Distansstudenter väljer oftast lokala lärosäten

  by  -Snugg-  on Flickr

Enligt en amerikansk undersökning (Staying the course - Online learning in the US 2008) tenderar de flesta distansstudenter att söka utbildningar från lärosäten i den egna regionen. Det står också i en kort artikel, Going local when choosing a college. Trots att de får välja mellan hundratals olika lärosäten väljer så många som 85% av alla distansstudenter att läsa på lärosäten inom 80 km avstånd från hemmet. Det låter väldigt lokalt även med svenska mått mätt men hur är situationen här i Sverige? Finns det siffror kring distansstudenters val av lärosäte i relation till hemorten?

Bättre alumnikontakter via sociala medier

Svenska universitet satsar alltmer på att utveckla kontakter med sina alumni för att kunna använda dem som till exempel mentorer och kontaktpersoner för befintliga studenter. Amerikanska universitet har sedan länge satsat hårt på just alumnirelationer och enligt en artikel i Mashable, Ten Ways Universities are Engaging Alumni using Social Media, använder de sociala medier för att erbjuda intressanta tjänster. Sociala nätverk som Facebook och LinkedIn kan användas för att förmedla jobbmöjligheter, skapa nätverk, lägga ut egna bilder eller filmer och se vilka alumni som bor i din stad.

En intressant trend att anteckna från artikeln. Universiteten inser att egna skyddade sociala nätverk inte lockar målgruppen och använda allt oftare de nätverk som används mest (Facebook och LinkedIn). Viktigt att möta alumni där de är.

Creative Commons i skolan

Följande bildspel har gjorts av gymnasielärare och flitig utbildningsbloggare Kristina Alexanderson och det visar på ett roligt och enkelt sätt det viktigaste man borde veta om upphovsrätt och Creative Commons. Bildspelet riktas förstås mot skolelever men kan även vara nyttig information för studenter i alla åldrar.

Creative Commons i skolan

View more presentations from Kristina Alexanderson.

TEDxÖresund föreläsningar ute

TED har blivit ett välkänt varumärke för bra korta föreläsningar på nätet. En nordisk variant, TEDxÖresund ägde rum i Malmö för ett par veckor sedan och alla inspelade presentationer finns nu på webbplatsen. TEDx konferenser organiseras inte av den officiella TED-gruppen men följer samma format och krav och får använda varumärket TED (se en längre förklaring bakom TED och TEDx).

Bland talarna finns flera som berör nätbaserad utbildning som Mattias Klang (Will copyright be saved?) och Elza Dunkels (Internet safety for children) som visas här:



Se alla talare vid TEDxÖresund.

Konferenser som engagerar

  by  CeBIT Australia on Flickr

De flesta akademiska konferenser följer ungefär samma mönster och, trots alla försök, hinner man sällan diskutera frågorna på riktigt bortsett från under pauserna. En artikel i den amerikanska tidskriften Chronicle of Higher Education, The 'Unconference' - Technology Loosens Up the Academic Meeting, skriver om fenomenet "unconference" där konferensdeltagarna samlas för intensiv diskussion utan keynotes eller andra talare. Ett bra exempel är en amerikansk konferens The Humanities and Technology Camp (THATCamp) som pågår just nu.

Deltagarna skriver i förväg om sina intressen och konferensen består av flera parallella diskussionsgrupper där deltagarna diskuterar det de brinner för. THATCamp har använt denna modell i 3 år nu och intresset växer år för år. Ingen menar att modellen ska ersätta den traditionella modellen men det finns definitivt utrymme för flera alternativa former med deltagande och nätverksskapande i fokus.

Enligt Amanda French, samordnare vid THATCamp:
"It's a stronger degree of intellectual engagement than you get at a traditional academic conference," she says. "It means a greater emphasis on discussion, a greater emphasis on production—people actually hack things together or begin to write things. And it means a greater emphasis on play."

Vi behöver en utbildningsrevolution

Sir Ken Robinson gav ett inspirerande tal om behovet av radikala förändringar inom utbildning vid en TED-konferens i februari i år. Han menar att vi ska inte tro att vi kan åstadkomma något bara genom att förändra det befintliga systemet, vi behöver däremot en revolution. Vi har svårt att tänka nytt eftersom vi ser det traditionella systemet som självklart. Vi ser på utbildning som en linjär process för att det har alltid varit så. Vi är besatta med idén att så många som möjligt borde delta i högre utbildning men är det verkligen så lämpligt? Vi måste gå från en industriell, linjär modell baserad på standardisering och strömlinjeformning till en organisk modell sm ger varje individ de bästa förutsättningar att lyckas med det de är bra på.

Second Life växer i det tysta

by  Gary Hayes on Flickr

Virtuella världar som Second Life får sällan stora rubriker idag men det betyder inte att tekniken är på väg bort. Enligt en ny artikel i TechNews World, Where have all the avatars gone? finns det många företag och universitet som nu använder SL i sin verksamhet, men ofta i privata områden där bara anställda får tillträde. På grund av detta är det svårt att få information om all aktivitet som pågår eftersom det sker bakom stängda dörrar. Det är dock intressant att se att framför allt företag föredrar att undvika det öppna publika SL och i stället skapar sina egna avgränsade delar där de kan arbete i fred. Enligt artikeln finns idag 600 universitet, 2000 internationella företag och 35 länders regeringar som använder SL för intern kommunikation, utbildning och samarbete. Rykten om SL:s död är tydligen kraftigt överdrivna.

Konferens om podcasting inom högre utbildning

  by  howangcturtle 

Hundratals universitet idag lägger ut sina föreläsningar gratis på nätet som podcasts. Podcast innebär att du kan lätt ladda ner föreläsningen till en mobil eller iPod och se eller höra den hur ofta du vill. Du kan även prenumerera på en podcast och då får du varje ny föreläsning i serien automatiskt.

På grund av det växande intresse för detta i Norden ordnas det en konferens i Oslo, Læring rett i lomma,  29-30 september. Norgesuniversitetet står bakom arrangemanget tillsammans med UniNett och 3 norska lärosäten som redan är aktiva inom podcasting (Universitetet i Oslo, Høgskolen i Lillehammer och Universitetet i Stavanger). Flera internationella talare är med, bland andra Gilly Salmon (University of Leicester) och Marianne Talbot (University of Oxford).

Se programmet
Till anmälan

Ny rapport om framtidens utbildning

Futurelab är en brittisk organisation som skapar diskussion och aktiviteter kring hur vi ska anpassa utbildning för att bli mer relevant för 2000-talets studenter och framtidens arbetsmarknad. Nyligen samlade de en stor grupp lärare och experter inom lärarutbildning och IT-pedagogik för att diskutera framtidens lärande och diskussionsdokumentet Education futures, teachers and technology togs fram. Diskussionen var en del av projektet Beyond Current Horizons som undersöker olika framtida visioner för utbildning.

Samhället förändras i en allt högre takt och utbildning måste anpassas för att ge studenterna de färdigheter och kompetenser som kommer att behövas i ett globalt nätverkssamhälle. Den traditionella skolan byggdes för ett industrisamhälle men arbetslivet idag kräver kreativitet, entreprenörskap och ett kollaborativt arbetssätt. Skolans och lärarens roller kommer därför att genomgå stora förändringar:

- Whilst the teacher will remain a focal point in the whole process of teaching and learning, a big change ... will be away from the teacher as dispenser of knowledge.... children will come to class more information rich; informal learning will become more important, and more pervasive; there will be a change to the relationship between learners and teachers. ‘Teacher’ itself could become a problematic word, as it covers many roles such as facilitator, enabler, or coach. These developments suggest a rise in the number of roles needed to support learners and a change to the definition of what it means to be ‘a teacher’. Not taking this on board would mean a risk of teaching and schooling being seen as irrelevant. The implication is a big cultural shift in learner-teacher relations, especially from the existing teacher role in secondary schools.

Rapporten ser hur informellt lärande ökar och det är viktigt att skolan också erkänner och anammar studenternas egna lärmiljöer. Lärarna behöver utveckla sina egna personliga lärmiljöer och nätverka med kollegor utanför skolans väggar.

- Many leading teachers already have extended ‘Personal Learning Networks’ which utilise both digital and non-digital networks to create connections with peers, experts, tools and resources from across the globe to support their own professional development.

Läs rapporten Education futures, teachers and technology.

Mobilen i skolan - ja tack!

Det rapporteras ofta om förbud mot mobiler i klassrummet men flera börjar använda mobiler i undervisning och ser dessutom positiva effekter. På Smedingeskolan i Kungsbacka används mobiler i framför allt i matematik och engelska och detta TV4 reportage visar hur.
Läs mer i artikeln Mobiltelefoner hyllas i undervisningen i GP.

KTH fokuserar på pedagogisk utveckling

Enligt KTHs personaltidning Campi kan KTH få ett nytt pedagogiskt lärcentrum som en följd av en utvärdering av dagens pedagogiska verksamhet (se artikeln Pedagogiskt centrum kan bildas på KTH). Anledningen är att de vill  ha bättre samordning och ytterligare betona vikten av pedagogiken i undervisningen. Lärare som vidareutbildar sig kan komma att märka det i plånboken.

I dag har KTH Learning Lab det centrala uppdraget att bidra till lärarnas pedagogiska utveckling, både den personliga och att bistå vid utvecklingen av nya utbildningsprogram och kurser. Kurser i högskolepedagogik erbjuds till samtliga nyanställda lärare och andra lärare som vill utbilda sig pedagogiskt. Men verksamheten bygger på en efterfrågestyrd modell, vilket ifrågasätts i utvärderingen.

Utvärderingen visar att den efterfrågestyrda modellen inte främjar den strategiska betydelsen av pedagogisk utveckling. En annan finansieringsmodell med basfinansiering kan därför vara aktuell.

En nyinrättad arbetsgrupp ska se över hur man bäst når målen med utvecklingsplanen, men inte bara den högskolepedagogiska grund- och fortbildningen utan också studenternas behov av stöd i skriftlig och muntlig kommunikation, nätbaserat lärande och andra aspekter som bidrar till högre kvalitet i utbildningen.

En ny samordningsfunktion kan komma att sättas i drift från årsskiftet.

(text av Lasse Bourelius, BTH och LearningNet)

Text 2.0

Hur förändras vårt sätt att läsa när vi läser alltmer på skärm och mindre på papper? En ny våg av väldigt bärbara läsplattor är på väg in (inspirerade av Apples iPad) och med dem kommer helt nya sätt att underlätta läsprocessen.

Denna film visar vilka möjligheter som ligger bakom begreppet Text 2.0 där datorn följer dina ögon när du läser på skärmen och kan ge dig texthjälp precis när du behöver det. Bakom begreppet Text 2.0 ligger forskare vid German Research Center for Artificial Intelligence (DFKI) GmbH i Kaiserslautern, Tyskland. Möjligheter för alla med lässvårigheter är uppenbara.

Ny nättidning om flexibelt lärande inom folkbildning

Folkbildningsrådet startar nu en nättidning om flexibla lärande, re:flex,.som bevakar det som händer i folkbildningen inom nätpedagogik och kring flexibelt lärande samt omvärldsbevakning. Du hittar också digitala studiematerial och verktygslåda. Bakom nättidningen re:flex står Folkbildningsrådets satsning på kompetensutveckling för att stimulera flexibelt lärande. Satsningen görs inom ramen för Folkbildningsnätet.

Läs mer
Redaktionen för re:flex har även en läsvärd blogg med flera nyheter och tips.
LearningNet har ett längre inlägg om re:flex.

Jeff Jarvis föreläser om föreläsning

Jeff Jarvis gjorde ett provokativt och tankeväckande inlägg vid konferensen TEDxNYED i New York för några veckor sedan. Han menar att läraren inte ska ägna tid åt föreläsningar som redan finns på nätet och i stället rikta in sig på diskussion och fördjupning med studenterna. Han ifrågasätter högskolans traditionella roll som kunskapsförmedlare och valideringsinstans och ser fram emot en framtid där studenten tar med sig en portfölj med exempel på kreativt arbete i stället för endast betyg.

- Rather than showing our diplomas, shouldn’t we show our portfolios of work as a far better expression of our thinking and capability? The school becomes not a factory but an incubator.

Titta på filmen och kommentera gärna.

Simulerade lektioner och mobilt lärande vid Malmö Högskola

Malmö Högskola satsar på simuleringar och mobila lösningar inom lärarutbildning. De ingår i projektet Matematik för den digitala generationen, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse där Lärarutbildningen i Malmö, tillsammans med fem andra lärarutbildningar och två företag, också fått 2, 2 miljoner kronor av KK-stiftelsen till projektet spel och simulering. 

Lärarstudenter ska få spela in sina egna lektioner och sedan kunna förbättra dem genom att jämföra med erfarna lärares framföranden. Dessutom utvecklas det flera användningsområden för mobiler som verktyg i klassrummet och flera spel inom matematikundervisning utvecklas.


Läs mer i artikeln Simulerade lektioner ger professionella lärare.