Charlotta Hilli |
Virtuella lärmiljöer (sociala medier, virtuella världar, spel, wikis osv) skiljer sig markant från klassrumsstudier genom att fokuset skifter från lärarcentrering till elevcentrering. Eleverna får mycket större frihet att undersöka källor själva samt större flexibilitet i tid och rum. Det ökade ansvaret och fokus på initiativtagande och kollaboration sätter större press på eleverna. Många har svårt att klara denna process från konsument till producent och avhandlingen undersöker dessa frågor. Slutsatsen är att virtuellt lärande motiverar elever att ta större ansvar för sitt lärande och gör de mer medvetna om kunskapsbegreppet.
- Studiens implikationer är att en studerandecentrerad pedagogik och en socialkonstruktivistisk kursdesign kan motivera de studerande att aktivt interagera vid lärprocessen. Digitala program som Second Life, Google+ och Wikibooks gör interaktionerna möjliga. Avhandlingen har resulterat i ett empiriskt grundat begrepp virtuellt lärande. Det förutsätter en aktiv studerande som metakognitivt kontrollerar lärprocessen, hanterar digital information och kommunicerar i en föränderlig lärmiljö. Virtuellt lärande förbereder de studerande på att information och kunskap ständigt utvecklas i det kunskapssamhälle de är en del av.
Studien menar också att virtuella lärmiljöer bör också användas i klassrumsundervisning för att utveckla elevernas kollaborativ kompetens och för att förbereda dem för en omgivning som ständigt utvecklas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar