Undervisning i virtuella världar - goda exempel

En ny rapport har kommit ut som ger praktiska exempel på hur man bäst bedriver utbildning i Second Life. Rapporten heter Best practices in virtual worlds teaching och har skrivits av Simon Bignell (University of Derby) och Vanessa Parson (Aston University) som en del av ett projekt inom virtuell psykologi, PREVIEW-Psych.

Projektet har fokuserat på hur man bäst kan använda Second Life som arena för problembaserat lärande (PBL) och i synnerhet inom psykologi. De ger flera goda exempel och diskuterar olika framgångsfaktorer för effektiv undervisning: tillgång till support, interaktiviteten, bra introduktion, koppling till "verkligheten". Fördelar och nackdelar tas upp och det finns många länkar till mer information och inspiration.

Digitala infödingar eller inte?

Jag kan varmt rekommendera en utmärkt artikel av Per Johansson, Talet om digitala infödingar är betydligt överdrivet, på Newsmill. All diskussion om ungdomar som "digitala infödingar" är en grov förenkling av en radikal samhällsförändring. Ungdomar arbetar visserligen på ett annat sätt, är mer fokuserade på att lösa problem i grupp och ser nätet som en självklarhet men det betyder förstås inte att de kan allt om IT. De är väldigt vana men inte alltid kunniga.

Det viktigaste i artikeln är att ungdomarnas digitala vanor leder till en revidering av skolans roll i samhället. När kunskap finns överallt och studenterna kan nätverka med hela världen bör vi se över klassrumsmodellen och den schemalagda undervisningen:

- För mig är skolan först och främst en kunskapsinstitution. Därför, anser jag, har det aldrig varit hugget i sten hur skolan kan eller bör organiseras. Inte heller tidigare var det egentligen, från lärandesynpunkt, nödvändigt att fösa ihop barn och ungdomar på bestämda platser på bestämda tider. Detta skedde av skäl som bara perifert hade med kunskapsinhämtning att göra. I dagens situation håller det på att bli allt svårare att rationellt motivera denna institutionaliserade vana.

Ytterligare en stor fråga för utbildning är att vi sätter betyg på individuella prestationer i skolan medan i arbetslivet ligger betoningen på lagarbete och kollaboration:

- Dagens skola är alltjämt helt fokuserad på att betygsätta individuella prestationer. Den kan inte hantera resultaten av kollektivt arbete. Men just kollektivt, rumsligt utspritt samarbete är något som faller sig naturligt för unga människor idag.

Informationskompetens följs inte upp enligt avhandling

Det står i många dokument att informationskompetens är en nyckelkompetens för framtiden men de fina målen följs inte alltid upp i praktiken. Det här är en av slutsatserna i en ny avhandling, ”Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning”, av Cecilia Gärdén, Högskolan i Borås. Hon har undersökt hur studenter inom kommunal vuxenutbildning utvecklar sin informationskompetens och ser brister i uppföljning:

– Jag hoppas kunna kasta mer ljus på forskningsområdet informationssökning och lärande, att man kan få mer kunskap om vad som utgör informationskompetens i olika kontexter. Jag hoppas också att avhandlingen kan användas på bibliotek och i vuxenutbildning och grundutbildning samt högre studier, för att börja prata om vad informationskompetens är och inte bara ta saker för givna. Den här avhandlingen visar på svårigheter och problem och jag hoppas att den kan komma till nytta även i praktiken.

Läs mer, Nyckelkompetens ifrågasatt i avhandling (Högskolan i Borås)

Nationell IT-strategi för skolan saknas

Användningen av IKT i svenska skolor är ojämn och det saknas klara nationella strategier i kontrast mot andra europeiska länder. Det var några av slutsatserna från en paneldebatt om IT i skolan arrangerad av IT- och Telekomföretagen i Stockholm (se artikeln i Computer Sweden). Skolan ligger redan långt efter de flesta andra branscher menade en del och det behövs nationella åtgärdar för att anpassa utbildningssystemet.

Enligt Marie Granlund, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och talesperson i skolfrågor:
– IT ska vara med i alla kursplaner ..... Det är också viktigt att kraftsamla alla resurser och ge Skolverket, eller någon annan myndighet, ett tydligt uppdrag att driva arbetet med IT i skolan.

Ansökan via YouTube

Hittills har man sökt en utbildning genom att fylla i blanketter och bifoga ett CV. Men nu kan studenter som söker sig till amerikanska Tufts University profilera sig med hjälp av en YouTube video enligt detta reportage av ABC.

Öppet brev till alla inom högre utbildning

En amerikansk student, Dan Brown, har spelat in denna video där han pratar om varför universiteten måste anpassa sig till samhällsutvecklingen, i synnerhet i sin relation till nätet. En hemmagjord film med ett budskap som allt flera uttrycker både inom högre utbildning och utanför. Fakta och information finns idag i överflöd och är gratis. Universitetet måste ge sammanhang inte bara fakta. Titta själv ...

Nätverket för IT inom Högre Utbildning

Nätverket för IT inom Högre Utbildning (ITHU) är en rikstäckande organisation som bevakar och främjar undervisning och lärande genom användning av IT. Syftet är även att utgöra ett forum för erfarenhets- och kunskapsutbyte inom praktik, utvecklingsarbete och forskning. Nätverket arbetar för god och pedagogisk användning av redan befintlig IT, verkar för att ny IT kartläggs, utvärderas och används samt följer utvecklingen av arbetssätt och resurser avseende IT i undervisning och lärande.

