Tips för aktiva e-möten

"Online meeting at the irl meeting" (CC BY 2.0) by Henry Söderlund

Just nu finns det ingen brist på goda råd om hur du genomför effektivare e-möten. En artikel på sajten Toast, 7 top tips 200+ virtual meeting experts rave about, ger flera tips som är enkla men glöms så ofta bort. Något att fundera över inför nästa Zoommöte:

• Uppvärmningsövningar. E-möten bör starta med en kort, rolig men också meningsfull uppvärmningsövning.
• Grupparbete, helst i par. Pararbete kräver mindre tid för presentationer och mer tid för diskussion. Alla kommer till tals.
• Tydlig agenda. Viktig att ange syfte och tid för varje punkt. Gruppen bör vara överens om mötesreglerna.
• Ytrymme för spontanitet. Kan man kombinera struktur och spontanitet? Ja men det kräver rutin.
• Enkelhet framför allt. Inte för många olika verktyg. 
• Hantering av senkomna. Hur hanterar man deltagarna som kommer in sent? 
• Fysisk aktivitet. Lite gemensam pausgympa? En sång?  Lite dans kanske?

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of Learning, Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.

Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.

This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

Nya funktioner i Zoom på gång

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Zoom planerar flera spännande nyheter under hösten enligt en artikel på Zoom Blog, Teachers: Top Features for Securing Your Virtual Classrooms & Enhancing Students’ Learning Experiences. Bland anat finns följande finesser:

• Flexibla breakoutgrupper: deltagare kommer att kunna välja vilken grupp de vill tillhöra och även kunna hoppa mellan grupperna. Lärare kan till exempel döpa grupprummen enligt diskussionstema.
• Customizable gallery view: läraren kan dra och släpp deltagarnas videorutor för att skapa en fast klassuppsättning. Deltagarna ser då samma vy och man kan gå laget runt på ett enklare sätt än idag.
• Multi-spotlight: lärare kan välja upp till 9 deltagare som ska vara i fokus för alla deltagare. Till exempel om en grupp ska redovisa ett uppdrag och vi ska fokusera på just dessa studenter.
• Multi-pinning: en deltagare kan nu välja att fokusera på fler än en person. Till exempel om man har en teckenspråkstolkare så kan en student välja att se både lärare och teckenspråkstolkaren i storbild.
• Avancerad audio: mycket högre ljudkvalitet, främst inom musikundervisning.

Exakt när dessa funktioner kommer att lanseras är inte fastställd än men här finns det flera efterlängtade nyheter. Ständig utveckling pågår.

Rita på papper och datorn samtidigt

Repaper är en lösning för dig som vill kunna rita och skissa med papper och penna men vill samtidigt får en digital version i datorn eller mobilen. Du tar ett papper och sätter det på Repapers speciella platta. Sedan sätter du en ring på pennan och börjar rita eller skriva. Genom appen ser du dina ritningar, bilder och texter direkt på skärmen och slutresultatet kan sparas och bearbetas digitalt. 

Intressanta finesser finns som till exempel möjligheten att skapa en animerad film av hur din ritning skapades eller att skapa flera lagar som visar olika utvecklingsstadier (från skiss till färdig version). Du kan även rita utan uppkoppling och Repaper-plattan lagrar allt för senare överföring.

Virtuell odödlighet

Photo by Franck V. on Unsplash

Finns det liv efter döden? Svaret är snart ja om vi ser på den digitala världen enligt det senaste nyhetsbrevet från Futurewise, Virtuell dödlighet. Redan nu kan vi skapa ganska övertygande filmer där kända personer säger saker som de aldrig har sagt (s.k. deep fake). Man kan även ladda up enorma mängder filmer, ljudinspelningar, texter och bilder kring en död person och skapa en avatar som kan röra sig och låta som originalet. En ny film kommer senare i år med James Dean i huvudrollen trots att han dog för 65 år sedan.

