Jag kan varmt rekommendera en utmärkt artikel av Per Johansson, Talet om digitala infödingar är betydligt överdrivet, på Newsmill. All diskussion om ungdomar som "digitala infödingar" är en grov förenkling av en radikal samhällsförändring. Ungdomar arbetar visserligen på ett annat sätt, är mer fokuserade på att lösa problem i grupp och ser nätet som en självklarhet men det betyder förstås inte att de kan allt om IT. De är väldigt vana men inte alltid kunniga.
Det viktigaste i artikeln är att ungdomarnas digitala vanor leder till en revidering av skolans roll i samhället. När kunskap finns överallt och studenterna kan nätverka med hela världen bör vi se över klassrumsmodellen och den schemalagda undervisningen:
- För mig är skolan först och främst en kunskapsinstitution. Därför, anser jag, har det aldrig varit hugget i sten hur skolan kan eller bör organiseras. Inte heller tidigare var det egentligen, från lärandesynpunkt, nödvändigt att fösa ihop barn och ungdomar på bestämda platser på bestämda tider. Detta skedde av skäl som bara perifert hade med kunskapsinhämtning att göra. I dagens situation håller det på att bli allt svårare att rationellt motivera denna institutionaliserade vana.
Ytterligare en stor fråga för utbildning är att vi sätter betyg på individuella prestationer i skolan medan i arbetslivet ligger betoningen på lagarbete och kollaboration:
- Dagens skola är alltjämt helt fokuserad på att betygsätta individuella prestationer. Den kan inte hantera resultaten av kollektivt arbete. Men just kollektivt, rumsligt utspritt samarbete är något som faller sig naturligt för unga människor idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar