onsdag 30 september 2020

Kollegialt lärande nyckeln till lyckad digitalisering - ny bok

Photo by Arthur Krijgsman from Pexels

Det kollegiala lärandet är nyckeln tillen en lyckad digitalisering i skolan. En ny bok, Att integrera digitalisering och kollegialt lärande (Studentlitteratur 2020) av skolledaren Edward Jensinger och läraren, skolutvecklaren och forskaren Marie Sjöholm, ger ett integrerat perspektiv på hur lyckade satsningar på digitala verktyg och plattformar utgår ifrån elevernas lärande och där lärarna är med i alla beslutsprocesser. 

Enligt en artikel i nättidningen Skolporten, Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare, menar författarna att stora digitaliseringsprojekt förvånansvärt sällan kombineras med ämnesdidaktiska utvecklingsprocesser, där lärarna lär sig hur den nya tekniken kan förbättra undervisningen. Boken beskriver begreppen digitalisering och kollegialt lärande och identifierar, genom exempel på skolutvecklingsprojekt, nyckelprocesser som sker i sådana processer. Enligt Edward Jensinger

Vi behöver varken teknikromantiker eller bromsklossar, utan jag hoppas att vi kan samlas någonstans i mitten för att driva långsiktig skolutveckling. På så sätt tror jag att vi kan nå integreringsvinster genom att kombinera digitalisering och kollegialt lärande.

måndag 28 september 2020

Webbinarium om digitalisering i högre utbildning

Den digitala tekniken bidrar till att utveckla undervisningen i högskolan. Men hur? Vad krävs för att framgångsrikt digitalisera svenska universitet och högskolor?

Den 20 oktober kl 13.00 arrangerar ITHU ett webbinarium där Kjell Nyman redogör för de slutsatser han kommit fram till i den studie om högskolans digitalisering som han genomfört på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Efter Kjells introduktion öppnar vi upp för en bred diskussion om den roll digitala verktyg kan spela för att öka undervisningens kvalitet, förbättra pedagogiken och vilka hinder och fallgropar vi behöver komma över.

Exempel på frågor som kommer tas upp till diskussion påwebbinariet är:
  • Hämmas den högskolepedagogiska utvecklingen av statusskillnaden mellan forskning och undervisning?
  • Hur kan vi skapa större klarhet i tolkningen av de juridiska regelverken när nya undervisningsmetoder basera på digitala teknik introduceras?
  • Är vi för naiva i vår tilltro till molnbaserade tjänster som t.ex. digitala lärplattformar?

lördag 26 september 2020

Internationaliseringskonferens

UHRs (Universitets- och högskolerådet) årliga internationaliseringskonferens hålls helt digitalt i år, 11 november. Konferensen hålls i samarbete med KTH och årets tema är internationalisering för innovation och förändring.

Hur kan internationalisering bidra till, och stärka innovativa samarbeten mellan länder, mellan branscher och mellan olika kompetenser? Och hur kan program som till exempel Erasmus+ och Linnaeus-Palme vara viktiga resurser när det gäller innovativa arbetssätt, processer och produkter inom utbildningsområdet?

Konferensen är kostnadsfri och den sista anmälningsdagen är 25 oktober. 

Mer information och anmälan.

torsdag 24 september 2020

Class for Zoom - anpassad för utbildning

Den version av Zoom som vi använder så mycket idag togs fram för videomöten snarare än undervisning. Class for Zoom är en vidareutveckling av Zoom med flera funktioner som är specialanpassade för undervisning. Bland dessa finesser finns, till exempel, större frihet för läraren att designa hur alla ser varandra, ett fönster endast för lärarens video, integrering med lärplattform och andra inbyggda verktyg, examinationsläge, enketl en-till-en undervisning mm. 

