IKT i matematikundervisningen

En nationell webbplats, IKT i matematikundervisningen, har öppnats för att främja användningen av IKT inom matematikundervisning i Sverige. Den ska vara en resursbank för lärare från förskolan till högskolan och har upprättas av Nationellt Centrum för Matematikutbildning i samarbete med projektet Matematik för den digitala generationen vid Malmö högskola och Lunds universitet och stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Den innehåller nyheter inom området, ett nyhetsbrev, information om verktyg och konferenser men de planerar att bygga på webbplatsen med praktiska erfarenheter, diskussion och goda exempel.

Amerikanskt universitet ska ger alla studenter en iPad

Apples nya läsplatta/handdator, iPad, kan väl leda till en förändring i hur studenterna kommer åt sitt kursmaterial och litteratur. Amerikanska Seton Hill University i Greensburg, Pennsylvania kommer att förse alla sina heltidsstudenter med var sin iPad till hösten 2010. De ska sedan kunna ladda ner alla sina kursböcker och komma åt andra e-böcker och e-tidskrifter som lärosätet prenumererar på.

Det här är en del av ett större initiativ för att främja IKT-användning vid universitetet, Griffin Technology Advantage. Man kan förstås undra om det är bra att låsa sig till en leverantör men snart kommer Apples konkurrenter med liknande lösningar och frågan är vad det här betyder för utbildningsbranschen, biblioteken och läromedelsförlagen.

Ny undersökning: 8 av 10 lärare är i behov av fortbildning i nya medier

Svenska lärare har stort behov av fortbildning i nya medier. Det visar en ny undersökning gjord på uppdrag av World Summit, en världskongress som samlar världens främsta experter och inspiratörer när det gäller barn, ungdomar och media. Denna internationella konferensen äger rum i år i Karlstad 14-18 juni (World Summit on Medi for Children and Youth)

Majoriteten av lärarna bedömer medieutvecklingen i samhället som inspirerande samtidigt som en fjärdedel anser att den är stressande. Stödet från skolledningen verkar vara svalt, det är mindre än en tredjedel som upplever sig få stöd från skolledningen när det gäller kunskaper och metoder för att kunna hantera den snabba medieutvecklingen. Hela 8 av 10 lärare vill ha fortbildning för att kunna hantera den. 

Läs hela artikeln om detta på LearningNet.

Podcasting

Lunds Universitets pedagogiska pris för framstående insatser i utbildningen gick i år till Marita Ljungqvist på Språk- och litteraturcentrum för att hon har "provat och utvärderar nya teknologiers möjligheter för att erbjuda undervisning i kinesiska till stora grupper i världen". I synnerhet har Marita använt podcasting på ett väldigt effektivt sätt i sin undervisning och i följande film beskriver hon hur hon har arbetat. Läs ett längre reportage om henne på LearningNet.



Podcasting används allt mer av lärare i nätbaserade utbildningar som ett effektivt sätt att ge personlig återkoppling till studenterna och för att förstärka relationen mellan studenterna och läraren. En ny studie, A Renaissance of Audio: Podcasting approaches for learning on campus and beyond (Edirisingha, Hawkridge, Fothergill, European Journal of Open, Distance and E-learning mars 2010), har tittat på hur lärare vid tre lärosäten har använt podcasts för att hjälpa studenterna förbereda sina uppgifter, för att ge studenterna personlig återkoppling och för att underlätta övergången från skolan till högskolan. Studien fokuserade på campusstudenter och menar att podcasting är effektiv oavsett studentgrupp.

Gör din egen YouTube inspelning

Det är väldigt enkelt att spela in en kort instruktionsfilm via webbkamera och lägga ut den på YouTube. Åsa Kronkvist (Högskolan Kristianstad) visar hur man gör steg-för-steg på sin blogg Uggleblogg:
Spela in med webbkamera till YouTube

Mobilen har nyckelroll i framtidens vård

Eric Topol, kardiolog vid Scripps Research Institute i Kalifornien, visar i följande TED-presentation hur smarta mobiler som Apples iPhone kan bidra till bättre hälsa för alla. Tekniker finns redan idag som gör det möjligt för oss att kontrollera diet, stress, sömn, hjärtproblem mm. I filmen visar han flera tillämpningar som redan används.

Holländska universitet satsar på öppna lärresurser

Den senaste tidskriften (öppnas som PDF) från holländska SURF (konsortium av landets lärosäten som främjar utvecklingen av IKT inom högre utbildning) tittar bland annat på satsningar inom öppna lärresurser. Delft University of Technology och Dutch Open University har redan börjat lägga ut sina föreläsningar och kursmaterial på nätet och de hoppas att flera lärosäten hänger med i utvecklingen. De är lite oroliga att landet ligger lite efter andra europeiska länder som Storbritannien och Spanien.

Enligt Anka Mulder (Delft University of Technology):

“A ‘gateway to knowledge’ like the Netherlands needs to be number 1 as regards open educational resources”

• Se Delft University of Technology Open Course Ware
• Prenumerera på SURF-tidningen (på engelska)

OER-konferensen kan ses på UR Play

Konferensen "Framtiden för OER i Sverige" genomfördes på KTH 8-9 februari. I samband med konferensen gjordes inspelningar och intervjuer med ett antal personer för UR-samtiden och senare sändning i Kunskapskanalen. Nu finns ett antal av dessa som klipp på UR-play. Det är stora delar av första dagens seminarier som visas.

• Se samtliga 5 klipp från konferensen. 
• Läs mer på LearningNet.

Internationalisering börjar i klassrummet

Du kan arbeta med internationalisering utan att resa. Många skolklasser i världen skapar direktkontakt med andra länder via videomöten i Skype. En artikel på webbtidningen Converge, Skype connects classrooms around the world, visar några bra exempel på detta. Ett projekt som heter Around the world with 80 schools uppmanar skolor att söka kontakter överallt i världen för att bredda barnens perspektiv. De lär sig om andra kulturer, andra språk och andra synsätt och kontakterna inspirerar studenterna till att läsa mer själva. Samma principer borde kunna gälla inom högre utbildning också.

Bild: Stockvault Jakub Krechowicz CC BY NC SA

Framtidens universitet

Brittiska BBC skriver om stora förändringar som väntar landets lärosäten under de närmaste åren. Artikeln Universities look into the future tar upp dagens ekonomiska kris inom landets högskolor och ser en del trender som kommer att förändra den traditionella bilden av högre utbildning ganska radikalt.

Det kommer att finnas allt färre unga campusstudenter som läser på helfart och det sker samtidigt en tydlig ökning av antalet deltidsstudenter/distansstudenter. Universiteten kommer att erbjuda många flera uppdragsutbildningar i nära samarbete med näringslivet och lärosäten kommer att behöva specialisera sig. Artikeln förutser att framtidens studenter kommer att studera vid flera lärosäten och läser just de kurser som verkar bäst. Flera privata aktörer kommer att vara med och hela sektorn kommer att erbjuda en mycket större variation än idag.

Högre utbildning internationaliseras i allt högre grad och leder till att de framgångsrikaste lärosätena har filialer i flera länder och en stor andel utländska studenter. Brittiska universitet behöver satsa stort på att locka utländska studenter om de ska kunna överleva. Flera av dagens lärosäten kommer dock inte att klara sig när konkurrensen hårdnar.

Gäller dessa prognoser för Sverige?

Ny brittisk källa för öppna lärresurser

Den respekterade brittiska tidskriften för lärare, TES (Times Educational Supplement) har en utmärkt webbplats som nu innehåller en stor databas med öppna lärresurser, TES Connect Resources. Här kan lärare dela med sig av sitt material och söka efter andras material inom alla ämnesområden. Resursen är mest riktad åt grundskolan, gymnasiet och specialpedagogik och innehåller just nu 45 000 lärobjekt (lektionsplaner, presentationer, bildspel mm).

EU rapport om framtidens lärande

Det EU-finansierade projektet Learnovation har nyligen publicerat en rapport, Vision for learning in Europe 2025 (Stefania Aceto, Claudio Dondi, Fabio Nascimbeni). Projektets syfte var att undersöka hur lärandet gynnar innovation och hur lärandet förändras tack vare IKT.

- Artikeln syftar till att föreställa sig framtidens lärande ur ett innovationsorienterat perspektiv och ger en rad förslag till policymakare och beslutsfattare om brådskande åtgärder som bör vidtas för att det ska ske en positiv förändring. 

Visionen om framtidens lärande innehåller rekommendationer till de viktigaste aktörerna, bland andra högre utbildning. Universiteten bör ta mer hänsyn till livslångt lärande och studentcentrerat lärande samt fokusera på kvalitetsarbete inom dessa områden. Rapporten tar fram begreppet virtuell mobilitet som en vitkig framtidsfaktor där internationalisering och interkulturell dialog präglar alla utbildningar via bättre IKT-anpassning. Genom virtuell mobilitet kan universiteten samarbeta kring flera utbildningar än idag där sådant samarbete förutsätter fysisk mobilitet. Ytterligare ett viktigt område som måste lyftas fram är forskning om metoder för att främja innovation, kvalitet och bättre IKT-integrering inom högre utbildning.

