Varför kollar vi jobbmobilen även på fritiden?

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

En ny undersökning av Googleanställda visar att många kollar och svarar på jobbmejl under sin fritid, enligt en artikel i Computer Sweden, Därför fortsätter du att kolla jobbmobilen även efter arbetstid. En majoritet av de anställda använder sin egen mobil både privat och i tjänst och det leder till att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. 

De fem största anledningarna till att anställda fortsätter jobba efter arbetstid är att kolla efter viktiga mejl, meddelanden eller samtal (60 procent), kalenderpåminnelser för nästa dag (44 procent), nya notifikationer (40 procent), skriva ner anteckningar (32 procent) och göra färdigt uppgifter för nästa dag (29 procent).

Många av oss känner igen detta mönster och anledningen att vi inte kan låta bli att kolla jobbrelaterade meddelanden är rädslan att missa något viktigt samt känslan att vårt status som anställd är högre om vi alltid är anträffbara.

Många lärare oroliga för hybridundervisning

Photo by DJVIBE / STUDIOX on Unsplash

Många lärare är oroliga inför höstterminen med krav på hybridundervisning (studenter både i sal och på distans). Detta lyfts fram i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Hybridundervisning det nya normala? Hybridundervisning ger studenter ökad flexibilitet men sätter stora krav på läraren som ska hantera tekniken och se till att alla studenter kan ta del av undervisning utan att någon känner sig utanför. Martin Stigmar, professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet, menar att studenternas flexibilitet skapar problem för läraren:

Studenterna får ökad valfrihet, men hur är det med oss lärare? Vi ska vara på campus och vara tillgängliga för en liten grupp. Men vi ska också vara tillgängliga online. Studenter kan välja att komma eller sitta hemma. Så för vem är valfriheten? Men hybridundervisning kan också vara att växla mellan lektioner helt online eller helt på campus, och då får läraren möjlighet att lägga scheman.

Effektiv hybridundervisning kräver flera kameror, mikrofoner och skärmar i salen och lärare behöver kompetensutveckling för att hantera all teknik och för att anpassa sin undervisning. I vissa fal bör det finnas även en IKT-pedagog eller annan lärare i salen för att hjälpa till. Risken med hybridformen är att man skapar ett A- och B-lag bland studenterna. Samtidigt menar flera att vi ska kunna erbjuda flexibla utbildningar till hela landet och nå ut till nya målgrupper som yrkesverksamma. 

Frågan är om hybrid är rätt väg att gå.

Är föreläsningen död?

Photo by Claudio Schwarz | @purzlbaum on Unsplash

Under pandemin har många lärare fått tänka om kring sin undervisning. Många ifrågasätter värdet av den traditionella föreläsningen, i synnerhet när all undervisning är digital. Allt för ofta handlar det om en monolog med mycket bregränsad interaktivitet och kan lika gärna spelas in i förväg. Samtidigt menar många att en välstrukturerad och inspirerande föreläsning som ger studenterna möjligheter att diskutera och komma till tals är en viktig del av högre utbildning. Men allt för ofta blir föreläsningar mindre inspirerande och alldeles för långa och problemet är ännu tydligare när man sänds på nätet.

Debatten speglas i en artikel i tidskriften The Conversation, Good riddance to boring lectures? Technology isn’t the answer – understanding good teaching is. Kritiken mot föreläsningar verkar befogad men många tror att tekniken är lösningen och satsar på diverse verktyg och plattformar.

We need to reject the notion that lectures will sink our students and technology will save them. Instead, let’s dig deeply and critically into both, reflect upon how to improve our practices, and apply sound teaching methods and practices to create learning engagements that are captivating and profound.

Flera ledande akademiker ger sin syn på frågan i en artikel i den australiensiska tidskriften EduResearch Matters, Is the lecture dead? Shirley Alexander (deputy vice-chancellor. University of Technology Sydney) ser aktivt lärande och kollaboration som vägen framåt men betonar att vi måste kunna välja rätt lösning för varje situation och att inga metoder kan garantera lärande.

My original question “have lectures ever really been alive?” can only really be answered by analysis of whether they have led to good student learning outcomes. The prevailing evidence is that the more active learning approaches to ‘lectures’ as described in the second scenario are much more likely to achieve that. But I also sound a note of caution as hinted at above. No teaching method can guarantee learning independent of what the learner does and how they perceive the context of their learning.

För en längre diskussion om dessa frågor titta på ett inspelat webbinarium från EDEN (25 maj): Reimagining the traditional lecture.

EDEN 2021 - registrering igång

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin konferens 21-24 juni med rubriken: Lessons from a pandemic for the future of education. Konferensen är digital och värdorganisationen är universitetet UNED, Madrid. Konfernsen lyfter fram erfarenheter från den digitala omställningen under pandemin och blickar fram mot nya modeller och pedagogiska möjligheter. Som vanligt finns det många spår att välja mellan med en bra blandning av huvudtalare, praktiska workshops, forskningsresultat och rundabordsamtal.

Bland huvudtalarna finns: Georgi Dimitrov (Head of Digital Education, European Commission), 
Ángeles Sanchez-Elvira Paniagua (UNED, Spanien), Diane Laurillard (University College London), Mark Nichols (Open Polytechnic of New Zealand), Ulf-Daniel Ehlers (Baden-Wuerttemberg Cooperative State University, Tyskland).

Information och registrering.

Här ser du en kort introduktionsfilm av Diane Laurillard, University College London, en av konferensens huvudtalare.

Nyhetsbrev om edtech i Norden

Photo by Daniel Romero on Unsplash

Om du är intresserad av den nordiska edtechmarknaden, nya verktyg och plattformar kan jag rekommendera Jonathan Viners nyhetsbrev, Nordic EdTech News. Brevet kommer varannan vecka men du kan också läsa den direkt på webbsidan. 

This newsletter has quickly established a reputation as the leading news resource for anyone working in or interested in Nordic and Baltic EdTech. It helps subscribers understand what's happening where and when, enabling you to recruit commercial partners, identify investment opportunities and track the latest innovations. Expect to read about the businesses, people, technologies and tools shaping the future of learning.

Prenumerera på nyhetsbrevet.

Skolans digitalisering - vad säger forskarna?

"Skolinspiratör" (CC BY 2.0) by Ung Företagsamhet

Skolans digitalisering var diskussionsämnet när Skolverket bjöd in 50 forskare från 17 lärosäten till ett möte nyligen. Resultaten från diskussionen har samlats i en artikel hos Skolverket, Skolverket samlar digital expertkunskap. Läraryrket har blivit mycket mer krävande och nya kompetenser behövs. Kursdesign och undervisning kräver lagarbete enligt Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet:

Man behöver samarbeta i högre grad för att få in olika sorters kompetens. Vi ser tendenser till det redan i dag, genom exempelvis trelärarsystem. I stället för ”min klass mitt ämne” bör man tänka ”vår skola våra elever”.

Ett stort ansvar ligger hos skolledningen som måste skapa tydliga strategier och incitament för lärarnas kompetensutveckling. De flesta lärarna är positiva till digitalisering men många saknar fortbildning inom området. Davoud Masoumi, Högskolan i Gävle, ser detta som avgörande:

En positiv inställning räcker inte, de behöver kunna designa, integrera och lösa problem. Vi måste satsa på fortbildning. Skolledarna är gatekeepers, det är de som bidrar till kulturen och organiserar verksamheten.

Thomas Nygren, Uppsala universitet, ser en fara att vara lite blåögda kring ny teknik och att vi ska vara försiktiga med val av nya plattformar och verktyg:

Det finns en idé om att mycket digitalt i klassrummet gör eleverna mer kompetenta. Så är det inte. Gör man för mycket går man lätt vilse, och distraktion från olika sociala medier är en verklig utmaning i klassrummet när det krävs fokus för att lära sig nya och svåra saker. Det behövs medvetna val från lärarna, med noggrann, varsam och försiktig i implementering i undervisningen.

Universell utformning av e-lärande - webbinarium

Photo by Daniel Ali on Unsplash

Hur designar vi nätbaserade kurser enligt Universal Design for Learning (UDL)? ErasmusPlus-projektet TINEL (Towards Inclusive eLearning) arrangerar ett webbinarium 2 juni, 13:00-15:30, Svensk-norsk inspirasjonswebinar om Universell utforming av eLæring (UDeL). Målgruppen är lärare och pedagogiska utvecklare i främst Sverige och Norge.

Universal Design for Learning (UDL) är ett ramverk för att en stor mångfald av studenter ska kunna engagera sig i lärandet på olika sätt, inhämta information på olika sätt och redovisa sina kunskaper på olika sätt – oavsett bakgrund, funktionsnedsättning, familje- eller arbetssituation, socio-ekonomisk situation m m. Med ett fokus på eLärande och blended learning kallar vi det UDeL, Universal Design for eLearning.

I webinariet delar lärare och pedagogiska utvecklare med sig av sina tankar och erfarenheter av att öka inkluderingen i sina kurser och att sprida kunskapen om UDL inom sina universitet. Du får också möjlighet att i förväg ta del av en video med en students erfarenheter av studier och dyslexi och under webinariet ställa frågor till studenten. 

Programmet och anmälan.

Anmäl dig senast 31 maj till hakan.eftring@certec.lth.se. Skriv «UDeL-webinarium» i ämnesraden och skriv ditt namn, lärosäte och land i mailet. Webinariet är kostnadsfritt.

Multitasking under videomöten allt vanligare

Photo by Standsome Worklifestyle on Unsplash

Vad gör du under dina videomöten? Är du med hela tiden eller svarar du på mejl, chattar, läser en artikel eller annat? En artikel i nättidningen Tech Republic, Getting distracted during video meetings? You're not alone, says Microsoft, menar att s.k. multitasking är väldigt vanligt. Artikeln beskriver resultat från en undersökning av Microsoftpersonal i USA där tendensen var att risken för multitasking ökar ju längre ett möte fortsätter. Möten med fler än 10 deltagare had en högre nivå av multitasking.

När deltagarna känner sig utanför diskussionen jobbar de med något annat och nyckeln är att skapa mer engagernade möten som kräver aktivt deltagande som gruppdiskussioner, gemensamma anteckningar osv. Fenomenet kan också förklaras av att medarbetarna känner sig stressade och försöker göra flera uppgifter samtidigt. Man kan också ifrågasätta många möten - ibland bjuder man in för många som inte berörs direkt av mötet, ibland kunde man lösa frågan via e-post eller ett forum. Behöver vi verkligen så många möten?

The challenge for employers, then, is to make video meetings more relevant and engaging. On top of avoiding holding important meetings before lunch, employers should try to cut down on the number of unnecessary meetings, make meetings shorter or, where long meetings are necessary, include breaks. Given that employees are more likely to be distracted if they don't have anything to contribute, organizers should think about ways to encourage attendees to engage with the meeting, or even help people decide whether they even need to attend.

Hybridundervisning i praktiken - en svår konst

Ett av de hetaste ämnena inom utbildning just nu är hur man bedriver hybridundervisning (med studenter både i klassrummet och på distans) på bästa sätt. En artikel i tidskriften Ingenjören, Hybridlösningar är här för att stanna, beskriver hur Mats Ericson, professor vid KTH, har skapat ett hybridklassrum inför höstterminen. Han menar att hybridundervisning är en svår utmaning eftersom man vill skapa en miljö där alla ser och hör varandra och känner sig delaktiga. För att lyckas med detta kräver en hel del teknik och planering.

För att lyckas med allt detta räcker det inte med en kamera som filmar. I den lösning som Mats Ericson själv nu testkör har han två datorer – en för att sända ut föreläsningen och en för presentationer, mentometer, ritverktyg med mera. Han har tre kameror – en riktad mot studenterna som är på plats, en som filmar och följer honom som föreläsare och en som han kan rikta in på exempelvis en whiteboard. Dessutom har han flera mikrofoner och en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

Men hybridundervsining väcker andra frågor än bara tekniska. Det finns flera juridiska frågor som anpassning till GDPR och upphovsrättsliga frågor kring inspelningar mm.

Här krävs det dialog, flexibilitet och respekt för att olika ämnen, lärare och studenter har olika behov, konstaterar Mats Ericson.

Här ser du en film av KTH där Mats Ericson visar sin hybridlösning. 

Föreläsningens framtid - webbinarium

Photo by Wilhelm Gunkel on Unsplash

Under pandemin har många lärare upptäckt begränsningar med den traditionella föreläsningsmodellen. Dagens undervisning baseras mer på kollaboration, problemlösning och diskussion. EDEN (European Distance and E-learning Network) fortsätter med sin webbinarieserie om utbildning efter pandemin med en diskussion om föreläsningens framtid, Teaching After the Storm: Reimagining the Traditional Lecture, tisdag 25 maj 17:00.

One of the biggest challenges facing educators when quickly moving to emergency remote online teaching was how to teach large classes effectively. At the beginning of the COVID crisis, many people merely replaced their traditional face-to-face lecture with a live synchronously delivered session through Zoom, Teams, Collaborate, or other online platforms. It soon became apparent that lecturing down a digital pipe to a large group of students passively watching from their screen-tops was not the most engaging form of online learning. While this approach was understandable during the height of a crisis, students’ feedback and a commitment to providing quality higher education challenge us to do better. The pandemic experience raises longer-term questions about the value of the traditional lecture method—irrespective of the delivery mode.

Talarna denna gång är: Ann Marie Farrell (Dublin City University, Irland), David Hornsby (Carleton University, Kanada), Blaženka Divjak (University of Zagreb, Kroatien) och Paul Prinsloo (University of South Africa).

Hållbar högre utbildning - webbinarieserie

Photo by Aaron Burden on Unsplash

EUA (European University Association) arrangerar tre webbinarier kring hållbarhet och miljö inom högre utbildning. Under våren har EUA genomfört en undersökning om lärosätenas hållbarhetsstrategier och inställningar till en grön utveckling. Preliminära resultat från denna undersökning kommer att presenteras under webbinarieserien.

31 maj, 14:00. Environmental sustainability and the future of mobility and internationalisation.

3 juni, 14:00. The environmental sustainability of learning and teaching.

4 juni, 14:00. University strategies and actions for environmental sustainability.

Mer information och anmälan via ovanstående länkar.

Konsten att välja bort vilseledande källor

Photo by Taras Shypka on Unsplash

I stället för att kritiskt granska en webbsida bör vi lära oss att först undersöka vad andra skriver om sajten. Det menar Sam Wineburg, professor vid Stanford University, i en artikel i tidskriften The Conversation, To navigate the dangers of the web, you need critical thinking – but also critical ignoring. 

I en värld där vilseledande och påhittade informationskällor ser allt proffsiga ut är det oerhört svårt för oss att skilja mellan äkta och falska källor. Om du börjar läsa källan är det allt för lätt att bli lurad eftersom det finns många till synes vetenskapliga referenser och språket är akademiskt. Wineburg ger ett exempel på en sajt med många vetenskapliga artiklar om klimatfrågor och som verkar förtoendegivande och saklig. Men om man granskar andra källors information om sajten upptäcker man att sajten finansieras av ett stort oljebolag för att avfärda kritik mot oljeindustrin.

Wineburg menar att vi behöver utveckla ytterligare en kompetens inom källkritik - vad man ska bara ignorera.

Learning to resist the lure of dubious information demands more than a new strategy in students’ digital tool box. It requires the humility that comes from facing one’s vulnerability: that despite formidable intellectual powers and critical thinking skills, no one is immune to the slippery ruses plied by today’s digital rogues.
By dwelling on an unfamiliar site, imagining ourselves smart enough to outsmart it, we squander attention and cede control to the site’s designers.
Spending a few moments vetting the site by drawing on the awesome powers of the open web, we regain control and with it our most precious resource: Our attention.

Distansundervisning via radio nödvändig för elever utan internetaccess - UNICEF-satsning i Kenya

Radio har fortfarande en mycket viktig roll inom utbildning, inte minst i länder där tillgång till internet och elektricitet fortfarande är utom räckhåll för många. UNICEF har satsat på att dela ut soldrivna radioapparat till över 10 000 barn i Kenya så att de kan fortsätta sina skolstudier under pandemin. En artikel från UNICEF, Mr Golden Sun: solar-powered radios support remote learning, beskriver satsningen och hur skollektioner via radio hjälper eleverna när skolorna har stängts på grund av pandemin.

Satsningen har fokuserat på elever i områden med bra radiotäckning men utan internet. Även kursböcker har distribuerats för att komplettera radiosändningar. Här ser du en film om satsningen.

Kollaborativa anteckningar i stället för inspelning

Photo by JESHOOTS.COM on Unsplash

Många lektioner spelas in idag för att studenterna får titta på dem igen senare eller för studenter som inte kunde komma till lektionen. Men en artikel av Nikole D. Patson, Ohio State University, Collaborative Note-taking as an Alternative to Recording Online Sessions, ifrågasätter värdet av inspelningar. Hon menar att inspelningar kan hämma diskussionen eftersom många studenter inte vill riskera säga något dumt i en inspelning. 

Hon har provat i stället att be studenterna, oftast i par, att skriva gemensamma anteckningar som delas med hela klassen efteråt. Ett par studenter får ansvaret för anteckningarna men alla kan vara delaktiga i redigeringsprocessen efter lektionen. Resultatet är att ingen saknar inspelningarna men studenternas färdigheter i anteckning och sammanfattning höjs ordentligt. Dessutom ser läraren tydligt om studenterna har förstått de viktigaste slutsatserna i lektionen.

In addition to providing a written record of the class session, collaborative note-taking better supports my goal of creating a learning community. Collaborative note-taking signals that students should take an active role in their peers’ successes as well as their own. Additionally, because I monitor the document during class, collaborative note-taking provides me with a mechanism for checking in on students’ understanding, something that I’ve found challenging in the online-learning environment. Finally, collaborative note-taking better supports my goal of creating an inclusive learning environment. Adopting this practice requires that I spend more time talking about note-taking strategies than I typically do. This supports students who come in with less developed note-taking skills than other students.

Guide om att söka, skapa och använda öppna lärresurser

CC BY-SA Some rights reserved by Wikimedia Deutschland e.V. on Wikimedia Commons

Skotska Edinburgh University satsar stort på öppna lärresurser, öppen utbildning och MOOCs och har en omfattande samling resurser under namnet Open.ed. Bland annat har de skapat en guide med tips och länkar om hur du hittar, använder, skapar och delar öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER).

I guiden hittar du följande:

• Vad är öppna lärresurser (OER)?
• Vad ska du tänka på när du skapar en öppen lärresurs?
• Hur väljer jag rätt Creative Commons licens för mitt verk?
• Var kan jag dela min resurs?
• Hur jag kan använda andras resurser?
• Hur hittar jag öppna lärresurser?
• Söktjänster för öppna lärresurser

Gå till guiden.

Digital reflektionsbok för medarbetare på distans

Photo by Trent Erwin on Unsplash

Ett ledarskapsproblem när alla arbetar hemifrån är att veta hur medarbetarna mår och kunna hålla en bra dialog med var och en på ett bra sätt. En artikel i Lärarförbundets nättidningen Läraren, Distans som gav reflektion, beskriver en intressant metod som har använts av Maria Sergi, rektor i Ale kommun. Hon har infört en reflektionsbok (en sorts blogg) på nätet där alla medarbetare regelbundet får skriva reflektioner kring sitt arbete och svara på specifika frågor från chefen. Det skapar en löpande dialog mellan chef och medarbetare. Maria ser flera fördelar med dessa digitala dagböcker:

Det här blev mitt sätt att se och bekräfta mina 30 medarbetare. Var och en har en egen reflektionsbok och i den har vi en unik dialog. Ibland kommer styrda frågor från mig, men ofta skriver vi om dilemman och utmaningar i vardagen. Vi skriver regelbundet i den och medarbetarens behov styr mestadels frekvensen.

