iPad i stället för papper

Nya studenter vid Stanford University School of Medicine kommer att få nya iPads vid terminsstart i stället för kurskompendier och annat tryckt material (se artikeln i SF Gate, New Stanford medical students to receive iPads). Universitetet har räknat ut att kostnaderna för dessa iPads är bara lite mer än de hade lagt ut på tryckning och kopiering av det gamla kursmaterialet som nu finns endast på nätet.

Enligt Dr Charles Prober vid universitetet:

- I think the iPad will also be useful for these future doctors to explain to patients what medical conditions or surgeries look like, They can pull out the iPad in the exam room and enhance their explanations with diagrams or pictures. And they'll always be able to have their medical school notes with them, even after they graduate. It's impossible to do that with a textbook. 

  by  3Gstore.de

Behöver vi kursböcker?

  by  djfoobarmatt 

Många börjar ifrågasätta den traditionella kursboken som utgångspunkt för undervisning. En artikel i eCampus News (Are textbooks a scam? Students think so) skriver om en ny amerikansk undersökning som visar att studenter är väldigt missnöjda med dyr och ofta onödig kurslitteratur. Det finns en stor marknad för att hyra, låna eller kopiera kurslitteratur och marknaden för e-böcker och öppna lärresurser börjar lyfta.

En bloggpost av Shelly Blake-Plock på Edutopia, Increase student engagement by getting rid of textbooks, berättar om hur han uppmuntrar sina studenter att hitta kunskap direkt från pålitliga källor i stället för att gå genom textbokens filter. Textböcker gör jobbet enklare för läraren genom att strukturera och sortera men författaren menar att klassen kan strukturera och sortera själva med lärarens hjälp och det leder till bättre och mer inspirerande inlärning.

- Convenience is not a form of effective pedagogy. My students learn better when they take the active role in finding and choosing texts, asking their own questions, and creating their own projects.

Det virtuella tangentbordet

Många av oss har fortfarande inte lärt oss hur man skriver särskilt snabbt på tangentbordet. På mobilen kan det gå ännu långsammare att skriva textmeddelanden. Nu finns det ett verktyg som heter Swype som beyder att man använder en penna eller fingret och genom att bara rita en linje som berör de rätta tangenterna så vet programmet vad du vill skriva. Man behöver inte ens rita särskilt noggrant för att programmet ska förstå vad du menar. Se denna film för en demonstration.

Öppen kurs i personliga lärmiljöer

Mycket diskussion pågår om personliga lärmilöjer som nyckel till framtidens utbildning. Vi lär oss genom att skapa ett nätverk av kontakter inom vårt ämnesområde och genom att dela med oss av vårt material och erfarenheter. Många menar att dessa miljöer (Personal Learning Environment, PLE) kommer att ersätta dagens mer begränsade och instängda lärplattformar. Teorin bakom detta, konnektivism, menar att inlärning sker i nätverk och genom kontakter.

Vill du veta mer om denna spännande utveckling finns det en öppen och gratis kurs, Personal Learning Environments, Networks and Knowledge, som startar 13 september. Kursen arrangeras av Athabasca University i Kanada och handledarna på kursen är bland de ledande figurerna inom området: George Siemens, Stephen Downes, Dave Cormier och Rita Kop. Kursen består av regelbundna seminarier via e-mötesverktyget Elluminate och all dokumentation kommer att finnas öppet på nätet i form av kollaborativa wikis och studentbloggar.

En bra bok att läsa i samband med denna kurs är Emerging Technologies in Distance Education (Athabasca University Press, 2010) som kan laddas ner gratis som e-bok.

Nätgenerationen eller inte

  by  wmshc_kiwi 

Efter flera år av artiklar och reportage om den så kallade nätgenerationen (digital natives) kommer mer och mer bevis om att dagens ungdomar inte är så bra på digitala medier som vi trodde. En artikel i tyska Spiegel Online (The internet generation prefers the real world) berättar om ny forskning om tyska ungdomars nätvanor.

Rapporten, Growing up with the social web, har skrivits av forskare vid Hans Bredow Institut, Universitetet i Hamburg. De har intervjuat tyska ungdomar om sin användning av sociala medier och ser att, även om ungdomarna använder många av dessa tjänster, de använder bara en bråkdel av de möjligheter som finns.

- More surprising yet, these supposedly gifted netizens are not even particularly adept at getting the most out of the Internet. "They can play around," says Rolf Schulmeister, an educational researcher from Hamburg who specializes in the use of digital media in the classroom. "They know how to start up programs, and they know where to get music and films. But only a minority is really good at using it." 
(från artikeln The internet generation prefers the real world)

Undersökningen visar att även om ungdomarna tillbringar väldigt mycket tid på nätet via datorn eller mobilen, handlar det mest om textkommunikation och oftast inom ganska begränsade kretsar. Endast en minoritet ägnar sig åt mer komplexa aktiviteter som medieproduktion och kollaborativa verktyg som wikis eller bloggar.