Introduktionsfilmen går genom de viktigaste funktionerna.

onsdag 23 september 2020

Aktivt lärande med social distansering

Hur skapar du aktivt lärande i ett klassrum med social distansering eller i distansundervisning via t ex Zoom? En grupp lärare vid amerikanska Louisiana State University tog fram en praktisk guide om hur du kan organisera aktiva diskussioner, övningar och grupparbete, Active Learning while Physical Distancing. Guiden innehåller många kända metoder som används i ett traditionellt klassrum och ger exempel på hur du kan genomföra motsvarande aktivitet i ett synkront e-möte, ett fysiskt klassrum med social distansering och även asynkront via diskussionsforum mm.

Läs även en relevant artikel i tidskriften Inside Higher EdCan Active Learning Co-Exist With Physically Distanced Classrooms?


tisdag 22 september 2020

Tillbaka till utbildningens framtid - OECD rapport

Photo by Javier Allegue Barros on Unsplash

Det går inte att förutse hur framtiden kommer att te sig. Oftast händer helt oväntade saker, som årets pandemi. Inom utbildning behöver vi planera för flera framtidsutvecklingar och bygga upp en beredskap att möta kommande utmaningar. En ny rapport från OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development), Back to the Future of Education - Four OECD Scenarios for Schooling, ser på fyra olika framtidsscenarion:

  • Schooling extended - dagens modeller fortsätter men med mer internationell kollaboration och bättre integrering av IKT.
  • Education outsourced - flera aktörer och modeller inom utbildning med IKT som drivkraft.
  • Schools as learning hubs - skolan som nav i samhället med en bredare syn på utbildning och integrering med arbetslivet.
  • Learn-as-you-go - gränsen mellan formell och informell utbildning suddas ut. Livslångt lärande.
Rapporten diskuterar trender inom utbildning och presenterar olika tänkbara utvecklingar och relaterade utmaningar.

Back to the future of education: Four OECD Scenarios for Schooling is a tool to support long-term strategic thinking in education. Inspired by the ground-breaking 2001 OECD Schooling for Tomorrow scenarios, these scenarios can help identify potential opportunities and challenges and stress-test against unexpected shocks. We can then use those ideas to help us better prepare and act now.

måndag 21 september 2020

Reflektioner på en digital avslutning

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

En krönika i tidskriften Universitetsläraren av Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet, berättar om hennes känslor som lärare och handledare när hennes mastersstudenter genomför sin avslutning digitalt (Hej då – ha ett bra liv där på andra sidan skärmen). Hon jämför den vanliga fysiska avslutningen med den digitala och även om de genomföra interaktiva övningar med gruppdiskussioner, ordmoln mm så saknar hon det känslomässiga.

Jag ser dem i rutorna och inser att de flesta av de här unga människorna kommer jag nog aldrig att se igen. Jag får inte chansen att krama dem hej då, berömma dem genom att ge dem ett diplom och en blomma. I stället viftar jag med en liten svensk flagga och visar upp en nyplockad bukett förgätmigej. Jag vill så gärna att de kommer ihåg varandra och något av vad de lärt sig. Det har ju varit två händelserika och förhoppningsvis också lärorika år.

Visst är det annorlunda digitalt och även om man kan komma ganska nära varandra även på distans så saknar man den fysiska närvaron. Men i slutet av artikeln finns det ändå en stark känslomässig avslutning trots allt. Du får läsa själv!

söndag 20 september 2020

Skriver ungdomar sämre idag?

Photo by Tom Rogerson on Unsplash

Det har varit en hel del debatt under de senaste veckorna om ungdomars bristande skrivförmåga. Men det saknas tydliga forskningsresultat om att ungdomar skriver sämre idag, enligt Karin Forsling, lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet, i en artikel i Skolvärlden, Forskare: Unga skriver inte sämre. Många skolor arbetar mycket framgångsrikt med att främja skrivande och läsande. 

När någon säger att unga skriver mindre och sämre reagerar jag direkt. Enligt mig är det viktigt att man sätter dessa påståenden i ett sammanhang så att det blir tydligt vad man jämför med. Jag tror inte att unga skriver mindre idag, däremot tror jag att de gör de på ett helt annat sätt.

Kritiken om bristande skrivförmåga fokuserar ofta på skolans användning av digitala plattformar och verktyg och Forsling erkänner att ogenomtänkt användning av digitala verktyg kan påverka negativt men samtidigt finns det många exempel på digitala hjälpmedel som bidrar positivt, speciellt inom specialpedagogik.

Jag har själv jobbat som lärare i 40 år och tror att det bästa man kan göra vid ett eventuellt skuldbeläggande är att inte tappa taget utan att gemensamt försöka förändra och förbättra istället. Jag tror att vi alla lärare har en elev i minnet där vi önskar att vi undervisat annorlunda, men då gäller det att tänka att vi gjorde vårt bästa utifrån de förutsättningar som fanns. Nu gäller det att i kollegial samverkan möta utmaningarna. Nätverka - det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande. Jag vet att det fungerar.

Det finns säkert mycket att förbättra men det handlar inte om att peka ut syndabock eller enkla lösningar. Det krävs samarbete och djupare förståelse genom mer forskning. 

torsdag 17 september 2020

Sunetdagarna hösten 2020


SUNETs
höstkonferens, Sunetdagarna Hösten 2020,  blir så klart digital men även utspridd över nästan hela oktober (6-27 oktober). När man arrangerar en digital konferens finns det ju ingen anledning att klämma in allt på ett par tre dagar. I stället finns det både synkrona och asynkrona aktiviteter inom flera arbetsgrupper.

Vi inleder med att första gemensamt pass, 6e oktober, därefter har nästan alla tjänster ett antal olika tillfällen där man kommer presentera och diskutera tjänsten. Vi har valt att lägga ett flertal kortare pass under tre veckor i syfte att underlätta att medverka på de pass som är intressant för dig och din organisation, utan Zoom-trötthet!
Vi avslutar med ett gemensamt pass den 27e oktober då vi tittar tillbaka lite på hur veckorna fungerat.
Konferensen är kostnadsfri.och ingen anmälan krävs.

onsdag 16 september 2020

Obalans mellan forskning och undervisning

Undervisningskvaliteten är avgörande för studenternas lärande och för lärosätets möjligheter att attrahera nya studenter. Men det finns fortfarande för få incitament för lärare att satsa på pedagogisk utveckling eftersom forskning får alltid högre status. Detta problem diskuteras i en artikel i tidskriften Ingenjören, Forskningens höga status drabbar undervisningen.

Mats Ericson, professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Mats Viberg, rektor på Blekinge Tekniska Högskola intervjuas i artikeln och både är överens om obalansen inom högre utbildning. Enligt Mats Ericson:
Status får du av att forska. Om du bara satsar på undervisning så blir du inte professor och du får inte bättre lön. Jag som levt parallellt i båda världar har sett hur den här statusskillnaden leder till att många väljer att enbart satsa på forskningen.
Det lönar sig helt enkelt inte för ett lärosäte att satsa stort på pedagogisk utveckling eftersom man får så mycket mer pengar och status på forskning. Men att bryta en tradition som går tilbaka flera hundra år är långt ifrån enkelt även om rektorerna är väl medvetna om problemet. Mats Viberg menar bland annat att forskning är lättare att mäta än undervisning och att forskningen syns mer utanför lärosätet. Men han ser också faran med att satsa för mycket på forskning. 
Om det blir för ensidigt riskerar du att få sämre kvalitet på utbildningen, dels genom att lärare stagnerar, dels genom att vi inte fäster tillräckligt stor vikt vid pedagogisk förmåga vid nyrekryteringar. I förlängningen leder det till att vi får allt svårare att rekrytera studenter och kanske ännu lägre status för utbildningen.

tisdag 15 september 2020

Utökad satsning på distansutbildning och lärcentra

Pressmeddelande från Regeringskansliet.

