Det digitala kompetenshjulet

Photo by timothy muza on Unsplash

Det digitale kompetenshjul har utvecklats av danska Center for Digital Dannelse och är ett självvärderingsverktyg som kartlägger dina digitala kompetenser med utgångspunkt i EU-kommissionens European Digital Competence Framework (DigComp).

Formålet med det Digitale Kompetencehjul er at give overblik over hvilke digitale kompetencer der findes og bør løftes, samt konkret inspiration til hvordan de mest relevante digitale kompetencer forbedres.

Verktyget kartlägger kompetenser inom fyra huvudområden (information, kommunikation, produktion och säkerhet) var och en med många underkategorier (läs mer om teorin bakom verktyget, Hvad er digital kompetence?). Verktyget kan användas för att kartlägga medarbetares digitala kompetenser i en organisation och kan vara ett underlag för att planera kompetensutvecklingsinsatser. Du kan prova hjulet själv utan kostnad men en prenumeration krävs om verktyget ska användas inom en organisation. Med en prenumeration får organisationen tillgång till övningar och möjligheten att skräddarsy kompetenskriterierna mot organisationens verksamhet. Kompetenshjulet finns på fem språk just nu: danska, engelska, tyska, spanska och isländska.

Är kommersiella digitala plattformar ett hot mot universitetets oberoende?

"20175_students_studying_finals_028" (CC BY-ND 2.0) by University of Minnesota Duluth

Kommersiella lärplattformar och andra verktyg lagrar stora mängder data om studenter och lärare vid varje universitet och högskola. Detta ses som ett stort hot mot högskolans oberoende menar 15 nederländska rektorer i en debattartikel som summeras i den norska nättidningen Khrono, Nederlandske rektorer mener digitale plattformer truer universitetene. Oppropet støttes av UiO-rektor Stølen (se debattartikeln, på holländska). Flera norska rektorer delar oron och menar att lärosäten måste använda plattformar där data lagras lokalt.

Plattformar som Blackboard, Canvas samt anti-plagieringsverktyget Turnitin pekas ut i artikeln som problematiska eftersom de har tillgång till enorma mängder data om studenter och lärare. Rektorerna ser att lärosäten blir allt mer beroende av och inlåsta i dessa kommersiella plattformer. De vill se mer samarbete mellan europeiska lärosäten kring gemensamma alternativ med bra skydd för all data som samlas.

For å sikre at studentene og de ansattes rettigheter sikres og at retten til offentlig innsyn ivaretas, oppfordrer de nederlandske rektorene at institusjoner og myndigheter går sammen mot de kommersielle gigantene på europeisk nivå.

Högre utbildning och flygresor - dags att nödbromsa

Photo by Ethan McArthur on Unsplash

Högre utbildning präglas av internationella konferenser, projektmöten och utbytesresor, nästan alltid med flyg. Det betyder att branschens koldioxidavtryck är mycket högt och en artikel i University World News, Time to cut international education’s carbon footprint, föreslår radikala ändringar i vår syn på internationella resor. 

Artikeln menar att korta utbytesresor som byger på flygresor ska bytas ut mot virtuell mobilitet. Dessutom måste vi satsa mycket mer på digitala möten och konferenser. Det finns flera fördelar till att träffas digitalt: tidsbesparingar, möjlighet att träffas oftare, sänkta kostnader och möjligheten för de som inte har råd att resa att delta i internationella aktiviteter. Fysiska möten behövs även framöver men inte så ofta som idag. Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta som vi gör.

The time has come to develop and implement radical initiatives that will significantly reduce international education’s impact on the climate and boost internationalisation on campuses around the world.
First, we must significantly curb short-term study abroad that is not carbon neutral and, second, we must devote substantial resources to ‘internationalisation at home’.
Internationalisation has to make the shift from being mobility driven and elitist to targeting all students through curriculum development and an intensive use of technology.

