Tentamensövervakning på nätet skapar oro

"Study" (CC BY-NC-SA 2.0) by snail's trail

Det finns många varianter på hemtentamen men ett stort problem är hur man kan övervaka studenterna och förebygga eventuell fusk. Det finns flera företag som erbjuder fjärrövervakning av hemtentamen, på engelska remote proctoring, som går ut på att studenten övervakas via webbkamera och mikrofon av en person hos företaget. Studenten installerar företagets program som låser datorn och som övervakar tangentbordstryckningar och registrerar avvikande beteendemönster. Allt som studenter gör, både fysiskt och digitalt, spelas in.

En artikel i den australiensiska tidningen Sydney Morning Herald, 'You’re being watched and recorded, every breath': Students unsettled by exam software, beskriver studenternas känslor inför sådana tentamenstillfällen där de får visa sitt sovrum för en främmande människa och där allt spelas in under skrivningen. Många påverkas negativt av övervakningen och har svårt att prestera. Enligt en student:

It’s not fun, knowing you’re being watched and recorded, every breath and movement. It’s even more invasive than a normal exam. Someone is staring at just you, but you have no idea who it is.

Artikeln beskriver erferenheter med systemet ProctorU men det finns flera program på marknaden. Dessa system används redan av hundratals universitet och verkar fungera bra men i Australien i alla fall har det blivit en del protester.

Konferens om skolans digitala omställning våren 2020

En digital konferens, Skola hemma, vad tar vi med oss framåt? som arrangerades av RISE och UR, spelades in den 7 maj på IVA:s konferenscenter i Stockholm. Nu finns alla inspelade sessioner tillgängliga via kanalen UR Samtiden.

Konferensen diskuterar lärdomar och utmaningar i samband med distansundervisning i Sveriges skolor under coronakrisen våren 2020. Här finns det många olika perspektiv som, till exempel: att vara elev på distans, lärarens roll på distans, virtuella laborationer och bedömning på distans, att främja närvaro och barn och ungas trygghet på nätet.

Här ser du ett pass om att vara lärare på distans med flera intervjuer.

Elevers textskapande främjas av digitala resurser - ny avhandling

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Digitala verktyg stärker elevernas textskapande men en avgörande faktor är tillgång till internet och datorer i hemmet, enligt en ny avhandling av Helene Dahlström, Mittuniversitetet. I en artikel i Skolporten, Digitala resurser stärker elevers textskapande, berättar hon om hennes forskning med mellanstadieelever. Bland annat har hon jämfört hur eleverna skriver berättelser både med papper och penna och med hjälp av digitala resurser på en platta. Hon har sedan intervjuat eleverna om sina preferenser och sedan har hon undersökt elevernas multimodala textskapande. Den viktigaste insikten i studien var:

Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

Ett tydligt problem är hur eleverna har olika tillgång till digitala resurser utanför skolan och hur det påverkar deras textskapande.

Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem.

Den digitala klyftan är fortfarande en avgörande faktor i elevernas utveckling.

Referens

Dahlström, H. (2020). Förutsättningar för elevers textskapande : En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter (PhD dissertation). Mid Sweden University, Sundsvall. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38444

Flera Zoomtips!

Tips om hur man använder Zoom i undervisning är inte precis en bristvara just nu. Men amerikanska Steve Dotto driver eget företag inom utbildningsteknologi, Dottotech, och skapar regelbundna och ganska underhållande filmer om olika verktyg och plattformar. Bland annat har han många filmer om Zoom: om säkerhet, inställningar, finesser och jämförelser med andra plattformar som t ex Google Meet. Här ser du ett smakprov med tips om hur du använder Zoom på din mobil eller platta.

Utbildningsteknologibranschen - mitt i stormens öga

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Mitt under coronakrisens skolstängningar släpper branschen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry, sin första branschrapport, Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - en bransch mitt i stormens öga, med en kartläggning över vad edtech omsätter på den svenska marknaden, ett omdebatterat ämne i det offentliga samtalet. Rapporten omfattar en branschbarometer där företagens syn på framtiden och behov för en effektiv digitalisering av skola lyfts, både före och under coronakrisen.

