Ge muntlig återkoppling till studentarbete i Google Drive

Om du har studenter/elever som skriver sina inlämningsuppgifter i Google Drive (f. d. Google Docs) kan du enkelt lägga till muntliga kommentarer direkt i dokumentet med hjälp av en enkel app som heter Kaizena. Du skapar ett konto och Kaizena kan sedan koppla upp sig mot ditt Google Drive. Sedan kan du plocka upp ett dokument, en studentuppsats till exempel, och börja kommentera genom att markera ett stycke och spela in. Du kan också lägga in länkar till filmer eller andra intressanta artiklar.

Muntlig återkoppling går oftast snabbare än att lämna skriftliga kommentarer och i synnerhet distansstudenter uppskattar att höra lärarens röst och personlig kontakt.

Titta på denna introduktionsfilm av lärare Jennifer Roberts:

Europeisk MOOC-konferens

 Lausanne lakeside by Nouhailler

Många europeiska universitet och högskolor erbjuder öppna kurser (MOOCs) och en hel del forskning pågår också inom området. Nu annonseras MOOC European Stakeholders Summit, 10-12 februari 2014 i Lausanne (Schweiz), en konferens som försöker samla alla aktörer och forskare för att lära av varandra och analysera erfarenheter med MOOCs så länge. Läs även om förra årets konferens.

Konferensen har fyra spår att välja mellan: policy, erfarenheter, forskning och företagsutbildning. Andra teman som kommer att diskuteras är bedömning, examination, plattformar och forskningsinitiativ. Call for papers är redan ute och inlämningsdatumet är 4 oktober. Arrangörerna är École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) och P.A.U. Education.

Läs mer om konferensen.

Eleverna lyssnar inte till läraren

  by AJC1

Tråkig undervisning är det största problemet i skolan enligt en dansk elevundersökning. Därför satsar en del skolor på lektionsfri undervisning där alla elever arbetar självständigt med individualiserad undervisning via datorer eller surfplattor. En artikel i danska Berlingske, Eleverne gider ikke at høre på lærerne, ger ett konkret exempel på lektionsfri undervisning från Ruds Vedby Skole i Vestsjælland.

När skolan frågade eleverna hur de vill förändra skolan var svaren glasklara enligt skolledaren Bodil Bøgebjerg:

- Vi spurgte i 2011 eleverne, hvad der skulle til, for at de fik lyst til at komme i skole hver dag. Meldingen var klar. De ville have IT, for de gider ikke at skrive med blyant. De ville også gerne have mad på skolen, for de arbejder bedst, når de er mætte. Og så sagde de, at de gider fandeme ikke at sidde og høre på en lærer, der står og messer. Det er der jo ikke noget at sige til.

Eleverna arbetar genom alla delar av läroplanen med kan följa olika spår och det finns stora möjligheter till fördjupning. De jobbar självständigt eller i mindre grupper och läraren finns alltid till hands för handledning och stöd. Enligt artikeln har eleverna bliver mer motiverade och upplever att skolan är mycket roligare än förr även om den gamla klasstillhörigheten saknas till viss del. För lärarna har övergången varit en omställning men alla verkar se fördelarna med det nya. 

- På skolelederkontoret finder hun en grafisk fremstilling af et forsøg, hvor amerikanske studerendes hjerneaktivitet blev målt gennem en hel uge. Kurverne over hjerneaktiviteten bugter sig op og ned gennem døgnet, når eleverne er sammen med vennerne, laver lektier, sover, og når de arbejder i laboratorier.

- Det eneste tidspunkt, hvor hjerneaktiviteten stort set ikke letter fra nulpunktet, er, når de studerende får klasseundervisning. Deres hjerner er faktisk langt mere aktive, når de sover, end når læreren taler.

Entreprenöriellt lärande

Hur kan entreprenörskap intergreras i skolans undervisning? Detta är temat på en konferens, Entreprenöriellt lärande, som äger rum i Malmö 29 oktober. Konferensen arrangeras av Lärarförbundet och riktar sig främst mot på gymnasie- och högstadielärare.

Dagen består av inspiration från två lärare från Humleskolan i Bromölla som ger praktiska exempel på hur man kan stimulera kreativitet och entreprenörskap i skolan. Dessutom finns det flera workshops och diskussion.

Ur innehållet:

• Bakgrund - Varför entreprenöriellt lärande i skolan?
• Entreprenöriellt förhållningssätt på vårt sätt! - Hur definierar vi begreppet? Konkreta exempel ur vår undervisning.
• Planera, genomföra och bedöma utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt - Elevinflytande, ämnesintegration, processuppgifter, examinationer och så vidare.

Läs mer om konferensen.

Här kommer en intervju från Lärarkanalen med Åsa Falk Lundqvist från pedagogiska institutionen på Umeå universitet som förklarar begreppet entreprenöriellt lärande

Wikipaintings

Wikipaintings försöker skapa ett omfattande bibliotek av konst från grottmålningar till nutiden, med samma upplägg som Wikipedia men med bilder som bas i stället för text. Även om projektet fortfarande är ganska ny finns det en imponerande samling konstverk av hundratals konstnärer.

Projektet samlar in bilder på så många verk som möjligt, med tillstånd från upphovsmännen, och har en imponerande samling på över 75 000 objekt. Du kan söka efter olika kriterier: konstnär, stil, tidsperiod, målningsteknik mm.

- The project aims to create high-quality, most complete and well-structured online repository of fine art. We hope to make classical art a little more accessible and comprehensible, and also want to provide a new form of interaction between contemporary artists and their audience. In the future we plan to cover the entire history of art — from cave artworks to the new talents of today.

Wikipaintings visar konstverk med bara lite text. För mer information om konstnären finns det förstås länkar till Wikipedia.

Akademiska Twitterlistor

 by mozzercork

Vill du hitta akademiker inom ditt ämnesområde som använder Twitter för att förmedla artiklar och nyheter? En bra start får du genom ett antal listor som har tagits fram av London School of Economics, Your favourite academic tweeters: lists available to browse by subject area. De har skapat listor av forskare och lärare inom följande områden som du kan följa, antingen hela gruppen eller individuellt:

• Samhällsvetenskap
• Humaniora
• Naturvetenskap, teknik
• Media och journalistik
• Utbildningsvetenskap
• Ekonomi

Listorna är förstås engelskspråkiga. Någon som kan samla listor på motsvarande på svenska?

En bra lista för svensk högre utbildning finns här.

Kollaborativt skrivande

Google Drive (tidigare Google Docs) har varit det självklara verktyget för kollaborativt skrivande under flera år. Ett intressant alternativ heter Editorially. Du skapar ett dokument som sparas på nätet och sedan kan du dela det med dina kollegor. Du bestämmer vem som kan redigera. kommentera eller bara läsa. Alla versioner sparas och Editorially visar tydligt vilka versioner som finns. Du kan även jämföra olika versioner samtidigt och se vilka formuleringar du föredrar. Alla som deltar i skrivarbetet kan delta i flera diskussionstrådar kring dokumentet.

Funktionsmässigt finns det stora likheter melan Editorially och Google Drive men Editorially har ett snyggare gränssnitt och en del finnesser som Google skanar. Titta på introduktionsfilmen och prova själv.

Pedagogisk digital kompetens

 by University of Central Arkansas

Lärare behöver kunna hantera digitala lärmiljöer på ett pedagogiskt sätt och det ställs allt högre krav på deras digitala kompetens. Det saknas dock beskrivningar på dessa kompetenser och kvalitetskriterier inom e-lärande i Sverige idag. Ett nytt projekt, Pedagogisk digital kompetens, som leds av Umeå Universitet kommer att undersöka just dessa frågor. Läs mer i ett pressmeddelande från Umeå Universitet, Pedagogisk digital kompetens bland lärare utforskas i nytt samarbetsprojekt.

- Syftet med projektet är att genom gränsöverskridande samarbete mellan universitet och högskolor i Umeå och Vasa undersöka och kartlägga vilken pedagogisk digital kompetens (PDK) som är nödvändig idag för att säkerställa hög kvalitet i undervisning via Internet, för högre utbildning och i näringslivet.

Enligt projektledare och docent Jörgen From på pedagogiska institutionen vid Umeå universitet:

- Kunskap om detta är angeläget eftersom antalet studenter som studerar via Internet ökar. Även inom näringslivet finns ett behov av att kunna erbjuda medarbetare interna utbildningar och kompetensutveckling via olika nätbaserade resurser. Tillgång till god nätbaserad utbildning är också strategiskt viktigt med tanke på en hållbar regional utveckling.

Förutom Umeå består projektet av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Vasa universitet, Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan i Vasa, Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. Projektet finansieras av EU Interreg-programmet Botnia-Atlantica.

Mindsy - Spotify för utbildning?

 by presta

Mindsy är en ny prenumerationstjänst med över 5000 utbildningsfilmer i sitt bibliotek. Principen påminner om musiktjänsten Spotify men i stället för att lyssna på musik får du tillgång till hur många utbildningsfilmer du vill för $29 per månad. Filmerna kommer från olika utbildningsföretag och är betalfilmer från början. Genom att prenumerera på Mindsy får du tillgång till många filmer som annars skulle kosta mycket mer.

Mindsys sortiment av filmer är bred och täcker alla ämnesområden från data till musik. Varje objekt är en kurs, oftast uppdelad i flera kortare avsnitt. Inom kort kommer Mindsy att lägga till flera tjänster kring kurserna som övningar och möjligheter till diskussion.

Ytterligare en tjänst med ett omfattande bibliotek med utbildningsfilmer är Lynda.com som specialiserar sig på utbildningsfilmer inom IT.

Läs mer om Mindsy i en artikel på TechCrunch: Mindsy Wants To Be The Netflix Of E-Learning.

Konferens: Samverkan och flexibilitet för livslångt lärande

 by Jan Kjellin

Lärcentraorganisationen NITUS arrangerar i samarbete med Högskolan Dalarna sin årliga konferens i Falun 6-7 november. Temat för årets konferens är Samverkan och flexibilitet för livslångt lärande. Huvudfrågan är hur kommunala lärcentra och högskolor kan samverka för att kunna erbjuda studenter i hela landet relevanta utbildningar. Vilka distributionsformer ger bäst resultat? Hur ska kurserna utformas?

I programmet finns följande inlägg:

• Flexibla lösningar för fortbildning, uppdragsutbildning och folkbildning
• Bra exempel på framgångsrika lärcentra
• Nästa generations lärande: pedagogisk utveckling med tekniken som stöd
• Samarbete mellan högskolor och lärcentra
• Poänggivande uppdragsutbildningar online
• Knowledge Transfer Partnerships Dalarna
• U Nordic
• Vinster med kommunalinvestering i kompetens

Mer information och anmälan.

Läs hela programmet.

Twittergrupper för lärare

CC BY Some rights reserved by danielmoyle

Ett bra sätt att utveckla ditt kontaktnät är att följa olika Twittergrupper. En sådan grupp kännetecknas av ett # framför namnet på gruppen (till exempel #bibliotek). Här kan deltagarna diskutera och tipsa varandra om nyheter. Om du följer en sådan grupp ser du alla inlägg även av lärare som du annars inte har kontakt med. Vissa av dessa kontakter vill du säkert följa och andra vill du bara se i gruppen. Du bestämmer om du vill bara följa gruppen eller delta aktivt.

Problemet för många är att upptäcka dessa grupper. Webbtidningen Educational technology and mobile learning har publicerat en bra lista över bra Twittergrupper inom utbildning, The comprehensive dictionary of educational hashtags for teachers. Listan är omfattande med både allmänna utbildningsgrupper och ämnesspecifika. Alla är förstås på engelska. En kort lista över svenska grupper finns på Svenska hashtags för Twitter.

Ytterligare en finness med Twitter är att skapa egna grupper med folk som du följer och är särskilt bra inom ett visst område. En kort enkel guide till detta finns på Edudemic: How To Create A Twitter List – A Step By Step Guide!

Nytt initiativ för forskning inom öppna lärresurser

Ett nytt initiativ, OER Research Hub, skapar ett nav för alla som forskar inom OER (öppna lärresurser), öppen kurslitteratur och olika former av öppen utbildning. Bakom OER Research Hub finns brittiska Open University och Hewlett Foundation.

Syftet är att samla forskning inom området, skapa nätverk och samarbete mellan forskare och visa resultat. Den underliggande frågan för allt arbete är att undersöka hur OER påverkar lärande och undervisning på alla utbildningsnivåer.

- The Open Educational Resources Research Hub (OER Research Hub) provides a focus for research, designed to give answers to the overall question ‘What is the impact of OER on learning and teaching practices?’ and identify the particular influence of openness. We do this by working in collaboration with projects across four education sectors (K12, college, higher education and informal) extending a network of research with shared methods and shared results. By the end of this research we will have evidence for what works and when, but also established methods and instruments for broader engagement in researching the impact of openness on learning.

Ny öppen kurs - Flexible, Distance and Online Learning

En ny omgång av den öppna kursen Flexible, Distance and Online Learning (FDOL132) startar 12 september. Kursen riktar sig mot lärare, IT-pedagoger och kursutvecklare inom högre utbildning som vill lära sig mer om nätbaserad utbildning.

Kursen kräver inga tekniska förkunskaper och använder gratis nätbaserade verktyg. Kursen bygger på problembaserat lärande (PBL) och ska visa hur du kan använda digitala verktyg för att skapa engagemang bland studenter samt att främja samarbete och lärande. Den här kursen är en vidareutveckling av vårens kurs, FDOL131 (hela kursen ligger kvar om du vill titta på innehållet). Kursen är ett samarbete melan Karolinska Institutet och engelska University of Salford.

- FDOL will enable learners to develop an understanding of the benefits and challenges students and tutors are facing in open online learning. It will also assist learners to develop effective strategies in order to design and implement their own flexible, blended, online and open courses, modules and programmes.

FDOL is a wholly open online course, run as a ‘guided discovery’ experience: involving learners in active participation in open, online learning environments and designed to enable them to critically reflect upon this engagement through collaborative and networked learning activities.

Kursen är gratis men ger inga högskolepoäng. Du får förstås ett intyg efter genomgången kurs.

• Till kursanmälan.
• Mer information om FDOL132.

Nordiska MOOCs för lärare med fokus på bedömning

CC BY-NC-SA Some rights reserved by marsmet491

Nordiska universitet har avvaktat länge men nu kommer de första nordiska MOOCs. Först ut är fyra kurser främst riktade mot skollärare på en portal som heter Lifelong Learning Web, ett samarbete mellan Karlstads Universitet, Skolverket och norska Høgskolen i Lillehammer. Kurserna startar nu i september-oktober och du kan anmäla dig redan idag. Flera kurser är planerade till 2014.

Vissa kurser är gratis men andra leder till högskolepoäng och har en mindre avgift. Kurserna använder Moodle som lärplattform.

De första kurserna är:

• Bedömning och betyg (anmälan öppnar15 sept)
• Elevvurdering og læring (anmälan öppna 2 sept)
• Læringsfremmende vurdering (anmälan öppnar 1 sept)
• Digital storytelling (anmälan öppna 15 oktober)

Ny rapport om surfplattor i skolan

 by flickingerbrad

Våren 2012 delades ut över 2000 iPads till elever i Stockholm, från förskola till gymnasium. Satsningarna varierade från skola till skola; vissa klasser fick varje elev en iPad och i andra klasser fick eleverna dela på dem. Satsningen har nu utvärderats i en rapport av Jan Hylén: Utvärdering av Ipad-satsning i Stockholms stad. Utvärderingen svarar på följande frågor:

• I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?
• När kan en iPad ersätta en bärbar dator?
• Ökar användandet av iPads elevernas motivation till att lära?

Genom intervjuer, observationer och enkäter har man kommit fram till följande slutsatser. Surfplattor kan ersätta bärbara datorer för de allra flesta funktioner och i vissa anseende är de bättre än datorer (framför allt bild, film, e-böcker samt lång batteritid och snabb inloggning. Ordbehandling är dock en svaghet för iPads. Nästan alla lärare tycker att de kan motivera sina elever bättre genom att använda iPads.

Läs en längre analys av rapporten av Stefan Pålsson på Skolverkets Omvärldsblogg: Stockholms stads ipad-satsning utvärderad.