Lund utreder MOOC-möjligheter

  by GrahamIX

Lunds universitet är det första svenska lärosåtet att utreda möjligheten att erbjuda öppna, gratis, nätbaserade kurser (s. k. MOOC Massive Open Online Courses), enligt en artikel i Sydsvenskan: Lund vill utbilda hela världen. Som jag har rapporterat här många gånger, finns det idag stora MOOC-satsningar från många av världens främsta universitet (i synnerhet i USA) och Lund undersöker nu möjligheterna med denna utbildningsform.

En MOOC har inga behörighetskrav och är öppen för hela världen men ger endast ett intyg och inga högskolepoäng. Universitet satsar på denna form av flera skäl: att skapa ett globalt rykte, bidra till rekrytering, bidra till det livslånga lärandet och som ett skyltfönster för sitt kursmaterial.

Utbildningsnämnden vid Lunds universitet har bett Ebba Ossiannilsson att utreda möjligheter med MOOC. För att lyckas med denna form kräver dock en ny inställning till undervisning:

- Det kommer att krävas en helt annan pedagogik och examination. Ett sätt är att skatta sin egen kunskap via självvärdering. Det kanske inte blir så att man får graderat betyg, utan ett intyg att man gått kursen.

Elevdatorer kräver nytänkande

En dator till varje elev är nu ganska vanlig i landets skolor men det kräver ett pedagogiskt nytänkande för att satsningen ska ge mätbara resultat. Det menar Håkan Fleischer som forskar i ämnet vid Högskolan i Jönköping i ett radioreportage av SR P4 Jönköping, Elevdatorer inte bara positivt.  Eleverna blir klart mer motiverade när de har varsin dator och det finns stora möjligheter för lärande på nätet. Håkan ser dock en tendens till ytlighet i elevernas kunskaper som behöver pedagogiska åtgärdar. Lärarna behöver utveckla pedagogiska strategier för att hjälpa eleverna använda nätets resurser på ett mer genomtänkt sätt. Datorer leder inte automatiskt till bättre inlärning; den pedagogiska kompetensen hos lärarna gör skillnaden.

Nyttiga Googletips

  by keso

Mathias Anbäcken på CELA har skrivit 10 roliga och nyttiga övningar för att upptäcka nya användningsområden för sökmotorn Google: 10 saker att prova med Google. Bland annat kan du lära dig att snabbt få fram väderprognoser, enhetsomvandling, söka inom en sida, spela in en sökning och tjänsten A Google a day.

- Nu är det snart dags för jul- och nyårsledigheter och jag tänkte avsluta mitt CELA-år med ett lite lättsammare blogginlägg, nämligen genom att ge några bra och några roliga Google-tips. Om man - bara för nu - undantar Google Earth, Google Body, Google+, Google Docs och alla andra användbara resurser, och istället tittar bara på sökmotorn Google finns det mycket man kan göra där med, mer än bara söka.

Öppna lärresurser blir lag i Sao Paolo

Regeringen i den brasilianska delstaten Sao Paolo har godkänt ny lagstiftning som kräver att all undervisningsmaterial som tas fram med statliga medel (av lärare eller statliga projekt) ska publiceras fritt på nätet med Creative Commons licens. Detta är ett banbrytande besked som kan säkert inspirera andra utbildningsmyndigheter.

- educational resources developed by the government “should be made available in these institutions or [on the government's] electronic sites… and licensed for free use, comprising copying, distribution, downloading and redistribution,” on the conditions attriution and noncommercial use. Resources covered by the law include “textbooks, instructional materials, multimedia content, educational games, scientific articles, research, theses, dissertations and other academic pieces.”

Läs mer: OER Law Passes in São Paulo, Awaits Governor’s Signature

Ny OECD rapport - Education Today 2013

Organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har just publicerat en viktig rapport, Education Today 2013, som lyfter fram policyrekommendationer för alla utbildningsnivåer från förskola till högre utbildning. Man utbildar sig för livet och inte för klassrummet och därför betonar rapporten vikten av det livslånga lärandet och att utbildningssystemet ska fokusera på att utrusta studenter för arbetslivet. Utbildning är fortfarande en klassfråga i många länder och kampen mot diskriminering och bristen på jämställdhet fortsätter. Rapporten också betonar att utbildningssystemet ska främja innovation och entreprenörskap.

När det gäller IT och lärande konstaterar rapporten att även om många skolor har tillgång till datorer har pedagogiken inte förändrats i takt och tydliga förbättringar på grund av IT är svåra att bevisa. Lärarens roll är viktigare än någonsin och det är nödvändigt att lärarna får rätt kompetens för att hantera  nya tekniker och metoder.

- Organised into eight chapters, this report examines early childhood education, schooling, transitions beyond initial education, higher education, adult learning, outcomes and returns, equity, and innovation. The chapters are structured around key findings and policy directions emerging from recent OECD educational analyses. Each entry highlights the main message in a concise and accessible way, with a brief explanation and reference to the original OECD source.