En oro hos leverantörerna som sticker ut är just kommunernas köpkraft, där prognosen i coronans kölvatten blivit ännu sämre. Man frågar sig hur de skolor och kommuner som idag inte varit tillräckligt påklädda digitalt, skall klara av att stå rustade för kommande osäkra läsår. Coronakrisen har visat att vi varit väl rustade i Sverige med god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket, men krisen har också visat att likvärdigheten har stora brister. Skillnaderna mellan de som har och de som inte har har ökat.

Rapporten lyfter fem aspekter som påverkar hur man framöver kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter samt behov branschorganisationen ser kopplat till dessa: skolors föråldrade teknik, den strategiska kompetensen, kommunernas ekonomi, den osunda konkurrensen samt erfarenheterna från coronapandemin.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Högaktuell bransch för utbildningsteknologi släpper sin första branschrapport: “Kommunernas köpkraft oroar- vi måste investera i likvärdighet”.

Hur du kan skapa ökat engagemang i webbinarier

Photo by Julia M Cameron from Pexels

E-möten och webbinarier har nu blivit vardag för de flesta inom utbildning och det finns många metoder för att skapa större interaktivitet och engagemang bland deltagarna. En bloggpost av Lisa Nielsen, Foster Connection and Interaction in Webinars, ger många nyttiga råd för att främja gemenskap och aktivt lärande, före, under och i slutet av ett möte. Här kommer ett axplock:

Före

• Spela musik för att skapa rätt stämning (helst musik med Creative Commons licens, se Jamendo, SoundCloud).
• Ställ en fråga om deras inställning till webbinariets ämne.
• Skapa en gemensam yta för idéer, frågor, förväntningar (t ex whiteboard, forum osv).

I början

• Förklara syftet med sessionen och ge deltagarna möjlighet att reagera och ställa följdfrågor.
• Använd en whiteboard för dynamiska frågor - t ex alla som tycker si ställ era markörer till höger och ni som tycker så ställ er till vänster.

Under

• Ställ frågor och ge regelbundna pauser för frågor och reflektioner.
• Skapa frågetävlingar i t ex Kahoot.
• Grupparbete med tydliga syften och avrapportering.

I slutet

• Vad vill du veta mer om?
• Var fortsätter diskussionen?

Kommande internationella webbinarier

Photo by Anna Shvets from Pexels

Det finns ju många webbinarier just nu och jag vill lyfta fram två som kommer nästa vecka.

Måndag 25 maj, 17:00-18:00.
Use of OER & OEP in the Online Pivot. EDENs populära webbinarieserie fortsätter och nu handlar det om öppna lärresurser (OER) och hur vi arbetar med öppen utbildning i stort (OEP Open Educational Practices). Webbinariet blir en diskussion mellan två välkända experter inom området, Catherine Cronin (Strategic Education Developer, National Forum for the Enhancement of Teaching Learning in Higher Education, Ireland) och Martin Weller (Professor of Educational Technology, The Open University UK). Sedan får deltagarna ställa frågor.

Torsdag 28 maj, 14:00-15:00
Key issues in effective curriculum design. EUA (European Universities Association) arrangerar detta webbinarium som diskuterar effektiv programdesign. Programmet ser ut så här:

• Introduction – Tia Loukkola, Director, Institutional Development, EUA
• Elements of an “ideal curriculum” – Oliver Vettori, Director of Programme Management and Teaching and Learning Support, Vienna University of Economics and Business, Austria
• Additional considerations for ensuring curricular coherence – Helene Peterbauer, Policy & Project Officer, Institutional Development, EUA
• Including the student voice in curriculum design and enhancement – Nina de Winter, Executive Committee Member, European Students’ Union (ESU)
• Q&A

Hösttermin 2020 - campus eller digitalt?

"University of Gothenburg" (CC BY-NC-ND 2.0) by andrzejsydorko

Göteborgs universitet och Högskolan i Borås har förlängt distansundervisning till november medan andra lärosäten avvaktar och planerar för en terminssart på campus i första hand. Det osäkra läget betyder att lärosäten måste planera för olika scenarion och det kan leda till stress för många medarbetare, enligt en artikel i fackförbundet STs tidning Publikt, Lärosäten förbereder sig för distansarbete i höst. Till exempel, Lunds universitet har ännu inte tagit ställning och planerar för två tänkbara terminsstart och STs sektionsordförande EvaLena Moser vill helst ha ett klart besked så snart som möjligt.

