Snart kan du lyssna på Wikipedia

Photo by ElioQoshi, public domain/CC0.

Inom några månader kommer Wikipedia att kunna prata med dig. En ny talsyntestjänst, Wikispeech, utvecklas nu i Sverige och kommer under 2017 att kunna läsa upp texter i Wikipedia på engelska, svenska och arabiska, enligt en artikel från Wikimedia, Wikipedia kommer snart att kunna tala med dig. Tjänsten är väldigt viktig från ett tillgänglighetsperspektiv och det finns stora förhoppningar att verktyget kan sedan vidareutvecklas på flera språk.

- Wikispeech, en s.k. talsyntes, syftar främst till att göra all den information som finns på Wikipedia tillgänglig för alla de som av någon anledning har svårt att läsa. Exempelvis på grund av att personen har en synnedsättning, har dyslexi eller aldrig fått gå i skolan och lära sig att läsa. Alla ska kunna ta del av informationen på Wikipedia. Att endast erbjuda skriven text begränsar användningen för alltför många människor. Åtskilliga miljoner människor. Det här projektet är tänkt att vara en del av lösningen att förverkliga visionen om att nå ut med fri kunskap till alla världens människor.

Själva verktyget Wikispeech kommer förstås att vara fritt licenserad och får användas av andra aktörer. Befintliga talsyntestjänster klarar bara de största språken och förhoppningen är att Wikispeech ska till slut klara alla 294 språk som Wikipedia använder.

Öppna lärresurser om inomhusmiljö och hälsa

Nätverket OpenSNH (ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle och Utbildningsradio) har publicerat en samling öppna lärresurser på temat inomhusmiljö och hälsa. Samlingen innehåller filmer, föreläsningar, handböcker, undervisningsmaterial och övningar, alla med Creative Commons-licenser som ger dig rätten att fritt använda och kopiera (med hänvisning till källan).

- Tema Kompetens för inomhusmiljö och hälsa innehåller öppna digitala lärresurser i form av inspelade föreläsningar, handböcker/e-böcker, webbsidor, TV- och radioprogram m m.
Du som student och lärare kan använda detta fria undervisningsmaterial för att komplettera ditt kursmaterial. Bibliotekarier kan komplettera sina ämnesguider och internetresurser för flera ämnesområden.

Stockholms universitet tillgängliggör alla avhandlingar från 1906 via nätet

Stockholms universitet har slutit ett avtal som gör det möjligt att publicera samtliga avhandlingar från universitetet under åren 1906-2003. Det nya avtalet är en lösning som skyddar upphovsrätten, samtidigt som forskningen släpps fri för alla att läsa på universitetsbibliotekets webb.

– Det är glädjande att Stockholms universitetsbibliotek nu kan tillhandahålla universitetets alla avhandlingar digitalt för alla som är intresserade, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek.

Bakgrunden är att Stockholms universitet för tre år sedan JK-anmäldes för att olovligen tillgängliggjort gamla avhandlingar. Bibliotekets plockade då ner samtliga avhandlingar och JK avslog ett år senare alla ersättningskrav. Nu kan Stockholms universitetsbibliotek istället presentera ett avtal med så kallad avtalslicensverkan mellan Stockholms universitet och organisationer som är medlemmar i upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access, detta som ett led i Stockholms universitets arbete med den så kallade tredje uppgiften.

Avtalet ger biblioteket möjlighet att tillgängliggöra alla doktorsavhandlingar – omkring 5 700 – framlagda vid universitetet mellan åren 1906 och 2003 på universitetsbibliotekets webbplats.

Rent juridiskt innebär avtalet att universitetet inte behöver skriva individuella avtal med samtliga författare, då den särskilda bestämmelsen om avtalslicens gäller för alla upphovsrättsinnehavare som är verksamma inom området. För den upphovsrättsinnehavare som inte vill omfattas av avtalet, finns en möjlighet att begära att universitetsbiblioteket plockar ner enskilda verk.

– Att synliggöra universitets forskning och samverka med det omgivande samhället ligger helt i linje med den nya forskningspropositionen. Genom avtalet har vi hittat en lösning för detta som också tillvaratar upphovsmännens intressen, säger Wilhelm Widmark.

Källa: Pressmeddelande från Stockholms Universitet på myNewsdesk.

Sverige behöver strategi och ledarskap för digitalisering - ny rapport

Nu har Digitaliseringskommissionen lagt fram sitt slutbetänkande efter fyra års arbete. Rapporten heter För digitalisering i tiden och den ger en bra bild på de rådande trenderna i världen, utmaningar och möjligheter i samhällsutvecklingen bedömningar, rekommendationer och ett framtidsscenario, Sverige 2030. Rapporten menar att Sverige behöver ta ordentligt tag i digitalisering på högsta nivå.

Kopplad till slutrapporten har Digitaliseringskommissionens ordförande Jan Gulliksen skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet, Skapa myndighet med ansvar för digitalisering, med följande formulering:

- I tjugotre år har Sverige haft till­fälliga kommissioner, strategigrupper och utredningar för att arbeta med den centrala frågan om samhällets digitalisering. Under denna tid har ­andra länder byggt departement, myndigheter eller särskilda institut för att driva på digitaliseringen. Det är dags att även Sverige går framåt med tydlighet, kraft och riktning. 

Rapporten ger fyra huvudrekommendationer till regeringen:

• Organisation för digitalisering – inrätta en ny myndighet med ansvar för att främja digitalisering (kapitel 5.2 i rapporten)
• Strategi för digitalisering – anta en strategi som ger riktning och kraft åt digitaliseringsarbetet (5.3)
• Ledarskap för digitalisering – stärk ledarskapet så att digitaliseringens möjligheter används (5.4)
• Kompetens för digitalisering – prioritera att bygga kompetens för att säkerställa välfärd och tillväxt i det digitala samhället (5.5)

Rapport om global öppenhet

CC BY Some rights reserved by Open Policy Network

Global Open Policy Report ger en bra överblick på nationella och regionala policies inom öppenhet i stort men i synnerhet med fokus på öppna lärresurser, Creative Commons, open access osv. Rapporten har tagits fram av Creative Commons med finansiering från The William and Flora Hewlett Foundation.

En artikel hos Creative Commons, Solving some of the world’s toughest problems with the Global Open Policy Report beskriver rapporten så här:

- The first-of-its-kind report gives an overview of open policies in 38 countries, across four sectors: education, science, data and heritage. The report includes an Open Policy Index and regional impact and local case studies from Africa, the Middle East, Asia, Australia, Latin America, Europe, and North America. The index measures open policy strength on two scales: policy strength and scope, and level of policy implementation.

För varje kontinent finns beskrivningar av särskilt intressanta policys som goda exempel, tyvärr inga från Sverige.

Innovating pedagogy 2016 - ny rapport

En ny rapport från brittiska Open University och National Institute of Education i Singapore, Innovating pedagogy 2016.
listar tio innovationsområden som börjar få fotfäste inom utbildning. Rapporten ger fördjupning och goda exempel på varje område.

• Productive failure - Studenterna får försöka lösa problem utan hjälp i början. Läraren träder in senare när studenterna har fått kämpa med frågorna att tag.
• Design thinking - Studenter lär sig från ett designperspektiv. De tar fram en lösning med en eller flera målgrupper i tanke.
• Formative analytics - Dataanalys som ger återkoppling och stöd till studenter i sitt lärande. 
• Learning through social media - Studenter behöver lära sig hantera sociala medier på ett mer avancerat och källkritiskt sätt.
• Teachback - Lärande genom att studenter förklarar för varandra.
• Learning through video games - Samarbete mellan speldesigners och pedagoger.
• Learning for the future - Lära sig att lära sig, fokus på färdigheter.
• Translanguaging - Användning av flera språk i undervisning och grupparbete. Bejaka studenternas språkkompetenser.
• Learning from the crowd - Öppna upp kurser och projekt så att externa kan delta och bidra.
• Blockchain for learning - Nya möjligheter att samla alla dina meriter och färdigheter på ett säkert sätt.

Läs även en bloggpost om rapporten från Väsby Lärlabb, Designtänkande i undervisningen, som diskuterar nya modeller inom kursdesign.

Visme - snyggt presentationsverktyg

Det finns nu många alternativ till PowerPoint och jag har presenterat flera här på Flexspan. Ännu ett imponerande presentationsverktyg heter Visme. Här får du tillgång till massor av snygga mallar och du kan enkelt bädda in filmer, skapa animeringar och skapa infographics. Du kan skapa attraktiva diagram, bildspel, animerade bruksanvisningar och rapporter som kan bäddas in på en webbsida. Du kan också publicera och dela dina verk via Visme och där hittar du tusentals goda exempel som inspiration.

Som vanligt kommer du ganska långt med gratisversionen men vill du ha tillgång till mer lagringsutrymme och avancerade funktioner kan du uppgradera till en betalversion som kostar cirka 65 kr i månaden.

