Nätkurser - de sju dödssynderna

  by erix! on Flickr

Vilka är de vanligaste fallgroparna när det gäller kursdesign på nätbaserade utbildningar? En artikel på nättidningen The Edvocate, Seven deadly sins of online course design, beskriver vanliga fel och föreslår lösningar.

• Överväldigande forumdiskussioner. Tvinga inte studenter att bidra med "minst tre inlägg per vecka". Kvalitet hellre än kvantitet.
• För mycket text. Bryt upp långa instruktioner i kortare delar, lägg till flera bilder och luft i layouten.
• Inga tecken på progression. Visa studenter hur långt de har kommit i kursen och vad som saknas.
• Långa presentationer. Undvik långa inspelade PowerPoint presentationer och satsa på korta, mer slagkraftiga inspelningar på 5-10 minuter. 
• För mycket onödigt snack. Ta bort onödigt länga introduktioner och "kringsnack". Ge studenterna en tydlig anledning att lyssna/läsa vidare.
• Informationsöverflöde. Många lärare vill så gärna dela nyttiga länkar till mer information men detta kan leda till stress hos en del studenter. Ett fåtal väl valda länkar kan ge mervärde, men inte fler!
• Ansiktslösa lärare. Se till att du lägger upp en bra bild av dig själv i lärplattformen. Studenterna måste få se vem du är.

Läs artikeln och se om du håller med. Har du flera förslag på fallgropar och lösningar?

Alla skriftliga tentamen digitala vid danskt universitet

   by  Micky Wang 

Alla skriftliga tentamen vid Syddansk universitet är nu digitala enligt en artikel av Norgesuniversitet, Digital eksamen ved Syddansk Universitet. Studenterna får skriva på sina egna datorer eller surfplattor och det går även att skriva för hand med en digital penna på en platta. För att motverka fusk används ett antiplagiatprogram och en skärmbild tas var trettionde sekund för att kunna upptäcka otillåtna program. För universitetet har digitala tentamen bara gett fördelar. Administrationen förenklas och lärarna kan rätta utan att bära med sig högar med papper eller försöka tyda studenternas dåliga handstil.

MOOCs för pedagogisk utveckling

Det finns ett växande sortiment öppna kurser om hur du som lärare kan använda IKT i din undervisning. Det europeiska projektet Handson ICT har skrivit en guide för lärare om dessa öppna kurser (MOOCs) som kan hjälpa dig välja rätt kurs, A report for educators: How to choose a MOOC for learning about ICT in education.

Projektet har själv tagit fram och genomfört en MOOC om IKT-pedagogik. Nästa omgången startar 27 oktober. Läs mer.

Läs rapporten: MOOCs as Continuing Professional Development (CPD) in Educational Practice. A practical guide for educators.

Här kommer en kort film om kursen.

Refero - antiplagieringsguide

CC BY-NC-SA Some rights reserved, Biblioteken vid BTH och LNU

Refero är en bra guide som förklarar hur du kan använda andras texter utan att riskera plagiering. Guiden har utvecklats av biblioteken vid Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitetetet och har nyligen uppdaterats. Här får du lära dig hur du citerar och refererar på rätt sätt, hur plagiatupptäckarsystem fungerar och vad som händer om du plagierar.

Refero består av 18 sidor och tar cirka 30 minuter att gå genom. En halvtimme som kan bli väldigt värdefull!

Förberedelsekurs för nätstudier

  by thekevinchang

Många flera skulle kunna studera via distansutbildningar och öppna nätkurser som MOOCs men saknar nödvändig studieteknik och digital kompetens. Ett sätt att underlätta för nya studentgrupper är att erbjuda korta introduktionskurser som ger grundläggande färdigheter för att kunna lyckas med nätbaserade studier.

Amerikanska Ozarks Technical Community College erbjuder nu en sådan introduktionskurs som heter Preparing to Learn Online. Kursen, som tar cirka tre timmar, är öppen och du kan börja när du vill.

- Designed to simulate an actual online learning experience, participants will use the same tools and complete activities similar to what may be found in an actual online course; however, unlike an actual online course, there are no deadlines and participants can move through the course at their own pace.

Det finns ett stort behov av flexibla, öppna introduktionskurser på svenska för att hjälpa folk att koma igång med distans- och nätbaserad utbildning. Kanske denna kurs kan stå som inspiration.

Virtuell verklighet, på riktigt

Virtuell verklighet och hologram har varit under utveckling i flera år men nu kommer dessa tekniker på allvar. En av de hetaste produkterna på veckans stora E3 spelmässa i Los Angeles är Microsoft HoloLens som skapar 3D objekt och spelmiljöer i din fysiska miljö. HoloLens beskrivs som blandad verklighet och du kan skapa och leka med virtuella objekt, miljöer och spel i det fysiska rummet. Dina spelfigurer är inte längre bundna till bildskärmen, de finns mitt bland oss.

- Microsoft HoloLens is the first fully untethered, see-through holographic computer. It enables high-definition holograms to come to life in your world, seamlessly integrating with your physical places, spaces, and things. We call this experience mixed reality. Holograms mixed with your real world will unlock all-new ways to create, communicate, work, and play.
För att se vilka möjligheter denna teknik erbjuder titta på Microsofts film om HoloLens. Vad kan detta innebär för utbildning?

Kadenze - ny MOOC-plattform inom konst och musik

Ännu ett MOOC-konsortium lanseras just nu. Kadenze är ett partnerskap av 16 universitet som erbjuder öppna kurser inom konst, konsthistoria och musik. De erbjuder nu 20 kurser och antalet kommer att växa ju fler partners går in i samarbetet. Du kan läsa kurserna helt gratis men med begränsad interaktivitet. Vill du kunna lämna in uppgifter och verk för bedömning och återkoppling kostar det $7 per månad. Vill du bli examinerad och få högskolepoäng kostar det förstås ännu mer, men oftast betydligt mindre än att gå kursen på campus.

Titta på denna introduktionsfilm som visar plattformens finesser och kursupplägg.

EADTU konferens

European Association for Distance Teaching Universities (EADTU) håller sin årliga konferens vid tyska FernUniversität Hagen 28-29 oktober. Konferensens rubrik är Transforming higher education in the 21st century - Innovating pathways to learning and continuous professional education och det finns följande huvudteman i årets konferens:

• Policies in the changing pedagogical landscape
• Empowering universities for the modernisation of higher education
• Blended education
• Flexible continuing education and new types of courses
• Open education and MOOCs
• Learning analytics and learning technologies

Konferensen innehåller ett varierat program med presentationer, workshops, diskussioner samt en utmärkt möjlighet att bredda ditt internationella nätverk. Konferensens huvudtalarna är:
Anja Oskamp (President of EADTU and rector of Open University of the Netherlands), Johannes Heinlein (Vice president of strategic partnerships for edX), Jeff Haywood (Vice-Principal Digital Education at the University of Edinburgh), Cristóbal Cobo (associate researcher at the Oxford Internet Institute, Director of the Study Center – CEIBAL Foundation in Uruguay), Jordi Claramonte Arrufat (Director UNED Abierta), Stefan Stürmer (Professor Institute for Psychology at the FernUniversität Hagen) och Dragan Gasevic (President Society for Learning Analytics Research and Chair in Learning Analytics and Informatics at the University of Edinburgh).

Läs mer om EADTU 2015.

Pinterest i undervisning

  by trekker308

Pinterest är ett välkänt verktyg för att samla bilder, filmer och länkar kring ett tema, till exempel inspiration till heminredning eller hobby. Men Pinterest kan också användas med fördel i klassrummet och en artikel på sajten Edudemic, The Educator’s Guide to Pinterest, ger dig tips om hur du kan använda verktget med dina elever/studenter.

