Webinarserie om öppna lärresurser

Det europeiska projektet LangOER (med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som svenska partners) arrangerar under våren en serie webbseminarier, How can OER enrich your teaching practice?, för lärare som vill skapa och använda öppna lärresurser (open educational resources, OER) i sin undervisning.

Open Educational Resources (OER) are a growing area of interest internationally. More and more teachers and school leaders use free educational materials to be shared and reused for teaching, learning, and other purposes. How can Open Educational Resources enrich your teaching and learning practice? Can they spice up your classes? Where to find OER in your language? Are you curious about how to blend online learning in your own teaching context?

Programmet ser ut så här:

Onsdag 25 mars, 14.00 - 14.45
Introduction to OER and the open learning platform – Marit Bijlsma, Mercator Research Centre on Multilingualism and Language Learning / Fryske Akademy (Nederländerna)

Torsdag 2 april, 14.00 - 14.45
OER and best-practice examples – Ebba Ossiannilsson, Lund University

Onsdag 15 april, 14.00 - 14.45

A step-by-step approach to apply OER in your own teaching context – Robert Schuwer, Fontys Higher Education (Nederländerna)

Torsdag 23 april, 14.00 - 14.45

OER and licensing: What you need to know – Lisette Kalshoven, Kennisland / Creative Commons (Nederländerna) Chair: Valentina Garoia, European Schoolnet (Belgien)

Onsdag 13 maj, 14.00 - 14.45

How to store and share your own created material? – Elena Schulman, European Schoolnet (Belgien)

Anmäl dig till mercator@fryske-akademy.nl

Läs mer om webinarserien.

Datainspektionen godkänner skolavtal med Google

  by Gary Hayes on Flickr

Datainspektionen har nu godkänt Simrishamns Kommuns avtal med Google som ger skolorna tillgång till molntjänsten Google Apps for Education (GAFE) enligt en nyhet från idg.se, Klart för Google Apps i skolan - Datainspektionen ger grönt ljus. Detta betyder att andra kommuner som också använder GAFE kan nu anpassa sina avtal enligt de riktlinjer som passar både Google och Datainspektionen. Tidigare har Datainspektionen kritiserat kommuners avtal med Google eftersom de inte uppfyllde kraven i personuppgiftslagen. Men även om problemet verkar vara löst är det inte bara fritt fram för nya avtal om molntjänster och Ingela Alverfors, jurist på Datainspektionen, rekommenderar en viss försiktighet:

- Datainspektionen har till exempel ännu inte granskat behandling av känsliga personuppgifter i en molntjänst. Det är viktigt att varje organisation gör en egen risk- och sårbarhetsanalys och säkerställer att avtalet med molntjänstleverantören innehåller instruktioner som lever upp till kraven i personuppgiftslagen.

Orka plugga - ny sajt om studieteknik från UR

UR har tagit fram en bra guide om studieteknik för skolelever, Orka Plugga. Guiden består mest av korta filmer som sorteras under följande rubriker:

• Förstå kunskapskraven - utveckla resonemang, pröva och ompröva, föra fram en diskussion mm.
• Strategier och metoder - träna minnet, förenkla läsning, räkna matte, plugga tillsammans
• Hitta motivationen - hitta motivationen, pluggstrategier
• Nya pluggvanor - mat och sömn, hål ditt fokus, planera och sätt mål, förberedelser

- Orka plugga är en satsning på studieteknik från UR, med pluggtips för dig som går i högstadiet. Här hittar du tips på strategier och metoder som hjälper dig att träna minnet, förenkla läsningen, felsöka i matten och förstå kunskapskraven. Här hittar du också tips på olika pluggvanor som gör det lättare att komma igång och planera tiden när du ska plugga.

Kopplad till Orka plugga finns en TV-serie på UR, Pluggkoden.

Alla filmer finns även på en särskild YouTube-kanal, Orka plugga på Youtube samt en hashtag på Twitter #Orkaplugga.

