Open Networked Learning - öppen kurs om IT och lärande

  by courosa

Karolinska Institutet och Lunds Universitet erbjuder en öppen nätbaserad kurs för lärare, och IKT-pedagoger inom högre utbildning, Open Networked Learning. Kursen ger praktisk erfarenhet av pedagogisk tillämpning av digitala verktyg och lärmiljöer med fokus på kollaborativt lärande. Deltagarna arbetar i virtuella grupper med möjlighet att prova olika moment, läsa aktuella artiklar, reflektera och skapa egna lösningar kopplat till egen undervisning.

- ONL is for course designers, educational developers, learning technologists and teachers in HE who would like to learn more about Open Networked Learning. The course models the use of freely available social media tools and a platform that does not require extensive technical expertise to be mastered and implemented. Our focus is the design and how the available digital technologies can support this to extend opportunities for engagement, connection and learning.

Kursens innehåll:

• Connecting and networking
• Digital literacy
• Collaborative learning and communities
• Flexible learning
• Open educational practices
• Supportive learning environments
• Open Networked Learning – future perspectives

Kursen fungerar på två nivåer. För anställda vid Lunds universitet och Karolinska Institutet ingår kursen i den universitetspedagogiska utbildningen och ger högskolepoäng medan externa deltagare
får endast ett certifikat för genomförd kurs. Kursen startar 20 oktober och fortsätter i 9 veckor.

Anmälan - Externa deltagare, Lunds universitet, Karolinska Institutet

Svenska MOOCs på gång

  by wabbit42

De första svenska MOOCs (Massive Open Online Courses) börjar komma igång. Först ut är Karolinska Institutets kurser i den globala plattformen edX som startar denna vecka: Behavioral Medicine: A Key to Better Health samt Explore Statistics with R. Senare under hösten startar ytterligare två kurser från KI: An Introduction to Global Health och Pragmatic Randomized Controlled Trials in Health Care. Till våren kommer även öppna kurser från Lunds universitet via konsortiet Coursera.

Mittuniversitetet lanserar också sin första MOOC, Digitalkonstruktion med VHDL, som börjar 22 september och som ingår i projektet Flex med målet att göra avancerade datautbildningar tillgängliga för alla. Kursen är öppen för alla men ger inga högskolepoäng. Redan nu har flera hundra deltagare från hela världen anmält sig till kursen.

- I projektet kommer det att erbjudas fler avancerade kurser inom inbyggda system och sensorteknik i MOOC-format. Kurserna är kopplade till den forskning som bedrivs inom forskningscentret STC på Mittuniversitetet och tack vare det erbjuds kursdeltagarna gästföreläsningar från industrin och andra forskningsinstitut som är specialister inom sina områden.

Lärare positiva till IKT men saknar stöd

  by Mr Ush

En ny rapport (white paper) av Sanoma Learning, Unlocking the potential of digital learning, har undersökt attityder till IKT och lärande bland lärare och rektorer från skolor i Sverige, Finland, Polen, Nederländerna och Belgien. En stor majoritet av de tillfrågade var positiva till digitaliseringens möjligheter att bidra till att höja elevernas engagemang och därmed förhöjd måluppfyllelse samt ge vissa effektivitetsförbättringar. Viljan att använda IKT i undervisningen är stor men många saknar tydliga strategier för implementering, stöd, kompetensutveckling och har bristfällig infrastruktur i skolan. Nyckeln är att skapa de rätta förutsättningarna och för det krävs långsiktig planering och strategiska satsningar.

- These European findings indicate that digital learning has tremendous potential to improve learning outcomes, raise student motivation and support teachers in their work. The report gives food for thought to the key players in European education by clarifying how implementation of digital learning can be accelerated. Digital learning can help students and teachers to achieve better results and each child to reach their full potential.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Lärare i den uppkopplade skolan

Bild: Gleerups Utbildning AB

Ytterligare en intressant bok som handlar om skolans digitalisering har kommit ut. Den heter Lärare i den uppkopplade skolan (Gleerups) och handlar om hur dagens digitala medier påverkar undervisning och lärande. Användning av digitala medier är inte längre något som drivs av skolans eldsjälar men berör hela skolan och alla ämnen. Inköp av datorer eller plattor ger ingen effekt utan att man först diskuterar lärarens roll och utgår från pedagogiken.