Visionen för den enskilda studenten kan summeras så här:
- Att vara en student som lär sig under hela livet blir en livsstil. Tack vare att tekniken utgör en stor och naturliga del av vardagslivet, medför den en befriande inverkan på människors möjligheter och förmåga att lära sig nya saker, den främjar en spontan tendens till metakognition och kontroll över sin egen inlärningsprocess.

Läs flera EU-projektrapporter på elearningpapers.eu

Framtidens skola går mot strömmen

För cirka fyra år sedan öppnades en ny och innovativ skola i Philadelphia, USA. Den kallades för School of the Future och skulle satsa på ny teknik, kollaborativt lärande och tvärvetenskapligt projektbaserat arbete. Självaste Microsoft var med i planeringen och det fanns stora förhoppningar att ta ett kliv in i framtidens utbildningsmiljö.

En artikel i nättidningen Education Next, High School 2.0, berättar om vad som hände efter den optimistiska invigningen. Skolans studenter var helt enkelt inte förberedda för den nya friheten med bärbara datorer, ingen traditionell undervisning och mycket självständigt arbete. Det fanns en krock mellan skolans höga ambitioner och studenternas förväntningar som var svårare att överbrygga än lärarna hade räknat med. Ett annat problem var att skolans betygsystem med skriftliga omdömen krockade med skolförvaltningens krav på sifferbetyg. Skolans ambitioner passade helt enkelt inte in i de traditionella strukturerna.

Nu börjar skolan få ordning på sin verksamhet och både eleverna och föräldrarna har börjat anamma skolans utbildningsmodell men resan har varit svårare än väntat. Ett reportage som är väl värt att fundera över även för oss inom högre utbildning.

Extreme biology - klassbloggen som engagerar

Ett utmärkt exempel på hur en skolklass kan nå ut till hela världen med sitt arbete är klassbloggen Extreme Biology. Stacy Baker (läs hennes blogg Using blogs in science education) och hennes biologistudenter i en skola i nordöstra USA har skapat en webbtidning fylld med artiklar och bilder av alla sina projekt och klassarbete. Bloggen har blivit världsberömd och har gett studenterna många kontakter långt utanför skolan och visar fördelarna med att göra skolarbetet mer synligt..
Lyssna även på en radiointervju med Stacy från programmet Science Friday.

Det finns ett internationellt nätverk för biologilärare, The Synapse, som kan vara värt att undersöka.

Kvalitetskonferens på Svalbard

Norgesuniversitet ordnar 26-29 april en mycket aktuell konferens om kvalitet i den pedagogiska användningen av IKT inom högre utbildning (Fremragende, fleksibel og fremtidsrettet – kvalitet i pedagogisk bruk av IKT i høyere utdanning). Platsen för konferensen är definitivt spännande, ön Svalbard.

Nätbaserad utbildning växer ständigt och vi behöver nya kvalitetskriterier jämfört med campusutbldningar. Konferensen kommer att fokusera på följande områden:
- Vad är kvalitet?
- Utmaningar kopplade till strategiarbete och verksamhet.
- Konkreta kvalitetskriterier och goda exempel
- Framtidsscenario

Se konferensens program

Photo by Martha de Jong-Lantink on Fotopedia CC BY NC ND

Dialogseminarium om öppna lärresurser

Vill du få extra kvalitet med undervisningsmaterial som andra lärare fritt erbjuder dig att använda gratis och även ändra/remixa utan förbehåll? Vill du lära dig mer om hur Creative Commons ger dig möjlighet att bestämma hur dina verk får användas av andra?

Projektet OER - en resurs för lärande kommer under det närmaste året att ordna 6 dialogseminarier runt om i landet för att visa fördelarna med att använda öppna lärresurser och dela med sig av sitt material. Det första seminariet äger rum 14 april 13.15 - 16.00 vid Mittuniversitetet i Sundsvall, Härnösand och Östersund samt vid Högskolan i Gävle.

Varje pass kommer att inledas med en presentation varefter man kommer att bearbeta och diskutera lokalt på respektive ort. Presentationerna kommer även att distribueras via Adobe Connect.

• Läs mer på LearningNet.
• Delta i diskussioner kring öppna lärresurser på nätverket Dela!
• Se en introduktionsfilm om OER
  

Nättetik

Vi lägger ut mer och mer information, idéer och åsikter på nätet utan att tänka på konsekvenserna. Det du lägger ut kan verka roligt idag men kan bli en belastning i framtiden. Du kanske lägger ut intima eller pinsamma bilder på Facebook som är säkert roliga för dina närmaste vänner men du kanske glömmer att din chef eller moster kan också se bilderna.

Det finns en del enkla grundregler på hur man bör uppföra sig på nätet, på engelska netiquette (nättetik), och dessa presenteras i bildspelet The Core Rules of Netiquette. Följande film ger också en kort sammanfattning av principerna.

Exempel på en öppen kurs

Förra inlägget beskrev Högskolan Dalarnas inriktning att låta utomstående titta in i lärplattformen men en del lärare börjar lägga sina kurser helt öppet på bloggar eller wikis. En sådan kurs heter Digitala Distributionsformer som leds av Lennarth Bernhardsson, Högskolan Väst. Kommunikationen sker via kursens och studenternas bloggar, wikis samt andra sociala medier som Twitter och RSS-läsare som NetVibes eller iGoogle. Studenterna lägger upp sina bloggar och wikis själva och länkas då in i kursens blogg. En viktig fördel med denna öppenhet är att studenterna kan fortsätta med sina bloggar och wikis efter kursens slut och att externa intressenter kan se kursens utveckling.

Högskolan Dalarna satsar på öppenhet

Högskolan Dalarna var nyligen det första svenska lärosätet att lägga ut sina föreläsningar på iTunes U men de satsar ännu mer på öppenhet genom att låta utomstående logga in i lärplattformen Fronter och titta på alla utbildningar. Man loggar in som gäst och väljer den utbildning som lockar mest (till inloggning).

Denna öppenhet ger, till exempel, studenterna möjlighet att prova kursen i förväg och se hur den är uppbyggd. Genom att visa kurserna öppet på detta sätt får högskolan vissa fördelar i studentrekrytering som många utländska universitet redan har upptäckt.

Öppna lärresurser - länksamling

Så många universitet i världen lägger ut föreläsningar och presentationer på nätet idag att det kan vara svårt att hitta bland alla olika webbplatser. Nu finns det en länksamling till de viktigaste källorna, Open.edu: Top 50 University Open Courseware Collections. Här hittar du de största aktörerna inom öppna lärresurser som MIT, Stanford, Open University, Yale och UC Berkeley men även flera mindre kända lärosäten som satsar på öppenhet. Listan är förstås inriktad mot engelskspråkiga studenter.

Personal Learning Environments

Lärplattformens relativt stängda värld står i kontrast mot webbens öppna lärresurser och nätverksmöjligheter. Många menar att vi bör göra utbildningar synligare för omvärlden och gör det lättare för studenter att söka hjälp och kunskaper utanför lärosätet (både fysiskt och virtuellt). Dessutom är det viktigt att skapa lärmiljöer som består och kan anpassas efter studietiden. LMS är bara tillgängliga så länge man är en registrerad student och tar inte hänsyn till informellt och livslångt lärande.

PLE (Personal Learning Environments) handlar om att använda öppna lärresurser och webb 2.0 verktyg för att skapa utbildningens lärmiljö. I stället för att be studenterna lära sig lärosätets relativt begränsade lärmiljö bör man använda de verktyg och miljöer som studenterna redan känner till och är vana vid. Varje student kan bygga upp sin egen PLE, kan anpassa den till sina behov och preferenser och använda den både för formellt och informellt lärande.

Läs mer om PLE på min wiki, Personal Learning Environments.

Kort och koncist om upphovsrätt och Creative Commons

Visst är det ibland svårt att förstå vad man får och inte får göra när det gäller användning av resurser på nätet i din undervisning. Men nu finns det flera bra och enkla förklaringar på nätet som ger konkreta råd om hur du kan kopiera och använda nätbaserat material utan att riskera brott mot upphovsrätten. Följande film har gjorts av Sofia Mirjamsdotter och är en utmärkt introduktion.



En annan bra resurs för lärare som vill veta mer om Creative Commons är Skolverkets Creative Commons - en guide för lärare.

Ännu en bra källa för inspelade föreläsningar

Jag har många gångar tipsat om det rika utbudet av inspelade föreläsningar från universitet och högskolor som finns gratis på nätet. Ännu en bra källa är Videolectures.net som innehåller hundratals föreläsningar mest inom naturvetenskap från universitet över hela världen. Projektet har fått en hel del finansiering via olika EU-fonder.

- VideoLectures.NET is a free and open access educational video lectures repository. The lectures are given by distinguished scholars and scientists at the most important and prominent events like conferences, summer schools, workshops and science promotional events from many fields of Science. The portal is aimed at promoting science, exchanging ideas and fostering knowledge sharing by providing high quality didactic contents not only to a scientific community but also to a general public. All lectures, accompanying documents, information and links are systematically selected and classified through the editorial process taking into account also users' comments.

