Webbinarieserie om nätbaserad utbildning

Den öppna boken Teaching in a digital age (grattis att ladda ner) av Tony Bates är en av de bästa inom området. Tony Bates ger nu fem webbinarier som fokuserar på olika delar av boken med möjlighet att diskutera och ställa frågor.

During the first 25 minutes of each interactive webinar, I will offer insights, practical advice and guidelines on the topic. The remaining 30 minutes is a moderated question and answer and discussion session with me. My aim is to draw as much on the knowledge and experience of the participants on these topics as on my own experience.

Inför varje webbinarium är det bra att läsa den relevanta delen av boken (se webbsidan för detaljerna).

• Tues 10 mars (18:00-19:00) Seminar 1: Developing New Skills
• Tis 24 mars (18:00-19:00) Seminar 2: Designing blended learning
• Tis 7 april (19:00-20:00) Seminar 3: Choosing Technologies
• Tis 21 april (19:0-20:00) Seminar 4: Immersive Technologies
• Tis 5 maj (19:00-20:00) Seminar 5: AI and Learning Analytics in HE

UKÄ får regeringsuppdrag att utvärdera breddad rekrytering till högskolan

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har nu ett regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete kring breddad rekrytering, enligt ett pressmeddelande från UKÄ: Regeringsuppdraget om breddad rekrytering igång. Alla universitet och högskolor ska, enligt Högskolelagen, arbeta med breddad rekrytering för att minska den sociala snedrekryteringen som finns inom högre utbildning. Flera initiativ har togits under de senaste åren och nu ska UKÄ utvärdera resultaten.

UKÄ genomför uppdraget som en tematisk utvärdering bestående av två delar. I den ena delen utvärderas lärosätenas arbete med breddad rekrytering och i den andra delen presenterar UKÄ en statistisk analys om breddad rekrytering i Sverige. Sammantaget bidrar delarna till att ge en nationell bild av snedrekryteringen.

Just nu samlas en bedömningsgrupp med representanter från lärosäten, arbetslivet och studentorganisationer och de kommer att ge återkoppling på lärosätenas självbedömningar under hösten.

Den 3 april 2020 hålls utvärderingens upptaktsmöte, då utvärderingen presenteras. Mötet genomförs digitalt och inbjudan med länk till mötet skickas direkt till lärosätena. Dessutom anordnas en workshop med fokus på att arbeta med självvärderingen. Workshoppen äger rum den 21 april 2020, i direkt anslutning till Includes (Nationellt nätverk för breddad rekrytering) workshop. Detta är också dagen efter UHR:s konferens Kvalitetsdrivet på samma tema.

Uppdraget ska redovisas till utbildningsdepartementet 1 mars 2021.

Webbinarium om digitala konferenser

Photo by John Schnobrich on Unsplash

Det finns ett växande intresse för digitala konferenser, inte minst på grund av klimatkrisen, och i Sverige har vi redan en del erfarenheter. ITHU och UKÄ arrangerade en digital konferens om högskolepedagogisk utveckling i september 2019 och en uppföljningskonferens planeras 6 mars.

Onsdag 18 mars (15:30-16:30) arrangerar ITHU ett webbinarium i samarbete med EDEN (European Distance and E-learning Network) med titeln, Organising digital conferences – experience and opportunities, där du får diskutera ämnet och ta del av praktiska erfarenheter från Andrea Amft (UKÄ), Birgitta Hemmingsson (Mittuniversitetet/ITHU), Markus Schneider (Karlstads universitet/ITHU) och med mig som moderator. Webbinariet är på engelska.

Frågor som ska diskuteras:

• Vilka utmaningar finns?
• Hur skapar vi en ny möteskultur (från fysiska till digitala möten)?
• Hur kan digitala konferenser och möten främja tillgänglighet och inkludering?

Mer information och anmälan (EDENs webbplats)

Använd mikrofonen

Photo by Skitterphoto from Pexels

Många känner sig obekvämma med en mikrofon när de ska tala inför publik. En del tycker att deras röst är stark nog för att höras och väljer bort mikrofonen. Men den som har nedsatt hörsel hör inte dig och vågar sällan protestera. En artikel av Jessie B Ramey, A Note From Your Colleagues With Hearing Loss: Just Use a Microphone Already, ber alla kollegor att alltid använda mikrofon i större möten för att visa hänsyn till dem som har svårt att höra. Om en mikrofon finns i salen, använd den utan att fråga.

If our colleagues and students can’t hear in meetings or in classrooms, they can’t participate. Those of us with low hearing, a hearing impairment, or a hearing-assistive device need you to speak into the microphone so we can fully understand your words. In a crowded or large space, amplification makes it possible for everyone to engage and learn.

Getspel satte Skövde på kartan

Pressbild, Goat Simulator

Det galna spelet Goat Simulator, med över 400 miljoner kronor i intäkter, har satt Skövde på världskartan när det gäller spelutveckling och Högskolan i Skövde ligger bakom flera nya spelutvecklingsföretag i staden, enligt en artikel i nättidningen DiGITAL, Geten satte Skövde på världskartan – nu jobbar 700 i spelbranschen. Idag jobbar cirka 700 inom spelbranschen och högskolan har cirka 500 studenter inom spelutveckling. Per Micael Nyberg, affärsutvecklare på Skövde Science Park, ser att högskolans tidig satsning på spel ligger bakom utvecklingen och nu finns det ett helt ekosystem i staden:

Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna flytta tillbaka till mina hemtrakter och jobba med dataspel. Jag har inte sett någon annan plats i spelvärlden som har ett sådant här ekosystem – du har universitet, forskning, startups, business, investeringar och näringskedjan omkring det.

Lärarens inställning till teknik behöver revideras

"100_3464" (CC BY-NC-SA 2.0) by Kathy Cassidy

Robotar kommer inte att ersätta läraren men kan ta över många rutinuppgifter och avlasta läraren för mer kvalificerade uppgifter som att leda och guida eleverna. Så menar Åke Grönlund, professor i informatik, Örebro universitet, i en artikel i nättidningen Framtidens lärande, Lärarna och robotarna – om lärarprofessionens framtid. Robotar och artificiell intelligens hotar bara dem som ser lärarens uppgift att förmedla faktakunskaper. En mycket viktigare fråga är att lärarna får en tydligare ledarroll; att leda eleverna men också att leda teknikanvändningen. Idag används tekniken på ett ogenomtänkt sätt och inte för att stödja lärande.

Ledarskap i klassrummet betyder idag inte bara att leda eleverna, det handlar också om att leda tekniken. Det vill säga att låta den göra det jobb den kan utföra, och själva ägna sig åt att lösa de problem som bara människor kan lösa. Som att motivera eleverna, se till att de jobbar med rätt saker, återkoppla på deras arbete och leda dem förbi de hinder som dyker upp.

Ytterligare en farlig utveckling är myten om digitala infödingar; att dagens ungdomar redan kan det digitala och inte behöver stöd. Ett exempel som tas upp är att återinföra maskinskrivning som ämne eftersom många elever skriver långsamt på sina datorer, oftast med bara pekfingret. Men det viktigaste är att se över lärarens förhållande till IKT:

Dagens stora test är lärarnas förhållande till tekniken. Hittills har den i mycket präglats av slavens inställning – misstänksamhet och konkurrens. Om professionen ska resa sig ur denna underdåniga inställning måste den ta på sig ledartröjan. Det är vi lärare som leder eleverna och tekniken i arbetet mot att skapa bättre villkor för elevernas lärande.

Svenskt molnbaserat alternativ till Officepaketet

Pressbild,City Network

De flesta av oss använder Microsofts Officepaket i vårt dagliga arbete för dokument, kalkyler, e-post och inte minst presentationer. Nu kommer en svensk utmanare, City Network, som lanserar ett molnbaserat paket, Compliant Office, som lagras inom EU och följer gällande lagstiftning om datasäkerhet och datahantering, GDPR. Enligt ett pressmeddelande riktas tjänst främst mot den offentliga sektorn och med säkerhet som en viktig säljargument.

Enligt City Networks VD, Johan Christenson:

I hela EU, och inte minst i Sverige, har offentlig sektor, politiker och organisationer flitigt debatterat behovet av molntjänster och i vilken utsträckning de är lagliga att använda. I vissa kommuner har det gått så pass långt att man gör egna riskbedömningar och väljer att aktivt trotsa den rådande lagstiftningen. Med Compliant Office möter vi lagkraven utan eftergifter och ger Europa ett tydligt alternativ till etablerade tjänster som Office 365.