Många befarar att ungdomar håller på att tappa sin social kompetens eftersom de bara träffas på nätet men undersökningen visar mortsatsen: de föredrar fysiska möten och ser nätet som en komplement till riktiga möten, inte som en ersättning.

Kopplingen mellan detta och utbildning är att vi som utbildare inte ska bara ta det för givit att alla studenter kan teknik. Många behöver stöd och goda råd.

Varför används sociala medier så sällan i skolan?

En ny rapport från Australien, Why schools are spooked by social media, undersöker varför sociala medier inte har slagit genom i skolan när de är så självklara inom näringslivet och det privata. Rapporten är baserad på svar från 140 rektorer från skolor i delstaten Victoria i maj i år. De fick frågor kring skolans användning av sociala medier: för att öppna en dialog mellan skolan och föräldrarna, användningen av bloggar inom undervisning och rektorernas egna erfarenheter.

Rapporten tar upp argument för och emot sociala medier och tar fram strategier för hur skolorna bör satsa. Mycket rädsla är på grund av okunskap och negativ publicitet som oftast fokuserar bara på Facebook. Rapporten betonar vikten av att skolan är proaktiv och tar fram en policy för hur anställda ska använda sociala medier på ett förnuftigt sätt och föreslår exempel på både offensiva och defensiva strategier.

Rapporten riktas förstås mot skolor men jag tror att det mesta kan vara av stort intresse för högskolor och universitet. Frågan är om man ska agera eller bara reagera.



Om du har problem med dokumentet kan du ladda ner rapporten som pdf-fil.

Bibliotek i förändring

  by  bulibraries 

En artikel i The Chronicle of Higher Education (A blended librarian talks information literacy) fokuserar på ett relativt nytt begrepp inom biblioteksvärlden - blended librarian. Det handlar om biblioteket som motor inom digital kompetens. Studenterna behöver vägledning om källkritik och vad som gäller när man publicerar på nätet och allt detta ingår i rollen blended librarian.

- First you have to understand the nature of information. You have to identify what you need and be able to understand why you need it, and at the same time, if you’ve located something, understand who created it and why they created it. (Mark McBride, State University of New York, i ovanstående artikel)

Det räcker inte idag att hjälpa studenterna att hitta information men i allra högsta grad om att lära dem att kritiskt bedöma källan. Artikeln skriver om en kurs i informationssökning, Advanced Library Research, som har utvecklats vid New York State University.

Läs mer på Blended Librarian Portal.

Networked student

Denna film visar på ett enkelt och tydligt sätt hur framtidens högre utbildning kan se ut. I stället för bestämda kursböcker uppmuntras studenterna att själv skapa personliga lärmiljöer och nätverk. Lärarens roll blir bland annat att se till att studenterna förstår hur man hittar pålitliga källor på nätet och att kritiskt granska den information de hittar. Lärande sker allt mer i nätverk även utanför klassrummet eller lärosätet. Filmen är en introduktion till konnektivism, ett begrepp som oftast förknippas med George Siemens och Stephen Downes.

Inspelade föreläsningar ger mer tid för diskussion

Många universitetskurser på A-nivå kännetecknas av fyllda föreläsningssalar och väldigt lite tid för lärarna att leda fördjupande diskussioner eller handledning i mindre grupper. Så är det vid New York University men nu provar de ett nytt sätt att ge lärarna mer tid för handledning med studenterna.

Enligt en artikel i The Chronicle of Higher Education, Mass Video Courses May Free Up Professors for More Personalized Teaching, kommer NYU att använda förinspelade föreläsningar i många grundkurser så att lärarna får ägna tid åt fördjupningsdiskussioner i stället för att förbereda föreläsningar som oftast inte varierar så mycket år för år.

De inspelade föreläsningarna finns i kursens lärplattform och innehåller quizzar och livelänkar för att skapa en viss interaktivitet. Inspelningarna har gjorts i studio för att visa att de riktas direkt mot studenter på nätet i stället för en vanlig inspelning i hörsal där nätstudenten inte är den primära målgruppen. Universitetet hoppas att studenterna får en närmare relation till sina lärare genom detta i kontrast till tidigare där merparten av lärarens tid gick åt föreläsningarna.

Hela biblioteket på ett chip

  by  EMSL

SVTs Rapport hade ett fascinerande reportage om ny forskning inom nanoteknologi där man räknar med att kunna lagra ett stort biblioteks boksamling på ett enda chip. Professor Jay Narayan vid North Carolina University i USA leder ett forskarlag som hoppas at kunna lagra en boksamling motsvarande hela New Yorks Stadsbibliotek (16 miljoner titlar) på ett chip.

Denna nyhet väcker många tankar kring bokens och bibliotekets framtid och detta togs upp av Nicholas Negroponte vid Technomony-konferensen i USA förra veckan (se artikeln i Tech Crunch, The physical book is dead in five years).

Se SVT:s reportage Nanobibliotek snart verklighet.

Gör din egen webbtidning

Om du följer många intressanta personer på Twitter som tipsar om bra länkar till nyheter och artiklar kan du lätt skapa en egen webbtidning baserat på just dina intressen. Tjänsten Paper.li kopplas till ditt Twitterkonto och automatiskt skapar en ny webbtidning varje dag kring alla nyheter som dina kontakter twittrar om. Som exempel kan du titta på min sida (Alastair Creelman Daily).

Denna tjänst skulle kunna användas med studenter. Skapa ett Twitterkonto och följ de mest intressanta experter inom ämnesområdet. Sedan skapa en Paper.li tidning och alla ser de senaste nyheterna inom ämnesområdet dag för dag. Om en konferens har ett Twitternamn (som börjar med #) kan du skapa en webbtidning kring konferensen.

Norsk konferens om framtidens lärmiljöer

NFF (Norsk Forbund for Fjernundervisning og Fleksibel Utdanning) har nu släppt information om sin årliga konferens som äger rum i Horten 17-18 november. Konferensens tema är framtidens lärmiljöer, innovation, individualisering och flexibilitet.

Huvudtalarna i år är Jane Hart (Centre for learning and performance technonlogies), Grainne Conole (Open University) och Arne Krokan (NTNU).

- Mer information om konferensen.
- Anmälan

Datorer hjälper barn utan skolor

BBC rapporterar om ett fascinerande experiment som började i Delhi, Indien. Professor Sugata Mitra (University of Newcastle, England) har under de senaste 10 åren arbetat med barn i slumområden runt om i Indien och andra länder i Asien och försökt att hitta nya sätt att ge dem en utbildning. Resurser för vanliga skolor och lärare finns helt enkelt inte i många områden och Professor Mitra har provat att i stället ge barnen tillgång till datorer och nätet. Resultaten har varit väldigt positiva.

Barnen lärde sig snabbt att hantera datorn och lärandet skedde nästan alltid i grupper där alla hjälpte till. Barnen fick inga instruktioner om hur de skulle använda datorerna men kom snabbt igång även om de behövde samtidigt lära sig engelska för att förstå vad de gjorde på nätet. Professor Mitra ser klassrumsmiljön nästan som ett hinder i detta fall:

- No child would play with it inside the classroom. If you leave it on the pavement and all the adults go away then they will show off to one another about what they can do.

Reslutaten blev ännu bättre när det fanns en äldre mentor (grannies) som kunde uppmuntra och hjälpa barnen. Mitra kallar konceptet för SOLE (Self Organised Learning Environments) och har nyligen presenterat sina resultat vid TED Global Forum 2010 i Oxford. Inspelningen till denna presentation kommer snart ut på TEDs webbplats.

Läs BBCs artikel, Using computers to teach children with no teachers.
Se en tidigare TED-presentation av Sugata Mitra, How kids teach themselves (2007)

Amerikansk biblioteksfilm lockar miljoner på YouTube

Studenter vid amerikanska Brigham Young University i Utah har gjort en kort film om fördelarna med universitetsbiblioteket. Filmen, som är en parodi på den berömda reklamkampanjen för Old Spice, har setts av nästan 2 miljoner på YouTube på bara några veckor. Ännu ett exempel på hur studentproducerade filmer kan nå flera tittare och generera mer medieintresse än proffsigare och dyrare reklamfilmer.

Hur borde ett lärosätes webbplats se ut?

Bilden till vänster började som ett skämt kring skillnaden mellan vad lärosäten brukar lägga på sina hemsidor och vad målgruppen (studenter) helst vill se där (originalbilden ligger på sajten XKCD). Sedan dess har bilden skapat mycket diskussion bland webbansvariga på amerikanska universitet.

En artikel i Inside Higher Ed, No laughing Matter skriver om denna diskussion. Många hemsidor innehåller för mycket marknadsföring som inte går hem hos studenterna. Enligt en webbansvarig:
- Prospective students are more interested in information about majors or financial aid than administrative rhetoric or photos or “pretty girls studying under trees” — a trope so recurrent that it became a running joke at last year’s HighEdWeb Association conference, Greenfield said. “[Prospective students] have been marketed to their entire lives, and they are not looking for that marketing hype,” he said. “They’re looking for authenticity.”

Problemet enligt artikeln är att det finns flera delar av universitetet som vill synas samt att det finns flera målgrupper med olika behov och resultatet är oftast en alldeles för komplicerad hemsida.

- The result can be an unappealingly busy website jam-packed with a lot of links included for the wrong reasons.