- Boken innehåller aktuella studier som bygger på empirisk forskning, där implikationerna för pedagogens roll i undervisning står i fokus. I de olika kapitlen diskuteras hur kunskapssynen och därmed lärarrollen behöver förändras för att få ut det man vill av aktiviteter som bygger på användning av digitala medier. Digitaliseringen är här för att stanna, frågorna i dag rör hur de blir produktiva och inspirerande i skola och utbildning.

Tekniken är inte längre ny men utvecklar sig i en allt snabbare takt. Läraren är inte längre den självklara faktakällan eftersom information är tillgänglig överallt men utmaningen ligger i att hjälpa elever att hitta, sortera och kritiskt granska det de hittar på nätet.

Boken består flera kapitel under 4 huvudområden:

• Lärare och elever i designade områden
• Lärpraktiker utmanas
• Spela och lära: myter och möjligheter
• Teknologier och lärande: en utbildningshistorisk berättelse

Boken har skrivits av flera framstående forskare och pedagoger med Annika Lantz-Andersson och Roger Säljö som redaktörer.

Läs ett smakprov från boken.

Konferens om digital examination

  by Blue Square Thing

Många lärosäten testar olika former av digital examination men det finns fortfarande många frågor att lösa, inte minst kring identitetskontroll och säkerhet. Konferensen Digital examination i högskolan som äger rum i Stockholm 26 - 27 november har som tema kvalitativa examinationer inom rättssäkerhetens ramar. Hur kan vi använda examination som ett pedagogiskt instrument? Under konferensen får du höra praktiska erfarenheter om olika former av digital examination från bl a Högskolan i Sør-Trøndelag i Norge, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Högskolan Halmstad.

Konferensen tar upp följande frågor:

• Hur garanterar vi rättssäkerheten vid examinationer på campus och på distans?
• Hur innovativa får vi vara i examinationens utformning?
• Strategier för att förhindra fusk
• Vilka kryphål finns i systemen som påverkar rättssäkerheten?
• Administrativa och ekonomiska effekter med digitala tentor
• Så skapar du bedömningsunderlag för examination i en digital miljö
• Hur examinera det muntliga språket via nätet?

Jag kommer att presentera alternativa former för bedömning och validering.

Mer information och länk till anmälan.

Rum för aktivt lärande

Rum för aktivt lärande var en konferens som hölls i Uppsala14-15 augusti som handlade om hur vi skapar stimulerande lärmiljöer som främjar kollaborativt lärande. Representanter från 27 svenska lärosäten fick höra inspirerande föreläsningar om goda exempel och diskuterade möjliga lösningar. Ett resultat av konferensen var att starta ett nätverk för erfarenhetsutbyte och diskussion med sajten Rum för aktivt lärande som bas.

- Symposiet avslutades med att ett nätverk kring rum för aktivt lärande bildades. Nätverk är tänkt att genom liknande symposier i framtiden regelbundet följa och informera om utvecklingen kring modern pedagogik och den samlade kunskapen om betydelsen av den fysiska miljön för lärandet. Tanken är att denna webbplats under hösten byggs om till att bli nätverkets digitala nav.

Fyra föreläsningar från konferensen spelades in:

• Levers for students success - Active Learning Classrooms - David Langley (University of Minnesota, USA)
• Space in higher education - design and agency - Marie Leijon (Malmö högskola)
• Teknologi har ändrat förutsättningarna för lärande - Ingrid Gustavsson (Akademiska Hus)
• Vad är lärarens utmaning med aktivt lärande? - Tomas Grysell (Uppsala/Göteborgs universitet)

Som smakprov kan du titta på David Langleys presentation om konceptet Active Learning Classroom som han har tagit fram vid University of Minnesota.

