matematikdidaktik eller pedagogik och genom Mattecoach får de därmed praktisk erfarenhet av att handleda elever via nätet. Studenternas arbete för Mattecoachen ingår dessutom i deras kursarbete. Eleverna kan vara anonyma och via en chatt kan de be om hjälp med en viss uppgift. Sedan kan eleven och läraren dela en whiteboard och kan gå genom olika exempel tillsammans.

- Hos Mattecoach på nätet får du kostnadsfri läxhjälp i matematik av lärarstudenter. Du kan vara helt anonym och får hjälp med allt från enkla räkneuppgifter till svåra integraler. Vi har nästan alla matteböcker som används i skolorna så vi kan enkelt se vilken uppgift du undrar över.

Mattecoach har utvecklats genom ett samarbeta mellan KTH, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet. Tjänsten är tillgänglig måndag till torsdag 17:00-20:00.

European Distance Learning Week - webbinarier från EDEN

EDEN (European Distance and E-Learning Network) arrangerar en serie intressanta webbinarier som ett bidrag till European Distance Learning Week 2017, 6-10 november.

Här får du träffa flera av de främsta experterna inom distansutbildning och varje dag under veckan bjuder på ett nytt tema. Alla webbinarier är kostnadsfria men du ska först registrera dig till de sessioner som intresserar dig.

• The Challenges and Opportunities of Innovation - måndag 6 nov, 13.00 - 14.30 CET
• Perspectives on Open Education - tisdag 7 nov, 13.00 - 14.30 CET
• Designing Learning Spaces in Open and Distance Learning - onsdag 8 nov, 13:00-14:30 CET
• Re-considering Access, Quality and Flexibility of Education - torsdag 9 nov, 13:00-14:30 CET
• International Experiences with OER - fredag 10 nov, 13:00-14:30 CET

Mer information om webbinarieserien (inkl registrering).

Digitala färdigheter - ny internationell rapport

UNESCO och ITU:s Broadband Commission for sustainable Development har tagit fram en ny internationell rapport med strategier och förslag på hur regeringar, myndigheter och näringslivet kan samarbeta för att främja digitala färdigheter och delaktighet för hela samhället samt bygga bort digitala klyftor: Working Group on Education: Digital skills for life and work.

Rapporten betonar nationell och internationell samordning och samarbete för att garantera att alla har möjlighet att dra nytta av digitalisering. Utvecklingen hittills har drivits av kommersiella intressen och rapporten menar att myndigheter och statliga organisationer måste också ta sitt ansvar med flera gemensamma initiativ mellan de offentliga och privata sektorerna.

När det gäller utbildning vill rapporten se en bättre blanding mellan traditionella och digitala former, större möjligheter att erkänna icke-formell utbildning, en utökad satsning på öppna lärresurser och öppna utbildningsformer, samordnade nationella kompetensutvecklingssatsningar för lärare och forskning för att skapa evidensbaserade underlag för utvecklingen.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Ny europeisk kartläggning av MOOC-strategier

CC BY Some rights reserved by EADTU

Cirka 40% av alla europeiska lärosäten erbjuder storskaliga öppna nätkurser (MOOCs) eller planerar att göra så, och MOOC-utvecklingen i Europa är starkare än i Nordamerika. Detta framgår av en stor undersökning av europeiska lärosätens MOOC-strategier, MOOC strategies of European institutions, som har tagits fram av organisationen EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) i samarbete med projektet MOONLITE. Rapporten ger en mycket bra bild av MOOC-utvecklingen i Europa och visar hur den skiljer sig från utvecklingen i USA. Bland annat ser man följande trender:

• Majoriteten av europeiska MOOCs ges utanför de stora aktörernas plattformar (t ex Coursera, EdX). Egna eller regionala plattformar används i stället.
• De viktigaste skälen för att satsa på MOOCs är att profilera lärosätet och att främja flexibilitet och innovation. 
• Majoriteten anser att MOOCs ska användas för att nå grupper som inte normalt har tillgång till högre utbildning. De är positiva till utökat samarbete med hjälporganisationer och andra aktörer för att ge stöd till dessa grupper.
• Allt fler lärosäten erbjuder möjligheten att få högskolepoäng för MOOCs, efter godkänd examinationsmoment.
• Det finns ett stort intresse att skapa MOOCs i samarbete med andra lärosäten både regionalt och internationellt.
• Många vill se mer europeisk samordning och gemensamma strategier.

Referens
Jansen, D. & Konings, L. (2017) MOOC Strategies of European Institutions. Status report based on a mapping survey conducted in November 2016 – February 2017. EADTU. Retrieved from http://eadtu.eu/documents/Publications/OEenM/MOOC_Strategies_of_European_Institutions.pdf

TCO kräver breddat uppdrag till högskolan

CC0 public domain on Pexels

En debattartikel av Eva Nordmark, ordförande TCO, i Sundsvalls Tidning, Plugga på jobbet för en säkrare framtid – men staten måste ta ett större ansvar, lyfter fram behövet av en utökad satsning på distansutbildning i landet. Enligt en TCO undersökning kommer nio ut av tio anställda att behöva någon slags kompetensutveckling inom de närmaste fem åren. Långt ifrån alla får denna utveckling under betald arbetstid och då krävs egna initiativ och en hel del fritid. För att möta efterfrågan på kompetensutveckling behöver landets lärosäten ett breddat uppdrag att erbjuda flera distansutbildningar på deltid.

- Lösningen på detta stavas flexibilitet. Kombinationen av jobb och studier är attraktiv och med fler distansutbildningar och kortare kurser på deltid och kvällstid kan fler lägga till vidareutbildning som en viktig pusselbit i vardagen. En annan viktig del i detta är de kommunala lärcentran som finns runt om i Sverige.

Regeringen har lovat en satsning på kommunala lärcentra under de kommande åren men det räcker inte, menar Eva Nordmark. Högskolan måste få nya möjligheter att tillgodose behoven genom ett nytt resurstilldelningssystem, nya antagningsmöjligheter och flexiblare utbildningsformer.

- Om regeringen menar allvar med utbildningssatsningar är det läge att tydliggöra också den högre utbildningens ansvar för att tillgodose de yrkesverksammas behov av vidareutbildning och kompetensutveckling. Ett omställningsuppdrag till högskolan och en politik för att öka tillgången till högre utbildning i hela landet skulle ge bättre möjligheter till utveckling i arbetslivet och bidra till ett ökat välstånd och en bättre välfärd.

Smartify - app som känner igen konstverk

Om du ser ett känt konstverk och vill veta mer om den finns det nu en app som hjälper dig. Smartify känner igen konstverk och ger dig mer information direkt i mobilen. Appen har utvecklats i samarbete med cirka 25 stora muséer runt om i världen (t ex Rijksmuseum Amsterdam, Hermitage St Petersburg, Metropolitan Museum New York, National Gallery London) och flera lär vara på gång. För att vara med måste muséet se till att alla upphovsrättsliga frågor är lösta så att appen kan fungera på galleriet. Appen tar inga bilder på konstverk, bara scannar tavlan och ger kompletterande information.

- We know that the use of phones in museums is still controversial. So we use the latest technologies and simple design to create a non-intrusive experience. Our ambition is to re-frame the use of smartphones as engagement rather than distraction, and to help museums build new audiences and revenue streams.

Appen är gratis att ladda ner från antingen Apple App Store eller Google Play. Här kommer en introduktionsfilm.

Sveriges hetaste bolag inom utbildningsteknologi

Den svenska edtechmarknaden (edtech = utbildningsteknologi) börjar mogna och det finns flera spännande företag som gör intryck internationellt, enligt en artikel i nättidningen DiGITAL, 10 av Sveriges hetaste edtechbolag just nu. Tidningen lyfter fram tio företag som går starkt framåt just nu, till exempel:

• Lexplore: verktyg som kan upptäcka dyslexi genom att analysera ögonrörelser.
• Soundtrap: en molnbaserad musikstudio där flera kan skapa musik i realtid via nätet
• Coursio: en plattform där du kan skapa och genomföra nätkurser, även som privatperson.
• Digiexam: skriva prov och tentamen digitalt med automatisk rättning
• Schoolido: lärplattform för skolor med fokus på individualiserat lärande.

Se flera edtech företag i artikeln eller läs mer om utvecklingen i rapporten The Swedish edtech report 2017.

Här ser du en introduktion till Soundtrap - skapa musik tillsammans.

MOOC om fantasilitteratur från Linnéuniversitetet

Linnéuniversitetet släpper nu sin första MOOC (Massive open online course) med titeln Fantastic fiction and where to find it. Kursen handlar om fantasilitteratur, ett område som intresserar väldigt många, såväl barn som vuxna. Kursen ger dig en introduktion till området, dess olika förgreningar (barnfantasi, feministfantasi, skräckfantasi, tidsresefantasi) samt verktyg för att kritiskt analysera texterna. Som alla MOOCs är kursen gratis och det finns inga förkunskapskrav bortsett från ett brinnande intresse för ämnet och en nyfiken inställning.

- Fantasy literature as a genre is growing and not only are we seeing a variety of texts in the genre, but also an increased discussion about literature that contains fantastical elements. This course deals with various aspects of fantasy literature: time-travelling fantasy, children’s fantasy, feminist fantasy and horror and fantasy. The course aims not only to give a thorough introduction to fantasy literature, but also to present different aspects of the genre to show how diverse the genre is and at the same time, present tools to critically read its texts.

Kursen ges i plattformen Canvas.net och den första omgången går 16 oktober till 28 november. Här ser du introduktionsfilmen.