Open education week 2020

Open Education Week, 2-6 mars, omfattar ett program aktiviteter som skapar uppmärksamhet kring öppen utbildning och hur öppna lärresurser kan användas inom utbildning och lärande runt om i världen. Det finns ett brett sortiment webbinarier, bloggposter och resurser från utbildningsorganisationer i olika delar av världen och här i Europa arrangerar EDEN (European Distance and E-learning Network) följande webbinarier:

• OER and Open Pedagogies – Best Practices – Måndag, 2 mars, 13:00
• Open Education Recognition and Credentials – Tisdag, 3 mars, 12:00
• Open Education Technologies – Onsdag, 4 mars, 13:00
• Open Education for Civil Engagement and Democracy – Onsdag, 4 mars, 15:00
• Unboxing the Textbook for an Open World – Torsdag, 5 mars, 13:00
• Microlearning and Quality for Lifelong Learning in the Digital Age – Fredag, 6 mars, 13:00 

Mer information och anmälan.

Virtuell konferens om Canvas

SUNET och Sveriges Canvaslärosäten anordnar tillsammans en virtuell konferens, 12 mars (09:00-15:00), med fokus på lärplattformen Canvas. Konferensen är öppen för alla som arbetar med lärplattformen eller vill veta mer om den. Under dagen finns det många workshops att välja mellan där du kan få diskutera och prova olika funktioner och möjligheter med plattformen. Canvas-experter är på plats för att guida dig och svara på frågor. Under pauserna och lunchen får du fika och delta i sociala aktiviteter.

Konferensen är kostnadsfri och du kan delta hela dagen eller bara välja de delar som mest intresserar dig.

Mer information och länk till anmälan.

Låg digital allmänbildning i Sverige - ny undersökning

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Den allmänna kunskapsnivån om internet ligger förvånansvärt låg trots att cirka 70% anser sig själva som ganska eller mycket digitala. Det visar en ny rapport som har gjorts av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening, Kungliga Biblioteket och Digitalt först, Bibliotek, internet och demokrati - En undersökning om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen är att undersöka allmänhetens inställning till och kunskap om sekretessfrågor online, sociala medier, integritet på internet. Därtill tittar vi på allmänhetens syn på medievanor på nätet kopplat till betalningsvilja samt vad man tycker är det bästa och sämsta med internet.

Bland annat var det ganska få som visst vilka aktörer som liger bakom vanliga internettjänster och plattformar som Blocket, Swish, Spotify, Hitta m fl. Medvetenhet om internetsäkerhet är också ganska låg och överlag följer internetkunskapna både kön och utbildningsnivå. Särskilt intressant är att ungdomar är mer bekymrade om integritetshot än äldre.

Rapporten diskuteras i en artikel i Biblioteksbladet, Digital allmänbildning låg bland svenskar, där man också funderar över hur bibliotekets roll har förändrats. Enligt Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening:

- Den stora insikten är att vi har ganska dålig koll. Vi tror att vi vet ganska mycket, men det gör vi inte.

Läs också en bra bloggpost om rapporten av Britt Stakston, Bildning behövs väl inte när internet finns?

Webbinarium om pedagogisk utveckling

"groupwork" (CC BY-NC-SA 2.0) by tom clearwood

Nätverket Swednet inleder en serie webbinarier med titlen Pedagogisk utvecklare 360 för att diskutera rollen som pedagogisk utvecklare utifrån olika perspektiv. Det första webbinariet hålls onsdagen den 4 mars, 15:00-16:00 med Professor Klara Bolander Laksov, Stockholms universitet, som gäst.

Hon kommer att presentera resultatet av sin studie med titeln: Lessons learned – towards a framework for integration of theory and practice in academic development (2018). Studien är en genomgång av forskning som hon varit engagerad i under de senaste 10 åren och beskriver hur hon arbetat med integration av teori och praktik på tre olika nivåer; intrapersonell, interpersonell och organisationell nivå. I artikeln identifierar hon tre spänningsfält som är viktiga att vara medveten om för att arbeta strategiskt med pedagogisk utveckling.