Först skapar du ett konto och sedan kan du enkelt ladda ner en knapp till din webbläsare så att du kan enkelt lägga till en länk, bild eller film till din Pinterestsida så fort du hittar något bra. När du lägger till något kommer Pinterest att föreslå liknande eller relaterat material som du kanske också gillar. Du kan enkelt söka inspiration genom att kolla andras Pinterestsidor och kopiera därifrån. Tjänsten handlar om att upptäcka, dela och sprida.

Artikeln föreslår flera användningsområden för lärare, bland annat:

• Samla lektionsplaner. Skapa en sida där du lagrar bra lektionsidéer för framtida behov. Du akn förstås dela den med kollegor och hämta in idéer från andra lärare.
• Organisera elevernas projektarbete. Ge dem tips på vägen genom en Pinterestsida med bra basmaterial så att de inte behöver leta planlöst i början. Låt dem sedan bygga på ditt startpaket.
• Skapa litteraturlistor. Lägg ut intressanta artiklar och boktips och sedan uppmuntra eleverna att bygga på samlingen. Alla poster kan kommenteras så man kan skapa diskussion kring boktipsen.
• Planera ett evenemang eller utflykt. Samla in idéer, tips, inspiration.

Barnbilder i sociala medier

  by fahrradfritze

Alla föräldrar vill ju visa upp bilder av sina barn för släktingar och vänner men i många fall delas bilderna med hela världen. En intressant bloggpost av Jan Svärdhagen (Högskolan Dalarna) tar upp frågan om hur vi lägger ut tusentals bilder av våra barn utan att inse hur bilderna sprids. Enligt en brittisk undersökning lägger föräldrar i genomsnitt ut över 900 bilder av sina barn innan de har fyllt fem år och många är ganska omedvetna om vilka säkerhetsinställningar som gäller. När du sparar dina bilder på nätet är det lätt att inte kontrollera säkerhetsinställningar och då kan dina bilder vara helt publika i stället för privata eller endast för en begränsad grupp.

- Kanske handlar det om en generationsfråga? En ny generation där delandet av mina barn i sociala medier är högst naturligt. Men vi har också en ny generation som växer fram och det handlar om just dessa barn som aldrig valt att publiceras på nätet. Där bör vi kanske ställa oss frågan över hur vi respekterar deras integritet (som kanske är en chimär men ändå) och ger möjlighet för dem själva att välja hur man framställs och delas.

Väl värt att fundera över vem som ska få se dina bilder och kontrollera villkoren.

Dags för nationell IT-strategi för skolan?

  by pshutterbug

Skolans digitalisering har till stor del delegerats ner till kommunnivån och därför har utvecklingen blivit ojämn med ibland stora skillnader från kommun till kommun menar en debattartikel i Computer Sweden, Läromedlen är dåliga och skolorna är inte likvärdiga – nu vill skolvärlden ha en it-strategi. Sverige behöver en nationell strategi för skolans digitalisering och särskilda satsningar behövs för att säkra en nationell likvärdighet.

- Det finns många skäl till att det behövs en nationell it-strategi, men ska man koka ner det till ett skäl så handlar det om att skapa en nationell likvärdighet. Att se till att det blir jämlikt mellan olika skolor – i dag är en del väldigt långt fram medan andra nästintill inte börjat, säger Edward Jensinger, skolområdeschef i Malmö.

Artikeln påpekar att Sverige ligger efter när det gäller skolans digitalisering enligt en rapport från OECD, Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, och lyfter fram nya förslag från Nationellt forum för skolans digitalisering och Digitaliseringskommissionen som exempel på vad en nationell strategi kan innehålla.

Sedan kan man också önska sig att en nationell strategi ska även omfatta även högre utbildning.