Film: CC BY-NC-SA Some rights reserved by Linnéuniversitetet

Konferens om fusk

"Exam" (CC BY-NC 2.0) by EGMO2017

Universitets- och Högskolerådet (UHR) arrangerar en konferens, En högskola fri från studentfusk, 10 november vid Stockholms universitet. Ämnet har fått omfattande mediebevakning under de senaste åren med rapporter om organiserad fusk i högskoleprovet och många fall av plagiering i uppsatser. Konferensen kommer att diskutera erfarenheter av när personer försökt vilseleda vid examination, antagning, högskoleprov, tillgodoräknande och bedömning av utbildning med hjälp av expertföreläsare, seminarier och paneldebatt.

Konferensen vänder sig till tjänsteman som arbetar med disciplinärenden, antagning, högskoleprovet, tillgodoräknanden och bedömning av utbildning. Konferensavgiften är 600 kr per person och detta inkluderar frukost, lunch och fika.

Mer information och anmälan.

Virtuell mobilitet med COIL

Även om många studenter åker på internationella utbytesresor och studiebesök, är det långt ifrån alla som får en sådan möjlighet. Men alla kan delta i internationella kurser och utbyte via digitala medier på nätet och en metod för detta heter COIL (Collaborative Online International Learning) enligt en artikel av Jon Rubin, Internationalizing Online Education through COIL. Det finns ett internationellt nätverk av lärosäten som samarbetar kring COIL-kurser. Principen är oftast att två universitet kommer överens om en gemensam nätkurs där studenter från de deltagande lärosätena samarbetar och får internationell erfarenhet utan att behöva åka utomlands. En viktig del av alla COIL-kurser är att lära sig samarbeta i internationella och multi-kulturella grupper; en viktig färdighet för dagens arbetsmarknad inte minst.

- COIL is not a technology, or a technology platform, but is a new approach to teaching and learning which provides faculty and students the ability to communicate directly and immediately with their peers far away. The COIL approach is to link a class in one country with another in a different cultural space, usually at a university abroad. The classes may be totally online or in a blended format with face-to-face sessions taking place at either or both schools while collaborative work between the groups takes place online.

Läs mer om COIL (State University of New York)
Titta på denna film med studenterfarenheter från en COIL-kurs.

Appar som stöd

"Learning with iPads" (CC BY-SA 2.0) by mikecogh

Surfplattor används idag i många skolor men en del elever behöver extra stöd för att kunna använda dem på bästa sätt. Guiden Appar som stöd har en bra samling appar (till både plattor och mobiler) som ger stöd till elever med tal- och skrivsvårigheter samt kompenserar och stödjer förmågan att  planera och organisera vardagsaktiviteter.

- För den som har svårt att kommunicera finns idag många lösningar att välja mellan, och surfplattor och appar blir allt vanligare. Ibland är det svårt att veta vilka appar som passar för olika behov, på vilket sätt man bäst kan använda dem och hur man kan göra surfplattorna tillgängliga.

I guiden finns appar för Android, iOS och Windows under de övergripande rubrikerna tid och planering, kommunikation och tillbehör. Hittar du inte en av dina favoriter får du själv lägga till den om du först har skapat ett konto. Appar som stöd har tagits fram av DART Kommunikations- och resurscenter i Göteborg

Webbinarium om språkappar för flyktingar

"cafnr app_0031" (CC BY-NC 2.0) by CAFNR

Det europeiska projektet MOONLITE arrangerar ytterligare ett webbinarium om hur öppen utbildning används för att hjälpa flyktingar in i högre utbildning och arbetsmarknaden. Denna gång är språkinlärning i fokus och framför allt innovativa appar som erbjuder övningar i både hör- och läsförståelse för såväl nybörjare som de som läser SFI. eller motsvarande.

Webinariet, Language learning apps and MOOCs for refugees, äger rum onsdag 25 oktober 15.00 - 16.00. Frågan som kommer att diskuteras är om appar och öppna nätkurser kan erbjuda tillräckligt bra språkutbildning för flyktingar och vilka ytterligare stödåtgärdar som behövs. Under webbinariet kommmer du att träffa Agnes Kukulska Hulme (Professor of Learning Technology and Communication, Open University, UK) och Timothy Read (Senior Lecturer, Department of Computer Languages and Systems, UNED, Spain).

Webbinariet arrangeras i samarbete med EDEN (European Distance and E-learning Network), NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) och ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning).

Mer information och länk till registrering.

Recap - skapa klassdiskussioner med video

Med Recap kan du som lärare skapa en sluten diskussionsplats där elever/studenter kan svara på dina frågor eller visa hur mycket de har förstått av en lektion. Dessutom kan alla välja om de ska svara med text eller med en kort videoinspelning på sin mobil eller platta. Det kan användas i slutet av en lektion för återkoppling eller som läxor som läraren kan introducera med en egen video och länkar till bakgrundsläsning. Ett utmärkt sätt att se till att alla i klassen kommer till tals och ett bra verktyg för formativ bedömning.

Recap finns som app för både Android och Apple och kan integreras med flera lärplattformar t ex Blackboard, Canvas, Google Classroom och Edmodo.