Nu föreslår regeringen en utökad satsning för fler lärcentrum i hela landet med 40 miljoner kronor för 2021. För att ytterligare öka utbildningsmöjligheterna föreslås en satsning med 15 miljoner kronor nästa år för ökad kvalitet i distansutbildning och stärkt stöd till studieovana personer som studerar på distans. 15 miljoner kronor föreslås för att förstärka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans, för att möta behoven av utbildad personal i vård och skola i hela landet. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen vill se fler lärcentrum i hela landet där studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Regeringen föreslår en satsning på lärcentrum som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 samt 35 miljoner kronor 2023, utöver det befintliga statsbidraget.

Vårens erfarenheter har visat att universitet och högskolor har förutsättningar att klara distansutbildning väl. Samtidigt krävs det samlade insatser för att möjliggöra bättre kvalitet och för att fler ska ta examen. Regeringen föreslår därför en satsning om 15 miljoner kronor 2021 för att höja kvaliteten i distansutbildning och för att stärka stödet till studieovana personer som studerar på distans. På så sätt ska det ges bättre förutsättningar för personer i hela landet att studera vid universitet eller högskolor.

Vårens undervisning på distans i högskolan har tydliggjort behoven av att kunna läsa även praktiska moment på distans såsom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor satsas 2021–2022 för att förstärka möjligheterna till VFU via distansutbildning i hela landet. Genom bland annat förbättrade samverkansformer ska studenter i olika delar av landet kunna genomgå distansutbildningar inom VFU och kunna börja arbeta inom vård och skola.

måndag 14 september 2020

Bättre klassrumsdiskussion utan datorer och mobiler? - ny studie

Vad händer i klassrummet när studenter inte får tillgång till datorer eller mobiler? Blir det en djupare diskussion som engagerar flera studenter? Dessa frågor diskuteras i en ny studie vid Köpenhamns universitet, enligt en nyhetsartikel, Lecturer takes laptops and smart phones away and musters student presence. Studien visar bland annat att studenterna blev mer fokuserade utan störningsmoment och de var positiva till idén att stänga av sina datorer. De fick fundera mer i stället för att bara söka svar via Google och de lyssnade mer på andras argument. 

Based on a systematic qualitative analysis of 100 written evaluations and mapping sessions with five students, this study explores students’ experiences in an undergraduate course in which the teacher restricted the use of digital devices in discussion classes. We found that students expressed mostly positive attitudes towards resulting class engagement and mostly negative attitudes towards taking, sharing, and searching their notes.
Studien avslöjar den gamla myten om multitasking och att vi behöver fokusera för att lära sig. Samtidigt betonar foskarna att de inte förespråkar traditionell undervisning utan datorer, bara att vi måste bli bättre på att använda digitala verktyg och plattformar när de verkligen behövs. Vissa aktiviteter, till exempel djupläsning eller aktiv diskussion, kräver fokus och avstängda datorer och mobiler. Enligt en av forskarna, Katrine Lindvig, Köpenhamns universitet:
It's about identifying what form best supports the content and type of instruction. In our case, screens were restricted during lessons where discussion was the goal. This makes sense, because there is no denying that conversation improves when people look into each other’s eyes rather than down at a screen.
Referens
Herrmann, K. J., Lindvig, K. & Aagaard, J. (2020) Curating the use of digital media in higher education: a case study, Journal of Further and Higher Education, DOI: 10.1080/0309877X.2020.1770205

söndag 13 september 2020

Webbinarium: Metod och verktyg för distansundervisning

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Myndigheten för yrkeshögskolan
arrangerar ett webbinarium, Metod och verktyg för distansundervisning, torsdag 17 september 09:00-10:00. Talarna är Kristina Lundén, utbildningsledare, och Inger Lindqvist, IKT-pedagog, båda från YrkesAkademin och de kommer att ge tips om hur du kan använda digitala verktyg i din undervisning.
Vid en övergång från platsbunden undervisning till distans uppstår direkt frågor kring hur man ska ersätta hela eller delar av planerade pedagogiska moment och inslag till distans. En följdfråga är vilka verktyg som gör det möjligt att i så hög utsträckning som möjligt kan återskapa eller ersätta planerade moment. Ett vanligt fel är att man fokuserar på teknikval och verktyg först, och sedan tänker på vad man faktiskt vill göra.
Webbinariet teckenspråktolkas. Webbinariet spelas in, och en textad version kommer att publiceras i efterhand.

