Active Quiz - aktivitetsbaserade tipspromenader

Active Quiz är en svensk app där du kan skapa tipspromenader som kombinerar kunskapsinhämtning och motion enligt en artikel på Swedish Edtech Industry, Active Quiz – erbjuder “The Swedish tipspromenad” för aktiva klassrum. Deltagarna måste gå eller springa för att aktivera en ny fråga och läraren kan bestämma hur mycket motion som krävs för att kunna svara på alla frågor. En rolig aktivitet för såväl barn som vuxna.

Active Quiz erbjuder utomhusaktiviteter där dina deltagare kan promenera i egen miljö och samtidigt få frågor på vägen i mobiltelefonen. Den gemensamma topplistan binder er grupp samman och håller er grupp levande även i dessa speciella tider.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

Återgången till distansundervisning sätter större press på lärarna

Photo by Magnet.me on Unsplash

Återgången till distansundervisning vid landets lärosäten betyder en större arbetsbörda för lärarna och kan också leda till att man får mindre tid för forskning och kompetensutveckling. Varningen kommer i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Återgången till distansläge tynger redan pressade lärare, där fackliga representanter från flera lärosäten varnar för ökande stress bland lärare. Eftersom man klarade av vårens digitala omställningen finns det förväntningar att allt ska gå smidigare nu. Anders Ullholm, Södertörns Högskola, menar:

De flesta av oss är inte vana att jobba med de digitala lösningarna så det tar längre tid. Det får kvittas mot att vi gör mindre av någonting annat. Vi stryker bort saker som långtidsprojekt för att förändra undervisningen. Forskning försöker man också skjuta på framtiden för att ta tag ordentligt i undervisningen.

Man har ju lärt sig en hel del om distansutbildning sedan i våras men kvalitet i distansundervisning kräver mer tid för planering och design. Enligt Michail Tonkonogi, ordförande för SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna:

Det kan bli hållbart, om man modifierar det. Man kan inte bara ställa om på kort tid, som skett nu, från campusbaserad verksamhet till distans och tro att allt bara kan fortsätta som förut. Det gör det inte, det ställer helt andra krav. Man måste ändra arbetssätt och pedagogik i grunden, då kan det fungera.

 

Lärplattformens roll i högre utbildning - ny brittisk rapport

JISC

En ny rapport av brittiska JISC, VLE review report 2020, undersöker hur lärplattformar används och ger rekommendationer till lärosäten om framtida satsningsområden. Rapporten visar resultat från fokusgruppsintervjuer med över 600 akademiker, administrativ personal och studenter om inställningar till sina lärplattformar, hur de används och förbättringsområden. Bland annat ser man följande:

• Alla ser att lärplattformen har en viktig strategisk roll i verksamheten och vill bidra till dess vidareutveckling.
• Lärarna har svårt att hitta tid för kompetensutveckling för att kunna använda lärplattformen på ett mer pedagogiskt sätt.
• Många lärare vill ha ett säkert testområde där de kan prova nya funktioner.
• Många studenter blir frustrerade över inkonsekvent användning av lärplattformen från kurs till kurs.
• Många funktioner fungerar sämre eller inte alls via en mobil.
• Alla vill använda lärplattformen mer för diskussion, återkoppling och samtal.

In summary, we found it’s important that all staff buy into a clear approach for the VLE. The lack of a clear identity can confuse learners and students at all levels, whereas a defined role can guide staff, learners and students about how they could be accessing, using and benefiting from such a platform.

Rapporten avslutas med rekommendationer till lärosäten under rubrikerna: vision och strategi, kompetensutveckling, kvalitet och support samt policy.

Kompetens.nu - kompetensutveckling för industi- och teknikbranschen

Photo by Proxyclick Visitor Management System from Pexels

Kompetens.nu är en nytt initiativ med stöd av bl a Vinnova och Tillväxtverket för att erbjuda ett utbud av nätbaserade utbildningar som möter industrins kompetensutvecklingsbehov. Här kommer de att samla kurser inom områden som digitalisering, ledarskap, datateknik, datasäkerhet m fl från olika leverantörer. Industri- och teknikföretag kan söka utbildningsplatser genom att fylla i en intresseanmälan. Sedan inleds en diskussion om vilka kurser som kan vara aktuella för de anställda.