Utbildning som nyckelfaktor i nordisk glesbygdsutveckling - ny rapport

Add caption

Vilka framgångsfaktorer ligger bakom lyckade utbildningssatsningar i regioner utan universitet eller högskola? Hur gynnas individen och samhällsutvecklingen av högre tillgång till flexibel utbildning? Dessa frågor undersöks ur ett nordiskt perspektiv i en ny rapport från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Utdanningstiltak - Bærekraft og langtidseffekter for enkeltmennesker og samfunn.

Rapporten, som har tagits fram av ett Nordplusprojekt som jag medverkade i, beskriver 15 exempel från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Åland, Färöarna och Island och ger rekommendationer till myndigheter och utbildningsanordnare. Rapporten lyfter fram lärcentra som viktiga noder i samspelet mellan individer, kommunen, utbildningsanordnare och näringslivet.

- Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

ViS vuxenutbildningskonferens 2020

"Rural and adult education workshop" (CC BY-SA 2.0) by Tertiary Education Union (NZTEU)

Organisationen ViS (Vuxenutbildning i Samverkan) arrangerar sin årliga konferens, ViS vuxenutbildningskonferens 2020, 30-31 mars i Stockholm. Temat är hur vi kan skapa ännu bättre vuxenutbildning i Sverige. Årets konferens skiljer sig från tidigare omgånger då man byter ut längre föreläsningar mot korta inspirerande inlägg sedan möjligheter till fördjupande diskussioner. Dessutom ska konferensen skapa ett gemensamt dokument med rekommendationer som ska skickas till politker och beslutsfattare.

- Nu vill ViS gå från bra till bättre! ViS vuxenutbildningskonferens 2020 behåller några kända inslag men byter delvis utseende. Presentationer kommer att varvas med reflektion och möjligheten att tillsammans arbeta fram alternativa förslag på hur regler, villkor och förutsättningar borde se ut. Efter konferensen samlar ViS alla tankar och synpunkter i ett större förslagsdokument som kommer att skickas till regering och riksdag, samt användas i ViS fortsatta påverkansarbete.

Mer information och anmälan.

Återkoppling med IKT

"Got Feedback?" (CC BY 2.0) by cogdogblog

Studenter behöver mycket återkoppling och digitala verktyg ger stora möjligheter för läraren att kommentera, uppmuntra och utmana. En artikel i tidskriften Chronicle of Higher Education, How to Give Your Students Better Feedback With Technology, ger många tips om hur du kan ge bättre återkoppling, både formativt och summativt.

Framför allt bör du prova muntlig återkoppling med hjälp av ett skärminspelningsverktyg. På detta sätt kan du prata direkt med studenten och gå genom en uppgift på skärmen. Muntlig återkoppling är mer personlig än skriftlig återkoppling och kan stärka bandet mellan student och lärare, framför allt i distansutbildningar. Återkoppling ska helst ges så ofta och vara så specifik som möjligt samt vara balanserad och i tid. Artikeln beskriver också hur du kan jobba med peer review där studenterna ger återkoppling till varandra med hjälp av en mall.

Webbinariebingo

"Bingo cards" (CC BY-ND 2.0) by sarae

Ett webbinarium ska helst vara en mötesplats där deltagarna får möjligheter att diskutera med experter och kollegor. Men alldeles för ofta blir det envägskommunikation med tekniska brister hos arrangörerna. Bryan Alexander har skrivit en kort bloggpost, med glimten i ögat, om vanliga problem med webbinarier i form av ett bingospel, Have you played Webinar Bingo?

Bland annat nämns problem med att visa bildspel, dåligt eller bristande ljud hos presentatören, störande bakgrundsljud, osynliga presentatörer och brist på agenda. Till listan kan jag lägga till bristande planering, övertro på trådlösa uppkopplingar och misslyckad placering av webbkamera (t ex underifrån). Vi har alla råkat ut för dessa men det är bra att få sådana påminnelser då och då. För varje punkt på bibgospelet kan vi hitta lösningar som höjer webbinariets kvalitet!