Här får du ett smakprov.

Ny rapport: Digitalisering – främjande och framtid

Digitalisering är ett stort och mångfacetterat område och under åren har flera projekt och organisationer lagt fram strategier och rapporter. Digitaliseringskommissionen har publicerat en ny rapport, Digitalisering – främjande och framtid, som tittar på alla statliga initiativ hittills och försöker identifiera en strategi för den framtida utvecklingen. Digitaliseringskommissionen är en tillfällig myndighet med uppdrag att arbeta för regeringens övergripande IT-mål, att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Utredningen har utgått från följande övergripande frågeställningar. Dessa har preciserats och utvecklat i intervjuer och arbetsmöten. 

• Hur kan systematiskt främjande bedrivas på nationell nivå? Vilka erfarenheter finns från andra områden? 
• Vad är digitaliseringsfrämjande? Var finns ett statligt åtagande idag och vilka behov ska mötas framgent? 
• Hur finansieras digitaliseringsfrämjande idag?  
• Vilka erfarenheter och lärdomar finns hos de aktörer som idag är verksamma på området?
• Hur kan digitaliseringsfrämjande organiseras framgent? Vilka samarbetsformer är bäst för att säkra synergier med andra?

Rapporten lyfter fram behovet av långsiktiga strategier samt nationell samordning och ledning i digitaliseringsfrågor. Arbetet hittills har kännetecknats som kortsiktiga, tillfälliga och oftast eldsjälsdrivna och det är hög tid att gå över till mer långsiktiga och strategiska åtgärder.

Vi ser att det är dags för ett mer långsiktigt alternativ som bas för kommande insatser. Bildandet av nya råd eller forum som avlöser varandra, likt tomtebloss som tänds ett efter ett, får svårt att möta de behov som identifierats i denna utredning. Det går inte att (bara) fortsätta med relativt kortsiktiga initiativ i kommittéform, utan basen behöver vara mer långsiktig. På så sätt kan Sverige fortsatt arbeta för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter och skapa nytta och värde inom alla samhällets sektorer.

Läs rapporten, Digitalisering - främjande och framtid.

Samarbeta smartare

  by cwasteson

Vi lär oss genom att samarbeta och dela. Idag finns det många enkla och effektiva verktyg som underlättar samarbete såväl på campus som på distans. Jag har skapat en guide, Samarbeta smartare, för studenter vid Linnéuniversitetet med ett urval digitala verktyg och tjänster som de kan ha stor nytta av i sina studier. Guiden passar egentligen för alla som studerar eller vill arbeta kollaborativt på nätet.

Guiden består av verktyg under följande kategorier: Skriva tillsammans, Gemensam arbetsyta, Samla, Planera, Bevaka, Spela in, Nätverka, E-möte, Forska. Under varje rubrik finns en introduktion till några lämpliga verktyg och tjänster samt en introduktionsvideo. Alla verktyg i guiden är gratis men om du behöver flera finesser och bättre säkerhet finns betalversioner också.

Guiden finns även på engelska - Smarter collaboration.

Meerkat - video via Twitter

  by Ronnie Macdonald

Veckans hetaste ny app heter Meerkat (surikat på svenska). Meerkat låter dig direktsända video från din mobil via Twitter. Du startar tjänsten och länken till direktsändningen skickas ut via ditt Twitterkonto. Alla som ser meddelandet bara klickar på länken och kan se sändningen. Du ser vilka som tittar och via Twitter kan tittarna ge återkoppling. Ingenting sparas i molnet och sändningen spelas inte in. Snabb och enkel livesändning.

Läs mer om Meerkat i en artikel på Mashable, Meerkat app shows the potential for live streaming on Twitter.