De kan ta en text och läsa upp den med olika röster och dialekter på ett så övertygande sätt att det inte går att särskilja från en riktig människa. Medan det tidigare tog timmar att producera endast en minuts tal, sker det numera näst intill i realtid. För att det ska fungera krävs förstås en stor ljudbank med tal från personen i fråga och också omfattande träning innan lösningen är på plats. Faktum är att forskare har visat en lösning där man endast via textinmatning kan få en person i ett videoklipp att säga det som skrivs.

I Sydkorea finns ett företag som skapar avatarer av döda släktingar som du kan "träffa" via virtuell verklighet. En japansk forskare har byggt en robot som ser ut som han själv och har lärt sig tala och röra sig som sin förebild.

En person behöver förstås inte ha avlidit för att man ska skapa en virtuell kopia eller humanoid robot. Om dessa kopior över tid blir allt mer människolika i sin framställning kan det förstås bli väldigt förvirrande om ett par stycken kopior samtidigt går runt och låter som och ser ut som en viss levande person. Men det är sådana tankeexperiment som vi måste börja vänja oss vid.

De etiska frågorna är ju många. Vill du verkligen träffa digitala versioner av avlidna släktingar eller kändisar? Hur påverkar avatarer och digitala kopior sorgprocessen? Vad händer när våra robotkopior börjar tänka själva och agera på egen hand? Spännande, skrämmande och tankeväckande.

Prenumerera på Futurewise nyhetsbrev.

Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering

"PC Tables, Saltire Centre, Glasgow Caled" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finansdepratementet) har publicerat en rapport om digitalisering inom svensk högre utbildning, Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering, med rekommendationer till myndigheter och lärosäten. Rapporten beskrivs i följande pressmeddelande:

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till den nya ESO-rapporten ”Uppkopplad utbildning” som publiceras i dag. 

– De tre huvudsakliga förklaringarna till detta är att undervisningen är traditionsbunden, tidsmässigt pressad och att den påverkas av en statusskillnad mellan forskning och undervisning, säger Kjell Nyman, författare till rapporten. 

I rapporten kartlägger Nyman arbetet med att digitalisera undervisningen vid svenska universitet och högskolor och undersöker vilka utmaningar som lärosätena ställs inför. Förutom att förbättra högskolepedagogiken kan digitala verktyg skapa förutsättningar att nå både glest befolkade delar av landet och grupper som i dag inte söker sig till högre utbildning, men än så länge har det senare inte infriats. Visserligen har svenska lärosäten i många avseenden kommit långt i den digitala utvecklingen, men flera av de initiativ som tagits utnyttjas ännu i liten utsträckning. 

– Exempelvis finns en mängd digitala lärresurser numera tillgängliga via nätet, men de är fortfarande rätt okända och dåligt utnyttjade, menar Kjell Nyman. Flera lärosäten står också utanför de nätverk som har skapats för att stödja digitaliseringsarbetet. 

Det krävs ytterligare åtgärder, inte minst från statligt håll, för att högskolorna bättre ska kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter. I rapporten presenteras förslag om att regeringen ska överföra medel från forskning till högskolepedagogisk utveckling och anslå medel för att utveckla nätverk för ökat samarbete mellan lärosäten.

Läs även en debattartikel av Kjell Nyman om rapporten i tidskriften Universitetsläraren: 

Regeringens passivitet begränsar möjligheten att ta tillvara digitaliseringens landvinningar

Att spela in effektiva lektioner

Även inspelade föreläsningar och lektioner kan vara interaktiva och variationsrika. En bloggpost och kort film av Brad Nguyen, What makes a good instructional video?, ger praktiska tips om hur du kan skapa mer effektiva och engagerande inspelningar. Det handlar om en tydlig struktur, varierade presentationsformer (växla mellan egen bild, bildspel, papper och penna, andra rekvisiter osv) och pauser då studenterna ska göra något själva. Regelbundna frågor och pauser för praktisk övning bryter upp inspelningen och skapar engagemang även i en asynkron miljö.

I start with my face introducing the lesson, I ask students to prepare their materials, then I provide instruction with pause points interspersed throughout for students to consolidate their understanding with a short activity. Then I summarise what we’ve learned and prompt my students to engage with the independent activity.

Här får du en steg-för-steg guide av Brad Nyugen. Även om filmen riktas främst mot skollärare så gäller huvudprinciperna alla utbildningsnivåer. För flera praktiska råd kan du läs ännu en bloggpost av Brad, Making instructional videos.

SFS lista över Coronarelaterade studentproblem

Photo by Andrew Neel from Pexels

SFS, Sveriges förenande studentkårer, har bevakat hur studenter har klarat sig under pandemitiden och har skrivit ett dokument, SFS lista över Coronarelaterade studentproblem, som beskriver alla problem som har uppstått och hur de har lösts. Från studenternas perspektiv har krisen hanterats bra under omständigheterna. Samtidigt har en del studenter fallit mellan stolarna, framför allt utländska studenter och studenter med funktionshinder. En del studenter har saknat en bra studiemiljö eller rätt utrustning för att delta fullt i t ex Zoommöten. Det har också varit en del ekonomiska problem för såväl individer som studentkårer.

Examination har varit en svår fråga för alla lärosäten och SFS kommenterar så här:

En av de största svårigheterna vi sett handlar om att ha rättssäker examination som inte kränker studenternas integritet. Även om det finns flera svårigheter kopplade till detta tror vi det är bättre att ställa om än att ställa in och att lärosäten, lärare och studentkårer bör jobba tillsammans för att hitta så välfungerande lösningar som möjligt. Vi studenter kommer behöva acceptera en lägre kvalitet och rättssäkerhet men det ska inte hindra oss från att göra vårt yttersta till att bidra till kvalitetsutveckling. Om legitimiteten av en viss utbildning ifrågasätts på grund av svårigheter i distansexamination, exempelvis i en anställningssituation, blir läget genast mer allvarligt och vi ber er kontakta oss om ni ser detta ske.

Studiehandbok för nya studenter

Bild: Linnéuniversitetet

En viktig förutsättning för lyckade studier är att alla studenter förstår vad lärosätet förväntar sig av dem och att de förstår vad de kan förväntar sig av lärosätet. Linnéuniversitetet har tagit fram en enkel och tydlig guide, Studerandehandboken. Allt sammanfattas på ett överskådligt sätt på en sida under följande rubriker: under ansökning/antagning, vid program- eller kursstart, under utbildningen, examinationer, återkoppling och examen.

Andra lärosäten har förmodligen snarlika guider, så ni får gärna tipsa via kommentarsfältet.

Höstens digitala konferenser - ett axplock

Photo by Chris Montgomery on Unsplash

De flesta konferenser kommer att bli digitala åtminstone året ut. Här kommer ett litet axplock. Nästan alla blir helt digitala men en och annan hoppas kunna genomföras åtminstone delvis på plats.

18 september: SVERDs höstkonferens, Futures of education.

SVERDs höstkonferens har utgångspunkt i UNESCO initiativet Futures of Education, som går förbi SDG och siktar mot utbildning 2050. De vill ha in synpunkter från medborgare och organisationer, därför har SVERD valt att bygga på detta tema, samt att anordna en workshop såsom de förespråkar att man kan bidra, utifrån tre frågeområden under en tim, utifrån speciell given guide.

30 sept - 1 oktober: Nya Vägar-konferensen 2020. Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet.

Välkommen till den andra nationella – och delvis internationella – Nya Vägarkonferensen, där vi möts för att diskutera och ta höjd för mer samverkan och strukturerade nationella satsningar på högre utbildning för hela landet. 

22 september Nordisk nätverkskonferens om vuxnas lärande

Voksnes læring for et grønt, konkurrencedygtigt og socialt bæredygtigt Norden. Konferencen arrangeres af NVL i samarbejde med Nordisk Ministerråds formandskab for 2020, Danmark, Grønland og Færøerne.

7-9 oktober: NU2020 - Hållbart lärande. 