Ju snabbare vi kan få ett besked av universitetsledningen om hur nästa termin kommer att genomföras desto bättre, så att verksamhetsplaneringen inte behöver ta höjd för båda.

 Vid Göteborgs universitet däremot har man beslutat att fortsätta på distans fram till slutet av oktober och det underlättar för planeringen enligt STs sektionsordförande Peter Brandt:

Eftersom det har gått så långt in på terminen har många redan börjat planera för båda delarna. Det här klara beskedet från ledningen underlättar för verksamheten.

Samtidigt i England har anrika Cambridge University beslutat att fortsätta med distansundervisning fram till sommaren 2021. Läs mer i tidningen The Guardian: Cambridge University moves all lectures online until summer 2021.

Distansundervisning i gymnasieskolor - rektorernas erfarenheter

Photo by Andrea Piacquadio from Pexels

Skolinspektionen ger ut en delredovisning om hur gymnasieskolorna hittills har klarat omställningen till distansundervisning, enligt en nyhet, En första delredovisning av distansundervisningen på gymnasieskolor. Delredovisningen bygger på intervjuer med 45 rektorer men målet med granskningen är att intervjua 250 rektorer. De släpper en delredovisning nu eftersom intresset är så stort men betonar att man inte kan dra så många slutsatser från rapporten, även om den visar en del intressanta tendenser.

De rektorer vi hittills intervjuat lyfter intressanta beskrivningar och exempel på hur läget ser ut och hur de arbetar. Under samtalen har vi fått inblick i hur det arbete som nu pågår kan se ut. Eftersom det finns ett stort intresse för vad som framkommit i de första inspektionssamtalen väljer Skolinspektionen att publicera en promemoria där olika bilder från rektorers beskrivningar lyfts fram.

 Rapporten lyfter fram bland annat följande preliminära observationer:

• Omställningen har fungerat bra och undervisningen har kunnat fortsätta i en strukturerad digital miljö och med schemalagd undervisning.
• Det har dock krävt ett stort engagemang hos lärarna och supportpersonal för att skapa en trygg och strukturerad skolgång på distans.
• Vissa elevgrupper har drabbats av omställningen: de som saknar bra studiemiljö hemma eller har koncentrationssvårigheter. Många elever saknar skolans sociala sammanhang och möjligheten till motion och umgänge.
• Det har varit svårt för lärarna att skapa en balanserad bedömning av elevernas arbete och vissa moment har varit svåra att åstadkomma i en digital miljö.
• Det kan bli svårt att behålla elevernas motivation och engagemang ju längre de studerar hemifrån.

Ladda ner delredovisningen som pdf-fil.

Stor satsning på distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet:

Regeringen satsar 60 miljoner kronor för att universitet och högskolor ska kunna stärka sin distansundervisning och erbjuda mer öppen nätbaserad utbildning för att möta coronavirusets konsekvenser för arbetsmarknaden. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Coronavirusets konsekvenser för ekonomin och arbetsmarknaden gör att rekordmånga söker sig till studier. Samtidigt har också all högskoleutbildning övergått till att bedrivas på distans viket medför ökat behov av stöd för både personal och studenter, till exempel ökad it-support. Därför fördelas nu 30 miljoner kronor till att stärka upp distansundervisningen, varav 10 miljoner kronor föreslås fördelas till SUNET (Swedish University computer Network).

Det ändrade läget på arbetsmarknaden gör också att fler kan behöva stärka upp sin kompetens inom specifika områden under en kortare tid. Därför skjuter regeringen till ytterligare 30 miljoner kronor för att möjliggöra för fler att ta del av öppen nätbaserad utbildning. Öppen nätbaserad utbildning är avgiftsfri undervisning som universitet och högskolor kan erbjuda och som är öppen för allmänheten.

Totalt innebär regeringens förslag i vårändringsbudgeten att 60 miljoner kronor satsas för att förstärka möjligheter till distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning under 2020, varav 10 miljoner kronor föreslås fördelas till SUNET. Regeringen presenterar nu med förbehåll för riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2020 fördelningen av de medel som föreslås fördelas till universitet och högskolor.