Behov av nationell samverkan för pedagogiskt utvecklingsarbete i högskolan

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har redovisat sitt regeringsuppdrag om att följa upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid landets universitet och högskolor (läs rapporten). Myndigheten vill med sina förslag och bedömningar skapa förutsättningar för en varaktig högskolepedagogisk utveckling på nationell nivå.

I uppdraget ingick att ge en översiktlig nationell bild och bidra med kunskap om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling. UKÄ har i en enkätstudie kartlagt det arbete med pedagogisk utveckling som pågår på universiteten och högskolorna. Genom kartläggningen och en mängd fördjupande samtal har en nationell bild utkristalliserats.

UKÄ bedömer att det behövs en samordnande organisation på nationell nivå för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Därför föreslår myndigheten att Universitets- och högskolerådet (UHR) får ett utökat uppdrag som även omfattar främjande av den högskolepedagogiska utvecklingen.

– Det pågår en hel del spännande och innovativt arbete kring pedagogisk utveckling på de enskilda lärosätena. Däremot saknas det en samordning på nationell nivå som kan planera, samordna och systematisera ett kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte för att få ut maximal effekt av det lokala utvecklingsarbetet, säger Andrea Amft, utredare vid UKÄ:s analysavdelning och projektledare för regeringsuppdraget.

Sektorns gemensamma utvecklingsarbete kunde bli ännu mer effektivt om det dessutom fanns en nationell strategi för det pedagogiska utvecklingsarbetet att vila mot, menar UKÄ som dessutom föreslår en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning samt att Vetenskapsrådet får en stärkt roll för kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden på området. UKÄ ser också att man på den egna myndigheten kan fördjupa sina granskningar och analyser med koppling till det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet.

Den 6 mars bjuder UKÄ in till en återkopplingskonferens kring regeringsuppdraget. På konferensen berättar UKÄ mer om resultaten från regeringsuppdraget men lämnar också över stafettpinnen till lärosätena och övriga aktörer inom högskolesektorn.

Källa: Pressmeddelande från UKÄ.

Fjärr- och distansundervisning i skolan - praktiska exempel

Bild: Korrespondensgymnasiet

I skolans värld skiljer man mellan distansundervisning, där undervisningen sker både synkront och asynkront, och fjärrundervisning som sker i realtid med videomöten mellan eleverna och läraren. Distansundervisning är som regel bara tillåtet i undantagsfall medan fjärrundervisning tillåts inom moderna språk och modersmålsundervisning, när det inte finns en behörig lärare på plats. En artikel i Skolvärlden, Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter, ger exempel på bägge former med intervjuer med lärare.

Fjärrundervisningen representeras av Lapplands gymnasium och språklärare Eva Öhlund Westerberg. Hon har elever på fyra orter: Jokkmokk, Pajala, Gällivare och Kiruna. Det finns inte underlag för lärare i moderna språk på alla orter så fjärrundervisning har blivit en smart och flexibel lösning. Genom videomöten och kollaborativa dokument kan alla synas och höras och det finns möjligheter till grupparbete och enskilda uppgifter. Det finns även tid för mer informella kontakter eftersom hon loggar in några minuter före lektionstiden för att kunna småprata med eleverna. Fjärrundervisning är en viktig komplement till vanlig undervisning och har flera fördelar.

- Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket.

Distansundervisning representeras av Korrespondensgymnasiet i Torsås, söder om Kalmar. De har elever som inte passar in i den vanliga skolan av olika anledningar och där all undervisning sker på distans med både synkrona och asynkrona aktiviteter. De har exakt samma krav som andra gymnasieskolor men eleverna kan bo var som helst, även i utlandet, och har en större flexibilitet i sina studier. Enligt rektorn Pernilla Gustavsson:

- Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr.