Temat för konferensen 2020 är Hållbart lärande, med särskilt fokus på kritiskt tänkande, socialt ansvarstagande och breddat deltagande. Med temat sätter vi fokus på målsättningen god utbildning för alla och riktar strålkastarna mot undervisning och lärandemiljöer som är utformade med målet att bidra till ett socialt hållbart samhälle, ett jämställt och jämlikt deltagande i undervisning samt former som uppmuntrar studenter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

21-22 oktober: World Learning Summit 2020 Digital Beyond Corona: Digital learning: Policy, theory and practice for the future.

We are all living through an extraordinary time, the Corona pandemic defining much of what we do and representing a new level of uncertainty. Considering the situation WLS 2020 will be entirely devoted to sharing experiences and reflections on the meaning of this new and unexpected reality. Please joins us to chart this unknown territory.

21-23 oktober EDEN 2020 Research Workshop, Universidade Aberta (UAb) Lisbon, Portugal, 21-23 oktober. Enhancing the Human Experience of Learning with Technology: New Challenges for Research in Digital, Open, Distance & Networked Education.

18 november: Fleksibel utdanning Norges årskonferanse, Tilbake til den nye normalen?
Hybridkonferens med deltagare på plats i Oslo eller via nätet.

23-24 november: Internetdagarna

Internetdagarna är Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som älskar internet. Konferensen arrangeras av Internetstiftelsen och sker helt digitalt 23–24 november 2020.

Innovativa lärmiljöer på campus

CC BY-NC-ND Some right reserved by Waxmann

Framtidens campus måste integrera fysiska och digitala lärmiljöer, främja både formella och informella möten och utnyttja campusområdet på ett effektivit och flexibelt sätt. En ny öppen bok, Hybrid environments for universities, ger en guide till hur framtidens campus kan se ut. Boken har tagits fram av flera experter genom en book sprint; gruppen samlades under en intensiv vecka och skrev boken tillsammans på plats. Läs mer om den kreativa processen bakom boken: Hybrid Environments for Universities - A collaborative Book Sprint project. 

This publication is the result of an international and interdisciplinary expert summit at Technische Universität Berlin, in March 2020. The aim of the expert meeting was to collaboratively write and publish a book, within five days, on the central question: Which organizational structures and processes at universities support a strategic as well as innovative campus development? As experts with an interdisciplinary background including the social sciences, public real estate, urban planning, architecture and landscape architecture, we could examine the question from a holistic perspective and gain new insights.

Boken har en Creative Commons licens och kan laddas ner som pdf-fil helt gratis.
Ladda ner bok som pdf-fil.

Mingla på en digital konferens

"Mingling" (CC BY-NC-SA 2.0) by Direktoratet for forvaltning og ikt

En av de viktigaste aktiviteterna på en konferens är att mingla och träffa nya kollegor. Nu när digitala konferenser är normen tappar vi dessa spontana och värdefulla möten. En ny artikel från MIT, Online Mingling: Supporting Ad Hoc, Private Conversations at Virtual Conferences, beskriver hur en enkel app, Minglr, möjliggör spontana videomöten med andra konferensdeltagare. 

Minglr testades under en konferens i juni med mycket positiva resultat. Med appen kan du söka upp andra konferensdeltagare och be att få prata med dem. Sedan öppnas ett videomöte. Om personen du vill prata med är upptagen kan du stå i kö och vänta. Den första versionen av Minglr ger bara tvåpartssamtal men i framtiden kan man göra det möjligt för flera att delta i ett möte. En annan tänkbar utveckling är att kunna söka efter alla på konferensen som har samma intressen.

Utvecklingen inom detta område lär gå fort.

Ny termin med blandning av campus och distans

Kravet på distansutbildning inom högre utbildning har ju tagits bort men den nya terminen kommer att blanda campus och distans ändå eftersom man inte får samla fler än 50 personer i en lokal. Detta diskuteras i ett radioreportage av SR P1-morgon, Distansundervisning fortsätter – trots ändrade rekommendationer (lyssna genom nedanstående ruta). I programmet hör du Hans Adolfsson (rektor, Umeå universitet) , Douglas Drake (student, Umeå universitet) och Jonas Tosteby (vice rektor, Högskolan i Dalarna).