Digital konferens om digital inkludering

Photo by Scott Webb from Pexels

En öppen digital konferens om digital inkludering, Digin, för alla som arbetar inom den offentliga sektorn äger rum tisdag 26 maj, enligt en nyhet från Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG), Nätverksdagen Digin blir ett digitalt arrangemang öppet för alla.

Digin är en kostnadsfri och digital nätverksdag för dig som arbetar inom offentlig sektor. Syftet är att erbjuda en plattform för gemensamma frågor och utmaningar kopplat till digital inkludering och tillgänglighet.

Konferensen planerades som en fysisk sådan i Stockholm men nu genomförs den digitalt med alla talare och seminarier som man ursprungligen hade planerat. Delar av programmet kommer att direktsändas via konferensens webbplats digin.nu och kommer självklart att inkludera teckenspråkstolkning, syntolkning och direkttextning. De fördjupande spåren har dock ett begränsat antal platser.

Direktsändningen av Digin kommer att ske från Norra Latin i Stockholm och leds av moderatorerna Beata Wickbom och Staffan Taylor. Talarna företräder bland annat Digitaliseringsrådet, Statistiska centralbyrån, Internetstiftelsen, Begripsam, Skellefteå kommun, Helsingborg stad, Skatteverket och Microsoft.

Digin arrangeras av DIGG i samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för delaktighet (MFD).

Mer information och anmälan.

Praktiska tips om kursdesign - EDEN-webbinarium

Photo by William Iven on Unsplash

EDENs serie webbinarier om nätbaserad undervisning i coronartider fortsätter måndag 18 maj 17:00-18:00 med ett pass om kursdesign, Practical Tips for Learning and Instructional Design. Talarna denna gång är Joyce Seitzinger (Learning Design Director, RMIT Online), Gerald Evans (Head of Learning Design, Open University UK) och Gilly Salmon (Academic Director at Online Education Services OES).

Frågor som kommer att diskuteras under webbinariet:

• How to transfer f2f courses to online environments?
• What are the necessary elements of an online course?
• Is there a difference between learning outcomes (LO) in f2f and online and how to assess LO in the online environment?
• How to organize students’ activities to be in correlation with LO and ECTS points of the course?
• How to make sure that an online course is not just a repository of learning materials?
• How to ensure effective communication with students in the online environment? What should be the ratio between synchronous and asynchronous communication?
• What kind of audio and video resources can be used, and how many of them to add to the course?

EDENs webbinarieserie fortsätter i stort sätt varje måndag och du kan se alla kommande evenemang på deras webb (Upcoming events), om jag inte hinner förmedla alla.

Dags för brusreducerande hörlurar?

Nu finns det ett bra sortiment brusreducerande hörlurar för alla som har svårt att koncentrera sig i bullriga miljöer: på tåget, i kaféer, även i öppna kontorslandskap. En bra guide till dessa finns på Elin Häggbergs utmärkta blogg, Teknifik, Det stora inlägget om brusreducerande hörlurar. Hörlurarna reducerar bakgrundsljud genom en teknik som heter active noise-cancelling (ANC). Det blir inte heltyst men många störande ljud tas bort eller reduceras kraftigt så att du kan koncentrera dig på läsning eller skrivande.

Det är främst bakrundsbrus och buller som stängs ut. Konsekventa ljud. Som en brummande fläkt eller flygplansmotor. Du kommer fortfarande höra, om än svagt, personer som pratar, smällar, någon som klappar händer och så vidare.

Artikeln förklarar tekniken och beskriver fem olika produkter med både fördelar och nackdelar. Elin slutar med några goda råd: var beredd att betala för bra kvalitet, prova olika hörlurar i affären och välj den som känns bäst. Här ser du en film som förklarar tekniken. jag kommer definitivt att köpa ett par inom kort!

Hur man planerar ett 3-dagars projektmöte på nätet

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Många projekt, nätverk och organisationer tvingas välja mellan att ställa in sina möten och konferenser eller genomför dem på nätet via till exempel Zoom. Det europeiska projektet ECCOE (European credit clearinghouse for opening up education), som utvecklar möjligheter för internationell validering av öppen utbildning, har nyligen hållit ett 3-dagars projektmöte via Zoom och beskriver planeringsprocessen i en bloggpost, Online transnational project meetings – the ECCOE experience. 