Läs en artikel om rapporten av Barbara Ischinger (OECD, Director for Education): OECD Education Today… and tomorrow.

12 brittiska universitet startar MOOC-samarbete

CC BY Some rights reserved by cogdogblog

De flesta stora satsningar kring stora gratis nätbaserade utbildningar (MOOC - Massive Open Online Courses) kommer från de stora universitet i USA. Denna vecka lanserades en brittisk motsvarighet Futurelearn. 12 brittiska universitet bildar ett bolag, med Open University i spetsen, för att börja erbjuda öppna nätbaserade kurser utan kostnad till hela världen.

Kurserna kommer förmodligen inte att ge högskolepoäng men det kan finnas möjligheter till validering och kompletterande examinationsuppgifter (mot avgift) som hos de amerikanska MOOC-aktörerna. Många av de inblandade universitet (i synnerhet Open University) har redan ett stort utbud av öppna lärresurser tillgängliga och Futurelearn syr ihop dem till öppna kurser.

Läs mer:

• Pressmeddelande om Futurelearn från Open University.
• Artikel från BBC: UK universities in online launch to challenge US.
• Artikel från Times Higher Education: Open University launches British Mooc platform to rival US providers.

Mobil IKT inom omvårdnad - ny avhandling

En ny avhandling av Pauline Johansson (eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet) undersöker sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters uppfattningar om att använda handdatorer inom omvårdnad. Under studietiden har marknaden för handdatorer/surfplattor verkligen exploderat och avhandlingen innehåller studier från 2006 till 2011.

Enligt ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet:

Studierna visade att en handdator kan vara ett stöd i det dagliga arbetet och i VFU som informations-, antecknings- och planeringsverktyg, och kan enkelt ge en översikt av patienters läkemedelsanvändning. Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna ansåg att handdatorn kan bidra till ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet på grund av den snabba tillgången till aktuell information, oberoende av tid och plats. Patientmötet kan bli mer helt då patienterna inte behöver lämnas och samtalet inte behöver avbrytas; vårdrelationer kan bli vårdande relationer. Deltagarna i studien ansåg vidare att handdatorn kan vara ett stöd avseende trygghet, minskad stress och kontinuerligt lärande.

– I framtiden bör sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ges tillgång till mobil IKT som stöd i sitt arbete och VFU säger Pauline Johansson. Införandet bör prioriteras på alla nivåer inom vård och utbildning. Det innebär att IKT-kompetensen måste ökas och slutanvändarna måste vara delaktiga i utvecklingen och införandet. Fortsatt forskning behövs avseende avancerade mobila IKT-stöd; anpassade för sjuksköterskans arbete fortsätter Pauline Johansson.

Framtidens media

  by dlichaw

Hur ser framtiden ut för tidningar, tidskrifter, film, TV och radio, huvudpelarna i vår medievärld under de senaste 50 åren? Det senaste nyhetsbrevet från Futurewise handlar om Framtidens mediaoch ger en fascinerande insikt i de förändringar som pågår inom mediebranschen. Försäljningssiffror för papperstidningar krympar varje månad och även om många stora tidningar provar olika former av betalväggar på webben är det fortfarande svårt att ta betalt för nyheter.

Tidskrifter verkar ha en mer stabil marknad men skiftet från papper till e-tidskrifter i synnerhet anpassade till surfplattor är tydligt igång. Film ses ytterst sällan på bio och även om vi tittar fortfarande på TV lika mycket som förr så tittar vi på flera kanaler och allt mer via webb-TV. Slutsatsen är att alla traditionella medier blir digitala och att vi inte kan dela upp de i så tydliga fack som förr.

- Så var landar allt? Man kan säga att det inte finns någon traditionell media i framtiden. Alla mediekanaler är att betrakta som digitala. Att skilja på olika medieformer kommer att bli oväsentligt ur ett användarperspektiv. Vi kommer se en fortsatt fragmentering i mikromedia där det självvalda blir helt avgörande. Sociala funktioner och rekommendationer kommer i en förlängning att ersätta all form av tablåer.

Prenumerera på nyhetsbrevet Futurewise.

Trender inom IT och lärande 2012

  by  Ludie Cochrane

Vi närmar oss ju årsskiftet och dags för alla att summera det gångna året. Audrey Watters ger en insiktsfull analys av de största trenderna inom nätbaserat lärande i en serie artiklar, Ed-tech trends 2012. Årets trender är förstås inte helt främmande för alla som läser denna blogg:

• Education data and learning analytics - hur man kan använda information om hur studenter lär sig på nätet.
• Open textbooks - öppna digitala kursböcker som görs av lärare.
• MOOCs - gratis öppna nätbaserade kurser med tusentals studenter
• Flipped classroom - presentation och genomgång hemma via inspelningar, övning och diskussion i klassrummet.
• Learning to code - allt fler lär sig att programmera själva.
• The maker movement - lärande sker utanför skolan. Ungdomar skapar själva.
• Business of ed-tech - nya lösningar, nya affärsidéer, nya bubblor, varje vecka.