Kompetens.nu erbjuder digitala kurser för anställda inom industri- och teknikbranschen. En del utbildningar har fasta startdatum medan andra kan påbörjas och genomföras när det passar den studerande. Utbudet kommer att kompletteras och utvecklas successivt utifrån företagens behov. Allt ifrån utbildningar på högskolenivå, till uppdragsutbildningar på YH-nivå, till att ämnesexperter kan dela kunskap och erfarenheter i så kallade ”micro-learnings” kommer att finnas tillgängliga.

Bakom satsningen står: IF Metall, Tillvaxtverket, Teknikföretagen, Vinnova, Industriarbetsgivarna, Sveriges Ingenjörer [The Swedish Association of Graduate Engineers], Combient och Unionen. Under 2021 finansieras utbildningarna av Europeiska Socialfonden och är därmed kostnadsfria för dem som deltar.

Titta på en kort introduktionsfilm med Gunilla Nordlöf, Generaldirektör Tillväxtverket.

Öppna lärresurser i Sverige - dags att höja ribban

Mötesplats OER är ett nytt initiativ för att skapa större uppmärksamhet på UNESCOs OER rekommendation (öppna lärresurser) som Sverige skrev under för ett år sedan. Eftersom det händer väldigt lite kring frågan i Sverige, har Wikimedia Sverige startat rörelsen med följande meddelande:

För ett år sedan, den 25 november 2019, antogs Unescos OER-rekommendation (Open Educational Resources) enhälligt av Unescos ca 200 medlemsländer, däribland Sverige. OER benämns ibland öppna lärresurser på svenska, och rekommendationen som antogs är bindande för alla medlemsländer. 

Unescos OER-rekommendation förespråkar ett aktivt arbete med OER av medlemsländerna, på alla utbildningsnivåer och i alla undervisningssammanhang. Tyvärr har vi i Sverige inte sett någon aktivitet från regeringshåll i denna viktiga fråga under året som gått.

För att ändra detta och lyfta frågan, lokalt, regionalt och nationellt, har en gräsrotsrörelse startats, koordinerat genom Wikimedia Sverige. Vi vill nu vill bjuda in dig att medverka i Mötesplats OER!

Som ett led i detta arbete lanserar vi idag hemsidan motesplatsOER.se. På sidan hittar du bland annat den inofficiella översättningen av Unescos OER-rekommendationen som Wikimedia Sverige och arbetsgruppen tagit fram. Du hittar också svar på frågor om vad OER är och varför rekommendationen dessa är viktiga. Du kan givetvis också hitta officiell information, kontakter och nätverk inom OER-rörelsen.

Vi planerar för tillfället en konferens till våren 2021 för att lyfta frågan ytterligare och vill gärna göra detta tillsammans med dig!

Här kommer en kort film som förklarar begreppet Open Educational Resources.

Norsk satsning mot studentisolering

Photo by Luis Villasmil on Unsplash

Många studenter känner sig ensamma och saknar sociala kontakter nu när distansundervisning åter blir normen inom högre utbildning. I Norge har en expertgrupp samlats för att diskutera åtgärder för att bryta isoleringen, en artikel i den norska nättidningen Khrono, Foreslår nasjonal nettside mot student-ensomhet. Ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim, säger:

Jeg er bekymret for at nødvendige smitteverntiltak over lang tid gjør at mange studenter føler seg ensomme og sliter med motivasjonen. Derfor satte regjeringen ned en ekspertgruppe for å komme med noen anbefalinger på hva vi kan gjøre. Nå har de levert sin rapport og jeg skal følge den opp raskt med konkrete tiltak.

Regeringen lägger nu 20 miljoner NOK på studentstödjande åtgärder under 2021. Många lärosäten erbjuder redan nu möjligheter till digitala mötesplatser men ibland är det svårt att hitta dessa. Expertgruppen rekommenderar följande:

• Alla studenter ska tillhöra en seminariegrupp eller större studentgruppering som träffas regelbundet såväl på nätet som på campus (om möjligt).
• Flera sociala aktiviteter på campus om rådande coronaregler tillåter.
• Hjälp och stöd att klara vardagen - rådgivning och support kring studieteknik, motivation, stresshantering, ekonomi osv.
• Utökade resurser för stöd mot psykisk ohälsa.