Projektmötet var en succé tack vare noggrann planering med tydliga mål för varje punkt på agendan, rättvis rollfördelning och ansvarsområden och hänsyn till varje deltagares vardag (pauser för att ta hand om barn, hämta energi mm).

We demonstrated empathy, trust, respect and flexibility. In the preparation stage, we understood that some partners might have family commitments not compatible with the meeting schedule, and adapted where necessary. We discussed the implications for people in a different time zone. During the meeting itself, we listened attentively, and collaborated fully in the work that was set by each of the output leaders. We paid attention to surfacing different visions and addressed these respectfully. As one partner said:“Our disagreements are soooo constructive!”

För att nå alla mål med mötet krävdes mycket tydlig styrning och att alla repekterade de angivna tidsramarna. Ordföranderollen var mycket viktig. Enligt en deltagare:

“I think it requires a lot more discipline than in a F2F meeting, and it puts a lot more stress on the organiser to be polite but brutal with time management!”

Variera din presentation

CC0 av Åsa Kronkvist

Använder du PowerPoint på samma sätt som du gjorde för 10 år sedan? Vill du kunna skapa proffsiga presentationer med animering, röst och interaktiva inslag? Nu finns det en omfattande guide, Variera din presentation, som har skapats av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad. Guiden delas upp i följande avsnitt: planera din presentation, tips och tricks i PowerPoint, visualisera ditt budskap, musik och röst, alternativa presentationsverktyg samt låt åhörarna interagera via sina mobiler. Varje avsnitt i sin tur består av flera moduler med filmer och text.

Jag har tidigare tipsat om delar av den här produktionen men nu är allt på plats och kommer säkert att inspirera oss alla.

Lärosätenas roll för det livslånga lärandet ska tydliggöras och den akademiska friheten främjas

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Livslångt lärande blir allt viktigare med en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Möjligheten till att ställa om genom utbildning har aktualiserats ytterligare i en tid när coronaviruset slår mot arbetsmarknaden. Nu remitteras förslag om att tydliggöra i högskolelagen gällande lärosätenas roll för livslångt lärande. Samtidigt betonas vikten av att akademisk frihet främjas och värnas.

Ändringar i högskolelagen ska tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet, både gentemot studenter och arbetsliv. Behovet av vidareutbildning och omställning kommer att öka i takt med att arbetslivet förändras och fler kommer behöva arbeta längre upp i åldrarna.

– Arbetslivet förändras i snabb takt, och nu tydliggörs behoven av omställning än mer av coronavirusets slag mot arbetsmarknaden. Det är så viktigt i dessa tider att lärosätena arbetar aktivt med att erbjuda möjligheter till livslångt lärande, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning är grundläggande för forskning och utbildning på vetenskaplig grund, och därför föreslås också ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten.

– Akademisk frihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag. Lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, säger Matilda Ernkrans.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Studenternas syn på den digitala omställningen

"Study room" (CC BY-SA 2.0) by Skaja Lee

En ny rapport från Göteborgs universitets studentkårer, Studiesituationen underCovid-19 vid Göteborgs universitet, sammanfattar studenternas upplevelser av distansundervisningen under de två senaste månaderna. Den fokuserar på fem områden: undervisning, examination, arbetsmiljö, teknik och studentinflytande. Även om många är positiva till hur omställningen har hanterats så finns det fortfarande problem med bristande planering, examinationsformer och bristande möjligheter för kontakt med läraren.

Rapporten avslutas med följande rekommendationer:

1. Säkerställ att samtliga kurser genomför motsvarande undervisning som kursen annars hade innehållit digitalt. 2. Ge examinationer utformade som hemtentamen i största möjliga mån och utforma digitala salstentamen på ett pedagogiskt sätt. 3. Ökat stöd och information till studenter i omställning till distansundervisning, med fokus på hälsofrämjande och proaktivt arbete.4. Säkerställ teknisk support under examination. 5. Skapa fler tillfällen för informellt studentinflytande och öka informationen till studenter.