I artikeln intervjuas lärare Agneta Berntsson. Hon tycker att hon har minst lika bra kontakt med sina elever än i en vanlig klass:

- Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum ... På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata.

Läs mer om fjärrundervisning (Skolverket)

Studio UKÄ - intervju med mig

Jag blev nyligen intervjuad av Andrea Amft från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) som en del av en ny satsning på inspelade intervjuer genom en YouTube-kanal, Studio UKÄ. Jag svarar på frågor om digitalisering inom högre utbildning, använding av digitala verktyg i klassrummet och omvärldsutveckling.

I kanalen just nu hittar du också intervjuer med UKÄs generaldirektör Anders Söderholm, Max Scheja, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet och Emma Wikberg, lärare och pedagogisk ambassadör vid Stockholms universitet. Flera intervuder följer.

Norsk satsning på digital kompetens inom arbetslivet

Photo by LinkedIn Sales Navigator from Pexels

Tio norska lärosäten får dela på 20 miljoner kronor för att utveckla flexibla nätbaserade utbildningar för att höja den digitala kompetensen hos flera ledande norska företag, enligt ett pressmeddelande från norska Kunnskapsdepartementet, Tolv prosjekter får 20 millioner til utvikling av videreutdanning i digital kompetanse. Norska arbetsgivare har ett stort behov av kompetensutveckling inom digital kompetens för att utrusta sina medarbetare för framtidens krav. I denna satsning ingår utbildningar om bland annat artificiell intelligens, innovationskultur och hållbar utveckling.

Kunnskaps- og integreringsminister, Jan Tore Sanner, ser ett växande behov inom arbetslivet:

- Den teknologiske utviklingen innebærer nye oppgaver som krever annen type kompetanse. Eksempelvis har et prosjekt fått støtte til å gi kompetanse innen bruk av digitale løsninger i bygg- og anleggsnæringen, et annet har fått støtte til å lære hvordan flere kan utvikle og publisere digitale utmarkskart. Det er stadig færre jobber som krever liten eller ingen formell kompetanse, også høyt utdannede opplever endringer som over tid krever faglig påfyll.

Förra året tilldelades 35 miljoner kroner inom samma område. Enligt digitaliseringsminister Nikolai Astrup:

- Digitalisering og ny teknologi er helt avgjørende for at vi skal kunne skape nye jobber i privat sektor, og utvikle bedre og mer effektive tjenester i offentlig sektor. Men da trenger vi digital kompetanse. Derfor er jeg veldig glad for at flere får mulighet til å øke den digitale kompetansen i løpet av arbeidslivet. Det vil komme hele samfunnet til gode.

Digitala verktyg inom specialpedagogik - effektiva om de används på rätt sätt

"IMG_6172" (CC BY-NC-SA 2.0) by david-gilmour

Elever med särskilda behov får bra hjälp av en mängd digitala verktyg (text-till-tal, rättstavningsprogram, pekplattor mm.) men nyckeln är alltid en genomtänkt strategi och pedagogiskt syfte hos läraren. En artikel på Specialpedagogik, Digitalisering som verktyg, diskuterar hur digitalisering kan bidra till mer jämlika förutsättningar för alla elever och vikten av särskild kompetensutveckling hos lärarna för att kunna hantera digitaliseringens utmaningar.

En del studier visar att införandet av digitala verkty och plattformar utan pedagogisk förankring och på ett genomtänkt sätt kan få negativa konsekvenser, i synnerhet för elever med särskilda behov.. Enligt Annika Agélii Genlott som har varit ledare för den nationella handlingsplanen för digitaliseringen av skolväsendet:

- Digital teknik kan vara jättebra, om den används på ett genomtänkt och pedagogiskt riktigt sätt. Särskilt hjälpta av den kan elever med olika typer av särskilda behov vara. Men den bör inte användas bara för att. Det måste finnas en tanke om varför och hur, precis som med all annan undervisning.

Helena Hemmingsson, professor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet menar att det finns gott om kunskap och erfarenheter inom området men att lärarna behöver tid för att ta till sig det och reflektera:

- Det finns mycket samlad kunskap att få, bland annat via Specialpedagogiska ­skolmyndigheten, Skolverket och fria resurser på internet. Men specialpedagoger och special­lärare måste få tid i sina tjänster för att ­kunna hålla sig uppdaterade. Tekniken och programmen utvecklas hela tiden och det krävs en annan kritisk granskning än vid val av ­läroböcker.

Acquainted - enkel app för frågor och svar

Photo by Adrianna Calvo from Pexels

Acquainted är ett enkelt verktyg för att skapa automatiska chattsessioner med frågor och svar som du kan bädda in på en webbsida eller använda via mobilen. Du skriver in frågor och ange tänkbara svar, även på felaktiga svar. Du kan skapa en serie frågor med olika svar så att det känns som en chattsession. Du får sedan statistik och diagram som visar vilka svar deltagarna valde. Enklast att besöka sajten och prova själv.

Nätsäkerhet för akademiker

Photo by Pixabay from Pexels

Vi läser nästan varje vecka om allvarliga säkerhetsläckor på nätet men trots det är vi ganska bekväma när det gäller användning av epost och sociala medier. En artikel av Abigail McAlpine, University of Huddersfield i England, på JISC, Staying secure on social media: a quick guide for academics, ger goda råd om nätsäkerhet för akademiker (och förstås alla icke-akademiker!).

Några tips från artikeln:

• Försök att skilja mellan privata och profesionella konton både för e-post och sociala medier. Använd inte samma e-post kontaktadress för sociala medier som för banktjänster.
• Var försiktig med öppna publika trådlösa nätverk (wifi), i synnerhet när du utför banktjänster och betalningar. Det är nästan alltid säkrare att använda mobilnätet (3G eller 4G).
  Treat public wifi with caution. Public networks are easy to hack – or for a hacker simply to join and survey who else is using it – and so you become more vulnerable when you’re posting messages that expose what public wifi network you’re using.
• Undvik att checka in på ställen du besöker, speciellt på publika nätverk. Positioneringstjänster är ju väldigt användbara men sådan information kan vara intressant för hackers. Skriv var du har varit men inte när du är just på plats.
• Många populära plattformar har hackats under åren och många epostadresser har läckt ut. Vill du veta om information om dina epost adresser har blivit stulna kan du använda tjänsten haveibeenpwned.com. Det viktigaste i sådana fall är att du byter till ett säkrare lösenord och inte använder samma lösenord för många konton.

NU2020 - konferens om hållbart lärande

Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning NU2020, äger rum 7-9 oktober 2020 vid Campus Flemingsberg i Stockholm. NU-konferensen äger rum vartannat år och denna är den sjunde i ordning.

Temat för konferensen 2020 är Hållbart lärande, med särskilt fokus på kritiskt tänkande, socialt ansvarstagande och breddat deltagande. Med temat sätter vi fokus på målsättningen god utbildning för alla och riktar strålkastarna mot undervisning och lärandemiljöer som är utformade med målet att bidra till ett socialt hållbart samhälle, ett jämställt och jämlikt deltagande i undervisning samt former som uppmuntrar studenter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

Konferensen har tre huvudtalare: Maureen Linker, Professor of Philosophy (University of Michigan-Dearborn, USA), Arjen Wals, Professor of Transformative Learning for Socio-Ecological Sustainability (Wageningen University, Nederländerna) samt Patricia Staaf, föreståndare för Akademiskt lärarskap vid Malmö universitet.

Call for papers är redan ute och bidragen ska skickas in senast 1 mars.

Konferensen arrangeras av följande lärosåten i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF): Karolinska Institutet, Röda Korsets Högskola, Stockholms musikpedagogiska institut, Södertörns högskola och KTH Kungliga Tekniska Högskolan.