fredag 11 september 2020

Tekniktips för studenter

Photo by Oladimeji Ajegbile from Pexels

Det finns ju ett nästan oändligt sortiment verktyg och prylar för studenter och utmaningen är att hitta de lämpligaste för det du vill göra. En bloggpost av Elin Häggberg, Stor guide: Tekniktips till den smarta studenten, ger en mycket bra översikt på utbudet och många nyttiga tips. 

Guiden tar upp val av hårdvaror (laptop, platta eller allt-i-ett), bra headset, laddare, användning av VPN för säkrare uppkoppling samt verktyg för anteckningar, planering, kalender, gruppchatt, referenshantering, videomöten mm.

Nu är höstterminen igång och kanske innebär det för dig en ny termin, eller rent av den första, på en ny utbildning? Oavsett om du pluggar på folkhögskola, komvux, yrkeshögskola, gymnasie, högskola eller universitet så finns det anledning att redan från start tänka igenom hur du kan använda tekniken för att underlätta dina studier.

torsdag 10 september 2020

Administratörer nöjda med den digitala omställningen - debattartikel

Photo by Marcus Aurelius from Pexels
Även under hösten kommer många inom utbildningssektorn att arbeta hemifrån till viss del och flera studier visar att de flesta är nöjda med en ökad flexibilitet. Ytterligare ett bidrag till diskussionen kommer i en ny debattartikel av 7 akademiker från Norges Handelshøyskole (NHH) i norska Khrono, Kan UH-sektoren lære noe av perioden med hjemmekontor? En undersökning bland administratörer inom högre utbildning visar att majoriteten anpassade sig till distansarbete väldigt fort trots att 70% aldrig tidigare hade arbetat på distans. De flesta tyckte att deras digitala plattformar och verktyg fungerade bra och att de arbetade mer effektivt utan störningsmoment. Videomöten blev lyckade även om en del tog tid att vänja sig och många menade att digitala möten blev mycket effektivare. 

Til tross for at opplæringen tilknyttet ulike digitale verktøy hadde vært begrenset, hadde de fleste få tekniske problemer. Over 90 prosent av deltakerne i undersøkelsen sa seg enige i at de hadde tilgang til nødvendig informasjon og IT-systemene de trengte for å gjøre jobben. Like mange uttrykte at digital teknologi hadde bidratt til effektivt samarbeid, og at det var enkelt å ta kontakt med leder og kollegaer ved hjelp av videomøter og samarbeidsplattformer som Microsoft Teams.

Även om många saknade fysiska kontakter och sociala möten på kontoret har många insett att en stor del av arbetet kan göras lika bra eller bättre hemma och detta bör leda till mer flexibla arbetsrutiner framöver. Artikeln upmanar ledningar att redan nu satsa på mer kompetensutveckling inom digitala plattformar och verktyg samt nya rutiner för möten och samarbete. Kontorsarbete kommer inte att gå tillbaka till "det normala" igen och vi måste planera nu för framtidens arbetsplatser.