Canvas vinner norsk lärplattformsupphandling

"Alexandria Learning Centre" (CC BY-SA 2.0) by Debarshi Ray

Tjugo norska lärosäten har deltagit i en upphandling av lärplattformar i nätverket UNINETTs regi och vinnaren blev plattformen Canvas, enligt en nyhet från Norgesuniversitet, Canvas valgt som UH-sektorens prefererte LMS-tilbyder. Lärosäten är inte tvungna att använda Canvas, det finns andra möjligheter, men det är högst sannolikt att de flesta kommer att gå över till Canvas i den närmaste framtiden. Två tunga argument för Canvas i upphandlingen var dess öppna API-lösning (möjlighet att koppla in externa appar) och möjligheter för learning analytics.

Norgesuniversitet ser flera fördelar med att många lärosäten använder samma lärplattform, inte minst att det underlättar för gemensam kurs- och programutveckling.

- Alle som er med på anbudet velger ikke nødvendigvis Canvas. Det er også to andre muligheter, og man kan velge andre enn disse igjen om det er klare behov som ikke tilfredsstilles av vinnerne av anbudsrunden. Men høyst sannsynlig vil mange institusjoner benytte seg av Canvas, noe som kan gi synergier og gjøre det enklere å tilby tverrinstitusjonelle kurs, lage tilpasset programvare, med mer.

Två webbinarier - om öppenhet och digitala prov

Tisdag 13 december kl 20.00

Challenges and opportunities in open scholarship & Challenges for open educational practices, OEP, and the responsibilities for academia
Om utmaningar kring öppenhet inom högre utbildning med två intressanta gäster, Martin Weller (Open university) och Anne Algers (Göteborgs universitet). Webbinariet ingår i ett EU-projekt, ExplOERer.

- Challenges and opportunities in open scholarship – this talk will address the different forms of open scholarship, the benefits that can be gained by academics by operating in the open, the challenges posed by an open approach, and how open scholarship resides in the current educational context.

Vill du delta i webbinariet klickar du bara på denna länk några minuter före starttiden.

https://connect.sunet.se/exploerer_webinar_2016/

Torsdag 15 december kl 15.00

Digitala prov och videocase i skolan och lärarutbildningen

Under sändningen kommer du att lyssna på två gästföreläsare:

• Digitala prov här och nu - Ett praktiskt exempel från verkligheten. Per Klasson, Verksamhetsutvecklare inom IKT, Utbildningsförvaltningen Växjö kommun. Per har jobbat sedan över 20 år med digitala verktyg i skolan. En nyckelfras som Per ofta lyfter fram är "fokus på fokus"! Läs gärna Pers blogg Digitala verktyg.
• Videocase, Ketil Mathiassen: Praxisnära tentamen med videocase - "Arbeidet med videocase bidrar til å tette gapet mellom teori og praksis"
  Ketil Mathiassen är universitetslektor vid Institutt for lærerutdanning og skoleforskning, Universitetet i Oslo. Läs mer om Ketils arbete:
  http://www.uv.uio.no/ils/personer/vit/ketilma/
  http://nyeundervisningsformer.no/videocase-som-eksamensoppgave/

Inspelningen på webbinariet finns nu på https://connect.sunet.se/p8pcqj5duam/

Öppna lärresurser för språklig mångfald

LangOER är ett EU-projekt som tar slut nu vid årsskiftet. Projektet har undersökt hur mindre och minoritetsspråk (inklusive de nordiska) kan främjas genom utvecklingen av öppna lärresurser. De flesta öppna lärresurser finns på världens stora språk, i synnerhet engelska. Hur samarbetar lärare för att skapa ett större utbud av lärresurser på mindre språk? 

- How can less used languages, including Regional and Minority languages, benefit from Open Educational Practices (OEP)? How can Open Educational Resources (OER) be shaped to foster linguistic and cultural diversity in Europe? What policies are favorable to the uptake of quality OER in less used language communities?

Projektet har nu samlat alla sina resurser (kurser, handböcker, filmer, policyrekommendationer, rapporter) under rubriken Digital showcase med materialet under 3 målgrupper: lärare, experter och policymakers. Projektets policyrekommendationer finns på 6 språk och det finns ett bibliotek av öppna lärresurser för skolor på flera språk.