Ingen anmälan behövs. Länk till mötesrummet finns i Swednets nyhet.

Nöjdhet inte lika med lärande - debattartikel

Photo by Kat Jayne from Pexels

När vi ber studenter att utvärdera en kurs eller utbildning finns det ofta en risk att vi mäter hur nöjda de är i stället för hur mycket de har lärt sig. Den här problematiken diskuteras i en debattartikel i den norska nättidningen Khrono, Vi vil ha full revolusjon: Studiebarometeret 2.0! I Norge finns det en årlig undersökning om studenternas syn på sina utbildningar och lärarnas undervisning, Studiebarometern, och resulteterna får stor medieuppmärksamhet. Debattartikeln menar att undersökningen mäter nöjdhet hellre än lärande och kräver en radikal revidering med fokus på lärande, support, lärmiljöer, eget ansvar osv.

Det finns ingen tydlig koppling mellan nöjdhet och lärande menar författarna. Aktivt lärande ger djupare förståelse men får ofta sämre betyg av studenter eftersom det känns krävande och komplicerat i jämförelse med till exempel traditionella föreläsningar. 

Læring er nemlig hardt arbeid, og hardt arbeid fører ikke nødvendigvis til trivsel. Den beste læringen skjer når vi utfordres og konfronteres, når vi tvinges til å koble ulike kunnskaper, når vi må bruke kunnskapen i nye situasjoner. God læring innebærer altså at studentene settes i situasjoner der de må jobbe selv, tenke selv, ta valg, der det ikke finnes noen fasit, og der de kan ta feil. God læring skjer dessuten ofte i samarbeid med andre, noe som betyr at egen kunnskap og ikke minst usikkerhet eksponeres. Det kan føles ubehagelig.

Artikeln kräver att frågorna i framtiden ska fokusera på undervisningskvalitet och lärande och kopplas mot kvalitetskriterier. Dessutom bör även lärare, studieadministratörer och IKT-stödpersonal ingå i undersökningen för att få en bra helhetsbild.

SUNETdagarna våren 2020

SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, 21-23 april vid Stockholms Universitet. Konferensen är en mötesplats för alla som arbetar med IT-infrastruktur och IT-tjänster vid svenska universitet och högskolor. Under konferensen finns det flera parallella spår med föreläsningar och workshops om, till exempel, utbildningsstödjande tjänster (Kaltura, Zoom m fl), molntjänster, campusnät, SWAMID osv.

Konferensen är kostnadsfri för anställda från SUNET-anslutna organisationer utom den gemensamma konferensmiddagen 21 april.

Program och anmälan.

EADL-konferens i Berlin

"Berlin Alexanderplatz Panorama" (CC BY-NC-SA 2.0) by karlheinz klingbeil

EADL (European Association for Distance Learning) arrangerar sin årliga konferens 14-15 maj i Berlin. Konferensens tema är Digital transformation in flexible learning och blir en blandning av föreläsningar, workshops och diskussioner kring bland annat digital entreprenörskap, blockchain, chatbots och nya möjligheter inom undervisning och lärande. EADL-konferensen är inte så storskalig som andra internationella konferenser inom området med fördelen att man hinner diskutera med de flesta deltagarna inklusive huvudtalarna.

Mer information och anmälan.

Open Networked Learning, våren 2020

Vårens omgång av Open Networked Learning, den öppna nätkursen för lärare som vill lära sig mer om nätbaserad undervisning och lärande, startar 24 februari. Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare och IKT-pedagoger främst inom högre utbildning. Du får möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). Kursen går på engelska och bygger på problembaserat lärande i internationella studiegrupper med regelbundna videomöten.

Under kursen kommer du att arbeta med följande:

• Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet?
• Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
• Utöka ditt professionella nätverk
• Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
• Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande
• Arbeta i internationella studiegrupper

Se kursöversikten.

Vårens kurs omfattar följande lärosäten: Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Stockholmsuniversitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet (Sverige), Aalto University, Arcada University of Applied Sciences (Finland), University of Oldenburg (Tyskland), Educor, IIE Varsity College (Sydafrika) och National University of Singapore. Tillhör du ett av dessa lärosäten får du anmäla dig internt. 