Gode hjemmekontorordninger krever at ledelsen har tilstrekkelig forståelse for potensielle utfordringer og hvordan disse kan møtes. Ledere bør utvikle retningslinjer som er fleksible og som tar høyde for både individuelle ønsker, ansattes rolle og oppgaver, institusjonens behov, og hvordan man kan tilrettelegge for arbeid og samarbeid gjennom digitale verktøy.

tisdag 8 september 2020

Ta bort störande bakgrundsljud med Krisp

En del videomöten blir svåra eftersom du eller den du pratar med sitter i en miljö med mycket störande bakgrundsljud, t ex musik, trafik, prat osv. Krisp är en enkel applikation som tar bort störande bakgrundsljud i videomöten och kan användas med de flesta datorer, plattor och mobiler samt de vanligaste verktygen för digitala möten. Titta på följande introduktionsfilm.

måndag 7 september 2020

Många vill fortsätta arbeta hemifrån

Photo by RF._.studio from Pexels

Begreppet arbetsplats har kanske förändrats radikalt på grund av pandemin, enligt en artikel i tidskriften Ny Teknik, Undersökning: Majoritet positiva till hemarbete. De flesta som har fått arbeta hemifrån under våren trivs utmärkt och många anser att de kan koncentrerar sig bättre och är mer produktiva. Flera företag som Google och Facebook har redan annonserat att de vill fortsätta med hemarbete och flera börjar ifrågasätta det traditionella kontoret. 

Även om en del har haft koncentrationssvårigheter på grund av trångbodhet och andra familjemedlemmar är de allra flesta nöjda. Intressant också att utåtriktade personer har anpassat sig bra även utan alla sociala kontakter som ingår i kontorsarbete. De har helt enkelt varit bra på att hitta nya kommunikationskanaler och samarbetsytor.

Även om mer extroverta personer har haft lättare att ställa om till hemarbete så har det också varit lite av en skänk från ovan för många mer introverta. Två tredjedelar av dem som inte tyckt om att sitta i öppet kontorslandskap har trivts bättre med att jobba ensamma under corona. Det finns ett samband mellan trivsel i hemmet och att man gillar att sitta i ett eget kontor, visar undersökningen.

Nyckeln till framgång med hemarbetet är bra kommunikation mellan chefer och anställda och regelbundna avstämningsmöten. Framöver ser man allt större flexibilitet i hur och var man vill arbeta.

En brittisk studie från universiteten i Cardiff och Southampton visar bland annat att hela 90% av de tillfrågade vill fortsätta att arbeta åtminstone delvis hemifrån framöver, enligt en artikel från BBC, Coronavirus: 'Nine in 10 would continue working from home'. Artikeln väcker också frågor om hur vi ska planera våra stadskärnor och kontorshus när arbetet blir mer flexibelt. 

Hur ser framtiden ut för våra campus?

torsdag 3 september 2020

Internationella webbinarier i september

Två internationella webbinarier som tar upp angelägna ämnen för alla inom högre utbildning.

Måndag 14 september, 17:00

EDEN (European Distance and E-learning Network) fortsätter med sina webbinarier om årets digitala omställning, Online transformation of universities – having faced the challenges of the pandemic, are they prepared for the new normal?. Talarna är Blaženka Divjak (Former Minister of Science and Education, Croatia), Sir John Daniel (Chancellor, Acsenda School of Management, Canada) och Antonio Teixeira (Universidade Aberta, Portugal)

Tisdag 22 september, 16:00

ICDE (International Council for Distance Education) ger ett webbinarium med titeln International reflections on lessons learned during the COVID-I9 pandemic, med fokus på kvalitetssäkring av bedömning och examination. Talarna är Alan Tait (Professor Emeritus, Open University, United Kingdom), Yaping Gao (Senior Academic Director, Quality Matters) och Dr. Santiago Acosta (Director, Private Technical University of Loja).

onsdag 2 september 2020

Att blanda campus och distans ställer nya tekniska och pedagogiska krav - exempel från Norge

Den norska studentorganisationen vill se en kvalitetshöjning i hur lärare använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Två artiklar i den norska nättidningen Khrono beskriver olika brister som behöver åtgärdas och man kan enkelt dra paralleller med erfarenheter här i Sverige. 