MOOCs i Europa

EU-kommissionens Open Education Europa håller i en interaktiv karta (Open Education Scoreboard)som visar alla MOOCs i Europa (1066 hittills), land för land. Du kan söka efter antal MOOCs per ämnesområde, land och se hur många lärosäten erbjuder någon form av öppen utbildning (antingen MOOCs eller öppna lärresurser). De ledande länderna när det gäller MOOCs är Spanien, Storbritannien och Frankrike.

Hellre lärarutbildning än dokusåpa

Förra året kom den oroväckande nyheten att fler svenskar sökte sig till dokusåpan Paradise Hotel (11 000) än till lärarutbildning (10 198). Linnéuniversitetet vill nu vända på trenden och har skapat en särskild kampanj, Borde inte fler söka till en lärarutbildning än till en dokusåpa? (söklärare.se) för att få fler att söka till Sveriges lärarutbildningar. Där kan du hjälpa till genom att rekrytera en Facebookvän med läraregenskaper, visa upp att du är en stolt lärare om du redan arbetar inom yrket eller ta steget att ansöka själv.

– När vi fick höra att fler sökt till en dokusåpa än till en lärarutbildning tog vi det som en rolig utmaning. Vi är säkra på att det finns massvis av framtida lärare där ute som känner sig lika sporrade som vi att i år ta revansch! Vi tycker att det är dags att röra om i grytan lite. Vad som helst kan ju hända fram till sista ansökningsdagen, säger Mats Nordänger, kanslichef Lärarutbildningskansliet, Linnéuniversitetet.

På söklärare.se hittar du även sex övertygande anledningar till varför du borde bli lärare i stället för dokusåpakändis och information om Linnéuniversitetets lärarutbildningar. Kampanjen pågår till sista ansökningsdag, då man hoppas kunna presentera ett vinnande resultat för lärarutbildningarna.

Källa: Pressmeddelande, Linnéuniversitetet, Linnéuniversitetet utmanar svenskarna att skrota dokusåpadrömmarna.

Skapa snygga lektioner och kursmaterial med Versal

Versal hjälper dig att skapa snygga övningar, quizzar, interaktiva diagram, lektioner och kurser med hjälp av ett stort sortiment mallar och integration med många andra webbverktyg. Du väljer vilken sorts lärresurs du vill skapa (diagram, tidlinjer, quizzar, tester mm) och sedan kan du dra in andra resurser från din dator eller från webben. Till slut kan du bygga en hel nätkurs och dela den med hela världen eller bara med din klass.

Material som har skapats i Versal kan enkelt importeras in i lärplattformar som Blackboard, Canvas m fl. eller i bloggverktyg som WordPress. Du kan samarbeta med kollegor i kursutvecklingen och bygga upp en strukturerad kurs med alla element från anmälan till examination.

Tack för tipset @Tulay1000.

BTH-lärare får pris för nätbaserade laborationer

Nätbaserade laborationer inom naturvetenskap är ett snabbt växande område. Studenter kan genomföra laborationer när de vill och kan prova olika lösningar så ofta de vill. Nu har ett svenskt initiativ fått en internationell utmärkelse. Enligt ett pressmeddelande från Blekinge Tekniska Högskolan, Prisas för laborationer på distans, har universitetslektor Ingvar Gustavsson, BTH, fått GOLC Online Laboratory Award 2015 (Global Online Laboratory Consortium) för sitt arbete med VISIR, en applikation som erbjuder studenter möjlighet att utföra fysiska elektriska experiment.

- VISIR ger studenterna möjlighet att utföra obegränsat antal fysiska experiment, laborationer, på tid och plats som passar dem. Högskolor och universitet kan därmed på ett effektivt sätt utbilda ingenjörer som kan konstruera prototyper till varor och tjänster, vilka fungerar i enlighet med naturens villkor och därmed passar i hållbara samhällen. Idag är det tusentals studenter globalt som använder VISIR och fler VISIR-labb planeras.

VISIR fungerar på så sätt att virtuella frontpaneler och en virtuell kopplingsplatta visas på studentens dator vilket gör det möjligt att styra den fysiska utrustningen. Studenten får intrycket av att befinna sig i ett riktigt laboratorium.

- Dagens ingenjörsutbildning fokuserar på att göra studenter förtrogna med matematiska modeller, bland annat ägnas mycket tid åt simuleringar och det finns utmärkta verktyg för sådana. Tyvärr är modellerna inte perfekta. Det som driver mig är möjligheten att bidra till att de ingenjörer vi utbildar får verktyg som gör att de kan kompensera för bristerna i modellerna genom fysiska experiment, laborationer.

Priset delades ut vid den internationella konferensen Remote Engineering and Virtual Instrumentation i Bangkok i slutet av februari. Vid konferensen visade Ingvar att handledda laborationer fungerar utmärkt även om lärare och studenter finns på olika platser i världen.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk, Prisas för laborationer på distans

Bättre diskussion på nätet

  by hanspoldoja

De flesta kurser idag har ett diskussionsforum i lärplattformen där studenterna förväntas diskutera och reflektera över kursmaterial och uppgifter. Även om studenter är vana vid digitala arenor behöver de riktlinjer och råd för att kunna bidra konstruktivt till en diskussion på nätet. En artikel på eLearning Industry, Helping Learners Get The Most Out Of Online Discussions, ger bra tips om hur man skapar en bra diskussion.

Studenterna behöver lära sig hur man kommenterar och leder diskussionen vidare med följdfrågor, ny information, reaktion på tidigare inlägg osv i stället för att bara upprepa eller berömma. I början av kursen kan det vara bra att diskutera hur man bidrar konstruktivt till en diskussion och artikeln ger tabeller som visar kriterier för inlägg och vad som bör ingå. Genom att i förhand diskutera sådana kriterier kan man undvika diskussionstrådar som bara innehåller tomma kommentarer och upprepningar.

Ny rapport om MOOCs i Europa

CC BY Some rights reserved by EADTU

En ny rapport, Institutional MOOC strategies in Europe, har just kommit med resultat av en undersökning bland alla europeiska universitet som ger storskaliga öppna kurser (MOOCs). Rapporten har publicerats som en del av EU-projektet HOME - Higher education Online: MOOCs the European way i samarbete med EADTU (European Association for Distance Teaching Universities).

Rapporten visar att det finns en tydlig europeisk linje i MOOC-utvecklingen som skiljer sig från den amerikanska. Framför allt är utbildningsmyndigheter mer inblandade och flera initiativ har statligt stöd. Det finns även en större grad av pedagogisk innovation i de europeiska kurserna med mer fokus på kollaboration, peer-bedömning osv. Många aktörer utvecklar MOOCs som innovationsprojekt för att bli bättre på nätbaserad utbildning i stort och har redan överfört erfarenheter till sitt ordinarie kursutbud. Det finns dessutom en positiv inställning till MOOCs bland europas universitet.

MOOC-marknaden domineras fortfarande av stora amerikanska konsortier som Coursera och EdX men rapporten utmanar europeiska aktörer att ta satsa ännu mer och skapa en ännu tydligare europeisk profil.

But given the results of this report we feel that Europe must seize this moment to grab the opportunities offered by MOOCs. The open and online learning movement has great potential to educate the many in a flexible way that meets the needs of today’s learners for an increasingly complex world. It is for those reasons that the Porto Declaration on European MOOCs calls upon all to embrace the possibilities the open and online education movement offers the Knowledge Society and stresses the need for stronger collaboration in Europe, based in the principles of transparent cooperation, mutual benefit and collective incremental advantage.

Läs rapporten: Institutional MOOC strategies in Europe

Öppen kurs för högskolelärare

Kursen Open Networked Learning är en öppen nätkurs för lärare och IKT-pedagoger inom högre utbildning som vill lära sig mer om kollaborativt nätbaserat lärande. Ett exempel på en mini-MOOC om man vill. Kursen arrangeras av Karolinska Institutet, Lunds Universitet och Linnéuniversitetet. Den startar 14 april och fortsätter fram till 9 juni.

Kursen är helt nätbaserad och deltagarna kommer att arbeta i studiegrupper på cirka 10 personer med problembaserat lärande (PBL) som grund. Deltagarna från de ansvariga universiteten kan delta som en del av sin kompetensutveckling (via egna anmälningsblanketter) medan alla andra deltagare anmäler sig till den öppna kursen (till anmälan). Kursen har sin utgångspunkt i en webbplats för allmän information men alla aktiviteter och diskussioner sker i kursens Google+ grupp och undergrupper.

ONL utilizes open, collaborative learning practices in a problem based learning format and aims at building personal learning networks. The course models the use of freely available social media tools and a platform that does not require extensive technical expertise to be mastered and implemented. The focus is on how available digital technologies can support teaching and course design and to extend opportunities for collaboration, engagement and learning.

Kursens schema ser ut så här:

1. Connecting and networking, 14 – 27 April
2. Digital literacy, 28 April- 4 May
3. Collaborative learning and communities, 5 – 11 May
4. Flexible and mobile learning, 12 – 18 May
5. Open educational practices, 19 – 25 May
6. Designing learning environments, 26 May -1 June
7. Concluding week: Open Networked Learning, future perspectives, 2 – 9 June

Läs mer om kursens upplägg.

• Anmälan för personal vid Karolinska Institutet.
• Anmälan för personal vid Lunds Universitet.
• Anmälan för personal vid Linnéuniversitetet.
• Anmälan för alla andra.

Framtidsvision från Microsoft

En ny film från Microsoft ger en vinkling om framtidens arbetsliv i en värld där alla ytor kan omvandlas till interaktiva pekskärmar som vi även kan styra via gester. Teknik finns inbäddad i våra kläder och datorer har blivit så små att vi inte ens ser dem. Tangentbord och mus har försvunnit totalt. Nästan allt som du ser i filmen är redan under utveckling men som alltid är sådana filmer en kombination av sannolik utveckling, kvalificerade gissningar och önskedrömmar, Är det denna värld som väntar dagens studenter?

Webinar - Digitala examinationsformer

ITHU (Nätverket för IT inom Högre Utbildning) arrangerar ett webbseminarium (webinar) om digitala examinationsformer, måndag 16 mars, kl 15.00 – 16.00.

Flera lärosäten utvecklar nu olika examinationsformer med hjälp av IT-stöd. Pappersbaserade salstentor är en viktig examinationsform inom de flesta lärosäten men det finns också många alternativa sätt att examinera. Formativ examination ökar och det finns flera effektiva examinationsformer som kan användas så att examinationen blir till en del av inlärningsprocessen i sin helhet. Webben är mer och mer “vårt skrivbord”, hur vi använder datorer och internet inom akademisk utbildning och hur befintliga IKT- och lärverktyg används är intressant att vi uppdaterar oss kring.

Seminariet kommer att ta upp följande frågor:

• Vad händer i Sverige och utomlands kring digital examination?
• Möjligheter och utmaningar med digital salstentamen
• Hur förändras våra arbetssätt kring examination?
• Vilka IT-verktyg stödjer oss att förbättra undervisning och våra examinationssätt?
• Hur bedömer vi mjuka färdigheter?
• Vilka nya möjligheter väntar runt hörnet?

Du kommer att få höra erfarenheter och exempel från:

• Mats Brenner (Högskolan i Gävle) berättar om det nationella projektet Digital tentamen
• Maria Sunnerstam (Göteborgs universitet) ger erfarenheter från pilottester med digital salstentamen
• Jag (Alastair Creelman, Linnéuniversitetet) berättar om nya möjligheter för digital bedömning och examination

Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Länk till mötesrummet kommer att mailas ut till alla anmälda 1-2 dagar före seminariet. 

Kostnadsfritt. 

Föranmälan krävs 

Mer information och länk till anmälan.