Bättre genomströmning på distans än på campus

Färska siffror från Högskolan i Gävle visar att deras programutbildningar på distans hade bättre genomströmning än program på campus. Distansprogram hade en genomströmning på 89,2% medan campusprogram hade 86,4%. Även glappet mellan fristående kurser på distans och campus har minskat. Det visar klart att distansutbildning kan definitivt bedrivas med hög kvalitet.
Se artikeln i LearningNet för mer information.

Bli en e-lärare

Det finns många lärare som skulle vilja göra mer på nätet men vet inte riktigt var man ska börja. Det finns ju ett förvirrande stort utbud av applikationer att välja mellan. En väldigt enkel steg-för-steg guide för nybörjaren heter Becoming an e-teacher.

Kursen är uppdelad i fem moduler: bygg din första webbplats, lägg ut material på webbplatsen, gör webbplatsen tillgänglig, lägg ut presentationer, lägg ut podcasts. Det finns gott om videomaterial som visar hur man gör plus länkar till mer kunskap. Hela kursen har en Creative Commons licens och kan kopieras eller översättas så länge man anger källan och behåller samma villkor som originalet.

Verklig fiktion om virtuell verklighet

Det senaste numret av den danska tidskriften Læring og Medier (LOM) innehåller en artikel av Ylva Lindberg (Högskolan i Jönköping) som heter Verklig fiktion om virtuell verklighet - Litteraturundervisningens utmaning. Hon diskuterar hur undervisning i litteraturvetenskap kan dra nytta av nätbaserat lärande och i synnerhet virtuella världar. Hon beskriver sina erfarenheter av en kurs i svensk skönlitteratur som hon bedrev till vis del i Second Life.

- Uppgiften utgick ifrån att var och en skulle undersöka hur religion och existentiella problem togs upp, uttrycktes och debatterades i den specifika virtuella världen, genom att resa omkring, observera och interagera med den digitala omgivningen. Erfarenheterna presenterades sedan muntligt och jämfördes med de skönlitterära texterna. Syftet var att belysa huruvida den lästa skönlitteraturen kunde uppfattas som aktuell eller inte i vår digitaliserade värld och i så fall varför.

Den sista delen av artikeln heter Digitala miljöer inspirerar till fiktiva berättelser och diskuterar exempel på modern litteratur som har inspirerats av begreppet virtuella världar. Andra frågor som väcks här är hur virtuella världar ger möjlighet till en erfarenhetsbaserad pedagogik och ett nytt sätt att studerar identitetsfrågor.

Studenter mer främmande för traditionella undervisningsmetoder

Studenter ifrågasätter klassrumsbaserad linjär undervisning och söker sig utanför skolans strukturer när de söker kunskap och hjälp. Det är oerhört viktigt att utbildningsområdet ser över sina strukturer för att möta en ny syn på utbildning och lärande. Sådana frågor tas upp av en mycket intressant artikel i Newsmill, Vår tids studentrevolt är historiskt dramatisk, av Else Nygren och Anders Larsson, forskare vid Institutionen för Informatik och Media, Uppsala Universitet.

Många av dagens studenter har helt andra medievanor än sina lärare och angriper problem på ett till synes ostrukturerat sätt och detta leder till missförstånd och frustration när det nya krockar med traditionella metoder och synsätt.

- Utvecklingen inom informationsteknologi har gått så snabbt de senaste åren att vi kanske aldrig tidigare har haft sådana stora skillnader i medieerfarenhet mellan generationerna. Många ifrågasätter om de traditionella undervisningsmetoderna fungerar för denna digitala generation, som enligt vissa forskare inte bara har andra erfarenheter, utan också verkligen tänker annorlunda.

- Professorn i medieteknologi Bo Dahlbom anser att vi nu står mitt uppe i en kommunikationsrevolution som kan jämföras med skrivkonsten och möjligheten att trycka böcker. Han menar att denna revolution, precis som en gång boktryckarkonsten, kommer att förändra vårt sätt att tänka och lära på ett dramatiskt vis

Artikeln ger flera exempel på vad som krävs för att möta framtidens krav: en förändrad lärarroll och nya sätt att hantera läroplaner och kursplanering. Men kanske det största problemet är att vi saknar forskning inom området IKT och lärande:

- Vid en 3 timmar lång presentation nyligen av kommande satsningar inom utbildnings-vetenskaplig forskning nämndes överhuvudtaget inte internet eller nya medier. Ordförande för kommittén för utbildningsvetenskaplig forskning gav en exposé över intressanta forskningsfrågor som var centrerad på läroplansutvecklingen på 60-talet.