Den första artikeln, Flere gruer seg til å undervise digitalt. — Må bli mer kreative, intervjuar både studenter och en professor i pedagogik, Arild Raaheim vid Universitetet i Bergen. De menar att det är dags för en kompetenshöjning i distansundervisning och att vi måste bygga vidare på vårens erfarenheter. Det handlar främst om att höja den lägsta nivån och skapa flera möjligheter för aktivt lärande. Enligt Arild Raaheim:

Det er flott med kursing i digitale verktøy. Et mer komplisert spørsmål er hvordan man bruker verktøyene for å oppnå undervisning av høy kvalitet, med god læring. Det vil være nyttig om det legges til rette for møteplasser og ressurssider for utveksling av kunnskap.

Studenterna vill ha flera digitala mötesplatser enligt Andreas Trohjell, ordförande i den norska studentorganisationen NSO:

Vi ser at det har noe å si for motivasjonen og for engasjementet blant studentene. Studentene trenger og noe mer - andre typer møteplasser, oppfølging, faglig veiledning og tilhørighet.

Den andra artikeln, Rapport fra studiestart: Sprekker i den digitale infrastrukturen, är en debattartikel av Arnt Maasø, Universitetet i Oslo. Han lyfter fram problemet med blandade lektioner där en del studenter sitter i salen och resten är på distans. Sådana hybridlektioner ställer höga krav på salsutrustningen och där finns det stora brister.

Det jeg ikke ventet var at ingen av maskinene i undervisningsrommene vi har brukt har fungert ved studiestart, og ingen hadde installert programvaren vi trengte (Teams og Zoom). Heller ingen av konferansekameraene som var bestilt i april og lovet på plass til studiestart var kommet. Fordi jeg har et spesielt krevende opplegg med parallell undervisning i tre-fire fysiske rom og strømming til disse (og hjem) har jeg derfor hatt med min bærbare jobb-Mac, min private Mac, en jobb-iPad, en privat iPad, egne høyttaler og mikrofon til alle tre rommene – pluss backup og ekstra ledninger og overganger.

Allt går faktiskt mycket enklare, menar Maasø, om alla är på distans (eller alla på campus) men om vi ska klara hybridundervisning beövs en rejäl upprustning av läroslar. Ett problem som jag misstänker också finns på svenska lärosäten.

tisdag 1 september 2020

Krav på mobilförbud i skolan saknar forskningsstöd - ny debattartikel

Photo by Adrianna Calvo from Pexels

Mobilförbud i skolan har tagits upp entusiastiskt av politiker i hela världen och i Sverige finns det förslag till en ny lag nästa år. Men en artikel av Björn Tyrefors (forskare vid Institutet för Näringslivsforskning) i nättidningen Kvartal, Mobilförbud är ingen mirakelkur, menar att det saknas vetenskapligt stöd för sådana förslag. De som vill ha ett förbud brukar referera till en brittisk studie som visade förbättrade studieresultat efter ett sådan förbud men Tyrefors menar att studien hade en del brister och är svår att överföra till svenska förhållanden. Han menar att vi behöver flera studier innan vi kan dra större slutsatser och införa förbud. Därför genomförde han och sina kollegor en studie som var mer omfattande än den brittiska och hittade ingen koppling mellan mobilförbud och förbättrade studieresultat.

Vi fann inget stöd för att de existerande mobilförbuden har haft några positiva effekter på elevers studieresultat i den svenska kontexten. För att vara exakt såg vi inga effekter som var större än 1–2 procent av en standardavvikelse i fördelningen av meritpoäng, vilket är en försumbar effekt. ... Oavsett vilken förklaring som är mest tillämplig för vårt nollresultat, så är en rimlig tolkning av denna studie att ett generellt mobilförbud inte skulle ge någon mätbar påverkan på studieresultaten i Sverige.

Många klassrum har redan egna regler för mobilanvändning som verkar fungera bra utan att lagstiftning krävs. Många lärare tillåter mobilanvändning för informationssökning, översättning, quizzar och brainstorming.