Om du inte tilhör någon av dessa partnerorganisationer kan du anmäla dig till kursen som open learner (registrering för open learners). Kursen är kostnadsfri.

Universitetet i Oslo hyrde tågvagn till konferens

"Bergen" (CC BY-SA 2.0) by x-oph

Många lärosäten ser över sina klimatmål och försöker minska framför allt antalet flygresor. Universitetet i Oslo tog ett intressant initiativ gemon att hyra en hel tågvagn så att alla lärare och forskare kunna åka tillsammans till en stor konferens i hållbar utveckling i Bergen, enligt en artikel i Khrono, Frakter ansatte i egen togvogn til bærekraftkonferanse i Bergen.

Genom att alla satt i samma vagn kunde de genomföra en egen mini-konferens med föreläsningar och diskussioner samt att alla deltagare hann lära känna varandra inför den riktiga konferensen. Universitetsledningen har bestämt att CO2-utsläppet från anställdas flygresor ska reduceras med 10% varje år framöver. Tågresan var ett exempel på hur man kan göra detta men visade också att man kan arbeta smartare på vägen till och från konferensen. Enligt Anne Kveim Lie vid Universitetet i Oslo:

- Det er et problem at de som jobber med bærekraft ved UiO ikke vet om hverandre. Dette var en god anledning for studenter, forskere og andre ansatte til å bli bedre kjent på tvers av miljøene.

Tre perspektiv på livslångt lärande - ny rapport

Vad innebär egentligen livslångt lärande, hur har det sett ut historiskt och vilka delar ingår i det svenska utbildningssystemet? Dessa frågor diskuteras i en ny rapport av Cecilia Bjursell, ENCELL (Nationellt centrum för livslångt lärande), Tre perspektiv på livslångt lärande. Rapporten handlar om livslångt lärande som policy, teori och utbildningssystem och utgår ifrån att lärande sker i olika former: formellt, icke-formellt och informellt.

- De tre perspektiven utgår också från att lärande sker i många olika sammanhang, samt förekommer i både organiserad form och löpande i vardagen. Individens lärande relateras vanligtvis till tre övergripande områden: att utvecklas som människa, i arbetslivet och som samhällsmedborgare. De betydelser som läggs i begreppet livslångt lärande kan särskiljas genom de tre perspektiven, men det finns också ett tydligt samspel mellan politiska intentioner (uttryckta i policy), pedagogisk filosofi (uttrycka i teoretiska ramverk) och praktiska arrangemang (uttrycka som ett utbildningssystem). Av dessa tre är det framför allt livslångt lärande som pedagogisk filosofi som kan ge viktiga insikter för utveckling av livslångt lärande i arbetsliv och i samhället.

Ladda ner rapporten: Bjursell, C. 2020. Tre perspektiv på livslångt lärande. Encell rapport 1:2020.

Här beskriver Cecilia Bjursell begreppet livslångt lärande utifrån tre välkända teorier.

Medieborgarpodden – guidar till medveten medieanvändning

Bild: Statens Medieråd

Vill du bli bättre på att navigera i en allt mer digitaliserad värld? Vill du höja din kunskap om medier och medieanvändning, och hålla dig uppdaterad om vad som rör sig på nätet? Lyssna gärna på en nya poddserie från Statens medieråd, Medieborgarpodden. Podden är främst tänkt för dig som är vuxen och intresserad av mediefrågor – som förälder, som pedagog, eller bara som nyfiken medborgare.

Poddens syfte är att tillsammans med lyssnarna bygga kunskap i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK) för att öka förståelsen för och kunskaper om mediernas roll och påverkan i ett demokratiskt samhälle.

Vill du få igång ett samtal hemma eller i klassrummet om hur algoritmer fungerar, eller hur sökkritisk du egentligen bör vara? Eller lära dig känna igen dold reklam? Vill du kunna genomskåda vinklade budskap, falska påståenden och konspirationsteorier - och i stället nyttja internets fantastiska möjligheter konstruktivt? Då är den nya Medieborgarpodden något för dig.

Podcasten produceras och programleds av Statens medieråd. Podden finns tillgängligt via Spotify, iTunes och Libsyn.

Källa: Pressmeddelande från Statens medieråd.