När vi ber studenter att utvärdera en kurs eller utbildning finns det ofta en risk att vi mäter hur nöjda de är i stället för hur mycket de har lärt sig. Den här problematiken diskuteras i en debattartikel i den norska nättidningen
Khrono,
Vi vil ha full revolusjon: Studiebarometeret 2.0! I Norge finns det en årlig undersökning om studenternas syn på sina utbildningar och lärarnas undervisning,
Studiebarometern, och resulteterna får stor medieuppmärksamhet. Debattartikeln menar att undersökningen mäter nöjdhet hellre än lärande och kräver en radikal revidering med fokus på lärande, support, lärmiljöer, eget ansvar osv.
Det finns ingen tydlig koppling mellan nöjdhet och lärande menar författarna. Aktivt lärande ger djupare förståelse men får ofta sämre betyg av studenter eftersom det känns krävande och komplicerat i jämförelse med till exempel traditionella föreläsningar.
Læring er nemlig hardt arbeid, og hardt arbeid fører ikke nødvendigvis til trivsel. Den beste læringen skjer når vi utfordres og konfronteres, når vi tvinges til å koble ulike kunnskaper, når vi må bruke kunnskapen i nye situasjoner. God læring innebærer altså at studentene settes i situasjoner der de må jobbe selv, tenke selv, ta valg, der det ikke finnes noen fasit, og der de kan ta feil. God læring skjer dessuten ofte i samarbeid med andre, noe som betyr at egen kunnskap og ikke minst usikkerhet eksponeres. Det kan føles ubehagelig.
Artikeln kräver att frågorna i framtiden ska fokusera på undervisningskvalitet och lärande och kopplas mot kvalitetskriterier. Dessutom bör även lärare, studieadministratörer och IKT-stödpersonal ingå i undersökningen för att få en bra helhetsbild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar