Webbinariebingo

"Bingo cards" (CC BY-ND 2.0) by sarae

Ett webbinarium ska helst vara en mötesplats där deltagarna får möjligheter att diskutera med experter och kollegor. Men alldeles för ofta blir det envägskommunikation med tekniska brister hos arrangörerna. Bryan Alexander har skrivit en kort bloggpost, med glimten i ögat, om vanliga problem med webbinarier i form av ett bingospel, Have you played Webinar Bingo?

Bland annat nämns problem med att visa bildspel, dåligt eller bristande ljud hos presentatören, störande bakgrundsljud, osynliga presentatörer och brist på agenda. Till listan kan jag lägga till bristande planering, övertro på trådlösa uppkopplingar och misslyckad placering av webbkamera (t ex underifrån). Vi har alla råkat ut för dessa men det är bra att få sådana påminnelser då och då. För varje punkt på bibgospelet kan vi hitta lösningar som höjer webbinariets kvalitet!

Behov av nationell samverkan för pedagogiskt utvecklingsarbete i högskolan

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har redovisat sitt regeringsuppdrag om att följa upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid landets universitet och högskolor (läs rapporten). Myndigheten vill med sina förslag och bedömningar skapa förutsättningar för en varaktig högskolepedagogisk utveckling på nationell nivå.

I uppdraget ingick att ge en översiktlig nationell bild och bidra med kunskap om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling. UKÄ har i en enkätstudie kartlagt det arbete med pedagogisk utveckling som pågår på universiteten och högskolorna. Genom kartläggningen och en mängd fördjupande samtal har en nationell bild utkristalliserats.

UKÄ bedömer att det behövs en samordnande organisation på nationell nivå för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Därför föreslår myndigheten att Universitets- och högskolerådet (UHR) får ett utökat uppdrag som även omfattar främjande av den högskolepedagogiska utvecklingen.

– Det pågår en hel del spännande och innovativt arbete kring pedagogisk utveckling på de enskilda lärosätena. Däremot saknas det en samordning på nationell nivå som kan planera, samordna och systematisera ett kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte för att få ut maximal effekt av det lokala utvecklingsarbetet, säger Andrea Amft, utredare vid UKÄ:s analysavdelning och projektledare för regeringsuppdraget.

Sektorns gemensamma utvecklingsarbete kunde bli ännu mer effektivt om det dessutom fanns en nationell strategi för det pedagogiska utvecklingsarbetet att vila mot, menar UKÄ som dessutom föreslår en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning samt att Vetenskapsrådet får en stärkt roll för kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden på området. UKÄ ser också att man på den egna myndigheten kan fördjupa sina granskningar och analyser med koppling till det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet.

Den 6 mars bjuder UKÄ in till en återkopplingskonferens kring regeringsuppdraget. På konferensen berättar UKÄ mer om resultaten från regeringsuppdraget men lämnar också över stafettpinnen till lärosätena och övriga aktörer inom högskolesektorn.

Källa: Pressmeddelande från UKÄ.

Fjärr- och distansundervisning i skolan - praktiska exempel

Bild: Korrespondensgymnasiet

I skolans värld skiljer man mellan distansundervisning, där undervisningen sker både synkront och asynkront, och fjärrundervisning som sker i realtid med videomöten mellan eleverna och läraren. Distansundervisning är som regel bara tillåtet i undantagsfall medan fjärrundervisning tillåts inom moderna språk och modersmålsundervisning, när det inte finns en behörig lärare på plats. En artikel i Skolvärlden, Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter, ger exempel på bägge former med intervjuer med lärare.

Fjärrundervisningen representeras av Lapplands gymnasium och språklärare Eva Öhlund Westerberg. Hon har elever på fyra orter: Jokkmokk, Pajala, Gällivare och Kiruna. Det finns inte underlag för lärare i moderna språk på alla orter så fjärrundervisning har blivit en smart och flexibel lösning. Genom videomöten och kollaborativa dokument kan alla synas och höras och det finns möjligheter till grupparbete och enskilda uppgifter. Det finns även tid för mer informella kontakter eftersom hon loggar in några minuter före lektionstiden för att kunna småprata med eleverna. Fjärrundervisning är en viktig komplement till vanlig undervisning och har flera fördelar.

- Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket.

Distansundervisning representeras av Korrespondensgymnasiet i Torsås, söder om Kalmar. De har elever som inte passar in i den vanliga skolan av olika anledningar och där all undervisning sker på distans med både synkrona och asynkrona aktiviteter. De har exakt samma krav som andra gymnasieskolor men eleverna kan bo var som helst, även i utlandet, och har en större flexibilitet i sina studier. Enligt rektorn Pernilla Gustavsson:

- Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr.

I artikeln intervjuas lärare Agneta Berntsson. Hon tycker att hon har minst lika bra kontakt med sina elever än i en vanlig klass:

- Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum ... På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata.

Läs mer om fjärrundervisning (Skolverket)

Studio UKÄ - intervju med mig

Jag blev nyligen intervjuad av Andrea Amft från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) som en del av en ny satsning på inspelade intervjuer genom en YouTube-kanal, Studio UKÄ. Jag svarar på frågor om digitalisering inom högre utbildning, använding av digitala verktyg i klassrummet och omvärldsutveckling.

I kanalen just nu hittar du också intervjuer med UKÄs generaldirektör Anders Söderholm, Max Scheja, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet och Emma Wikberg, lärare och pedagogisk ambassadör vid Stockholms universitet. Flera intervuder följer.

Norsk satsning på digital kompetens inom arbetslivet

Photo by LinkedIn Sales Navigator from Pexels

Tio norska lärosäten får dela på 20 miljoner kronor för att utveckla flexibla nätbaserade utbildningar för att höja den digitala kompetensen hos flera ledande norska företag, enligt ett pressmeddelande från norska Kunnskapsdepartementet, Tolv prosjekter får 20 millioner til utvikling av videreutdanning i digital kompetanse. Norska arbetsgivare har ett stort behov av kompetensutveckling inom digital kompetens för att utrusta sina medarbetare för framtidens krav. I denna satsning ingår utbildningar om bland annat artificiell intelligens, innovationskultur och hållbar utveckling.