För lärare
Going Open with LangOER – Kurs
Going Open with LangOER – Handbok
LangOER Samling öppna lärresurser
eTwinning Nätbaserat seminarium
LangOER prisvinnare

För policymakers
Open education Resources in your Own language, in your Way
Final policy paper
Policy consultation
EU-US cooperation Webinar
LangOER prize winners
OER in less used languages: state of the art report
LangOER video interview series
Conference materials
Desktop research of OER
“Chances and Perspectives” Seminar

För experter
Social dynamics in Open Educational Practice
Web 2.0 Library
LangOER prize winners
OER in less used languages: state of the art report
LangOER video interview series
Conference materials
Desktop research of OER
“Chances and Perspectives” Seminar

MOOCs för integration - europeisk översikt

CC0 Public domain on Pixabay

De flesta länderna i Europa arbetar med integration av nyanlända och olika former av öppen utbildning (MOOCs, öppna lärresurser osv) används för att slussa in nyanlända i utbildning och arbete. Moocs4inclusion är ett projekt som leds av EUA (European University Association) med finansiering från EU-kommissionen som ger en bra överblick över alla olika projekt och initiativ som pågår i europa, land för land. Projektet kartlägger alla pågående initiativ i en sökbar katalog och undersöker hur öppna kurser och lärresurser kan bidra till integrationsarbetet.

- Are MOOCs and other free digital learning offers (including free mobile learning) effective and efficient ways for developing the skills needed by migrants and refugees for inclusion, integration, re- engagement in formal or non-formal education (e.g. via recognition of learning outcomes), employability and civic participation?

I katalogen kan du söka i flera kategorier: språkutbildning, lärarutbildning, skola, integration, anställning och högre utbildning.

MOOCs inom lärarfortbildning - exempel från Norge

"middle school math class" (CC BY 2.0) by woodleywonderworks

I Norge har man testat öppna nätkurser (MOOCs) för att erbjuda fortbildning för lärare och en utvärdering av projektet presenteras i en artikel från Norgesuniversitetet, Er MOOC en god modell for etter- og videreutdanning for lærere? Cirka 300 lärare har gått en öppen utbildning för matematiklärare som har tagits fram av Senter for IKT i utdanningen, Universitetet i Tromsø och Høgskolen i Sør-Trøndelag. Resultaten har varit positiva och cirka 80% av deltagarna fullföljde kursen. Eftersom kursen producerades i samarbete fanns det en del praktiska och administrativa problem som behövde lösas så att allt skulle fungera bra.

- Rapporten trekker fram flere kritiske suksessfaktorer og noen sentrale utfordringer. For å lykkes måtte man sikre IKT-kompetanse, fagkompetanse, institusjonelt samarbeid, teknisk tilrettelegging, markedsføring/rekruttering, eierskap og forankring samt innholdsutvikling. I tillegg til administrative utfordringer som økonomisk bærekraft, eksamen og opptak, var det viktig å finne en god løsning for hvordan man kunne gå fra prosjekt til en ordinær driftsmodell.

Alla partners var positiva till samarbetet och menar att denna utbildningsform passar bra för fortbildning. En viktig framgångsfaktor var tillgång till sociala nätverk så att deltagarna kunde hjälpa och uppmuntra varandra både via nätet och lokala möten. Nu vill man gärna bygga ut MOOC-metoden till andra fortbildningsområden.

Läs även rapporten, Sluttrapport MatematikkMOOC.

PISA 2015

Den årliga PISA-rapporten (OECD Programme for International Student Assessment) som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i 72 länder har just publicerats med stor mediebevakning. Rapporten väcker ett globalt intresse och varje lands regering och utbildningsansvariga väntar med stor spänning på de senaste tabellerna om hur landet har presterat i den globala konkurrensen. För Sveriges del är årets rapport mer uppmuntrande än tidigare år eftersom vi verkar ha vänt den nedåtgående trenden i tabellen. Nu presterar svenska elever på eller över OECD-genomsnittet.

I Skolverkets pressmeddelande sammanfattas resultaten så här:

• Läsförståelse. Eleverna presterar i snitt 500 poäng. Det är en förbättring med 17 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat är högre än OECD-genomsnittet.
• Matematik. Eleverna presterar i snitt 494 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
• Naturvetenskap. Eleverna presterar i snitt 493 poäng. Det är en uppmätt förbättring med 9 poäng sedan PISA 2012 men uppgången är inte statistiskt säkerställd. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.

Men det finns fortfarande en hel del att göra i Sverige, i synnerhet när det gäller likvärdigheten där Sverige ligger klart under resten av Norden och hamnar bara på OECD-genomsnittsnivån. Det finns idag mycket större skillnader beroende på familjebakgrund och ekonomi än för 10 år sedan och glappet fortsätter att växa. Enligt Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket:

- I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar.

