Biblioteken i Køge, Danmark, provar nya grepp att nå ut till sina låntagare. De har satt upp skyltar vid järnvägsstationen i Borup där du kan låna e-böcker direkt på perrongen. Genom att läsa av en QR-kod via mobilen eller surfplatta kan du ladda ner boken du vill läsa och lånet blir registrerat på biblioteket (du ska förstås vara låntagare). Satsningen heter Bib to go. Titta på filmen så ser du hur det fungerar. Om folk inte kommer till biblioteket får biblioteket vara där folk är.
Om du vill visa statistik i kartform får du stor användning av ett verktyg som heter TargetMap. Verktyget är gratis och du kan lätt skapa kartor av länder, kontinent eller hela världen för att visa statistik baserad på geografiska faktorer. Du väljer vilket geografiskt område du vill arbeta med och kan sedan ladda upp information från en Excel-fil. Du kan välja parametrar, färgkodning och andra grafiska finesser. Det finns två sätt att lagra dina kartor i TargetMap: antingen privat där bara du ser kartorna eller publikt där du visar dem för alla. Du kan dessutom bädda in dina kartor i nya dokument eller publicera dem på en webbsida som en blogg.
Infact är ett helt nytt, kreativt verktyg för att presentera stora mängder fakta på webben. Ett brett samarbete kring svensk forskningsinformation ligger bakom verktyget och de offentliga aktörerna bakom forskning.se har gjort det möjligt för alla intresserade organisationer att installera programvaran.
Med Infact-verktyget skapar man överskådliga multimediala mindmaps av bubblor, där besökaren kan djupdyka i strukturen. De så kallade kunskapsscenerna byggs med hjälp av färdiga moduler för t ex tidslinjer, bildspel, filmer, animationer, texter och bilder. Dessa mindmaps ger en klar och pedagogisk överblick för de som vill presentera omfattande information. Verktyget finns på svenska och engelska, är gjort för samproduktion on-line och har funktion för att översätta färdiga produktioner.
– Infact är ursprungligen framtaget för att presentera forskning, men fungerar lika bra för andra användningsområden, till exempel som lärobjekt inom utbildning eller för att visualisera komplexa samband, presentera organisationer eller projekt, säger Danil Lundbäck, som har tagit fram konceptet Infact.
Det senaste numret av Högskoleverkets tidskrift, Nyheter och Debatt, har kommit ut och fokus ligger på olika aspekter av öppenhet och tillgänglighet. Debattartikeln (Öppna digitala resurser - en kvalitetsfråga för högre utbildning) lyfter fram frågan om öppna lärresurser inom svensk högre utbildning och har skrivits av OER-gruppen inom Nätverket för IT inom Högre Utbildning (IYHU) med representanter från 9 lärosäten inklusive mig. Vi ser hur Sverige riskerar halka efter i frågor kring öppen tillgång till undervisningsmaterial och delning av lärresurser och vill se en strategisk satsning inom området i linje med flera av våra grannländer.
Också i tidskriften finns en artikel av Erik Fichtelius (chef, UR) om sin syn på öppenhet och URs satsning på att lyfta fram forskning och akademisk debatt via UR Samtiden. Andra artiklar fokuserar på frågor kring tillgänglighet, jämställdhet och samverkan inom högre utbildning.
Var fjärde student i Sverige läser på distans enligt ett reportage på SR (lyssna via länken nedan) och trenden bara fortsätter. Reportaget innehåller en kort intervju med Annica Hed från Marsfjäll i Västerbotten som läser historia på Högskolan på Gotland. För henne är distansstudier den ända möjligheten att läsa vidare eftersom att flytta till högskolan vore helt omöjlig när man har familj och arbete i hemkommunen.
Dessutom intervjuas Högskolan på Gotlands rektor Jörgen Tholin som tycker att distansutbildning får inget stöd av regeringen trots alla framsteg och är orolig eftersom högre utbildning inte nämns i regeringens digitala agenda för Sverige.
I januari skrev en matematiker vid Cambridge University, Tim Gowers, en bloggpost i protest mot förlaget Elsevier. Han var upprörd över de höga avgifterna som universitetsbiblioteken får betala varje år för att få tillgång till forskningsartiklar som oftast finansieras av skattemedel. Akademiker skriver och bedömer artiklarna helt gratis men prenumerationskostnader är väldigt höga och många akademiska bibliotek har inte råd att prenumerera på alla titlar de vill ha. Det här betyder enligt Gowers att artiklarna inte är tillgängliga för alla och att förlagen låser in kunskap.
- Expensive paywalls not only waste university funds, they say, but slow down future scientific discovery and put up barriers for interested members of the public, politicians and patients' groups who need access to primary research in order to exercise their democratic rights.
Gowers bloggpost inspirerade en namninsamling mot Elsevier, The Cost of Knowledge, som idag har skrivits under av 9628 forskare. Dessa har lovat att varken skriva eller bedöma artiklar för förlaget och genom denna aktion försöka skapa en förändring underifrån.
Två nyutexaminerade lärare, Malin Granat och Petra Östling, har skrivit en debattartikel i GP, Björklund – sumpa nu inte detta kunskapslyft. De upplever debatten kring IT och skolan som alldeles för vildvuxen, baserad oftast på tyckande och de senaste opinionssiffror. De efterlyser en mer nyanserad debatt baserad på kunskap och evidens. Datorn är idag nästan en självklarhet i arbetslivet och hemmet och har en självklar roll även i skolan. De pekar på aktuell forskning som visar att barn lär sig att skriva mycket effektivare med hjälp av datorer (skriva sig till läsning).
- Vi som nyutexaminerade pedagoger upplever den diskussion som nu förs för eller emot datorn som allt för instrumentell. Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Vi behöver en utbildningspolitisk debatt som utgår från kunskap och evidens, inte tyckande eller den senaste opinionsundersökningen. Svensk skola behöver alla goda pedagogiska redskap, vi har inte råd att slarva bort en enda talang.
Skolan måste anpassa sig till dagens teknik och kommunikationsmöjligheter men de betonar att allt hänger på hur vi använder IT i skolan. Bara att köpa datorer förändrar inget, men rätt använt kan de definitivt främja lärande.
Facebook lanserar nu en tjänst för skolor och högskolor. Facebook Groups for Schools gör det möjligt för skolor att skapa egna grupprum dit bara studenter och personal får tillträde. Bara skolans egna e-postadresser ger tillträde och på detta sätt kan man lättare skilja mellan den privata sidan av Facebook och skolans del. Förutom diskussioner kan man även lägga upp dokument, schema, bildspel, inspelningar och länkar.
Groups for Schools har bara nyligen släppts och tjänsten är inte riktigt igång än men det är klart att Facebook vill gärna komma in i skolans värld och erbjuda ett attraktivt alternativ till lärplattformens diskussionsforum och andra sociala nätverkstjänster.
Media Evolution The Conference 2012 äger rum i Malmö 22-23 augusti. Konferensen hålls nu för 8:e året i rad och är en av de största nordiska konferenserna inom mediebranschen. Konferensen hålls på engelska och huvudteman i år heter Human Behaviour, New Technology, Curation och Make it happen.
Bland årets huvudtalare finns namn som Ben Hammarsley (Wired UK), Johanna Koljonen (Freelance journalist), Christiane Vejlø (Digital Trend Expert, Elektronista), Caroline McCarthy (Marketer, Google) och Maria Popova (Founder and Editor, Brain Pickings).
- Media Evolution The Conference is an international media conference organized
annually in Malmö, Sweden. The focus is on factors that are affecting all media businesses and the goal is to get a cross boundary understanding and discussion going
between the different industries.
Den polska regeringen har nyligen lanserat en storsatsning på att utveckla användningen av IT inom landets skolor. Satsningen kallas för Digital school och har en budget på €25 miljoner. Just nu väljs ut 380 skolor i landet på låg- och mellanstadienivå som ska få €50 000 för att köpa in datorer till lärare och elever. Dessutom ska €5 miljoner användas för lärarutbildning och €10 miljoner för att skapa nya lärresurser.
Tre viktiga krav finns i paketet:
En nationell digital resursbank ska skapas med kursmaterial
Alla lärresurser ska märkas med Creative Commons licenser för fri spridning
En nationell marknadföringskampanj förs via nationell TV
EFQUEL (European Foundation for Quality in E-learning) arrangerar sin årliga konferens EFQUEL Innovation Forum i Granada, Spanien, 5-7 september. Konferensens tema i år är Learning for open innovation och huvudtalaren är en av de mest respekterade experterna inom e-lärande, Tony Bates.
Det formella utbildningssystemet står inför stora utmaningar under de närmaste åren. Nya utbildningsformer som öppna kurser och studentdrivna studiegrupper via sociala medier ifrågasätter de traditionella strukturerna och frågan är om dagens lärosäten kan anamma dessa nya idéer och anpassa sig eller väljer att gräva sig ner i tradition. Hur kan öppen innovation användas inom utbildning?
- This conference will question why most educational institutions still educate tomorrow’s leaders, experts and workforce with yesterday’s tools. The contemporary education landscape is facing disruptive technological advancements and the promises of web 2.0 to foster a new mode of knowledge creation and collaborative learning among students around the world. We are always online, continuously updating and connecting to electronic information nodes in the globalised digital village of the web. A key issue to develop a balanced view on the topic from all perspectives: strategic, pedagogical, managerial as well as technological. We aim to bring in contributions from different domains and disciplines towards open innovation and thus quality.
