Flera studieplatser till hösten - satsning på livslångt lärande och omställning

Regeringen utökar antalet utbildningsplatser till hösten med 1300 och fördelar ytterligare 1500 platser för vidareutbildning och livslångt lärande enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, Ytterligare förstärkning av möjligheten till studier vid universitet och högskolor i höst. 

Antalet sökande till högskolan har ökat kraftigt med en rekordstor ökning av antalet sökande till vårdutbildningar. Regeringen stärker därför upp med utbildning av sjuksköterskor, lärare och tekniker som välfärden och arbetsmarknaden så väl behöver. Fler ska kunna studera vid universitet och högskolor och nu fördelas totalt 112 miljoner kronor under 2020 exklusive studiemedel, motsvarande cirka 1 300 helårsstudenter till nya permanenta utbildningsplatser inför hösten. Tillskottet innebär en fördubbling av regeringens permanenta satsning på utbildningsplatser riktade mot bristyrken jämfört med tidigare satsning i vårändringsbudgeten 

För att lärosätena ska kunna erbjuda kurser för vidareutbildning och omställning fördelas 130 miljoner kronor till lärosätena som en särskild satsning på livslångt lärande och omställning. Medel beräknas motsvara cirka 1 500 helårsstudenter under 2020. Det möjliggör studier för personer som behöver vidareutbilda sig eller som är inne i en omställningsprocess. 

– Till hösten, och de kommande åren, förväntas fler söka sig till högskolan för att påbörja en utbildning eller för att omskola sig och utveckla tidigare kompetens. Coronapandemin slår hårt mot arbetsmarknaden, och vi måste göra allt vi kan för att ge möjligheter till utbildning, omskolning och vidareutbildning, och på det sättet komma starkare ur krisen, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. 

För att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält satsar regeringen också 30 miljoner kronor på korta kurser som nu fördelas till en rad lärosäten. Det ger till exempel personer som blivit permitterade möjlighet att utnyttja permitteringstiden till att vidareutbilda sig. 

Dessa nya satsningar tillsammans med tidigare satsningar i vårändringsbudgeten motsvarar sammantaget en möjlighet för över 12 000 personer att kunna studera på olika typer av utbildningar under 2020. Resursmässigt tillförs universitet och högskolor cirka 1 miljard kronor 2020 inklusive studiemedel.

Här ser du presskonferensen med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, från Regeringskansliet.

UKÄ får regeringsuppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet under coronapandemin

Pressmeddelande från Regeringskansliet:

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans verksamhet som varit hårt belastad och ställt om till nya arbetssätt på mycket kort tid. Universitetskanslersämbetet får nu i uppdrag att följa upp konsekvenser för högskolans verksamhet med anledning av de beslut som fattats och de insatser som gjorts i samband med utbrottet av nya coronaviruset.

I uppdraget ingår att ta hänsyn till effekterna av de insatser som har beslutats av regeringen om exempelvis högskolas utbyggnad, och uppföljningen ska bland annat inkludera frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering.

– Forskare, lärare, studenter och annan personal har varit hårt belastade och har fått ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid, framför allt genom övergången till distansundervisning. Vi behöver kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Uppdraget ska genomföras i samråd med universitet och högskolor och slutredovisas senast den 1 december 2022.

Ersättning för lärarnas insatser under våren? Lärarfacket lyfter frågan

"at-work" (CC BY-NC-SA 2.0) by JeremyOK

Den digitala omställningen inom högre utbildning gick väldigt bra under svåra omständigheter men det har kostat mycket tid och energi av alla lärare och supportpersonal vid landets lärosäten. Fackföreningen SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) tar upp frågan om extra ersättning till lärare som har jobbat mycket övertid under våren i en artikel i medlemstidningen Universitetsläraren, Osäkert om universitetslärare kompenseras för extrajobb.

Lärare visar oftast en stor lojalitet mot sin institution och studenter och därför lägger många lärare ner mycket fritid på att lösa akuta arbetsuppgifter, i synnerhet under de senaste månaderna. Eftersom alla har arbetat hemifrån har många arbetat vidare trots sjukdom. Antonia Ribbing, Södertörns Högskola, menar:

Lärare och forskare sjukskriver sig inte om de inte blir allvarligt sjuka, och när man jobbar på distans så spelar det ju ingen roll om man är förkyld. Men ibland går det för långt och då de blir långtidssjukskrivna.

Problemet är hur arbetsgivarna ska lösa eventuella krav på ersättning. Krav på övertid brukar lösas lokalt och i många fall individuellt så det finns en risk för stora skillnader även inom samma lärosäte. Många institutioner har redan en ansträngd ekonomi så det blir svårt med en rättvis ersättning.

En lösning är att vi lär oss att specificera och dokumentera arbetstiden mer noggrant framöver, enligt SULF:s förhandlingschef Robert Andersson:

Se till att uppdatera tjänstgörningsplanen så att den stämmer någorlunda med verkligheten. Se till att den är så pass detaljerad att det går att säga om det blivit övertid. Dokumentera också ett åläggande att göra fler arbetsuppgifter. Och man måste ställa frågan till sin chef: hur mycket extra tid får jag för det?

När det gäller SULFs syn på problemet fortsätter Robert Andersson:

Nu är det extra synligt att resurstilldelningssystemet kräver att vi varje år producerar bättre undervisning på kortare tid. Lärosätena bör använda sitt myndighetskapital eller gå med förlust för att visa regeringen att systemet måste ändras

Varför vill man inte synas i videomöten?

Photo by cottonbro from Pexels

Många lärare blir oroliga när studenter/elever inte vill visa sig i bild under ett videomöte. En intressant bloggpost av Maha Bali, About That Webcam Obsession You’re Having…, försöker  skapa förståelse för dem "osynliga" studenterna. Även om det är naturligt att vilja se alla i klassen finns det flera anledningar varför en del inte vill visa sig: byghet, rädsla för mobbning, en stökig hemmiljö, dålig bandbredd, obekväm med att synas i en inspelning mm. Hon föreslår sedan flera praktiska strategier, bland annat:

• Se till att alla kommer till tals via chatten, olika kollaborativa dokument osv.
• Ställ flervalsfrågor, kontrollfrågor för att ta tempen i klassen; hänger alla med?
• Skapa mindre grupper och kanske de vågar visa sig där.
• Låt de svara endast med ljud

Vi kanske fokuserar för mycket på det visuella i våra möten. Man kan vara engagerad även utan bild och de som visar sig och nickar då och då är inte nödvändigtvis mer aktiva än de osynliga.

Writing this, I see that I am interpreting engagement as contribution rather than head-nodding. I know. But honestly, it seems a lot to ask people to turn their cameras on so you can see them smile and nod their heads. And it seems we need to consider ways of allowing people to “be there” in alternative ways that they are comfortable with and that tell us they are really listening to us and responding in more explicit ways.

Resfria möten kan spara 40 miljoner - ny rapport

En ny rapport av Cisco, Resfria möten - varför och hur Sverige blir bäst i världen, menar att en 30% ökning på resfria möten i Sverige kunde spara upp till 40 miljoner kronor. Rapporten, som sammanfattas i en artikel i tidskriften Voister, Bäst på resfria möten, beskriver hur vårens krisläge har gett alla organisationer möjligheter att testa möten och konferenser via digitala plattformar. Med denna erfarenhet i bagaget kan vi vidareutveckla konceptet och bli världsledande inom området. Vi ska självklart fortsätta att träffas fysiskt men kan ändå spara väldigt mycket tid och pengar på att mötas smartare. Enligt Anders Johansson, chef för offentlig sektor på Cisco:

Vår rapport visar att 58 procent av svenskarna anser att resfria möten under coronapandemin har funkat bättre än förväntat, bara 4 procent tycker att det varit sämre. Och då är det ändå en omställning som samhället har tvingats till. Därför ser vi en enorm potential i att kunna skapa en positiv omställning på sikt i landet.

Rapporten baseras på intervjuer med 1000 nordiska chefer om sina res- och mötesvanor. Sveriges utgifter för tjänsteresor är bland de högsta i världen och män reser dubbelt så mycket som kvinnor. Det finns alltså flera skäl för att se över våra resvanor. Rapporten lämnar flera rekommendationer för att vidareutveckla resfria möten i Sverige, bland annat genom styrdokument, investeringar och incitament, utveckling av öppna och säkra system och satsningar på kompetensutveckling.

I samband med rapporten arrangerade Cisco en paneldiskussion som visas nedan, med energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG, Sara Öhrvall, CDO på SEB, Caroline Henricson, McKinsey & Company, Anders Johansson, Cisco, och Per Samuelsson, Sverigechef på Cisco.

Citera bättre med Quotebacks

Quotebacks är ett enkelt verktyg som låter dig citera direkt från en webbsida och bädda in citatet på din blogg eller annan webbsida. När du använder Quotebacks får du ett snyggt fönster som tydligt visar varifrån citatet har kommit och hänvisar direkt till originalet, som du ser här:

The web is still a very young medium, and it has been influenced more than anything else by print media design. There is so much more that can be done with text on a screen than is being done today. Citations, drawing, chat, speech-to-text. There are opportunities everywhere, and the bar is low! If we are serious about unlocking the value of knowledge we should consider how to improve every part of the knowledge production stack, and that includes reading. As Laurel Schwulst says: “Imaginative functionality is important, even if it’s only a trace of what was, as it’s still a sketch for a more ideal world.”

Tom Critchlow and Toby Shorin https://quotebacks.net/welcome.html

Quotebacks kan laddas ner som en app för Chrome och en version för Firefox är på gång. Dessutom skapar du ett bibliotek i Quotebacks som visar alla citat du har använt.

SULF sätter fokus på akademiskt lärarskap

SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) vill stärka undervisning och akademiskt lärarskap inom högre utbildning och publicerar därför en skrift som lyfter fram förutsättningar för en kvalitetshöjning. Satsningen presenteras i en nyhet från SULF, Akademiskt lärarskap - så möter vi de nya utmaningarna. I skriften utvecklas begreppet akademiskt lärarskap, en svensk motsvarighet till engelskans scholarship of teaching and learning.

Med den här skriften vill SULF bidra till en fortsatt utveckling av den högskolepedagogiska diskussionen. Vi har bett Sveriges två professorer inom det högskolepedagogiska området, Klara Bolander Laksov och Max Scheja, att skriva texten som vi hoppas ska komma till användning på lärosätena.

Lärosäten måste få bättre förutsättningar att satsa på pedagogisk utveckling och förbättra villkoren för sina lärare. Bland annat ska alla lärare få kontinuerlig pedagogisk utveckling, kriterier för pedagogisk meritering och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. I nedanstående film ser du en kort diskussion mellan skriftens författare.

Ladda ner skriften Akademisk lärarskap som pdf-fil.

Digital lärarutbildningskonferens

Inom ramen för UKÄs pågående projekt lärarutbildning arrangeras en digital konferens 19-20 oktober. Konferensen, som består av två halvdagssessioner, har teman Lärarförsörjning och Kvalitet i lärarutbildning.

UKÄ redovisar resultat från analyser och utvärderingar samt berättar om vilka regler som styr lärarutbildning. Vid konferensen presenterar UKÄ även en samlad analys av lärarutbildningsområdet. Deltagarna får i samband med det lämna synpunkter på eventuella kunskapsluckor där UKÄ kan bidra med ny kunskap. Representanter från andra myndigheter, nätverk av lärosäten involverade i olika satsningar inom lärarutbildning kommer också att bidra till innehållet tillsammans med studentrepresentanter.

Anmälningslänk och program kommer att finnas tillgängliga på UKÄ:s webbplats från den 1 september.

Rita snygga diagram och flödesscheman

Det finns många verktyg som hjälper dig skapa flödesscheman, nätverksdiagram, processer och organisationsplaner. Här kommer två bra förslag: Lucidchart och Creately. Bägge verktyg innehåller mängder med mallar och symboler och du kan ta fram dina diagram själv eller tillsammans med kollegor. Du kan komma igång med en gratisversion men vill du få tillgång till alla finesser får du självklart betala för en licens.

Här ser du introduktionsfilmer som förklarar de vanligaste funktionerna.

Ny undersökning om elevers erfarenheter av distansundervisning

Photo by Andrew Neel on Unsplash

Pressmeddelande från ifous:

Längtan efter kompisar men också lättnad över att slippa den sociala pressen – det är några av de upplevelser som gymnasieelever berättar om efter flera veckors distansundervisning. I en enkätundersökning som Ifous låtit göra finns flera svar som visar på en komplex bild av gymnasieelevernas upplevelser.

Nu publiceras resultaten från en enkätundersökning som genomförts inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer. 2 306 elever i gymnasieskolor i hela landet har svarat på frågor om hur de upplever situationen med distansundervisning i jämförelse med den ordinarie undervisningen i skolan. Undersökningen har fokuserat på hur väl eleverna tycker att de kan koncentrera sig på undervisningen, sociala aspekter, fysiskt och psykiskt välmående och hur de upplever de praktiska omständigheterna.

Svaren varierar. Många saknar lärares stöd och fasta rutiner medan andra tycker att det är skönt att slippa restid och den stress det innebär att passa tider. Några föredrar att studera på distans men saknar ändå skolan och kontakten med kompisarna. Tydligt är att de sociala aspekterna har stor betydelse för elevernas upplevelser.

Resultaten kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet i FoU-programmet som syftar till att utveckla den forskningsbaserade kunskapen om fjärr- och distansundervisning.

– Vi kommer att fortsätta undersöka vad som fungerar i både när- och distansundervisning, säger Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare på Ifous, som är den som har genomfört enkätundersökningen. Hon menar att det är viktigt att dra lärdom av både elevers och lärares erfarenheter som ett led i att höja kvaliteten på all undervisning.

Ladda ner rapporten som pdf-fil:
Delrapporten: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat finns att läsa här.

Stort intresse för högskolestudier - UKÄs årsrapport 2020

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport och presenterade innehållet via en webbsändning 9 juni (se inspelningen nedan). Intresset för högre utbildning fortsätter att växa, framför allt bland kvinnor som nu utgör 60% av alla studenter.

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns här på webben figur- och tabellunderlag.

Rapporten innehåller statistik och kommentarer om följande områden:

• Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
• Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå.
• Utbildning på forskarnivå.
• Utbildning och arbetsmarknad.
• Högskolans personal.
• Högskolans ekonomi och finansiering.
• Högskolans forskning

Rapporten också beskriver och kommenterar olika utvecklingstendenser, bland annat:

• Intresset för högskolestudier är fortsatt högt
• Antalet distansstudenter ökar kraftigt
• Allt fler äldre i högskolan
• God arbetsmarknad för personer med examen från högskolan
• Forskarutbildningen inte alltid lönsam för individen
• Personalen vid landets lärosäten ökar
• Kostnaderna för högskolans verksamhet ökar och intäkterna minskar
• Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter

Ladda ner årsrapporten som pdf-fil.

Här ser du UKÄs webbsändning med en övergripande presentation av årsrapporten samt frågor och svar.

Digitala möten med VR

Virtuell verklighet (Virtual reality, VR) används allt oftare för att ge nya dimensioner till digitala möten. Här kan man skapa virtuella 3D-miljöer för möten, undervisning och konferenser/utställningar där deltagarna representeras av avatarer. I en sådan miljö kan du umgås, mingla och samarbeta ungefär som man gör fysiskt.

En intressant plattform för detta heter ENGAGE (se introduktionsfilmen nedan).

It empowers educators and companies to host meetings, presentations, classes and events with people across the world. Using the platform, virtual reality training and experiences can be created in minutes. The tools are very easy to use and require no technical expertise. You can choose to host your virtual reality sessions live, or record and save them for others to experience later.

Ytterligare en spännande lösning heter Spatial som integrerar även verktyg för kollaboration och avatarer som bygger på deltagarnas egna foton. Här kan du skaka hand, rita bilder och ta fram dokument med dina fingrar. Du kan också dela det du skriver på din mobil eller dator.



Visst påminner dessa lösningar om virtuella världar som Second Life som många av oss testade för cirka 12 år sedan. Second Life lever kvar och erbjuder en rik virtuell miljö men nya plattformar som Spatial och ENGAGE ger en 3D upplevelse och du kan styra miljön med dina händer.

Den digitala omställningen - internationell rapport

Photo by Bruno Cervera from Pexels

En ny artikel i Asian Journal of Distance Education, A global outlook to the interruption of education due to COVID-19 Pandemic: Navigating in a time of uncertainty and crisis, rapporterar om hur 31 länder, bl a Sverige, har hanterat övergången till distansutbildning under covid-19 krisen. En viktig utgångspunkt för alla diskussioner om krishanteringen är skillnaden mellan de nödlösningar som universitet och skolor har tvingats införa (emergency remote education) och välplanerad och kvalitetssäkrad distansutbildning.

Distance education, for instance, is a planned activity and its implementation is grounded in theoretical and practical knowledge which is specific to the field and its nature. On the other hand, emergency remote education is about surviving in a time of crisis with all resources available, including offline and/or online.

 Det finns förstås stora skillnader mellan länderna men artikeln visar många gemensamma nämnare.

• Organisationer med lång erfarenhet av distansutbildning med erfarna lärare och bra support klarade sig bäst i omställningen.
• Studenter med bra studieteknik, tillgång till bra utrustning och en hemmiljö som erbjuder goda studieförhållanden klarade sig bra. 
• Krisen har avslöjat avgörande klyftor mellan olika studentgrupper i termer av hemmiljö, support, tillgång till internet och utrustning, studieteknik mm.
• Tillgång till support och gemenskap har varit avgörande.
• Övergång från summativ till formativ bedömning.
• Ökat intresse för att dela med sig av lärresurser och större öppenhet.

Rapporten innehåller rapporter från 31 länder på 2-3 sidor per land.

Stockholms universitet undersöker vårens distanslösningar

"Sakura i Stockholms Universitet" (CC BY-SA 2.0) by 아침놀

Stockholms universitet inleder nu en omfattande undersökning om hur studenter och lärare har upplevt den digitala våren med all undervisning på distans, enligt en nyhet, Enkät undersöker vårens distansundervisning. Undersökningen ingår i ett svenskt-amerikanskt projekt, CALIE, med målet att stärka universitetens möjligheter att strategiskt möta nya samhällsutmaningar.

Stockholms universitet genomför nu en enkätundersökning för att ta reda på hur studenter och lärare upplevde att delta i undervisningen respektive undervisa på distans under våren. Eftersom det finns en risk att en del av undervisningen kommer att ske online även i höst vill universitetet utveckla och anpassa undervisningen så att den på bästa sätt stödjer studenters lärande. Enkätsvaren kommer därför att vara mycket betydelsefulla i universitetets fortsatta planering och utveckling av undervisningen.

Enkäten kommer att skickas ut till samtliga institutioner och sedan förmedlas till studenter och lärare. Resultaten kommer att kunna presenteras tidigt i höst.

Digitala lärresurser - ny guide för lärare

"student_ipad_school - 141" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Digitala läromedel, lärresurser, lärverktyg, appar, lärspel och quizz. Utbudet av olika appar, digitala läromedel och tjänster växer, samtidigt som nätet är fullt av fria resurser som lärare använder. Nu lanserar edtechbranschen ett stöd, Att välja och värdera digitala lärresurser, för lärare för att kunna välja och värdera digitala lärresurser på ett kvalitativt och tryggt sätt.

För att kunna välja digitala lärresurser för att uppnå syftet med sin undervisning, behövs en viss kunskap om vad olika medier tillför för värde till undervisningen, menar Johanna Karlén, kvalitetschef på Swedish Edtech Industry. Digitala lärresurser skiljer sig åt från analoga, eftersom de, förutom att erbjuda olika möjligheter till interaktion, form, innehåll och funktionalitet, också behöver fungera i den digitala miljön man har. Som lärare behöver du ställa dig ett gäng frågor utifrån det, när du ska välja och använda ett digitalt läromedel eller innehåll.Om man inte varit van att arbeta digitalt, är det nya frågor och dem har vi nu samlat i ett stöd vi hoppas att många ska få nytta av. I ljuset av erfarenheterna många lärare nu har av att undervisa på distans, så vet vi att man nu förbereder sig för en ganska osäker höst i pandemitider och är i full gång med att utveckla sina erfarenheter och digitala undervisning. Detta hoppas vi ska vara ett stöd i det förberedelsearbetet, avslutar Johanna.

Materialet innehåller olika delar för att underlätta för lärare i valet av lärresurser, bland annat olika frågeställningar och checklistor att utgå från.

• Vilka teoretiska perspektiv kan du vila på när du väljer din lärresurs?
• Stöd inför inköp av lärresurs och din digitala miljö (finns även som pdf)
• Frågor att ställa till din digitala lärresurs kopplat till din undervisning
• Checklista för att avgöra hur du kan och får använda en it-tjänst (finns även som pdf)

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Nu ska det bli lättare att välja och värdera digitala läromedel och resurser.

Digitala disputationer

"Doctoral defence" (CC BY-NC 2.0) by Felip1

Under våren har många disputationer fått genomföras digitalt, oftast i Zoom och en artikel i tidskriften Curie, Digitala disputationer skapar nya möjligheter, ger flera erfarenheter och tips. Självklart blir man besviken om man måste disputera digitalt; du får inte träffa och diskutera med opponenten eller gästerna och det blir ingen fest efteråt, åtminstone inga stora festligheter. Men själva disputationen fungerar bra enligt de som intervjuas i artikeln. Gäster som inte hade kunnat åka till en fysisk disputation kan delta i stället via nätet. Om man slipper kostnader för resor och logi kan man välja opponenter från andra sidan världen utan problem.

Det digitala formatet skapar också nya valmöjligheter när det gäller vilka man bjuder in att vara opponent eller vilka som ska ingå i betygskommittén. Mia von Euler menar att man därför bör överväga att ta med sig delar av det digitala formatet till tiden efter coronapandemin.
– Det blir lättare att se ut lämpliga personer till granskningskommittén om de kan delta på distans. Att slippa resa spar både tid och miljö.

Även efter vi har återvänt till campuset och fysiska träffar så kommer framtida disputationer att sändas via nätet framöver för att alla får vara med.

Kommande evenemang

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Här kommer flera tips på kommande webbinarier och konferenser. Den stora konferensen om e-lärande och distansutbildning EDEN 2020 är helt digital i år och det går fortfarande bra att registrera dig.

Måndag 8 juni, 17:00
Developing 21st Century Skills Through Teaching Online: Opportunities and Challenges. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network)

Torsdag 11 juni, 14:00
Covid-19 and changes in learning and teaching.
Arrangeras av EUA (European Universities Association)

18-19 juni
Virtual Mobility for Universities andEuropean University Alliances.
Digitalt seminarium under 2 dagar. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Open Virtual Mobility E+.

22-24 juni
EDEN 2020 Annual conference.
Hela konferensen är nu digital med ett stort program föreläsningar, workshops, forskningspresentationer och rundabordsamtal. Konferensens tema är  Human and artificial intelligence for the society of the future. Inspiring digital education for the next STE(A)M student generation. Mer information och anmälan på konferensens webbplats.

Studentåterkoppling via Zoom

När studenter får bedöma varandras arbete under arbetsprocessen (peer review) får de flera förslag än när bara läraren står för återkopplingen. Dessutom lär de sig konsten att ge och ta konstruktiv kritik och att kunna anpassa sitt arbete efter återkopplingen. PeterTörlind, Luleå tekniska universitet, har skrivit en bloggpost, Facilitated peer review, om en metod för peer review som han har utvecklat och hur han anpassade metoden för distansundervisning via Zoom. Studenterna delas upp i breakougrupper där varje grupp granska och ger återkoppling på varandras projektarbete med förslag på förbättringar. De arbetar utifrån en bedömningsmall och får stöd av läraren under processen. 

Processen beskrivs i mer detalj i en artikel från 2019: 

Törlind, P. (2019). Improving Written Communication: Implementation at Industrial Design Engineering. Proceedings of the 15th International CDIO Conference, Aarhus University, Aarhus, Denmark, June 25 –27, 2019.

Bedömning på lektionstid, även på distans

Lärare på Katedralskolan i Uppsala har sedan två år tillbaka arbetat enligt principen att allt examinerande arbete sker i klassrummet. Under coronakrisen har de fortsatt med denna princip och det har bidragit till mindre stress för eleverna och säkrare bedömning, enligt en artikel av Skolverket, Bedömning på lektionstid underlättar vid distansundervisning.

Grunden för arbetssättet är att allt bedömningsunderlag inhämtas under lektionstid. Det ger eleverna tydliga ramar för när och var arbetet ska ske, samt tillgång till lärares och kamraters hjälp och återkoppling. Eleverna får tydliga begränsningar. Två konkreta exempel är att laborationsrapporter och PM-skrivning numera genomförs på lektionstid.

Lärarna arbetar i lag och ser till att examinationsuppgifterna bygger på elevernas vardag och erfarenheter så mycket som möjligt. Artikeln ger exempel på hur bedömningsuppgifter har anpassats inom olika ämnen som idrott, matematik och historie- och samhällskunskap.

Artikeln slutar med att ge följande råd för bedömning på distans:

• Arbeta kollegialt med planering och genomförande av undervisning.
• Ge dina elever tillfällen att visa vad de kan under lektionstid.
• Hämta bedömningsunderlag på olika sätt: seminarier, korta prov, längre skrivuppgifter på lektionstid, delavstämningar och redovisning av praktiska moment via videolänk.
• Kommunicera kontinuerligt med dina elever, både under de muntliga genomgångarna och under det enskilda arbetet.
• Variera och anpassa sätten att kommunicera med eleverna.

Titta på en kort intervju med två lärare från Katedralsskolan.

Tillbaka till det nya normala

"Örebro universitet - Teknikhuset" (CC BY-NC-SA 2.0) by lassman63

Krav på distansundervisning vid svenska lärosäten upphör 16 juni men alla måste följa de rådande restriktioner kring coronaviruset. Höstterminen blir inte helt normal och vi kan redan ana en ny roll för användning av digitala plattformar och verktyg.

En bloggpost av UKÄs generaldirektör Anders Söderholm, Från antingen eller till... både och? Det ”nya normala” och UKÄ:s förslag, ser fram emot en större blandning av digitala och fysiska möten. Stora föreläsningar kommer att ersättas med inspelade medan praktiska övningar och laborationer kommer att ske på campus, fast i mindre grupper. Större variation mellan fysiska och digitala möten kommer att känneteckna högre utbildning framöver och han ser även en större flexibilitet för studenterna att välja hur de vill studera.

I en annan version av det ”nya normala” kanske den enskilde studenten löpande kan välja att följa sin utbildning på campus eller on-line. En termin på campus, en termin från någon helt annan ort, eller kanske från vecka till vecka. Det är det som brukar kallas blended learning.

En sak är dock säker; vi behöver satsa på en nationell digitaliseringsstrategi inom högre utbildning och en satsning på högskolepedagogisk utveckling enligt UKÄs förslag tidigare i år.