Det kommer nu många analyser, artiklar och bloggposter under veckan och man kan alltid diskutera hur relevanta sådana mätningar är och om det går överhuvudtaget att rangordna lärande. Fördelen är att PISA sätter skolfrågor högt uppe på den politiska agendan men en del menar att det är samtidigt en nackdel eftersom den kan leda till ogenomtänkta reformer med målet att bara hamna högre i ligatabellen.

Bedöm själv genom att läsa källmaterialet:

• PISA rapporten i sin helhet (alla länder)
• Skolverkets rapport om PISA-resultat för Sverige

Här kommer en kort film om de globala trenderna.

Skrivguiden vinner pris

Skrivguiden hjälper dig som är ovan vid att skriva i akademiskt sammanhang. Den tar dig steg för steg genom allt du behöver kunna för att skriva bra uppsatser och rapporter samt hur du hanterar källor och referenser. Tjänsten har tagits fram i samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskolan, Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Högskolan i Kristianstad.

Nu har Skrivguiden blivit prisbelönad. Tjänsten fick Open Library Solutions Innovationspris 2016 vid Formatdagarna 2016 i Västerås. Arrangör var Landstinget Västmanland. Motiveringen var följande:

- Skrivguiden är en webbplats som samlar det en behöver veta om akademiskt skrivande.
Där går det att få råd kring allt som rör själva skrivprocessen, vidare till hur referenser och
källor hanteras och hur vetenskapliga texter publiceras. En mycket användbar sida, inte
bara för studenter, utan även för dem som vill få en inblick i hur akademiskt skrivande går till.

Publicera egna e-böcker med Pressbooks

Om du vill publicera din uppsats, projektarbete, roman eller diktsamling finns det idag flera bra publiceringsverktyg som kan omvandla ett vanligt dokument till en snygg e-bok i alla de vanligaste formaten. Ett sådant verktyg heter Pressbooks. Du importerar ditt verk från Word eller pdf och sedan kan du välja bland ett stort sortiment mallar. Din e-bok kan ges ut via alla populära kanaler som Amazon Kindle, Apple iBooks, Nook, Kobo, Google Play m fl. Du har alla rättigheter till ditt verk och Pressbooks tar inga royalties. Du kan publicera gratis men då syns vattenmärken på alla sidor. Vill du slippa vattenmärken får du betala cirka 180 kronor per publicering.

Här kommer en kort introduktionsfilm.

Dela digitalt - digitalt samarbete inom kommuner och landsting

Bild: SKL

Dela Digitalt är en ny digital community som har utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) för att underlätta mer och effektivare samarbete inom hela den offentliga sektorn. 

Alldeles för ofta arbetar offentliga organisationer i stuprör utan att veta hur andra arbetar och planerar. Här kan individer och organisationer söka hjälp och råd med aktuella problem, söka samarbetspartners för nya projekt och sprida nyheter om pågående initiativ. Genom bättre kommunikation kan vi upptäcka samarbetsmöjligheter i stället för att slösa bort resurser och tid på att återuppfinna hjulet.

- Tanken med Dela Digitalt är att vara en mötesplats för att dela och samverka mer strukturerat och lättillgängligt. Det blir lättare att dela med sig, att hitta vad andra gjort, få vetskap om vilka initiativ som pågår och som går att delta i samt att fråga andra om att engagera sig i det egna initiativet. Genom att mötas så här kan offentlig sektor jobba både snabba på, öka kvalitet och effektivisera verksamhetsutvecklingen – smartare helt enkelt!

Läs mer om Dela Digitalt i  en bloggpost av Stefan Pålsson (Omvärldsbloggen), Dela Digitalt – utveckla tillsammans. Dessutom kan du lyssna på en podcast där Carl Heath intervjuar Johan Kjernald (SKL) om den nya tjänsten

Moodle dominerar lärplattformsmarknaden i Europa

En ny rapport från konsultföretaget e-Literate, European LMS market dynamics, ger en bra bild på den europeiska lärplattformsmarknaden inom högre utbildning. Studien har kartlagt 1600 universitet och högskolor om sina val av lärplattformar och Moodle dominerar tydligt med 65% av marknaden. På andra plats kommer Blackboard Learn med 12%. De andra plattformarna har oftast bara regional täckning. Canvas är plattformen som växer snabbast även om den har bara en liten del av marknaden så länge. Allt fler väljer molnbaserade plattformar; 44% av alla nya installationer och 12% av totalen.

Läs mer i en bloggpost från e-Literate, New Release of European LMS Market Report.