Ny europeisk rapport om validering av MOOCs

De flesta MOOCs (öppna nätbaserade utbildningar) ger inga högskolepoäng men det finns ett ökande intresse för riktlinjer för validering av dessa kurser och möjligheten för lärosäten att ge poäng efter kompletteringsuppgifter eller tentamen. Ett EU-projekt, OpenCred, har studerat möjligheter för validering av MOOCs och har nu publicerat en rapport med rekommendationer till lärosäten och myndigheter, Validation of Non-formal MOOC-based Learning.

Rapporten visar bland annat en valideringsmodel för öppna kurser där utbildningsanordnaren ska ange till vilken grad kursen uppfyller ett antal kvalitetskriterier. Modellen ska kunna hjälpa lärosäten att kunna validera öppna kurser och ge en sorts konsumentupplysning för deltagaren. Rapporten har ett antal rekommendationer till både lärosäten och nationella myndigheter om hur man kan erkänna öppna kurser och hur de kan integreras i den ordinarie verksamheten.

- The OpenCred report analyses current practices for the assessment and recognition of non-formal learning via MOOCs, and presents examples of how recognition is dealt with in formal higher education and continuing professional development. Currently only a small subset of MOOC provision awards ECTS credits to learners but with the continuing rise in the offer of MOOCs, recognition is a key issue that needs to be dealt with.

Här ser du ett bildspel som förklarar de viktigaste punkterna i rapporten.

OpenCred Study – Recognition of open learning in Europe: some issues for institutions to consider from witthaus

MOOCs för högskolepoäng - Tyska universitet samarbetar kring utbildning för flyktingar

Det nystartade tyska initiativet Kiron University riktar sig mot asylsökande akademiker och kan nu erbjuda ett sortiment på flera hundra öppna nätkurser (MOOCs) i samarbete med MOOC-konsortiet EdX enligt en artikel i nättidningen Campus Technology, Refugees Offered MOOCs for Credit. Kiron har flera tyska universitet (bl.a.  RWTH Aachen University, Heilbronn University and the Alanus University of Arts and Social Sciences) som partners och de erbjuder möjligheten att få högskolepoäng för en MOOC genom examination på campus.

Kiron University är inget officiellt universitet men ett initiativ för att skapa en plattform för gratis kompetensutveckling för asylsökande. Just nu fokuserar Kiron på asylsökande i Tyskland men ambitionen är att kunna erbjuda samma möjligheter i andra länder när man har ett partneruniversitet som vill hjälpa. De får sin finansiering genom s. k. crowd-funding (där tusentals frivilliga satsar mindre belopp) och partnerskap med erkända lärosäten. Initiativet söker ytterligare finansiering genom tävlingen Google Impact Challenge (se nedanstående video).

Mobiler i skolan - debatten fortsätter

"Texting Congress 1" (CC BY-NC-SA 2.0) by afagen

Det har varit en het debatt de senaste veckorna kring användningen av mobiler i landets skolor. Framför allt har det handlat om smygfilmning under lektioner med hjälp av appen Periscope. Det har åter igen lett till en polariserad diskussion där många vill se ett mobilförbud i klassrummet medan andra menar att en viktig del av skolans uppgift är att utveckla elevernas digitala kompetens och förmågan att kunna använda digitala medier på ett ansvarsfullt sätt.

En artikel av Håkan Fleischer, Linnéuniversitetet, Mobiltelefoner i skolan bör hanteras, inte förbjudas, analyserar debatten på ett balanserat sätt. Missbruk av mobiler är ett problem som måste hanteras med tydliga regler men att förbjuda mobiler bara sopar problemet under mattan. Kompetensen att fokusera på det aktuella uppgiften behöver tränas regelbundet och många moment i klassrumsarbetet kräver att alla stänger av sina mobiler och datorer. Det handlar om att skapa en kultur kring när mobiler ska användas och när de ska vara avstängde. Dessutom måste frågor kring integritet, respekt för varandra, störande beteende osv diskuteras regelbundet.

- Utöver att skapa gemensamma regler för användningen av mobiltelefoner i skolan kräver en mer konstruktiv hantering också ett medvetandegörande av vad teknik faktiskt gör med oss. En aktiv hantering kräver att läraren pratar med sina elever om just koncentration, om app-beroende och om hur tekniken påverkar vårt sätt att tänka. Reglerna och förhållningssätten måste med andra ord byggas upp kring ett tydligt motiv till att lärare och elever gemensamt skapar ett förhållningssätt till mobiltelefoner, liksom till annan IT.

En annan artikel av Jan Svärdhagen, Högskolan Dalarna, Periscope har verkligen lyckats, är mer kritisk till mobiler i klassrummet och undrar om nackdelarna övervägar fördelarna. Det finns flera studier som visar att koncentrationsförmågan försämras av multitasking och att de flesta kan inte motstå frestelsen att kolla varje nytt meddelande som kommer in i mobilen.

- Det jag skulle vilja se är en rejäl forskningsansats som fokuserar på distraktion kontra pedagogisk nytta av mobilen i skolan.

Alla är dock överens att kränkande smygfilmning i skolan inte ska tolereras men i stället för att lägga skulden på en särskild app eller mobilen måste vi se det som ett symptom på djupare problem. En sak är säker - alla vet vad appen Periscope är för något.

Det mest intressanta i denna debatt är det faktum att Periscope verkligen fått gratis marknadsföring utifrån allt som skrivits i media. Ju mer vi skriver om detta, desto fler användare blir det.

Det finns faktiskt många bra saker du kan göra med Periscope i klassrummet. I stället för att bara förbjuda appen bör man kanske försöka visa hur den kan tillämpas inom undervisningen. Till exempel läs en bra artikel i tidskriften Edutopia, Periscope: Connecting Classrooms to the World, där du hittar flera bra användningsområden. Flera goda exempel finns i Teachthought, Getting Started With Periscope In The Classroom.

Surfplattor i förskolan

"iPad_children_hands" (CC BY-NC-SA 2.0) by lottech

Surfplattor har nu blivit en viktig del i den dagliga verksamheten på många förskolor enligt en artikel i Computer Sweden, Därför gör surfplattorna succé i förskolorna. Två forskare vid Uppsala universitet, Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian, har följt utvecklingen vid fyra förskolor i Uppsala och sett hur barnens användning av surfplattor har utvecklats från konsumtion till produktion. Hemma används den för spel men i förskolan används den mer för skapande och fantasi.

- Tydligt är att surfplattan har integrerats i barnens lärande på förskolorna som studerats. De är inte en separat företeelse och inte heller något som bara är till för lek och spel. Lärplattorna i förskolan ska vara ett verktyg och ingen leksak, användningen ska skilja sig från hur den används hemma.

Barn samarbetar gärna när de utforskar nya appar i surfplattan och löser problem tillsammans. De jobbar också med språk och siffror i plattorna men ibland inte enligt förväntningar. De hittar på nya ord och leker med språket på ett kreativt sätt i stället för att hålla sig till spelets regler i appen.

Läs mer om forskningen i en artikel från Skolverket, Barn utforskar digitala resurser utifrån egna syften.

En kort översikt av forskning inom IKT och förskola finns på bloggen LekMiT,

Öppna nätkurser för tusentals - ny svensk MOOC-rapport

Bild: Fores

En ny svensk rapport om massiva öppna nätbaserade kurser (MOOC) har publicerats av tankesmedjan Fores. Rapporten, Öppna nätkurser för tusentals, har skrivits av Evelina Stadin och beskriver hur moocar har utvecklats under de 8 senaste åren och tittar främst på den europeiska utvecklingen. Den väcker flera frågor kring vart denna nya utbildningsformen betyder både för högre utbildning och för kompetensutveckling och  det livslånga lärandet. .

- Den här rapporten beskriver moocarnas korta historia och utveckling. Genom intervjuer med ansvariga för moocplattformar i fyra europeiska länder – Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Sverige – ger författaren några ögonblicksbilder av vart utbildningarna kan vara på väg. Vilka deltar? Hur uppfattas moocar inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden?
Rapporten ingår i Fores projekt om hur automatisering påverkar framtidens arbetsmarknad och fördelning.

Rapporten lanserades vid ett seminarium hos Fores där Evelina Stadin presenterade de viktigaste punkterna och sedan blev det en paneldiskussion mellan henne, Annika Pontén, avdelningschef och biträdande universitetskansler på Universitetskanslerämbetet (UKÄ), Andreas Bergström, vice VD på Fores och jag själv. 

Se det inspelade seminariet.

Ladda ner rapporten.

Ungdomar kommunicerar i mer slutna kretsar

"Bubbles" (CC BY-NC-ND 2.0) by Anders Adermark

Flera studier visar att dagens ungdomar undviker publika nätverk som Facebook. Twitter och även Instagram och i stället kommunicerar bara i slutna kretsar med sina vänner. En ny artikel i nättidskriften Quartz, Teens have a smart reason for abandoning Facebook and Twitter, beskriver hur dagens ungdomar föredrar meddelandetjänster som Whatsapp, Messenger och iMessage samt fotomeddelanden via Snapchat. Facebook används mest av föräldrar och därför ska undvikas men trenden är att de inte vill visa sig för hela världen som äldre gör. De nya tjänsterna lämnar inte samma spår på nätet som Facebook, Twitter och Instagram - bilder som skickas via Snapchat raderas nästan direkt efter leverans. De vill vara för sig själva helt enkelt.

Trenden betyder att hela modellen bakom många sociala nätverk (annonsering) hotas eftersom ungdomarna inte längre finns där. Dessutom blir det allt svårare för vuxna att få kontakt med den nya generationen eftersom de kommunicerar i slutna kretsar. Det kan ses som en klok utveckling men nackdelen är att ungdomar inte kommer i kontakt med åsikter och idéer utifrån och att man hamnar i en allt mindre bubbla.

- The great promise of social media was that they would create a powerful and open public sphere, in which ideas could spread and networks of political action could form. If it is true that the young are turning aside from these platforms, and spending most of their time with messaging apps that connect only those who are already connected, the political promise of social media may never be realized.

Forskningsetik - ny gratis e-bok

"Readability on the iPad" (CC BY 2.0) by Wiertz Sébastien

Samverkansorganisationen SNH (samverkan för nätbaserad högskoleutbildning), som består av Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Utbildningsradion, har publicerat en gratis e-bok som heter Forskningsetik – 10 frågor och svar. Boken riktas mot studenter, lärare och allmänheten och är helt fri att distribuera och använda inom undervisning, självstudier och i grupparbete.

- Här ger vi en introduktion i vad forskningsetik är. Vi berättar om de händelser, synsätt och riktlinjer som format och fortsätter påverka dagens forskningsetik. Vi fokuserar särskilt på de etiska dilemman som dyker upp när man forskar på människor eller på personuppgifter. Vi tar också upp forskning på djur och frågan om hur forskningsresultat ska publiceras. E-boken har fördjupning med internetresurser och TV-program från UR (Utbildningsradion).

Boken innehåller länkar till fördjupning genom artiklar och TV-program från UR.

För att läsa boken ska du använda en ebokläsare i din dator, mobil eller platta (t ex Apples iBooks, Adobe digital editions, Bluefire reader m fl).  

E-boken laddas ned via denna sida: http://www.opensnh.se/items/show/134

Ny rapport om yrkesutbildning

"WPGirls 2.0" (CC BY-NC-SA 2.0) by Therese Göterheim

Regeringen har utsett 2016 som yrkesutbildningens år men en ny rapport från näringslivets forskningsinstitut Ratio, Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning, av Nils Karlson och Filippa Ronquist menar att dagens yrkesutbildning behöver ses över och efterlyser tydligare progression. Det finns många utbildningar från många olika aktörer men utan struktur och det är väldigt svårt att välja rätt väg. Detta kan avskräcka många från att välja yrkesutbildningar och kan försvåra senare yrkesval och karriärmöjligheter.

- Särskilt allvarligt är även yrkesutbildningarnas otillräckliga arbetslivsanknytning. Inslagen av praktik är ofta väsentligt färre än föreskrivet, och kan till och med saknas helt. Engagemanget från arbetslivet är bristande och det finns en motsträvighet från skolvärlden när det gäller samverkan.

Rapporten täcker alla utbildningsformer, formella, icke-formella och informella, såväl i offentlig som privat regi. Den efterlyser framför allt bättre samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet.

- Det är hög tid för politiker, utbildningsanordnare och arbetsgivare att gemensamt stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet. Det är en förutsättning för förbättrad matchning och omställning på arbetsmarknaden, men också för livslångt lärande och integration. Och i förlängningen förbättrad kompetensförsörjning, för både offentlig och privat sektor i Sverige.

Läs även en artikel i Svenska Dagbladet: ”Yrkesutbildning ute på en rad irrvägar”

Ny rapport om högre utbildning och vuxnas lärande

CC BY-SA Some rights reserved by
UNESCO Institute for Lifelong Learning

En ny europeisk rapport, Closing the Gap – Opportunities for distance education to benefit adult learners in higher education, undersöker hur universitet och högskolor kan främja vuxnas lärande genom distansutbildningar. Rapporten är resultatet av ett EU-projekt, IDEAL (Impact of distance education on adult learning), ett samarbete mellan International Council for Open and Distance Education (ICDE), UNESCO Institute of Lifelong Learning (UIL) och StudyPortals.

Rapporten ger en översikt på utbildningar som universitet erbjuder på distans och undersöker hinder mot bredare deltagande bland vuxna. Den fokuserar på främst fem länder: Grekland, Finland, Storbritannien, Tyskland och Ungern. Den rekommenderar tydligare nationella strategier för att främja högre utbildning på distans, färre hinder för nya studentgrupper, bättre möjligheter till studiestöd, bättre validering av reell kompetens och mer kompetensutveckling till lärare för att kunna ge distanskurser med högre kvalitet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Lärares kompetensutveckling via sociala medier

CC BY Some rights reserved by Högskolan Väst

Många lärare använder sociala medier för att diskutera undervisning och erfarenheter med andra lärare. Det finns många väldigt aktiva Facebookgrupper som ger lärare möjligheten till kollaborativ kompetensutveckling. Denna gräsrotsrörelse får sällan uppmärksamhet men nu har Mona Lundin, forskare vid Högskolan Väst, börjat undersöka dessa informella lärmiljöer som erbjuder kollegialt lärande utanför det traditionella systemet. Många grupper är oerhört aktiva och fokuserar på praktiska råd och erfarenhetsutbyte mellan lärare från hela landet och ibland från olika utbildningssektorer.

- Just nu tittar vi på agerandet i en grupp på Facebook som är professionsinriktad just för lärare inom området Flippat klassrum och studerar hur de agerar där. På vilket sätt deltar lärare i dessa miljöer? Delar man inlägg mycket eller hur ser det ut? Vilka frågor diskuterar lärare?

Flera grupper har varit aktiva i några år nu och drivs helt av ideella krafter i lärarnas fritid. Vad kan vi lära oss av dessa grupper som kan tillämpas i skolornas traditionella kompetensutvecklingsinsatser?

- Vi hoppas genom detta kunna bidra till ny kunskap om vilka normer och kunskaper som formas bland lärare på arenor som dessa och vilken påverkan dessa har för kompetensutveckling för professionsgrupper, i detta fall lärare.

Läs mer i ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Sociala medier - en plats för lärares kompetensutveckling?

Näringsministern ser digitalisering som Sveriges viktigaste fråga

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Näringsministern Mikael Damberg (S) är tydlig om hur viktig digitalisering är för Sveriges framtid i en intervju i tidningen Computer Sweden: Det här är den långsiktigt viktigaste frågan för Sverige – det handlar om framtidens tillväxt och framtidens jobb. Han medger att vi ligger i framkanten när det gäller infrastruktur och intresse för ny teknik men att vi behöver tydligare strategier för att se till att alla delar av näringslivet hänger med. Framför allt är kompetensförsörjning ett nyckelområde. Idag finns det många företag som vill utveckla sig men hittar inte folk med rätt kompetens. Satsningar behövs främst mot små och medelstora företag.

- För att komma åt det har regeringen nyligen startat ett pilotprojekt ihop med Tillväxtverket. Det kallas Digilyft och handlar om att försöka nå ut till små och medelstora företag och få dem att förstå vilka möjligheter det finns för dem att förenkla sin verksamhet eller nå nya marknader.

Nyligen har regeringen beslutat att utöka antalet yrkeshögskoleplatser med 80 000 men ministern betonar också att satsningar behövs också vid landets universitet och högskolor. Det gäller inte bara tekniska kompetenser men också mjuka kompetenser som problemlösning.

Läs artikeln: Näringsministern: Digitaliseringen den viktigaste frågan för Sverige.

 

Brainstorma nyckelord med AnswerGarden

Ett bra och enkelt verktyg för att brainstorma nyckelord eller korta förslag i klassrummet eller på nätet heter AnswerGarden. Verktyget är helt gratis och du behöver inte ens ett konto för att komma igång. Du skriver en fråga i rutan och får direkt en egen webbadress där studenterna får skriva in sina svar. Svaren ska vara korta (20 eller 40 tecken) och frågan ska formuleras så att det kommer många förslag (t ex Vilka ord tänker du på för att beskriva vår skola?). Alla förslag samlas i ett ordmoln och ord eller fraser som föreslås av många ser större ut än de som bara förekommer en gång.

Det finns även ett antal valmöjligheter för läraren, till exempel lösenordsskydd, moderering, skräppostfilter osv. men verktygets största fördel är sin enkelhet. Titta på denna introduktionsfilm för att komma igång.

Ny film om akademiskt skrivande

En ny film från Linnéuniversitetet, Akademiskt skrivande - en introduktion, är en utmärkt start för alla nya studenter. Vad betyder det att skriva akademiskt och vilka regler gäller för uppsatser, rapporter och projektarbete? Hur citera man andras verk och hur skriver man referenslistor? Texten ska vara främst saklig, korrekt och opersonligt utan värdeladdade formuleringar. Även om stilen är ganska formell ska den också vara lättläst och med en tydlig struktur. En skriftlig sammanfattning av filmens innehåll finns i broschyren En liten guide till akademiskt skrivande.

- Grunderna i akademiskt skrivande. Filmen är producerad i samarbete mellan kommunikationsavdelningen och universitetsbiblioteket vid Linnéuniversitetet. Denna film ingår i en serie bestående av tre filmer. Tidigare finns filmerna "Att studera vid universitet" och "Studieteknik" publicerade.

Vill du veta mer om akademiskt skrivande kan du gå genom den nationella guiden Skrivguiden.se.

Årets NMC Horizonrapport ute

NMC Horizon Report 2016 Higher Education Edition har nu publicerats. Rapporten har fått hög status inom området med sina årliga trendanalyser inom olika utbildningsområden (högre utbildning, skola, bibliotek). Rapporten lyfter fram trender inom högre utbildning som kommer att slå genom på kort sikt (1-2 år), mellansikt (3-5 år) och längre sikt (över 5 år). Trenderna är dessutom uppdelade i följande kategorier:

• Viktiga trender inom IT och lärande
• Nyckeltrender som underlättar för IT-integration inom högre utbildning
• Möjliga hinder mot lyckad IT-integration

De viktigaste IT-trenderna enligt årets rapport är på kort sikt BYOD (ta med egen digital enhet) och learning analytics (avancerad analys av studentdata), på mellansikt virtuell verklighet och makerspaces (skapande verkstad) och på längre sikt robotics (intelligenta robotar) och affective computing (datorer som tänker som en människa och kan reagera nästan intuitivt).

Rapporten ger detaljerade beskrivningar av alla trender med många konkreta exempel på pågående forskning och lyckade satsningar. Den har tagits fram av New Media Consortium (NMC) och EDUCAUSE Learning Initiative (ELI) i samarbete med experter från hela världen.

Titta på nedanstående introduktionsfilm för en bra summering.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Skärminspelningar med Screencastify

Det finns flera bra verktyg för att spela in din skärm för att visa ett bildspel, en process, en kalkyl, ge återkoppling, visa hur ett verktyg eller program fungerar och mycket mer. Screencastify är ett Googleverktyg som du enkelt kan installera i din Chrome webbläsare och som är integrerad med Google Drive och YouTube. Du kan spela in allt du gör på din skärm, lägg in video från din webbkamera och kan pausa inspelningen när du vill. Det du spelar in kan lagras på din dator, på din Google Drive eller direkt på YouTube.

Gratisversionen ger dig upp till 10 minuter per inspelning men vill du ha flera möjligheter och slippa Screencastifys logga på allt betalar du en engångsavgift på cirka 187 kr (€20). Titta på filmen här för en kort introduktion.