Digitala certifikat i skolan

Förslag till badges för elever

Användning av digitala certifikat eller open badges är ett bra sätt att belöna prestationer, färdigheter och kompetenser som inte ger formella betyg. Ett sådant certifikat länkar till information om ansvarig utgivare, uppfyllda krav och referensperson och du får välja själv var du visar dina badges: på skolans lärplattform, Facebook, hemsida, blogg, LinkedIn mm.

Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige har nu föreslagit en modell för att belöna elever och lärare som arbetar pedagogiskt och källkritiskt i Wikipedia, se artikeln Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia. Många gymnasieskolor arbetar idag med Wikipedia genom att skriva nya inlägg och bidra till befintliga. Badges kan ses som ett sätt att belöna välgenomfört arbete och som komplement till formella betyg.

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

• Kommunikativ kompetens - Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
• Källkritisk förståelse - Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
• Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Motsvarande certifikat finns för lärare som förankrar klassens arbete i Wikipedia med gällande styrdokument och använder Wikipedia som ett pedagogiskt verktyg. 

Nytt nummer av Synkron - fokus på lärplattform

Bild: Fleksibel Utdanning Norge

Det senaste numret av den norska tidskriften Synkron (Fleksibel Utdanning Norge) innehåller bland annat ett par intressanta artiklar om lärplattformens framtid. De speglar den pågående debatten mellan de som hävdar att lärplattformens tid är förbi och de som menar att vi kommer att se en ny generation lärplattform. Det finns även intervjuer med representanter för Norges två största lärplattformar, it's learning och Fronter.

... ser vi på plattformenes utvikling i fugleperspektiv, og slipper til opptil flere meningsinnehavere for å spå om fremtiden. Ingen av oss ser plattformens død i horisonten, men hvor utviklingen går, er det for så vidt delte meninger om. Noen tror den vil åpne seg mer, andre at den blir mer lukket. Noen tror på mer integrering med eksterne programmer, andre på mer plattformspesifikt innhold.

Också i denna utgåva finns en artikel om hur man utvecklar en bra MOOC av Svend Andereas Horgen (Høgskolen i Sør-Trøndelag).

Läs tidskriften Synkron.

Interaktiva medier och lärandemiljöer

  by Jason A. Howie

Hur påverkas skolan och barnens lärande av dagens interaktiva medier? En ny bok, Interaktiva medier och lärandemiljöer (Gleerups), beskriver hur dagens digitala medier kan berika skolan och lärande. Boken kombinerar ett forskningsperspektiv med praktiska exempel på tillämpning i klassrummet. Målgruppen är lärare som redan har tillgång till digitala verktyg men som inte har börjat använda dem i större utsträckning i sin undervisning.

- Interaktiva medier och lärandemiljöer består av 13 kapitel som utifrån olika tillämpningar, erfarenheter och exempel ger lärare och pedagoger idéer, begrepp och metoder för sin professionella utveckling. De olika kapitlen ska kunna fungera som inspiration, diskussionsunderlag eller utgångspunkter för vidare problematisering, i arbetslag, utbildning eller för en enskild pedagog.

Kapitelindelningen ser ut så här:

• Digitaliseringen av skolan
• Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande
• Digital kompetens - vad kan vi lära oss av ungarnas lärandemodeller?
• "Ven är du?" Om genus och makt i ungas kommunikation online.
• Spel och lärande.
• Kollaborativt lärande och sociala medier.
• Upplevelse, medskapande, digitala medier och religionsundervisning.
• Läs- och skrivfrämjande arbete i en interaktiv värld.
• Webbpublicering i undervisningen.
• En källkritisk ansats: att arbeta med källor, källkritik och internet.
• Multimodala fiktioner i litteraturundervisningen.
• Att lära sig läsa och skriva - i nutid och för framtid.

Bokens redaktörer är Elza Dunkels (docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet) och Simon Lindgren (professor i sociologi, Umeå universitet) och totalt 15 författare (inklusive mig) har skrivit kapitlen.

Läs ett smakprov från boken.

Modersmålsundervisning på distans

CC BY-NC-SA Some rights reserved by ialja

Barn med andra modersmål än svenska får ofta ingen undervisning i modersmålet på grund av brist på lärare. En tydlig lösning på problemet är att erbjuda undervisning på distans men just nu finns det juridiska hinder konstaterar Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) utbildningsberedning, i en debattartikel, Digitalt lärande kan stödja modersmålet.  Kravet är att lektionerna ska vara lärarledda och vi behöver tänka nytt och omdefiniera sådana begrepp.
 
- I ett läge när det saknas lärare behöver vi tänka nytt. Ett utvecklat digitalt lärande kan erbjuda stöd i udda språk även om det bara handlar om en enda elev i en landsbygdsskola. Självklart förutsätter det en nära samverkan med ämneslärarna och att eleven får det stöd som behövs både pedagogiskt och tekniskt. Detsamma gäller studiehandledning som är centralt för att nyanlända elever ska klara kunskapskraven. Genom exempelvis regional samverkan kan kommuner dela på den resurs som lärare i de aktuella språken utgör.

För att diskutera detta och andra digitaliseringsfrågor har SKL och regeringen samlat en bred grupp aktörer i ett Nationellt forum för skolans digitalisering.

Webinar om öppna lärresurser på mindre språk

EU-projektet LangOER, som ska främja undervisning och lärande på mindre språk samt minoritetsspråk genom utveckling av öppna lärresurser, arrangerar ett webinar fredag 19 september 14.00-15.00. Webinariet handlar om hur öppna lärresurser (OER - open educational resources) kan utvecklas på mindre språk, inklusive de nordiska språken.

Huvudfrågorna som ska diskuteras är:

• Hur ser det ut för öppna lärresurser på mindre och minoritetsspråk i Europa idag?
• Vilka projekt pågår inom området?
• Hur kan öppna lärresurser användas i språkundervisning?

Under webinariet kommer du att möta talare med lång erfarenhet av språkutbildning och öppna lärresurser: Kate Borthwick (University of Southampton, UK), Anna-Comas Quinn (Open University, UK) och Sylvi Vigmo (Göteborgs universitet). Jag kommer att vara moderator för sessionen.

Webinariet, som är kostnadsfritt, hålls via e-mötesverktyget Adobe Connect. 

• Läs mer om webinariet.
• Länk till registrering.

Vett och etikett på Twitter

  by shivalichopra

Twitter, precis som alla stora nätverk, har sina oskrivna regler för att undvika missförstånd, visa hänsyn och hålla ordning. Det är lätt att göra misstag och därmed irritera andra så det är bra för oss alla att påminnas om grundreglerna. Susanne Nilsson har därför skrivit en bra artikel som tar upp de vanligaste misstagen, Vett och etikett på Twitter.

- Jag vill börja med att säga att alla själva bestämmer hur de vill använda Twitter. Man behöver ju inte följa någon om man inte vill. Men det har också visat sig att det finns en hel del funderingar bland nyare användare om hur man borde göra, och har man ett företag så är det förstås ännu viktigare att inte irritera folk i onödan på grund av okunskap.

Bland de vanligaste irritationskällorna finns:

• Automatiska tjänster som publicerar på Twitter. Om allt du lägger ut på Facebook, Instagram m fl också dyker upp i Twitter kan det upplevas som irriterande spam.
• Inte för mycket om dig själv. Lagom är bäst.
• Sprid ut dina poster. Riv inte av 15 meddelanden i följd.
• För många hashtag i samma meddelande. Fokusera på rätt grupp i stället för att täcka alla.
• Svara på tilltal och tacka för hjälp.
• Lägg upp en bild på dig själv och skriva en profil. Ingen följer dig om du är anonym.

Läs artikeln för alla tips och råd.

Ny studie om avhopp på lärarutbildning

En ny studie vid Karlstads universitet har undersökt varför lärarstudenter hoppar av sina utbildningar, enligt en nyhet från universitetet, Brister i kommunikation bakom avhopp. Antalet studenter (både campus och distans) som hoppar av lärarutbildningen har ökat de senaste åren och syftet med studien var att undersöka närmare varför de valde att sluta eller göra uppehåll i sina studier.