Varje lärosäte har sina egna strategier och balansen mellan campus och distans varierar. Vid de flesta lärosäten kommer första årsstudenter att prioriteras på campus så att de får komma igång med sina studier i rätt miljö. Annars kommer stora föreläsningar att ske via nätet medan laborationer och seminarier kommer att ske på campus så mycket som möjligt. Hösten blir inte som vanligt men man får hela tiden anpassa sig efter utvecklingen och beredskapen ska vara hög.

Seglivade utbildningsmyter

"Myth - Damien Hirst" (CC BY-NC-ND 2.0) by Elfleda

Det finns en del seglivade myter inom utbildning som vi har svårt att överge, trots att det inte finns vetenskapligt bevis för dem. Tio sådana populära men helt ovetenskapliga teorier listas i en artikel av Paul Kirschner, The Ten Deadly Sins of Education. Bland annat hittar du lärstilar, digitala infödingar, multitasking, att skolan dödar kreativiteten, att man kan lära sig problemlösning genom att lösa problem och att barn inte behöver lära sig fakta eftersom de kan googla allt. Oftast handlar det om generaliseringar som stämmer till viss del och låter bra. Det som är farligt är om vi bygger vår pedagogik kring sådana myter.

Prezi Video - video och bildspel i samma ruta

Nu finns det en app, Prezi Video, som ger nya möjligheter när du ska presentera i Zoom. Prezi Video låter dig visa din Prezi-presentation i samma ruta som din egen video. Ditt bildspel läggs ovanpå din video,ungefär som i ett nyhetsprogram på TV, och du får bättre kontakt med de andra deltagarna.

Appen gäller bara för presentationsverktyget Prezi men det kommer förhoppningsvis en liknande lösning för PowerPoint inom kort. Här ser du en kort introduktionsfilm.

Scenarioplanering för skolor under Coronapandemin

CC BY Some rights reserved by RISE

Eftersom ingen kan förutse hur covid-19 kommer att utvecklas under hösten behöver alla utbildnings-organisationer strategier för att kunna hantera olika situationer. Nu finns det en guide för skolor, Scenarioplanering - ett stöd för skolan under Coronapandemin, som har tagits fram av organisationerna som ligger bakom sajten SkolaHemma.se (Skolverket, SKR, UR, RISE m fl). 

Guiden beskriver tre tänkbara scenarios som skolor står inför: öppna skolor med beredskap, flexibla skolor med en blandning av klassrum och distansundervisning, skolor med omfattande restriktioner. Materialet ger konkreta tips på nationell nivå, huvudmannanivå och skolnivå.

 För att understödja det svenska skolväsendet har RISE inom ramen för samverkan i Skola Hemma under försommaren genomfört ett scenarioplaneringsarbete. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett stödmaterial för det svenska skolväsendet på nationell nivå, huvudmannanivå och skolnivå. Materialet kan läsas som det är, men för störst effekt rekommenderas att varje berörd organisation på egen hand arbetar vidare med materialet. Stöd för hur ett sådant arbete kan gå till finns i materialet.

Guiden finns nu även på engelska: Scenario planning for schools during Covid-19.

Omvandla handskrivna anteckningar till digital text i Google Drive

Nu kan du ladda upp dina handskrivna anteckningar till Google Drive och automatiskt få en digital version. En kort bloggpost och film av Richard Byrne, Convert Handwritten Notes Into Google Documents, visar hur du gör. Du tar en bild på dina anteckningar och sedan ladda upp bildfilen till Google Drive. Sedan öppnar du filen med Google Docs. Det nya dokumentet visar din bild plus texten i bilden, så länge du har skrivit någorlunda tydligt. Fungerar på de flesta språk!