Konferensens första dag ägnas åt EFQUEL Academy, en utbildningsdag om kvalitet inom e-lärande där du får lära dig om kvalitetskriterier, bedömningsmodeller och en översikt på de vanligaste kvalitetsbegreppen i Europa idag.
Call for papers är nu ute och de bidrag som accepteras kommer också att publiceras i den första EFQUEL Journal.
Stiftelsen .SE har kommit ut med ytterligare en titel i sin utmärkta serie internetguider: Källkritik på nätet. Guiden har skrivits av Kristina Alexanderson (Webbstjärnan) och ger praktiska råd om hur man kontrollerar källor på nätet och utvecklar en kritisk hållning till det man läser. Idag sprids lösa rykten otroligt snabbt och få tar tid att undersöka sanningshalten i en spännande nyhet.
- För visst händer det ofta att källkritiken blir flytande. Många skriver först och kollar någonstans längre ner längst vägen – efter publicering – om det de hävdat verkligen stämmer. Ibland när nyheter innehåller alla ingredienser för att kittla händer det plötsligt att alla springer åt samma håll: bloggare och tidningar dras med i snabb fart och ingen stannar upp och ifrågasätter vad som är sant.
Eftersom vi alla måste kunna filtrerar informationsflödet själva är källkritik en av de viktigaste färdigheterna för alla i samhället. Alla som använder nätet behöver utveckla en känsla för hur man bedömer en källas trovärdighet.
Oxford Universitets enhet Oxford Internet Institute har släppt sin första interaktiv iBook som kan laddas ner gratis från Apples iTunes plattform. Boken heter Geographies of the World's Knowledge och handlar om hur internet har påverkat vår syn på kunskap, vilka som producerar information och vilka som konsumerar. Den innehåller många interaktiva animerade kartor med statistik över internetanvändning och kommunikationsmönster. Meningen är att släppa flera böcker med populärvetenskapliga forskningsöversikter för att sprida institutets forskning och skapa intresse för universitetet.
- The aim behind the book is to make use of cutting edge technology to make Oxford Internet Institute research more accessible to a much wider readership than would generally be found through traditional publications. Creating the book meant going beyond the structure that underlies the ordinary iBook so that more interactivity could be built in. Information revealed in the iBook is determined by the particular interest of the reader. Graphs and maps that might otherwise look dull and off putting are brought to life with some animation, in some cases, and extra pop up information where the reader demands it. It is hoped that this prototype will provide a new benchmark for other iBooks and will help to revolutionise learning tools for a general readership.
Akademiska texter följer givna regler och är inte speciellt lättillgängliga för läsare utan forskningsbakgrund. I många fall når forskaren inte ut med sina resultat för att läsarna inte förstår. Det menar Jenny Helin, forskare vid Högskolan i Jönköping, i en debattartikel på ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning) med titeln Dags att ifrågasätta den akademiska texten.
Meningen med en text är att kommunicera med målgruppen men de flesta avhandlingar skrivs på ett opersonligt och oengagerat sätt som leder till att läsaren tappar intresse. Man får ingen känsla för den kreativa processen som ligger bakom texten och alla idéer och nya möjligheter som forskningen kan leda fram till. Jenny menar att många akademiska texter är "döda" och får inte den uppmärksamhet som forskningen förtjänar. Skrivprocessen ska lyftas fram och vi kanske bör hitta andra sätt att redovisa än den traditionella avhandlingen.
- Här har vi en outnyttjad potential. För när vi ser skrivandet som en skapelseprocess – av människor för människor – handlar det inte längre om att neutralt porträttera det som är. I stället bjuder vi in läsaren att tänka i termer av vad som kan bli. Då kan forskningen verkligen få genomslag.
Hur kan jag dela med mig av mina bilder, filmer och annan undervisningsmaterial på ett tydligt och säkert sätt? Creative Commons bygger på upphovsrätten och tydliggör vad man få göra med ett verk (t ex kopiera, bearbeta, använda kommersiellt - eller inte). Denna film har skapats av Kristina Alexanderson (.SE, Webbstjärnan), en av Sveriges främsta experter inom området. Den förklarar begreppen på drygt 8 minuter med hjälp av roliga teckningar.
- I filmen berättar jag hur Creative Commons-licenssystemet fungerar samtidigt som Jesper Wallerborg illustrerar och Göran Torén filmar. Resultatet är en enkel, pedagogisk film som ger en grundläggande introduktion till Creative Commons på svenska. Min förhoppning är att detta utbildningsmaterial kommer att användas i många klassrum.