Resultaten ligger i linje med många andra studier inom området, nämligen att studenter hoppar av på grund av personliga omständigheter t ex sjukdom, familjekris, nytt jobb osv. Men två viktiga faktorer kom fram tydligt: bristande studiemotivation och en dålig bild av vad högre utbildning innebär.

- Studenterna har också en dålig bild av vad högre utbildning innebär, som till exempel kraven som ställs på examination och närvaro. Den bilden blir ännu tydligare vid distansstudier, då en del studenter verkar uppfatta dessa studier som lättare än campusstudier när det i själva verket kan vara tvärtom. Det finns flera exempel på distansstudenter som försöker jobba heltid samtidigt.

Många yngre studenter har ingen tydlig bild av vad läraryrket innebär eftersom de har kommit direkt från skolan och bara inser svårigheterna när de kommer ut på praktik.

Studien föreslår flera åtgärdar, bland annat tydligare förhandsinformation om vad utbildningen kräver av studenten och vad läraryrket innebär, i synnerhet för dem som studerar på distans. Ett annat förslag är att lägga prakitkdelen (VFU) tidigare i utbildningen så att studenterna får klarhet om läraryrket så tidigt som möjligt. Bättre att hoppa av under det första året än efter tre år.

Ny rapport om digitala trender för bibliotek

CC BY Some rights reserved by NMC Horizon

NMC Horizon publicerar varje år rapporter för olika utbildningssektorer som analyserar de viktigaste trenderna inom IT och lärande och beskriver vilka utmaningar och möjligheter som aktörerna bör beakta. Nu kommer årets rapport om biblioteksutveckling, NMC Horizon Report 2014 - Library edition.

Rapporten består av tre delar. Den första beskriver och ger exempel på trender som främjar teknikutveckling och digitalisering inom de närmaste 5 åren. Del två beskriver utmaningar som kan eventuellt hindra utvecklingen. Del tre beskriver övergripande digitala trender som kommer att påverka bibliotekets verksamhet.

Rapporten har tagits fram av en expertgrupp med representanter från hela världen och har därför ett globalt perspektiv.

- The NMC Horizon Report: 2014 Library Edition, examines key trends, significant challenges, and emerging technologies for their potential impact on academic and research libraries worldwide. While there are many local factors affecting libraries, there are also issues that transcend regional boundaries and common questions; it was with these questions in mind that this report was created. The NMC Horizon Report: 2014 Library Edition was produced by the NMC in collaboration with University of Applied Sciences (HTW) Chur, Technische Informationsbibliothek (TIB) Hannover, and ETH-Bibliothek Zurich. To create the report, an international body of experts from library management, education, technology, and other fields was convened as a panel.

Referens
Johnson, L., Adams Becker, S., Estrada, V., and Freeman, A.
(2014). NMC Horizon Report: 2014 Library Edition. Austin, Texas: The New Media Consortium

Checklista för sociala medier

Bild: Skolverket

Sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram, YouTube, Flickr m fl används flitigt i många skolor och högskolor för grupparbete, diskussion, lagring och delning. Många användare är tyvärr inte medvetna om vilka rättigheter dessa företag har med våra uppgifter och material eftersom ytterst få läser avtalsvillkoren.

Skolverkets utmärkta tjänst Kolla Källan har publicerat en kort och praktisk Checklista för sociala medier med nyckelfrågor du ska ställa innan du registrerar dig till en ny tjänst, i synnerhet om du ska använda den i undervisning.

- Hur används dina personuppgifter i sociala medier? Vad händer med det material du har publicerat? Kan du avsluta ditt medlemskonto? Skolverket har ställt samman en checklista med ett urval frågor som kan vara bra att ställa innan du börjar använda en tjänst, i skolan eller privat.

Här finns det goda råd och en del att fundera över. Även om du redan använder en tjänst kan guiden hjälpa dig att se över dina säkerhetsinställningar. Dina elever/studenter kan också ha stor nytta av att gå genom guiden.

Ladda ner checklistan som pdf-fil.