Nytt nummer av Högre utbildning: Tema PBL

Tidskriften Högre Utbildnings senaste nummer fokuserar på problembaserat lärande (PBL). Följande artiklar ingår:

• New contribution to PBL? Anette Kolmos 
• Problembaseret læring og forumspil som motiverende læringsmetoder og fælles samarbejdsform i interprofessionel undervisning. Bodil Winther Hansen, Camusa Hatt 
• Warming up for PBL: a course in mathematical modelling and problem solving for engineering students. Dag Wedelin, Tom Adawi 
• Is PBL really a better way to teach and learn? Jakob Donnér, Gudrun Edgren 
• Courses for tutors in problem-based learning. Current challenges at four Swedish universities. Helen Setterud, Madelaine Johansson, Gudrun Edgren, Gunilla Amnér, Elisabet Persson, Ulrika Segersten, Lars Uhlin, Marie Lidskog 

I inledningsartikeln hoppas Anette Kolmos att detta temanummer väcker en djupare diskussion om PBL i Sverige och studentcentrerat lärande i stort.

- However, this issue could create a new start by re-activating debates on student centeredness and how to develop a learning philosophy that underpins this goal. It could be beneficial to cross medicine/health, social science, humanities, science, and technical subjects to extract and conceptualize the core learning principles. What matters is how the learning process meets students’ cognitive and emotional pre-requisites and transforms this into relevant and future-oriented knowledge, skills, and competences.

Läs det senaste numret (Vol  5, nr 1, 2015)

Sommarmatte - en öppen nätkurs för alla

Långt innan begreppet MOOC uppfanns började KTH en öppen nätbaserad kurs som heter Sommarmatte. 2002 gavs den första varianten för alla som behövde fräscha på sina mattekunskaper inför högskolestudier. Sedan dess har tusentals studenter pluggat matematik på nätet på sommaren och nu är flera lärosäten med i samarbetet. Dessutom är kursen avgiftsfri, ger högskolepoäng och rätt till studiestöd.

- Målet är att erbjuda så många studenter som möjligt chansen att förbereda sig inför kommande högskolestudier. Varje år väljer tusentals studenter att förbereda sig via Sommarmatte.se. Det spelar ingen roll vart du befinner dig eller vilket lärosäte du väljer, genom sommarmatte.se studerar och förbereder du dig tillsammans med tusentals andra.
Kursen är flexibel och du får välja hur mycket du vill göra från vecka till vecka så länge du kommer i mål under kursens tidsperiod. De flesta väljer att studera via nätet men du kan även få det tryckta studiematerialet hemskickat.

Här kommer en kort film om kursen med Emma Henriksson som läser civilingenjörsprogrammet vid Linköpings universitet.

Se inspelat webinar om norska OER-satsning NDLA

Norwegian Digital Learning Arena (NDLA) är en nationell samling öppna lärresurser för gymnasieskolor. Här samlas lärarnas resurser (filmer, ljud, texter, animeringar, lektionsplaner mm) och alla resurser får kopieras, återanvändas och i vissa fall bearbetas så länge man hänvisar till upphovsmannen och följer gällande Creative Commons licens. Initiativet har blivit väldigt framgångsrikt; så gott som alla gymnasielärare i landet känner till NDLA och över 60% använder tjänsten.

- NDLAs visjon er å lage gode, åpne digitale læremidler for alle fag i videregående opplæring og støtte opp om elever og lærere i aktivt og deltakende læringsarbeid.

NDLA fick förra årets Boldic Award och Øivind Høines presenterade verksamheten på ett webbseminarium som arrangerades av SVERD den 4 juni: The way ahead with NDLA – status and plans (klicka för att se den inspelade seminariet). Ett inspirerande initiativ som vi i Sverige kan lära oss av.

Ny avhandling - undervisning i onlinemiljöer

Bild: Karin Bolldén

En ny avhandling från Linköpings universitet analyserar undervisningspraktik i svenska nätkurser: Online teaching practices : Sociomaterial matters in higher education settings, Karin Bolldén (2015).

Avhandlingen handlar om undervisning i onlinemiljöer och är en onlineetnografisk studie av två universitetskurser bedrivna helt online. I avhandlingen skildras hur tätt sammanvävda IKT och pedagogiska handlingar är i själva undervisningssituationen. Studien visar att onlineundervisning inte är bara något socialt utan också något virtuellt materiellt. Undervisning sker med och bland virtuellt materiella objekt. Därför kan onlinepedagogik förstås som en sociomateriell praktik.

Lärares design och användning av IKT är inte något oföränderligt utan förändras under kursernas gång, både av lärare och studenter. Det gör att undervisningspraktiker måste förstås som emergenta, dvs. att de inte är givna på förhand. De måste också förstås som relationella, dvs. att både IKT, lärares och studenters handlingar tillsammas påverkar hur undervisningspraktiken utvecklas. I avhandlingen uppmärksammas också att undervisning online innebär en kroppslighet. Lärare har kroppar online och de måste hanteras i undervisningssituationen i onlinemiljön.

En slutsats är att man inte kan fokusera enbart på varken pedagogik eller teknik, de går hand i hand och kompletterar varandra.

- This study suggests that technology and pedagogy must be handled relationally. When teaching takes place online it is not fruitful to solely focus on pedagogy since technology is so entwined with the practice of online teaching and also does something (has agency) in the online teaching practice that unfolds. Nor is it fruitful to only focus on technology (such as what the technology offers or provides), since what is done with technology considerably determines its intelligibility in practice. This interweaving of practices and arrangements suggests that teachers need to handle pedagogy and technology relationally since they cannot be separated.

Ladda ner avhandlingen som pdf-fil.

Läranderum – Lösningar för lärande i en digital samtid

CC BY-NC-SA Stadsbiblioteket i Malmö 2015

Hur kan bibliotek stödja det öppna nätbaserade lärandet? Det var huvudfrågan bakom Läranderum, ett Vinnova-finansierat planeringsprojekt och innovationsprocesssom som har drivits av Malmö Stadsbibliotek under de senaste månaderna och som nyligen har publicerat en sammanfattningsrapport med titeln Läranderum – Lösningar för lärande i en digital samtid.

- Målet var att undersöka hur vi bäst skulle kunna stödja lärande på bibliotek via öppna digitala läresurser. Detta ville vi göra genom att fråga våra besökare vad de ville lära sig mer om, genom att omvärldsbevaka och lära oss mer om förutsättningar och möjligheter, och genom att utveckla vår egen verksamhet.

Nätbaserat lärande, både det formella och det informella ökar ständigt, inte minst genom öppna kurser som MOOCs men ett stort problem är att de flesta inte vet hur man ska komma igång. De saknar studieteknik, digital kompetens och verktyg för att lyckas lära sig via nätet och projektet har undersökt hur bibliotek kan hjälpa dem genom omvärldsbevakning, intervjuer med besökare, workshops och testning av verktyg och metoder.

Läs rapporten Läranderum – Lösningar för lärande i en digital samtid.

Årsrapport 2015 för universitet och högskolor

Bild: UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har nu publicerat sin årsrapport som ger en samlad bild på svensk högre utbildning; det som har hänt under det senaste året, trender och tendenser samt internationellt utblick. Högre utbildning är den största statliga verksamheten i Sverige med en omsättning på 65 miljarder kronor och 2014 studerade totalt 406 000 studenter på hel- eller deltid.

En viktig tendens i årets rapport är att färre studenter antas trots den ökande efterfrågan på högre utbildning och detta skapar ett stort söktryck på många utbildningar.

Rapporten tar upp bland annat följande tendenser:

• Konkurrens om platserna i högskolan, men inte till alla utbildningar
• Fortsatt färre nybörjare och mer programinriktad utbildning 
• Övergången till högskolan varierar mellan olika grupper
• Dimensioneringen av utbildning på forskarnivå 
• Antalet betalande studenter ökar men utbytesstudenterna blir färre
• Fler examineras från högskolan 
• Prestationsgraden ökar 
• Fler och mer välutbildade lärare och forskare
• Könsfördelningen i högskolan skiftar beroende på nivå
• Lärosätenas ekonomi
• Internationellt perspektiv

Rapporten innehåller väldigt mycket statistik och du kan ladda ner antingen hela rapporten eller valda delar. Du kan även se alla statistik i Excelformat för vidare analys. Vill du beställa den tryckta versionen finns det en blankett längre ner på informationssidan.
Ladda ner hela rapporten som pdf-fil.