Nätverket har varit bland annat drivande i den nationella upphandlingen av e-mötesverktyget Adobe Connect i samarbete med SUNET och har nyligen tagit fram en gemensam webbplats (Connectresurser) med praktisk information och tips för alla som ska använda Adobe Connect i sin undervisning och möten. Andra projektgrupper inom ITHU arbetar med frågor som öppna lärresurser, lärplattformar och plagiering.

Skriftlig kommunikation på nätet

En oerhört viktig kompetens framöver är att kunna skriva effektivt på nätet. Digital skrivkompetens omfattar hur man skriver en bra blogg, bemöter kritik, skriver inlägg i diskussionsforum och konsten att kunna skriva kollaborativt i en wiki eller via t ex Google Docs. Flera menar att nätet kräver nya skrivfärdigheter och att få skolor och högskolor fokuserar på detta. Amerikanska National Writing Project startar nu ett nationellt projekt Digital is för att främja mer undervisning i digital skrivkompetens (läs mer i artikeln Digital writing matters). Titta genom detta bildspel för mer bakgrund till området.

WSRA 2010 - Because Digital Writing Matters

View more presentations from hickstro.

Sociala medier i matteundervisning

Sociala medier ger oss möjligheter att lyfta matteundervisning utanför klassrummet och skapa nya sätt att engagera elever och studenter. En artikel i The Journal, Web 2.0 in instruction: adding spice to math education, visar exempel på hur många lärare nu använder nya sociala verktyg för att skapa större engagemang och dynamik bland studenterna.
Ett bra ställe att börja är Math 2.0 Interest Group som erbjuder lärresurser, diskussionsforum, regelbundna webbmöten, e-post nyhetsbrev och länkar till mer kunskap. Denna webbplats innehåller bland annat nedanstående bildspel som förklarar fördelarna med mer nätbaserad matematikundervisning och innehåller många bra länkar (klicka gärna på knappen för helskärm under bildspelet).



En annan intressant webbplats för matematiklärare i grundskolan heter Natural Math.

Webbseminarier om sociala medier inom utbildning

En serie med 5 gratis webbseminarier hålls under våren med temat "Social Media - Trends and implications for learning". Det handlar om hur sociala medier (blogg, wiki, podcasting, sociala nätverk, mobilt lärande, cloud computing mm) håller på att förändra högre utbildning. Seminarierna hålls av AACE (Association for the Advancement of Computing in Education) och kursledarna är två av de mest framträdande namnen inom området: George Siemens (Athabasca University) och David Cormier (University of Prince Edward Island).

Seminariedatum (alla 20.00 svensk tid):
18 februari (se inspelningen), 18 mars, 15 april, 20 maj, 17 juni

Seminarierna sänds via e-mötesverktyget Adobe Connect och kräver bara att du loggar in med ditt namn. Deltagarna får lyssna till föreläsarna och delta i diskussionen via chatten (kan bli många deltagare).

Högskolan Dalarna först i Sverige på iTunes U

Hundratals universitet i världen lägger ut sina föreläsningar och informationsfilmer på iTunes U så att studenter och andra intresserade kan ladda ner materialet till sina mobiler. Det första svenska lärosäte på iTunes U blir Högskolan Dalarna enligt ett pressmeddelande.

Enligt Andrew Casson, Chef för utbildnings- och forskningskansliet på högskolan:
- Trycket på att öppna upp för bättre presentation av forskningen blir allt större. Nu kommer t ex krav från Vetenskapsrådet att alla projekt som de är med och finansierar ska publiceras enligt Open Access (OA). Genom att visa vår forskning på iTunes U, tar vi ytterligare ett steg mot den nya öppenheten.

För lite bakgrund om iTunes U och andra källor med öppna lärresurser tiita på min videopresentation.

Konferens om mobilt lärande

ME Learning 2010 är en konferens om lärande, mobilitet och sociala medier som äger rum 17 mars på Nalen i Stockholm. Bland annat tas upp möjligheterna med begrepp som Mobile Learning, Social Learning, läsplattor, iPads och augmented reality. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar inom utbildning; i skolor, högskolor, vuxenutbildning och företagsutbildning. Läs mer på bloggen M-learning.se.

Att ange källan

Jag brukar rekommendera olika källor med öppna lärresurser (bilder, film, animeringar, texter mm) som får återanvändas via Creative Commons licens. En vanlig fråga kring sådana verk är hur man bör ange källan när man använder bilder, animeringar, diagram och texter med CC-licens. Mattias Klang (Göteborgs Universitet) ger en bra förklaring på sin blogg Techrisk, Erkännande i Creative Commons. Läs gärna detta innan du börjar klippa och klistra från Flickr, Wikimedia Commons, OER Commons mm.

Behövs böcker i framtidens bibliotek?

Med allt fler läsvänliga läsplattor på marknaden, inte minst Apples iPad, diskuteras det mycket kring bibliotekets roll när vi går över till elektroniska publikationer. En längre artikel i New York Times, Do school libraries need books?, ställer frågor kring konsekvenserna av att studenterna läser mer på nätet än i böcker. Artikeln består av intervjuer med fem personer med insikter i området; en bibliotekschef, en professor, en rektor och två författare.

Bild: Anders Olsson

Det virtuella biblioteket

Mer och mer av bibliotekets verksamhet ligger på nätet och resurserna ska vara tillgängliga dygnet runt. Men hur ser dagens virtuella bibliotek ut? Ett intressant exempel är Springfield Township Virtual Library (Philadelphia, USA) som har byggt sin webbplats som en wiki. Det är ingen påkostad variant men visar vad man kan skapa idag med begränsade medel.