Design för e-lärande - ny bok

CC BY Some rights reserved by Aleksi Huhtanen, Aalto University

Att designa bra nätbaserade kurser kräver nya metoder, nogrann planering och en pedagogisk användning av olika digitala plattformar och verktyg. Finska FITech Network University, ett nätverk av åtta tekniska universitet i landet, har skrivit en bok, The Design Book for Online Learning, som ger en överskådlig bild på kursdesign på nätet. Enligt en artikel på nättidningen Elm, A Finnish design book for web-based learning highlights the benefits of Open Educational Resources, har boken skrivits för att hjälpa lärare som inte har så lång erfarenhet av att undervisa på nätet och boken är särskilt lämpligt idag. Författaren, Akseli Huhtanen, förklarar:

It was clear that we could not help all of the lecturers individually in building an online course. We needed a guidebook which would assist staff to begin teaching online, even if they had no previous experience in it.

Boken har följande kapitel:

• Varför nätkurser, varför design?
• Lärandets psykologi
• Hur skapar man en nätkurs
• Designverktyg: planering och produktion i praktik
• Referenser och fördjupning.

Boken har publicerats på nätet med en Creative Commons licens som betyder att den får kopieras och översättas. Just nu finns den också på finska och polska. Kan någon tänka sig uppdraget att skapa en svensk version?

Mer information om boken samt länk till tillhörande Learning design toolkit.

Hur hanterar man kontroversiella frågor i klassrummet?

Photo by NeONBRAND on Unsplash

Hur agerar man som lärare när elever uttrycker starka känslor kring kontroversiella ämnen som politik, religion och kultur? Skolverket arrangerar ett digitalt seminarium, Kontroversiella frågor i skolan, måndag 7 december 08:00-11:00, för att diskutera detta prblematiska område.

Som rektor och lärare behöver du kunna hantera att värderingar och åsikter står emot varandra. Elever behöver få tillfällen att diskutera och få fler perspektiv på kontroversiella frågor i undervisningen därför att det är en del av skolans uppdrag. På seminiaret får du ta del av metoder och forskning för detta arbete. 

Seminariet består av korta föreläsningar och paneldiskussion med följande gäster:

• Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet
• Joakim von Scheele, Centrum mot våldsbejakande extremism, Den globala skolan vid Universitets- och högskolerådet
• Stefan Andersson, Forum för levande historia
• Johan Lilly Gyberg och Annika Hjelm, Skolverket

Seminariet riktar sig främst mot rektorer och lärare i skolan men är klart relevant för andra utbildningsområden.

Att synas i din PowerPoint i Zoom

Nu kan du använda ditt PowerPoint bildspel som bakgrund i Zoom. Det betyder att du syns framför dina bilder och du får bättre kontakt med din publik. En ny film av Åsa Kronkvist, Högskolan Kristianstad, visar hur du kan skapa mer engagerande presentationer.

Svenska lärosäten bidrar till Zooms utveckling

"VFRÖ - Zoom Meeting 3/2020" (CC BY 2.0) by radiofabrik

Svenska lärosäten använder en Zoomlösning som sköts av SUNET inom den nordiska samarbetsorganisationen NORDUnet. Det betyder att denna nordiska lösning är en stor kund hos Zoom och har en hel del inflytande hos det amerikanska bolaget. Nyligen har Markus Schneider, ansvarig för Zoom på SUNET, haft ett eget möte med Zooms chef för utbildningssektorn globalt, enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Svenska lärosätens önskemål framförda till Zoom. De diskuterade främst möjligheter att skapa mer flexibilitet kring grupparbete i Zoom, till exempel bättre kommunikation mellan läraren och grupperna samt möjligheten för en co-host att skapa grupper. 

Förhoppningen är att dessa samtal blir återkommande och att flera nya funktioner kan snart sjösättas. Enligt Markus Schneider:

Det vore toppen om vi kan ha återkommande högnivåsamtal med Zoom. De jagar ju goda idéer och ser sedan vad som går att implementera utan att störa gränssnittet för mycket. Jag hoppas också att lärarna är nyfikna och vågar experimentera med funktionaliteterna kring grupprum.

Interaktiva lektioner med Nearpod

Nearpod är en praktisk plattform som hjälper dig skapa interaktiva lektioner och övningar med möjlighet att bädda in filmer, animeringar, dokument osv. Du skapar en lektion genom att ladda upp material från t ex YouTube, Microsoft Teams, Canvas, Blackboard, samt skapa quizzar, tester, kollaborativa arbetsytor och övningar. Nearpod kan användas i synkron undervisning i klassrummet eller på distans men även för asynkrona studier på egen hand. Du får statistik om varje students aktiviteter i plattformen och kan skicka återkoppling till var och en.

Nearpod är gratis för lärare men om man vill ha en klass- eller organisationslösning får du betala så klart. Här ser du en kort introduktionsfilm.

Verktygslåda för digital pedagogik - ny guide

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Nu när alla universitet och högskolor anpassar alla sina utbildningar till en digital framtid finns det stora behov av bra guider och riktlinjer. Brittiska JISC har en övergripande roll att samordna och främja digitalisering inom landets lärosäten och de har nyligen publicerat en ny guide, Digital pedagogy toolkit, för att bidra till utvecklingen. Guiden fokuserar på tre områden; synkron nätbaserad undervisning, engagemang och interaktivitet i lärplattformen samt gemenskap i digitala miljöer (commuities of practice).

The digital pedagogy toolkit takes a challenge-based approach by presenting you with a series of scenarios describing areas of digital practice you may want to develop. These scenarios are based in real-world situations that institutions have been grappling with, such as delivering live online learning with students, designing engaging VLE courses or managing digital communities of practice.

Guiden betonar att det inte finns några färdiga allt-i-ett lösningar, snarare många möjligheter beroende på vad du som lärare vill uppnå med just dina studenter. Varje del tar upp vilka frågor som behöver ställas, hur digitala lösningar kan bidra, vilka utmaningar som finns och vilka myter finns som kan förvirra en.

Guiden kan användas på följande sätt:

• Explore specific scenarios and consider a range of approaches to address them
• Identify key questions that need to be explored in order to embed digital effectively
• Use as a review tool to reflect on how you plan, design and deliver the digital curriculum
• Signpost further resources to support professional practice

 

Virtuella labbar med Labster

Labster är en plattform för virtuella labbsessioner inom biologi, kemi, fysiologi och fysik på gymnasie- och högskolenivå. Här kan studenter genomföra realistiska experiment i labbmiljö och den stora fördelen  är att de kan genomföra samma experiment så många gånger som de vill utan risk. Virtuella labbar ger studenter möjligheter att träna färdigheter och rutiner så att de är bättre förberedda när de kommer till den fysiska miljön.

Plattformen används redan av miljoner studenter i världen. Du kan testa gratis men plattformen kostar så klart. Du kan lära dig mer om konceptet genom en guide som Labster har sammanställt. Här ser du en kort introduktionsfilm.

Hemma hos forskaren - filmer om aktuell forskning

En ny videokanal presenterar intressant ny forskning på ett populärvetenskapligt sätt genom hemma-hos intervjuer, enligt en artikel i tidskriften Curie, Hemma hos forskaren väcks tittarens nyfikenhet. Videokanalen BOOA har skapats av Simon Folger som vill lyfta fram forskning på ett nytt sätt och skapa nyfikenhet bland tittarna. Intervjuerna spelas in i forskarens hem och vi får först bekanta oss lite med forskaren i sin hemmamiljö. Sedan får forskaren 15 minuter på sig att berätta om sin forskning och varför den är viktig. Redan under det första året har kanalen fått cirka 25 000 tittare.

Som smakprov får du titta på en intervju med Mats Alvesson, professor vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet, på temat Livet i dumhetens tid.

Mats intresserar sig för funktionell dumhet, ett begrepp han själv myntat. När man är funktionellt dum så gör man precis det som förväntas av en på sin arbetsplats och i sitt privatliv, man följer instruktioner utan att tänka själv. Om du någon gång suttit på ditt jobb och tänk: ”Vad är det egentligen jag håller på med? Vad ska det vara bra för”, då är det just sådant som Mats studerar.