Kunnskaps- og integreringsminister, Jan Tore Sanner, ser ett växande behov inom arbetslivet:

- Den teknologiske utviklingen innebærer nye oppgaver som krever annen type kompetanse. Eksempelvis har et prosjekt fått støtte til å gi kompetanse innen bruk av digitale løsninger i bygg- og anleggsnæringen, et annet har fått støtte til å lære hvordan flere kan utvikle og publisere digitale utmarkskart. Det er stadig færre jobber som krever liten eller ingen formell kompetanse, også høyt utdannede opplever endringer som over tid krever faglig påfyll.

Förra året tilldelades 35 miljoner kroner inom samma område. Enligt digitaliseringsminister Nikolai Astrup:

- Digitalisering og ny teknologi er helt avgjørende for at vi skal kunne skape nye jobber i privat sektor, og utvikle bedre og mer effektive tjenester i offentlig sektor. Men da trenger vi digital kompetanse. Derfor er jeg veldig glad for at flere får mulighet til å øke den digitale kompetansen i løpet av arbeidslivet. Det vil komme hele samfunnet til gode.

Digitala verktyg inom specialpedagogik - effektiva om de används på rätt sätt

"IMG_6172" (CC BY-NC-SA 2.0) by david-gilmour

Elever med särskilda behov får bra hjälp av en mängd digitala verktyg (text-till-tal, rättstavningsprogram, pekplattor mm.) men nyckeln är alltid en genomtänkt strategi och pedagogiskt syfte hos läraren. En artikel på Specialpedagogik, Digitalisering som verktyg, diskuterar hur digitalisering kan bidra till mer jämlika förutsättningar för alla elever och vikten av särskild kompetensutveckling hos lärarna för att kunna hantera digitaliseringens utmaningar.

En del studier visar att införandet av digitala verkty och plattformar utan pedagogisk förankring och på ett genomtänkt sätt kan få negativa konsekvenser, i synnerhet för elever med särskilda behov.. Enligt Annika Agélii Genlott som har varit ledare för den nationella handlingsplanen för digitaliseringen av skolväsendet:

- Digital teknik kan vara jättebra, om den används på ett genomtänkt och pedagogiskt riktigt sätt. Särskilt hjälpta av den kan elever med olika typer av särskilda behov vara. Men den bör inte användas bara för att. Det måste finnas en tanke om varför och hur, precis som med all annan undervisning.

Helena Hemmingsson, professor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet menar att det finns gott om kunskap och erfarenheter inom området men att lärarna behöver tid för att ta till sig det och reflektera:

- Det finns mycket samlad kunskap att få, bland annat via Specialpedagogiska ­skolmyndigheten, Skolverket och fria resurser på internet. Men specialpedagoger och special­lärare måste få tid i sina tjänster för att ­kunna hålla sig uppdaterade. Tekniken och programmen utvecklas hela tiden och det krävs en annan kritisk granskning än vid val av ­läroböcker.

Acquainted - enkel app för frågor och svar

Photo by Adrianna Calvo from Pexels

Acquainted är ett enkelt verktyg för att skapa automatiska chattsessioner med frågor och svar som du kan bädda in på en webbsida eller använda via mobilen. Du skriver in frågor och ange tänkbara svar, även på felaktiga svar. Du kan skapa en serie frågor med olika svar så att det känns som en chattsession. Du får sedan statistik och diagram som visar vilka svar deltagarna valde. Enklast att besöka sajten och prova själv.

Nätsäkerhet för akademiker

Photo by Pixabay from Pexels

Vi läser nästan varje vecka om allvarliga säkerhetsläckor på nätet men trots det är vi ganska bekväma när det gäller användning av epost och sociala medier. En artikel av Abigail McAlpine, University of Huddersfield i England, på JISC, Staying secure on social media: a quick guide for academics, ger goda råd om nätsäkerhet för akademiker (och förstås alla icke-akademiker!).

Några tips från artikeln:

• Försök att skilja mellan privata och profesionella konton både för e-post och sociala medier. Använd inte samma e-post kontaktadress för sociala medier som för banktjänster.
• Var försiktig med öppna publika trådlösa nätverk (wifi), i synnerhet när du utför banktjänster och betalningar. Det är nästan alltid säkrare att använda mobilnätet (3G eller 4G).
  Treat public wifi with caution. Public networks are easy to hack – or for a hacker simply to join and survey who else is using it – and so you become more vulnerable when you’re posting messages that expose what public wifi network you’re using.
• Undvik att checka in på ställen du besöker, speciellt på publika nätverk. Positioneringstjänster är ju väldigt användbara men sådan information kan vara intressant för hackers. Skriv var du har varit men inte när du är just på plats.
• Många populära plattformar har hackats under åren och många epostadresser har läckt ut. Vill du veta om information om dina epost adresser har blivit stulna kan du använda tjänsten haveibeenpwned.com. Det viktigaste i sådana fall är att du byter till ett säkrare lösenord och inte använder samma lösenord för många konton.

NU2020 - konferens om hållbart lärande

Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning NU2020, äger rum 7-9 oktober 2020 vid Campus Flemingsberg i Stockholm. NU-konferensen äger rum vartannat år och denna är den sjunde i ordning.

Temat för konferensen 2020 är Hållbart lärande, med särskilt fokus på kritiskt tänkande, socialt ansvarstagande och breddat deltagande. Med temat sätter vi fokus på målsättningen god utbildning för alla och riktar strålkastarna mot undervisning och lärandemiljöer som är utformade med målet att bidra till ett socialt hållbart samhälle, ett jämställt och jämlikt deltagande i undervisning samt former som uppmuntrar studenter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

Konferensen har tre huvudtalare: Maureen Linker, Professor of Philosophy (University of Michigan-Dearborn, USA), Arjen Wals, Professor of Transformative Learning for Socio-Ecological Sustainability (Wageningen University, Nederländerna) samt Patricia Staaf, föreståndare för Akademiskt lärarskap vid Malmö universitet.

Call for papers är redan ute och bidragen ska skickas in senast 1 mars.

Konferensen arrangeras av följande lärosåten i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF): Karolinska Institutet, Röda Korsets Högskola, Stockholms musikpedagogiska institut, Södertörns högskola och KTH Kungliga Tekniska Högskolan.

Poddagogen - ny podcast om utbildningsvetenskaplig forskning

Photo by Kaboompics .com from Pexels

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området. Programledare är Janne Kontio och Sofia Lundmark som båda är disputerade pedagogikforskare. Poddagogen finansieras med anslag från Riksbankens Jubileumsfond.

-Vi på Skolporten är fantastiskt glada över att kunna sprida ny forskning om skolan och förskolan genom det här roliga podd-samarbetet med Janne Kontio och Sofia Lundmark, säger Moa Duvarci Engman, redaktör på Skolporten.

Källa: Pressmeddelande från Skolporten.

Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet - konferens i maj

Gränsö slott (foto: Johnny Franzén)

Den andra nationella konferensen om nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet, Nya Vägarkonferensen, äger rum på Gränsö Slott utanför Västervik den 13-14 maj (med välkomstkväll den 12 maj). Konferensens syfte är att diskutera och ta höjd för mer samverkan och strukturerade nationella satsningar på högre utbildning för hela landet (se inbjudan).

Konferensen blir en plats där internationella, nationella, regionala och lokala perspektiv kan mötas. Programmet rymmer frågor som goda samverkansmodeller, effekter av tillgång till högre utbildning, det politiska läget och kvalitetsutmaningarna. Anmälan öppnar i januari 2020. 

Konferensen vänder sig till dig med intresse för ökad tillgång till högre utbildning i hela landet - för kompetensförsörjning och livslångt lärande – men också för en god och demokratisk samhällsutveckling.
Bland talarna finns Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, Stuart Gibb, Vice-Principal, University of the Highlands and Islands, Skottland och Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Konferensens moderator är Johan Wester.

Läs mer om konferensprogrammet.

Konferensen arrangeras av Vinnovaprojektet Nya Vägar, Campus Västervik och Högskolan Väst i samarbete med Linnéuniversitetet och Vinnova.

EDEN-konferens 2020

EDEN (European Distance and E-learning Network) håller sin årliga konferens, EDEN 2020, vid Politehnica University of Timisoara, Rumänien, 21-24 juni. Konferensen är en av de ledande i Europa för alla som arbetar med e-lärande, distansutbildning och IKT-pedagogik. Temat för konferensen handlar om hur artficiell intelligens (AI) kommer att påverka framtidens utbildning: Human and artificial intelligence for the society of the future. Inspiring digital education for the next STE(A)M student generation.

Vill du skicka in ett bidrag till konferensen ska det skickas in senast 10 februari. Huvudtemat delas upp i flera konferensspår. Läs mer i Call for contributions.

En särskild dag, 21 juni, ägnas åt doktorander och forskare inom e-lärande och distansutbildning, PhD Symposium. Sista datum för att lämna in ett bidrag till detta är 30 mars.

Mer information och anmälan finns på konferensens hemsida. Jag återkommer senare med information om konferensens programme när det fastställs.

Här får du se en kort film om konferensstaden, Timisoara.

Actionbound - skattjakter och quizzar i mobilen

Actionbound är en app där du eller dina studenter kan skapa positionsbaserade skattjakter eller quizzar. Du skapar ett spel där deltagarna måste checka in på flera platser (rum, byggnader, monument, sevärdigheter osv) och svara på en fråga, se en film eller hämta information för att kunna gå vidare till nästa delmål.

Du skapar spelet via datorn men spelar med en mobil eller platta. Appen kan användas för att väcka nyfikenhet kring platser i omgivningen som till exempel för att hjälpa nya studenter att bekanta sig med campusområdet eller för en spelifierad stadsvandring för gäster. Du kan skapa både enkla korta spel som uppvärmningsaktivitet eller väldigt kompexa problemlösningsaktiviteter.

Digitala plattformar förändrar klassrummet

"Turun normaalikoulu - Turku University T..." (CC BY-SA 2.0) by jarsjo

På vilket sätt påverkar användningen av digitala lärplattformar undervisningen i klassrummen på gymnasiet? Vad händer med samspel och lärande när varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum? Det är några av de frågor forskare från Karlstads universitet ska söka svaren på i det nya projektet Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet.

Olika typer av lärplattformar används alltmer i skolan. De kan vara digitala verktyg för att till exempel samla administration av skolfrånvaro, bedömningar och kommunikation med hemmet, men används också allt mer som ett pedagogiskt stöd för planering och organisering av undervisning.

I projektet Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet kommer forskarna att ha fokus på de lärplattformar som används för undervisning och som bygger på att varje elev har sin egen dator eller surfplatta. Undervisning via lärplattformar innebär att elever och lärare kan kommunicera och arbeta tillsammans på nya sätt, såväl under lektionstid som utanför klassrummets väggar. Förutom att arbetet förflyttas från klassrummet till de nya rummen på skärmen, sker en förflyttning från kollektiva arbetsformer till en ökad grad av individualisering.

- Vi vill undersöka hur arbetet i lärplattformar påverkar elevers och lärares deltagande i undervisnings- och lärandeförlopp, och vad det betyder för det ämnesinnehåll som formas. Skolans digitalisering och den ökande utbredningen av plattformarna har inneburit nya villkor för aktiviteterna i klassrummen, både begränsningar och nya möjligheter, men vi saknar idag kunskap om konsekvenserna, säger Marie Tanner, projektledare och docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Källa: Pressmeddelande, Karlstads universitet.

Vanligaste störningskällor på jobbet

CC BY-ND Some rights reserved by Statista charts

Vad stör dig mest på jobbet? Bilden visar resultat på en amerikansk undersökning som sammanfattas i en artikel på World Economic Forum, This is what people find distracting at work. Pratglada kollegor och störande bakgrundsljud stör mest. Studien, Workplace distraction report 2018, visar att öppna kontorslandskap har bidragit starkt till en ökning i störningsmoment.

The report found that reducing workplace distractions increased workers productivity, motivation, confidence, and overall happiness. As open office plans have come into vogue in the modern workplace, new studies have brought into question how effective they are at fostering a collaborative environment as many complain of their distractions and misuse.

Stämmer detta för dig?

Nytt openaccess-avtal med Elsevier

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Svenska lärosäten får igen tillgång till alla tidskrifter hos förlaget Elsevier efter flera månaders avbrott. Detta är resultatet av förhandlingar mellan förlaget och Bibsam Consortium enligt ett pressmeddelande från Kungliga Biblioteket, New transformative agreement with Elsevier enables unlimited open access to Swedish research. Problemet har varit principen open access och att svensk forskning ska vara tillgänglig för hela landet. Nu ska de flesta artiklar från svenska lärosäten i Elseviers tidskrifter vara öppna för alla i Sverige. Enligt Astrid Söderbergh Widding (Stockholms universitet och ordförande i Bibsams styrgrupp)

- The negotiations have resulted in a large proportion of Swedish research becoming open access, and, simultaneously, we will gain control over the rising expenses. This is an important step in the transition to open science. I am also pleased with the support and understanding we received from the research community, while they did not have access to the latest research articles from Elsevier.

Barnen och internet 2019

"student_ipad_school - 233" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Internetstiftelsens årliga rapport, Barnen och internet 2019 har publicerats med statistik och analys av barnens internetanvändning. Enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Långt ifrån alla föräldrar väl insatta i barnens digitala liv – här är rapporten Barnen och internet 2019 saknar många föräldrar kunskaper om sina barns internetvanor.

Rapporten Barnen och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen, handlar om barns och ungas användning av internet - från förskoleåldern hela vägen till gymnasiet. Årets rapport visar att det finns stora skillnader i hur insatta föräldrar är i sina barns digitala liv. Cirka hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet uppger att de är väl insatta i barnens digitala liv. Men när det gäller föräldrar till barn på högstadiet är det bara knappt var tredje som känner sig väl insatt.

Rapporten berätter bland annat följande:

• 77 procent av förskolebarnen är internetanvändare och nästan hälften använder nätet dagligen.
• Surfplattan är fortfarande mest populär bland de yngsta, men mobilen är hack i häl. Hälften av barnen får egen mobil redan på lågstadiet.
• Den vanligaste aktiviteten på internet för förskolebarnen är att titta på tv och video.
• I åldrarna 11–19 används både mobil, surfplatta och dator för mediekonsumtion, spel och sociala medier. Nu bygger de sin digitala identitet, och kommunicerar på bild- och videoorienterade tjänster som Instagram, Snapchat och Tiktok.
• Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier.
• Spelandet blir mer och mer som en sport. Bland pojkar i åldrarna 11–19 år tittar 85 procent när andra spelar spel på internet, till exempel på Twitch, Youtube eller andra e-sportplattformar.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen kan värdera om information på nätet är sann eller falsk. För samtliga barn 11–19 år är den siffran 60 procent.
• 34 procent av gymnasiebarnen har upplevt näthat. Det är den åldersgrupp av samtliga – inklusive vuxna – som utsätts för näthat i störst utsträckning.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen vet hur man kan skydda sig mot kränkningar på nätet.
• Fler än hälften av familjer med mellan- och högstadiebarn har regler för barnens internetanvändning.
• 29 procent av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn använder inga av de tjänster som deras barn använder.

Barnen och internet 2019.

Nordic Edtech awards 2019

Nordic Edtech awards delas ut varje år till de bästa utbildningsappar och verktyg från de nordiska länderna. Årets prisutdelning ägde rum i Helsingfors och årets vinnare blev en innovativ musikapp för barn av isländska Mussila, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Icelandic Mussila winner of Nordic Edtech Awards 2019.

Appen Mussila hjälper barn att förstå grunderna i musiktoeri och ger dem möjlighet att experimentera med noter och olika instrument..

Mussila Music School is a music learning app for kids. It teaches kids music through gamified and joyful exercises and classical music courses that keep kids motivated to learn more. At the end of each session, the student will be able to play a song from a great classical piece and know the theory basics behind it.

De andra finalisterna var:

• Danmark – PeaQs by Artventure. Verktyg för utbildning i ekonomi med fokus på innovation och entreprenörskap.
• Finland – Elias Robot. Språkutbildning via samtal med robotar.
• Norge - MagiMake by Ludenso. 3D-modeller och AR.
• Sverige - Humly (Studentvikarie Sverige AB). En digitala marknadsplats där skolor och utbildare hittar varandra utifrån skolans behov och utbildarens kompetens och intressen.

Här ser du en kort introduktion till appen Mussila.

2020 European Learning & Teaching Forum

Photo by Product School on Unsplash

EUA (European Universities Association) arrangerar konferensen 2020 European Learning & Teaching Forum, 13-14 februari vid Utrecht University, Nederländerna. Konferensen bygger till stor del på arbetet i ett antal tematiska arbetsgrupper under det senaste året. Flera parallella sessioner ger deltagarna möjligheten att diskutera gruppernas arbete.

Through a mix of plenary and parallel sessions, the Forum provides a platform for discussion on how universities enhance learning and teaching, while also presenting the work of the 2019 EUA Learning & Teaching Thematic Peer Groups. The Forum is an ideal event for vice-rectors for academic affairs, deans, and management involved in learning and teaching. It also welcomes students, policy-makers and other stakeholders in higher education.

Tre centrala områden kommer att lyftas fram av huvudtalarna:

• At a crossroads or business as usual?
• Mastering transformative strategies, yielding success
• Reforms through the learner’s lens

Mer information och anmälan.

Nationellt testbädd för utbildningsteknologi

"student_ipad_school - 143" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Vinnova beviljar finansiering av Sveriges första nationella testbädd för utbildningsteknologi, edtech. Testbädden skall utveckla skolors förmåga att välja och värdera digitala lärresurser för ökad effekt i undervisningen och vässa utvecklingen av nya digitala tjänster för lärande. Kostnader för projektet omfattar 14 miljoner, varav Vinnova finansierar 6,9 miljoner där återstående finansieras av tio huvudmän och branschen.

En central del i testbädden är en strukturerad metod som skall tas fram för att testa och utvärdera digitala verktyg för lärande. Målet i det tvååriga projektet är att tio huvudmän, två regionala hubbar, edtechbolag och forskare skall genomföra 150 tester i lärmiljöer i förskolor, grundskolor, gymnasier, vuxenutbildning, kvalificerad yrkeshögskola och högskolor. Testbädden vänder sig till huvudmän som vill öka sin digitala kompetens, beställarkompetens och erbjuda utveckling för lärare och studenter och till företag som har nya edtech produkter och lösningar som de vill testa och utveckla.
Metod av forskare och profession skall ge en “verktygslåda” för utveckling

Hanna Elving leder den nationella testbädden för edtech i Nacka kommun, som är projektägare. Hon beskriver att den strukturerade metoden kommer att göra testerna jämförbara och skalbara, något som kommer att skapa nytta för många fler än de som initialt är involverade i projektet. - Våra resultat kommer för det första skapa direkt nytta för lärare och elever men också att kunna spridas och användas av fler, något vi vet att det finns ett stort behov av hos lärare och huvudmän..

- Vi vill att metoden ska skapa trygghet inför, under och efter ett test samt ger tillförlitliga data för utveckling, något Hanna hoppas kan leda till följeforskning. Metodutvecklingen leds av forskaren Anna Åkerfeldt, som forskar inom lärande och införande och användningen av teknologier inom utbildning. Hon ansvarade även för forskarperspektivet i Swedish Edtech Industrys projekt “Att välja och värdera lärresurser”, där en bredd av aktörer medverkade. Det underlaget skall nu vidareutvecklas.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry: Storsatsning på nationell testbädd för edtech.

UHR finansierar 11 distansutbildningsprojekt

Fem lärosäten och fem yrkeshögskolor får finansiering från Universitets- och högskolerådet (UHR) för att utveckla distansutbildningen. Totalt fördelas nästan tio miljoner kronor till elva projekt. Intresset var högt och UHR fick in 77 ansökningar totalt. 

Syftet är dels att locka fler studenter från landsbygden till studier i såväl högskolan som i yrkeshögskolan, dels att höja kvaliteten och öka genomströmningen i de distansutbildningar som anordnas.

Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR:

- Det är glädjande att intresset för att söka har varit så stort. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare. Mindre kommuner behöver också få bättre tillgång till utbildning för att kunna säkra sin kompetensförsörjning och då är studier på distans ett bra komplement.

Följande organisationer fick projektmedel: Folkuniversitetet Uppsala, Högskolan i Gävle, Karlstads universitet, Lernia Piteå, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Skövde yrkeshögskola, Tekniska Högskolan Jönköping (YH), Umeå universitet (två projekt) samt Yrkesakademin.

Webbinarium om tillgänglighet - räcker det med automatisk transkribering?

Studenter med nedsatt hörsel behöver program som omvandlar tal till text i inspelade föreläsningar eller podcasts. Men räcker det med dessa hjälpmedel och vad är det som fattas?

Dessa frågor diskuteras i ett webbinarium som arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network), Are Automatic Transcriptions Good Enough for Accessibility?, onsdag 27 november, 15:30-16:30. Huvudtalaren är Tharindu Liyanagunawardena, University College of Estate Management (London), och hennes artikel om ämnet fick utmärkelsen Best Research Paper vid konferensen EDEN 2019 tidigare i år.

Tillsammans med Wendy Chowne, London Institute of Banking & Finance, kommer hon att diskutera följande frågor:

• How effective are current ATS (automatic transcription software) providers?
• Could transcripts have other benefits for students?
• Are we considering ‘accessibility’ broadly enough?

Liyanagunawardena, Tharindu. (2019). Automatic Transcription Software: Good Enough for Accessibility? A Case Study from Built Environment Education. 

Lärande i upplösningstid - ny rapport

"Disruption" (CC BY-NC-ND 2.0) by kroo2u

Vilka utmaningar finns inom högre utbildning i en mycket föränderlig värld fylld med paradigmskiften och hot? Dessa beskrivs i en rapport av den kanadeniska organisationen Contact North, Preparing for a different future - learning in an age of disruption. Idag ser vi stora demografiska förändringar i världen, klimatkrisen och dess konsekvenser, nya drivkrafter i den globala ekonomin, nya affärsmodeller och en växande klyfta mellan rika och fattiga.

A number of change forces are reshaping communities, organizations, work and identity. These global forces require educational organizations to rethink their purpose, ways of working and their collaborations to better serve the needs of society. They are leading to new kinds of educational organizations, new forms of learning and new kinds of credentials as well as a relentless focus on skills development.

Inom högre utbildning ser vi nya möjligheter med stora satsningar på nätbaserade utbildningar, internationella mega-universitet, ökande privatisering och specialisering bland lärosäten, nya certifieringsformer och större integrering mellan utbildning och arbetsplatserfarenhet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Ny forskarskola med fokus på lärarutbildning och digitalisering

"Tallinn Digital Summit. Introduction for" (CC BY 2.0) by EU2017EE

Nio svenska lärosäten har tilldelats 40 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att utveckla en ny forskarskola för att stärka lärares förmåga att digitalisera undervisningen, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst. Den nya forskarskolan UPGRADE- Lärarutbildning och skolans digitalisering, blir en fortsättning på den befintliga forskarskolan GRADE och en förstärkning av forskningen kring digitalisering i skolan som många inom högskolans forskningsmiljö LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, arbetar med redan.

- Inom den befintliga forskarskolan GRADE bedrivs spännande forskning och mycket uppskattade forskarutbildningskurser har utvecklats inom skolans digitalisering. UPGRADE ger oss möjlighet att fortsätta arbetet med digitalisering inom lärarutbildning och skolväsendet i stort, säger Lars Svensson, professor i informatik med inriktning mot AIL och representant för Högskolan Väst i GRADE.

Forskaskolan heter UPGRADE och är ett nationellt samarbete mellan Högskolan i Gävle, KTH, Göteborgs Universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Linneuniversitetet, Mittuniversitetet samt Umeå Universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.

Amazon skapar ny tjänst för lärresurser

Amazon lanserar en ny tjänst, Amazon Ignite, där lärare kan publicera och sälja sina lektioner och andra lärresurser, enligt en artikel på nättidningen Digital Education, Educators Will Soon Be Able to Sell Their Materials on Amazon. Du kan få handla kursmaterial precis som du handlar böcker, elektronik eller strumpor, med recensioner och rekommendationer och läraren får 70% av försäljningspriset.  Tjänsten riktas bara till skollärare i USA just nu men man kan undra om konceptet sprider sig över Atlanten inom kort. En liknande tjänst, Teachers pay teachers, har funnits i flera år nu.

Men bör vi inte dela med oss och hjälpa varandra genom öppna lärresurser i stället?

Webbinarium - Digitala kompetenser och innovation inom högskolepedagogisk utveckling

"Tagung ”Lernen mit digitalen Medien”" (CC BY-NC-SA 2.0) by davidroethler

Hur kan vi synliggöra och belöna lärarnas tillämpning av digitala medier och verktyg i sin undervisning som en integrerad del av lärosätets pedagogiska utveckling? Det är temat på ett webbinarium, Promoting digital skills and innovation in higher education professional development, som arrangeras 4 december 15:00-16:00 i samarbete mellan ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) och Vinnovaprojektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Talarna är Keith Smyth, professor i pedagogik, och Alex Walker, pedagogisk utvecklare, från skotska University of the Highlands and Islands (UHI) som berättar om hur de arbetar med pedagogisk meritering och hur användning av digitala medier genomsyrar hela lärosätet.

In this webinar you will learn about UHI’s unique model for higher education, their professional recognition scheme for educational practice, and how through this scheme and other interventions they support teachers’ use of digital technology. This will then lead into an opportunity for you to discuss in small groups how these ideas could be implemented where you are. 

Frågor som kommer att tas upp:

• Hur kan vi stödja och utveckla lärarnas tillämpning av IKT i sin undervisning?
• Hur kan vi belöna pedagogisk skicklighet och främja innovativ pedagogik?
• Hur kan vi bäst använda digitala metoder, plattformar och verktyg för att öka lärarnas engagemang i högskolepedagogik utveckling?

Mer information och anmälan.

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University

Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

5 klassiska misstag vid webbmöten

"EOS_8327" (CC BY-NC-SA 2.0) by Fondazione Giannino Bassetti

Vill du verkligen misslyckas med ett webbmöte finns det en del allt för vanliga strategier. Dessa beskrivs i en kort men träffande post av Judy Rees, How Many of These Mistakes Do You Make in Your Online Meetings? Med glimten i ögat ger hon följande råd:

1. Samla de flesta i ett fysiskt rum och bjuda in andra via telefonkonferens eller audiolänk. De som ringer in blir bara flugor på väggen och har svårt att komma till tals. Oftast glöms de bort totalt.
2. Att inte använda video bäddar för problem. Då tappar man ögonkontakt och kroppsspråk. Du ser inte om deltagarna är intresserade, uttråkade eller till och med inte på plats.
3. Regelbundna möten utan syfte eller utan konkret dagordning.
4. Vet alla varför de har blivit kallade till mötet och hur de ska bidra? 
5. Dålig ljudkvalitet. De som deltar från flygplatser, tåg eller ett kafe kan förstöra ett möte med bakgrundsljud. Dålig bandbredd i trådlösa uppkopplingar bidrar också till sämre ljudkvalitet. Använd mute-knappen!

Det finns ju många andra faktorer som kan förstöra ett möte ... 

ePosters - interaktiva konferensposters

Posters är ett vanligt sätt att kommunicera projektresultat vid större konferenser men ger inga möjligheter till diskussion om du inte tar kontakt via e-post efteråt. Flera konferenser använder ePosters för att skapa mer interaktivitet och möjlighet att bädda in film eller ljud i presentationen. En sådan lösning heter Learning Toolbox ePosters. Här kan författarna skapa en multimediepresentation med text, film, länkar och diskussionskanal som kan nås via valfri enhet. Konferensen sätter upp kortfattade posters med en QR-kod och webblänk där deltagarna får tillgång till hela ePoster. Man kan även använda denna lösning i digitala konferenser eller som kursuppgift.

Här kommer en kort informationsfilm från en konferens som använde ePosters.

Framtidens kompetensbehov - stora utmaningar för svensk högre utbildning

"Samverkan mellan apotek och sjukvård" (CC BY 2.0) by Apotek Hjartat

En stor del av de offentligt anställda går i pension under de kommande åren och det leder till akuta rekryteringsproblem. En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har kartlagt kompetensbehoven inom 15 bristyrken inom den offentliga sektorn och ser en stor utmaning för landets högskolor och universitet. För att möta framtidens kompetensbehov måste lärosäten mångafördubbla antalet nya studenter på program inom främst vård och skola. Enligt ett pressmeddelande från UKÄ 

Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till de 15 bristyrkena inom offentlig sektor för att kunna möta behoven fram till 2035. Detta betyder en ökning i antalet nybörjare med drygt 9 000 studenter per år under perioden 2023-2035. Detta nybörjarbehov motsvarar 62 procent av alla som slutförde gymnasieskolan med grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier våren 2018.

Rapporten visar att kompetensbristen inte kan lösas endast med nyexaminerade studenter men att aktörer inom den offentliga sektorn måste kompetensutveckla sin personal och rekrytera utifrån.

För verksamheterna i offentlig sektor är den största utmaningen att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. UKÄ bedömer att verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Framtidens behov av högskoleutbildade.

Hur blir man en IKT-pedagog? Och sedan då?

Photo by Christina Morillo from Pexels

Vilka karriärvägar finns för IKT-pedagoger? En ny bloggpost av Karoline Nanfeldt på brittiska Association for learning technology (ALT),  “What makes a Learning Technologist?” – Part 2 of 4: Career paths, försöker svara på frågan genom att fråga många brittiska IKT-pedagoger. Väldigt få har blivit IKT-pedagog genom en särskild utbildning. De allra flesta har varit lärare som blev intresserade av teknikens möjligheter och till slut började de ägna all sin tid åt support till andra lärare. De kommar från alla ämnesområden men vanligaste bakgrund har varit språk eller datateknik.

Ett problem är att det saknas tydliga karriärvägar för IKT-pedagoger och risken är att de fastnar i rollen utan chans för vidare utveckling. I Storbritannien finns det möjlighet till diplomering genom Certified Membership of the Association of Learning Technologists (CMALT) samt flera certifikat med olika inriktningar. En ny profession håller på att ta form men processen tar tid.

Closing thought: It never ceases to amaze me how people get into learning technology, and how the diversity of their backgrounds benefits the the wider community. I hope the thoughts around progression will spark some interesting discussions. Do you feel like there is a progression as a Learning Technologist? Are there any CPD opportunities or qualifications that you would recommend to others?

Hur ser situationen i Sverige ut? 

Del 1 av denna serie handlade om titelfloran inom området IKT-pedagogi: “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles.

.

Ny bok utvärderar digitaliseringen i skolan och levererar fem konkreta tips

"Skype in the Classroom" (CC BY-NC 2.0) by mrmayo

Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. I 14 kapitel vill redaktörer och författare lyfta debatten från att handla om de digitala plattformarna som ett separat verktyg till deras plats i hela skolsystemet och undervisningens vardag.

Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare:

1. Förstå lärarens vardag och hur digital teknik passar in
   Införandet av ny teknik tar tid och kräver planering, diskussion och support till lärarna.
2. Digital teknik kan underlätta nya lärandeaktiviteter
   Digitala verktyg kan öppna upp för helt nya lärandeprocesser och nya möjligheter till kollaboration.
3. Verktyg som inte är tänkta för undervisning kan skapa nya möjligheter för lärandet
   Ibland kan spel bidra till lärande på oväntade sätt.
4. Ta hänsyn till värderingar
   Vad ligger bakom ett visst verktyg eller plattform, t.ex. reklam, användarvillkor, företagets syfte mm.
5. Vi behöver bättre utvärderingar
   Vad ger verktyget för effekt? Hur används det? Hur bidrar det till elevernas inlärning?

Källa: Pressmeddelande från Stockholms universitet.

Öppna kursböcker - ny brittisk rapport

CC BY Some rights reserved by OERHub

Det finns ett växande intresse för öppna kursböcker bland både lärare och studenter. Det handlar om kursböcker som skrivs av lärare, finns tillgängligt på nätet och kan laddas ner utan kostnad eller köpas i pappersversion till ett lågt pris. Redan nu finns det många öppna kursböcker i plattformar som OpenStax eller University of British Colombias OpenEd.

En ny brittisk rapport, The UK Open Textbook Report 2019, beskriver ett projekt som undersökte inställningar till öppna kursböcker, spred kunskap om möjligheterna och tog fram rekommendationer för den framtida utvecklingen. Det fanns ett fåtal initiativ men ett växande intresse bland lärarna. Öppna kursböcker kan uppdateras direkt av författarna, är gratis för studenterna och möjliggör framtagning av bra kurslitteratur inom smala ämnen. Rapporten rekommenderar flera nationella projekt för att sprida kunskap och utveckla modeller.

Något för Sverige kanske?

Referens
Pitt, R., Farrow, R., Jordan, K., de los Arcos, B., Weller, M., Kernohan, D., & Rolfe, V. (2019). The UK Open Textbook Report 2019. Open Education Research Hub. The Open University (UK). Available from http://oerhub.net/ reports and http://ukopentextbooks.org.

Universitetets roll i samhället - EUA-konferens 2020 i Gdansk

"IMG_1055" (CC BY-NC-ND 2.0) by Quiet-Tiger

Hur mäter vi högre utbildningens bidrag till samhällsutveckling? Hur kommunicerar vi detta och hur kan vi bidra till att lösa framtidens stora utmaningar? Dessa frågor kommer att diskuteras vid EUAs (European Universities Association) 2020 EUA Annual Conference vid Gdańsk University of Technology i Polen, 16-17 april 2020. Årets tema är Universities building a better Europe och så här beskriver EUA konferensens syfte:

Universities play a crucial role in creating knowledge and fostering democratic and sustainable societies. Their impact on wellbeing and the development of a thriving, competitive Europe stems from educating future leaders, professionals, researchers and citizens. It equally comes from curiosity-driven research aimed at identifying and meeting the broad challenges we all face and outreach to local and global industry and governments to foster much-needed innovation. Yet demonstrating and communicating universities’ impact at the societal level is a challenge in itself. Universities need strong leadership, a focused strategic approach, as well as coordinated efforts across Europe and beyond. The 2020 EUA Annual Conference will provide a platform to explore how universities are making a difference, how their impact can be maximised and how to give visibility to their key role in addressing broad challenges.

Se programmet (pdf-fil)
Mer information och anmälan.

Utbildning möter arbetsliv - FuNKon2019

"View from Barbrokollen, Kongsberg" (CC BY 2.0) by petachow

Den norska riksorganisationen FuN (Fleksibel utdanning Norge) arrangerar konferensen FuNKon2019 20-21 november i Kongsberg i Norge. Årets konferens fokuserar på arbetsrelaterad utbildning och samverkan mellan högskolor, utbildningsanordnare och näringslivet.

Livslang læring og arbeidslivsrelevant utdanning krever fleksible løsninger og innovativ bruk av teknologi. Våre medlemmer – nettskolene – har lang erfaring med dette og vil på årets konferanse møte arbeidsgivere som nettopp etterspør de fleksible tilbudene. På FunKon19 blir det inspirerende foredragsholdere, konkrete caser som viser hvordan arbeidsgivere og utdanningstilbydere samarbeider om de beste løsningene, diskusjoner og erfaringsutveksling – alt sammen i løpet av to intensive dager på Kongsberg.

Se programmet.

Mer information och anmälan.

Brister i digital undervisning i matematik och teknik i skolan - ny granskning

"photo" (CC BY-NC 2.0) by wlibrary

Användning av digitala plattformar och verktyg i matematik- och teknikundervisning på högstadienivå lever inte upp till läroplanens kriterier. Det menar Skolinspektionen i en ny granskning av 27 skolor med elever i årskurs 7-9, Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9.

Skolinspektionen har granskat om digitala verktyg används som ett medel för lärandet genom att vara ändamålsenliga utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Vidare har vi belyst om användningen utgår från elevernas behov. Granskningen har även tittat på i vilken utsträckning digitala verktyg används i undervisningen i matematik och teknik, där digitala verktyg enligt kursplanen ska ingå. Om och hur rektor och huvudmannen leder och skapar förutsättningar för lärare och skolor att utveckla elevernas lärande och digitala kompetens har också varit en frågeställning.

Rapporten visar att 22 av 27 skolor inte utnyttjar digitala resurser på bästa sätt. I en artikel i nättidningen Lärarnas Tidning, Skolinspektionen: Lärare brister i digital undervisning, menar Ylva Gunnars, utredare på Skolinspektionen, att en del av problemet bottnar i en brist på kompetensutveckling och IKT-pedagogiskt stöd till lärarna:

- De saknar kunskaper om vilka verktyg som finns och hur de fungerar. Dessutom finns det en del teknikproblem, verktyg som inte fungerar, eller program som man inte kan använda. Tekniskt stöd får de ofta, om till exempel datorn går sönder eller det är inloggningsproblem. Men just när det gäller hur man ska använda verktygen i ämnet, så saknar många stöd.

Skolor som har lyckats har en övergripande strategi, en engagerad skolledning och ett delat ansvar för processen där lärarna arbetar i lag.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Läranderesurser - skriva, filma, presentera

Jag har tidigare skrivit om olika inspirationsfilmer om IKT-pedagogik av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Nu har hon samlat filmerna samt andra lärresurser under rubriken Läranderesurser under följande rubriker:

• Jobba smart i Word
  Automatisk innehållsförteckning, sidnummer på rätt ställe, försättsblad och andra trick.
• Poster i A3-storlek
  Du kan använda PowerPoint för att göra layout för en mindre poster.
• Spela in din presentation
  Gör en muntlig redovisning online genom att spela in dig själv i PowerPoint.
• Att filma
  Enkla råd för dig som ska filma en fältstudie, VFU-uppgift eller en berättelse.
• Variera din presentation
  Känner du dig lite trött när du får i uppgift att göra en muntlig presentation?

Bakom varje rubrik finns det många korta instruktionsfilmer smat texter och bilder som inspirerar. Här till exempel ser du en film om presentationsverktyget Sway från samlingen Variera din presentation.

Student generated content - webbinarium

För ett par veckor sedan skrev jag om begreppet Student generated content, kursmaterial som skapas av studenter (Se När studenter blir lärare). Tisdag 29 oktober (14:00-15:00) arrangerar Högskolan i Gävle ett webbinarium om hur du som lärare kan arbeta med konceptet, med Satish Patel, Umeå universitet, som guide. Han kommer att diskutera frågor som:

• Hur reagerar studenter när du får skapa eget kursmaterial?
• Hur blir man en bra facilitator?
• Hur bedömer man sådana aktiviteter?

- In most undergraduate programs, the default role of students in the learning process is that of content consumer where they are exposed to material produced by others (tutors, professional developers and publishers). Students are then expected to demonstrate that they have gained understanding of the content in some way: oftentimes a single memory based exam. Student generated content (SGC) promotes a digital learning environment where students are prosumers (Sener 2007); that is, both content producers and consumers, co-creating, collaborating and sharing their work with other students. Meanwhile, the tutor takes on the role of facilitator encouraging students to search for a deeper understanding of the subject matter via discussion & analysis in seminars.

Mer information och anmälan (senast 28 oktober)

Malmö universitet tar bort aktivitetsbaserade kontor

"Malmö University, Niagara" (CC BY-SA 2.0) by Maria Eklind

Malmö universitet har övergett försöket med aktivitetsbaserade kontor i sitt banbrytande hus Niagara, enligt en artikel i nättidningen Ingenjören, Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor. Huset, som byggdes 2015, har en spännande form och skulle bli ett skyltfönster för nya flexibla arbetsmiljöer både för personal och studenter. Personalen fick inga egna arbetsplatser men arbetade i s.k. aktivitetsbaserade kontor med flexibel möblering och plats för spontana möten. Miljön skulle stimulera kollaboration och kreativitet men resultatet blev det motsatta.

När Niagara som stod klart hösten 2015 visade sig lokalerna fungera dåligt. Många lärare och forskare löste situationen med att jobba så mycket som möjligt hemifrån. Utanför de trånga kontorsytorna fanns stora men omöblerade ytor för studenterna. I brist på sittplatser gick studenterna därför till andra universitetslokaler för grupparbeten och plugg.

Nu byggs huset om för 20 miljoner kronor till en mer traditionell arbetsmiljö. Det finns inte utrymme för egna kontor men delade kontor ska byggas samt plats för möten och samvaro. Ombyggnaden, som kallas för Omtag Niagara, har planerats i samarbete med personalen och studenterna. Även studenternas miljö byggs om. 

Skapa animerade filmer med Plotagon

Plotagon är ett animeringsverktyg som hjälper dig skapa 3D animerade filmer med många tänkbara tillämpningar inom utbildning. Du kan skapa oändligt många olika figurer och sätta in dem i realistiska miljöer med hjälp av färdiga mallar. Dessutom kan du låta dem tala med hjälp av röstsimulering eller kan du spelar in din egen röst. Introduktionsfilmen nedan ger en bra översikt på möjligheterna.

Plotagon kan provas gratis i början men sedan får du betala per månad. Det finns ett rabatterat pris för alla som jobbar inom utbildning.

Tipsa gärna om bra verktyg och projekt!

Photo by AbsolutVision on Unsplash

På denna blogg skriver jag om nya intressanta verktyg, projekt och forskning men jag tar gärna emot tips! Har du ett verktyg eller plattform som fungerar bra i din undervisning eller känner till ett intressant nytt projekt så kan du skriva om det som kommentar eller ta kontakt med mig via Twitter (@alacre). Det ska helst vara något som jag inte har skrivit om här på Flexspan, passar de allra flesta datorer, plattor och mobiler och ska vara gratis eller till ett rimligt pris för en lärare.

Vi hörs!

European Distance Learning Week 2019

För fjärde året i rad arrangeras European Distance Learning Week, 11-15 november, i samarbete mellan EDEN (European Distance and E-learning Network), USDLA (United States Distance Learning Association) och ODLAA (Open and Distance Learning Association of Australia). Under veckan finns det webbinarier med internationella experter och forskare om olika perspektiv på distansutbildning, från frågor om kvalitet och bedömning till framtida visioner och artificiell intelligens. Alla webbinarier är öppna för alla och avgiftsfria men anmälan krävs. De europeiska sessionerna som arrangeras av EDEN (mer information och anmälan) är som följande:

• Måndag, 11 november, 11:00
  Why is digital learning relevant for curriculum transformation in Higher Education?
• Måndag, 11 november, 15:00
  Distance Education: Challenges on the European and the Global Level.
• Tisdag, 12 november, 18:00
  What might the future hold for distance education universities?
• Onsdag, 13 november, 13:00
  Future perspective in open routes: the quality and assessment dimension.
• Torsdag, 14 november, 17:00
  Artificial intelligence in higher education.
• Fredag, 15 november, 13:00
  The journey to social justice and openness in online and distance learning.

De amerikanska webbinarierna ser du hos USDLA, National Distance Learning Week 2019.