Flera medarbetare som oftast var tysta i de fysiska mötena skriver nu detaljerade reflektioner och många kreativa idéer. Genom reklektionsböckerna har Maria haft djupare och mer regelbundna kontakter med sina medarbetare än tidigare. 

Distansundervisning inom KomVux under pandemin - ny rapport

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Nu kommer Skolinspektionen med en rapport om hur den digitala omställningen har gått inom den kommunala vuxenutbildningen, Fjärr-och distansundervisning vid kommunal vuxenutbildning. Precis som har rapporterats inom andra utbildningssektorer har skolorna lyckats bra överlag att ställa om till distansundervisning men samtidigt finns det brister och det är oftast de svagaste eleverna som drabbas mest. Många känner sig isolerade och saknar sociala kontakter och möjligheter att diskutera fritt med kollegor och lärarna.

En sammanfattning av resultaten:

• Mindre möjlighet till närundervisning innebär ett stort avbräck för flexibiliteten i utbildningen.
• Möjlighet till lärarstöd finns men eleverna upplever att de lär sig mer vid närundervisning.
• Moment genomförs men eleverna får för lite/önskar mer mängdträning och övar hellre i autentiska situationer.
• Många elever upplever att det är svårare att visa sina kunskaper på distans.
• Elevernas mående har påverkats av situationen, i vissa fall mycket negativt.

Rapporten avslutas med rekommendationer för bland annat flera möjligheter för praktiska moment, mer språktråning i SFI, bättre tillgång till yrkes- och studiehandledning och bättre möjligheter för social interaktion.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Artiklar med klart och tydligt språkbruk citeras mest - ny forskning

Photo by Christin Hume on Unsplash

Vetenskapliga artiklar som är svårlästa på grund av krånglig meningsuppbyggnad och användning av väldigt formella och ålderdomliga uttryck och terminologi får betydligt färre citeringar än artiklar som använder klarspråk. En ny amerikansk studie bekräftar detta och lyfter fram vikten av att skriva tydligt och tillgängligt, enligt en artikel i nättidningen Inside Higher ed, The Case for Writing Plainly.

Forskare från University of Arizona har studerat hur forskare och studenter uppfattar olika typer artiklar och kopplingen mellan skrivstil och intryck på läsaren. Artiklar i klarspråk uppfattades som mer trovärdiga än artiklar med ett utpräglat formellt och akademisk betoning med mängder av fackuttryck. 

Ultimately, participants who read clearly written pieces had more positive impressions of both the articles and their authors than did the professors who read less clear, jargony articles. Participants understood 82 percent of the high-clarity articles, for instance, compared to 69 percent of the low-clarity texts. Participants’ ratings of author competence did not depend on whether the article was in the participant’s immediate research area, meaning clarity transcended subfields, as did lack of clarity.

Även om man ofta skriver artiklar för en väldigt smal målgrupp av andra akademiker vill de flesta ändå nå ut till en större publik, enligt studien. De föreslår bland annat kompetensutveckling för doktorander i konsten att skriva på ett mer tillgängligt och tydligt sätt.

Warren said Ph.D. students should explicitly be taught how to write clearly, as they’re going to “become teachers of those undergrads and M.B.A.s who are going to become practitioners, and they’re going to become the academics who are going to write.”

Farmer also said that graduate programs are best positioned to “break this chain” of murky prose by teaching students, perhaps in a mandatory seminar, how to identify and minimize abstract, technical and passive writing.

Referens
Warren, N. L., Farmer, M., Gu, T., & Warren, C. (2021). Marketing Ideas: How to Write Research Articles that Readers Understand and Cite. Journal of Marketing. https://doi.org/10.1177/00222429211003560

Öppen publicering och lägre kostnader - ny utredning

Photo by Vincent Eisfeld on Unsplash

Även om många vetenskapliga artiklar är fritt tillgängliga genom principen open access finns det fortfarande stora kostnader för lärosäten och ett kompicerat regelverk mellan dem och förlagen. SUHF (Sveriges universitets- & högskoleförbund) startar nu en utredning för att ta fram förslag till ett nytt avtal med förlagen som ska gäller från 2024 och som ska garantera open access, lägre kostnader och en transpaent prismodel, enligt en artikel i tidskriften Curie, ”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”.

Idag ligger lärosätenas årliga kostnader för vetenskaplig publicering kring 500 miljoner kronor och summan ökar varje år. Utredningen ska bland annat undersöka alternativa icke-kommersiella publiceringskanaler.

Enligt Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i utredningsgruppen:

Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras.

Utredningen ska mynna ut i en strategi 2023 som sedan ska tillämpas i förhandlingarna med förlagen 2024.

Webbinarium om öppna lärresursers framtida roll

EDEN (European Distance and E-learning Network) fortsätter med sin webbinarieserie om utbildning i pandemins spår med en session, måndag 10 maj 17:00, om hur öppna lärresurser kommer att utvecklas framöver, Sharing and collaborating our way out of the storm.

In this webinar, we will identify whether OERs were a solution or being used in the last year in education; and how OERs may be used in the future. In our quest for shaping the future of higher education, do we consider open education a solution and OERs and practices as part of the education ecosystem? What problems might OERs help educators resolve and how we can harness the value of OERs for higher education? Can we consider the future of education is open and, if yes, what strategies can we use to make this happen?

De tre inbjudna talarna är Melissa Highton (Teaching and Web Services and Assistant Principal Online Learning at University of Edinburgh, Skottland), Stephen Downes (Digital Technologies Research Centre at the National Research Council of Canada) och jag.

Årets Horizonrapport ute

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Educause

Varje år publicerar Educause en omvärldsbevakning kring användningen av IKT inom undervisning och lärande, Educause Horizon Report. Teaching and learning edition. Rapporten samlar bidrag från forskare och experter från hela världen och ses som en bra utgångspunkt för planering och strategiarbete. Fokuset ligger på vilka digitala trender och tekniker som kommer att påverka högre utbildning på både kort- och långsikt. 

This report profiles key trends and emerging technologies and practices shaping the future of teaching and learning and envisions a number of scenarios and implications for that future. It is based on the perspectives and expertise of a global panel of leaders from across the higher education landscape.

Årets rapport präglas så klart av pandemin och den digitala omställningen. Den inleder med en övergripande omvärldsbevakning med sociala, tekniska, ekonomiska, miljömässiga och politiska trender som påverkar högre utbildning idag. Sedan beskrivs flera strategiska områden inom utbildning som kommer att utvecklas starkt under de kommande åren: artificiell intelligens, blended och hybridundervisning, learning analytics, microcredentialling (nya meriteringsformer), öppna lärresurser och kvalitet i nätbaserad utbildning. Till slut beskrivs fyra tänkbara händelseförlopp inom den närmaste framtiden: utveckling, inskränkning, kollaps, omvandling.

Ladda ner rapporten som pdf-fil 

Ett år med distansarbete - erfarenheter och tankar kring omställningen

Många av oss har jobbat för det mesta på distans i över ett år nu men vad har vi lärt oss och hur påverkas vi av distansarbetet. Medarbetare på det nationella kompetenscentrumet för livslångt lärande, Encell, ställde tre frågor i sociala medier om detta och har nu inventerat alla svar (t o m från mig). Frågorna var:

• Nämn en sak som du har lärt dig av att jobba hemifrån i ett år.
• Vad har varit svårast?
• När allt återgår till det normala, hur skulle du vilja lägga upp din arbetstid då?

Några resultat redovisas i en nyhet från Encell, ”Lång process att kunna acceptera att min värld har krympt”. De flesta är överens om att distansarbetet har många fördelar med möjligheter att ta promenader, slippa resor och att man kan göra mer än man anar med hjälp av digitala medier. Å andra sidan saknar man de vardagliga sociala kontakterna med kollegor och studenter. Flera kan tänka sig en blandning av campus och distans framöver.

Nedan ser du en intressant diskussion om frågorna med Cecilia Bjursell, professor i pedagogik, Ingela Bergmo Prvulovic, lektor i pedagogik, och Sara Bref, webbredaktör och kommunikatör, alla vid Högskolan i Jönköping.