Risker med öppna kontorslandskap - ny studie

Photo by Proxyclick Visitor Management System from Pexels

Under de senaste åren har flera börjat ifrågasätta öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) och om de verkligen bidrar till en mer kreativ och stimulerande arbetsmiljö. En ny studie av docent Hanne Berthelsen och professor Tuija Muhonen vid Malmö universitet har undersökt personalens inställningar till öppna kontorslösningar genom enkätstudier och intervjuer, enligt ett pressmeddelande från Malmö universitet, Öppna kontorslandskap riskabelt – både för smittspridning och arbetsmiljö.

Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt, men också om det verkligen stimulerar kreativitet och sociala relationer.

I intervjuerna framkommer missnöje med ljudnivån och störningsmoment som gjorde det svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter. Dessutom hade man inga möjligheter att anpassa temperatur, ventilation och belysning. Miljön upplevdes som anonym och oakademisk. Resultatet var att allt fler valde att arbeta hemifrån, även före coronapandemin. Enligt Tuija Muhonen:

Ökat hemarbete i sig gjorde att den psykosociala arbetsmiljön blev sämre. Man förväntar sig att spara pengar och vill ladda det med positiva värderingar som att man vill främja samarbete, kreativitet och interaktivitet. Men det finns egentligen inga belägg för detta i forskningen.

Ytterligare en fråga som togs upp i studien var faran med öppna kontorslandskap under coronapandemin med större risker för smittspridning. 

Lösningen behöver inte betyda att alla återgår till egna kontor men kanske färre personer i samma rum med liknande arbetsrutiner.

Referens

Berthelsen, H., Muhonen, T. and Toivanen, S. (2018), "What happens to the physical and psychosocial work environment when activity-based offices are introduced into academia?", Journal of Corporate Real Estate, Vol. 20 No. 4, pp. 230-243. https://doi.org/10.1108/JCRE-06-2017-0017

Nytt uppdrag för livslångt lärande behövs - ny debattartikel

Photo by Burst from Pexels

Om regeringen menar allvar med att satsa på livslångt lärande och stöd för omställning och kompetensutveckling av yrkesverksamma så räcker det inte med extra studieplatser och tillfälliga stimulanser. Så skriver Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet, och Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet, i en debattartikel i tidskriften Curie, Korttänkt om livslångt lärande vid lärosätena, I stället behövs ett nytt uppdrag och regelverk för att stödja högre utbildning för yrkesverksamma eftersom målgruppen skiljer sig markant från traditionella studenter som läser mest på campus. De har lång yrkeserfarenhet och söker flexibla och ändamålsenliga utbildningar, helst på distans och lärosäten behöver anpassa sitt utbud om de vill kunna möta denna snabbväxande målgrupp. Därför bör man skilja mellan uppdraget att utbilda traditionella studentgrupper och ett nytt uppdrag inom det livslånga lärandet.

Artikeln avslutas med följande rekommendationer:

• Separera uppdragen att utbilda unga för framtiden och yrkesverksamma för dagens arbetsmarknad och skapa ändamålsenliga system, regelverk och finansieringsformer
• Involvera näringsdepartementet i utformandet av systemen för yrkesverksamma istället för att försöka trycka in uppdraget i ordinarie utbildningsverksamhet.
• Överväg finansiering av konceptet öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning. Denna möjlighet finns redan idag, men staten finansierar inte denna verksamhet.
• Överväg även konceptet ”Study Friday”, med bland annat finansiellt stöd till företag och lärosäten som erbjuder kombination av arbete och studier.

Ensamhet leder till avhopp i pandemins spår - ny brittisk studentundersökning

Photo by Jan Baborák on Unsplash

En ny undersökning bland över 7000 brittiska studenter visar att upp till en femtedel har funderat över att hoppa av sina studier på grund av isolering och brist på sociala aktiviteter, enligt en artikel i tidskriften Wonkhe, Anti-social learning – the costs of Covid restrictions on students. Många känner sig ensamma och saknar sociala kontakter. Även om det finns en positiv inställning till den digitala undervisningen saknas det möjligheter att lära känna varandra eller träffas informellt eller i organiserade fritidsaktiviteter. Nya studenter som har flyttat till en högskoleorten tvingas nu sitta hemma i sina lägenheter eftersom campuset har stängts. Utan att har haft tid att skaffa sig ett kontaktnät bland sina kurskamrater hamnar de i ensamhet med tillhörande hälsorisker. Det leder i sin tur till okoncentration och oro om att kunna klara sina studier. 