Distansundervisning synliggör den digitala klyftan

"A female hand with pen on notepad, worki" (CC BY 2.0) by Ivan Radic

Omställningen till distansundervisning synliggör den digitala klyftan enligt en nyhet från SVT Nyheter, Distansundervisning blottar digitalt utanförskap. De som klarar omställningen har tillgång till bredband, rätt utrustning och en bra studiemiljö hemma medan många andra saknar dessa grundförutsättningar, i synnerhet en lugn studiemiljö. En del elever har bara sina mobiler och ett begränsat kontantkort. En ny enkätstudie av Lärarförbundet visar att sju av tio lärare anser att det är mycket svårt att hålla en bra kvalitet i undervisningen när eleverna har så olika förutsättningar och möjligheter att delta i den dagliga undervisningen. Enligt Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet:

Vi skulle önska att regeringen istället gick ut med en mer realistisk ambitionsnivå. Många lärare känner att ingenting blir ordentligt gjort. Man är ”all over the place”, måste täcka upp för kollegor, måste förbereda sig för en annan situation där skolorna är stängda. Dessutom har det legat outtalade krav på att man ska förse elever som är hemma med olika lösningar. Allt det på samma tid som man vanligtvis lägger på undervisningen.

Lärarförbundet har nu gått ut med ett upprop till regeringen att sätta en realistisk ambitionsnivå för lärare med justerade krav på skolorna under krisen.

Källkoll corona - ny serie från UR

Under den pågående krisen kommer alldeles för många konspirationsteorier och grundlösa påståenden. Samtidigt kan vi lära oss mer om källkritik genom att undersöka dessa rykten och det är syftet med en ny serie av UR, Källkoll corona. Serien består av 14 korta avsnitt (6-7 minuter) och riktas mot elever i grundskolan och gymnasiet men alla kan få stor nytta av den.

Vi följer de erfarna journalisterna Åsa Larsson och Jack Werner som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Programmen spelas in och publiceras samma dag. I varje avsnitt går Åsa och Jack på djupet i nyhetsfloden, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit.

Här kommer det första avsnittet.

Moodle - nu över 200 miljoner användare

GNU General Public License by Moodle.org on Wikimedia Commons

Lärplattformen Moodle har nu över 200 miljoner användare och är med stor marginal den populäraste lärplatform i världen. En nyhet i nättidningen LMS Pulse, Moodle Reaches 200 Million Users - Moodle 3.9, 4.0 Readying For The Next 200, ger aktuell statistik över Moodles globala fotavtryck. Plattformen finns idag i 241 länder med 151 000 sajter och 24 miljoner kurser. Världens största Moodleland är Spanien med hela 11 667 sajter, sedan kommer USA, Mexiko och Tyskland. Siffrorna räknas stiga ännu högre under coronakrisen när många utbildningsorganisationer tvingas undervisa på distans och behöver hitta en lärplattform. Artikeln berättar även om kommande uppdateringar med nästa års lansering av Moodle 4.0 som höjdpunkt.

Nationell plattform för öppna tidskrifter

CC BY-SA Some rights reserved by PLoS on Wikimedia Commons

Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar Kungliga biblioteket (KB) en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter, enligt ett pressmeddelande. regeringens mål är att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla (open access) från och med i år och KB arbetar för att bygga upp tjänsten.

Ambitionen är en nationell plattform som synliggör var och en av tidskrifterna, men samtidigt gör det möjligt att söka i material från samtliga publikationer. Målet är också att underlätta för redaktörerna genom att erbjuda funktioner för deras arbetsflöden.

– Kraven på funktionalitet och användarvänlighet är höga. Det är viktigt att innehållet är lätt att hitta på nätet och via olika databastjänster, utan att vi kompromissar med den vetenskapliga kvaliteten, säger Sofie Wennström, som leder arbetet med den nya plattformen.

En del svenska tidskrifter ges ut på förlag, medan andra sköts av lärda sällskap eller redaktörer som arbetar på ideell basis. Med en plattform som drivs av KB skulle utgivarna inte längre behöva bekosta en egen webbplats. Istället kan de lägga mer resurser på att förbereda materialet för publicering.

– Vår förhoppning är att plattformen ska ha funktioner för att skapa arbetsflöden som är spårbara och främjar transparens i det redaktionella arbetet. Det finns publiceringsetiska riktlinjer för arbetet med vetenskapliga tidskrifter som vi gärna ser att redaktörerna anammar och som på det här sättet blir lättare att följa, säger Sofie Wennström.

Källa: Pressmeddelande från KB, Öppna vetenskapliga tidskrifter får gemensam plattform.