But perhaps more important are the findings on wellbeing and mental health. Over half of our sample report feeling lonely on a daily or weekly basis. Just 8.2 per cent report strong feelings of happiness, down from 14% before the pandemic and 32 per cent for young people pre-pandemic. And it is feeling part of a community and loneliness that are both strongly related to considering dropping out.

Kroppspråk och ögonkontakt i videomöten

Tänk på ett videomöte som ett samtal med en person. Håll huvudet nära kameran och titta in i den för att skapa samma sorts kontakt som när du sitter mittemot varandra. Titta på denna film av Katrice Horsley där hon tipsar om hur du kan skapa bättre kontakt i videomöten genom ögonkontakt och kroppsspråk. Till exempel kan du komma riktigt nära kameran för att ge "hemliga" råd. Filmen är på engelska men du kan alltid slå på textning.

För ökad genomströmning - ny rapport från UKÄ

En ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) undersöker hur landets lärosäten arbetar för att öka genomströmningen, enligt en nyhet från UKÄ, Ökad genomströmning handlar om konstruktivt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Rapporten fokuserar på lärarutbildning men metoderna som beskrivs och slutsatserna kan tillämpas inom andra områden.

Lärosätenas arbete för ökad genomströmning handlar om att få studenterna att förstå hur varje del i utbildningen hänger ihop med helheten, hur utbildningen bygger på en tydlig progression och hur den hänger ihop med examensmålen. Arbetet handlar också om att på olika sätt motivera och skapa möjligheter för studenterna att själva ta ansvar för sin inlärning.

Rapporten beskriver hur man skapar större engagemang bland studenterna såväl i klassrummet som digitalt. Många studenter känner stress och oro som kan leda till ohälsa och avhopp och därför satsar många lärosäten på studievägledning och mentorskap i samarbete med studentkåren. Många studenter är ganska omedvetna om vilka krav som ställs på de och det betyder bättre information och support.

En annan stor utmaning vid lärosätena är att en stor andel studenter är ovana vid de förväntningar och krav som heltidsstudier innebär. Umeå universitet har under hösten 2020 startat ett projekt som heter ”Studenter från studieovana miljöer”. Här har studenter på senare terminer av ett lärarprogram rekryterats för att stötta de nya studenterna under terminens första veckor. Genom föreläsningar, informella träffar och en särskild Facebookgrupp fungerar de som ett extra stöd för de nya studenterna.

I år finns ju större utmaningar när alla har fått studera på distans med risk för ökad isolering och brist på gemenskap.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: För ökad genomströmning.

För många Zoommöten?

Photo by Ketut Subiyanto from Pexels

Många upplever en översvämning av videomöten idag och en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, The Metastasizing Zoom Meeting, ser detta som ett arbetsmiljöproblem och diskuterar varför det har blivit så. Zoommöten är ju väldigt enkla att arrangera och när så många arbetar hemifrån så finns det ett behov av att kunna träffas, känske även oftare än förr. Det är enkelt att bjuda in till ett möte och allt för ofta bjuder man in för många deltagare, så att ingen känner sig utanför.

We find ourselves in more meetings as it is easier to have more people in meetings. Norms of inclusivity are particularly strong in higher ed. Nobody wants to be left out, and few want to leave colleagues out. So we all may be defaulting to inviting more people to meetings than we usually would.

Ytterligare ett problem är att Zoommöten ligger tätt intill varandra utan nödvändiga pauser och då ökar stressnivåerna. 

Det finns dock lösningar. Främst gäller det att tänka först innan du bjuder in till ett möte: se över de tilltänkta deltagarna (måste alla delta?), skicka ut underlag i förväg för att inte använda mötestiden för envägskommunikation. Ett annat bra förslag i artikeln är att boka in mötesfria timmar i ditt schema. Men framför allt ska vi diskutera frågan inom våra sektioner och avdelningar och skapa en bättre möteskultur.