Vikten av källkritik

Journalister idag får granska otroliga mängder information på nätet för att veta vad som händer. Över 2 miljoner bilder och över 800 minuter video laddas upp på nätet var 10:e minut. Hur skiljer man riktiga nyheter från falska och missvisande? Det handlar om avancerad källkritik och det finns flera gratis webbverktyg som kan hjälpa dig hitta det som är trovärdig men det kräver nya kompetenser.

Här ser du en fascinerande TED-presentation av den irländska journalisten Markham Nolan: How to separate fact and fiction online. Han beskriver hur en journalist filtrerar den enorma mängden information som finns tillgänglig idag. Kopplingen till utbildning är tydlig. Hur ska vi hjälpa våra studenter filtrera information och hitta det trovärdiga?

Surfplattan stort stöd för cancerpatienter

CC BY-NC-SA Some rights reserved by Aeternitas.

Bröstcancerpatienter vid Länssjukhuset i Kalmar som haft en surfplatta under sin strålningsbehandling är mycket nöjda. Den har varit ett stort stöd med information om sjukdomen och strålbehandlingen. Men samtidigt skulle de velat ha fått den i ett ännu tidigare skede.

Det visar en utvärdering av det projekt med läsplattor som startade i våras på strålbehandlingsenheten på Länssjukhuset i Kalmar. Projektet är ett samarbete mellan Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, kuratorerna vid Länssjukhuset i Kalmar, eHälsoinstitutet och ämnet medieteknik på Linnéuniversitetet med stöd från Regionalt Cancer Centrum sydöst, RCC. Syftet är att utveckla omhändertagandet av cancerpatienter.

Med en surfplatta som stöd inför starten av strålbehandling mot bröstcancer känner sig patienterna bättre förberedda, mindre oroliga och stärkta i sin situation. De får låna surfplattan under hela behandlingsperioden och har möjlighet att påverka sin egen pågående behandling genom fortlöpande återkoppling via enkäter.

Läs mer i Linnéuniversitetets pressmeddelande.

Mattecoach - gratis läxhjälp via chatt

Mattecoach är en gratistjänst som ger elever från årskurs 6 och uppåt möjligheten att få läxhjälp i matematik via chatt. Tjänsten har utvecklats av KTH och drivs i partnerskap med Karlstads universitet och Linköpings universitet samt 7 partnerkommuner. Bakom chatten sitter matematiklärarstudenter i Stockholm, Linköping och Karlstad som svarar på elevernas frågor. Eleverna kan chatta anonymt om de vill och får hjälp med det mesta inom skolmatte.

Tjänsten är helt gratis och drivkraften är att lärarstudenterna får möjlighet att träna sina färdigheter att hjälpa elever på nätet. Dessutom bedrivs det forskning på KTH inom coaching på nätet och Mattecoach ingår i flera studier (läs mer om aktuell forskning). Alla elever är välkomna att delta men partnerkommunernas elever är prioriterade. Nya kommuner som vill ansluta sig till Mattecoach får gärna höra av sig (bli partnerkommun).

NU2012 - inspelningar på UR PLay

Nu ligger 9 presentationer från konferensen NU2012 på UR Play. De sändes på Kunskapskanalen 27-28 november.
Här kommer listan med föreläsningarna samt länkar till inspelningarna. Jag kan varmt rekommendera den första av William Rankin - väldigt inspirerande!

Förnya med mobil teknik
Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han.

Pedagogisk design
Elsebeth Korsgaard Sorensen, professor i IT och lärande vid Aarhus universitet, föreläser om en modell för att designa framtidens pedagogik. Hon menar att konceptet lärande kan förändras i framtiden och att vi behöver tänka annorlunda om forskning och lärande.

Tvärkulturell forskarhandledning
Gina Wisker, chef för centrum för lärande vid University of Brighton, berättar om vad man bör tänka på när man handleder doktorander från andra kulturer.

Lärares IT-användning i högre utbildning
På de flesta högskolor idag finns det en idé om att använda IT för att bland annat öka tillgängligheten och utbildningskvaliteten. Det säger Johan Lundin, forskare i tillämpad IT. Han föreläser tillsammans med Lars Svensson, forskare i informatik, om studier de gjort om högskolelärares användning av IT.

Kvalitet inom nätbaserat lärande
Om vi fortsätter att använda dagens metoder och verktyg så blir vi snart ointressanta för våra studenter. Det säger Alastair Creelman, projektledare på Linnéuniversitetet. Han föreläser om vikten av att förbättra kvaliteten på e-lärande.

Datavetenskapens didaktik
Anders Berglund, forskare i datavetenskapens didaktik, berättar om Uppsala universitets utbildning i detta ämne. De har valt att göra studenterna till forskare vilket Anders Berglund anser har fördelar.

Hur ser lärare på undervisning och lärande?
Hur ser lärare på lärande, utbildning, sin egen roll och sina studenter? Maja Elmgren, forskare i universitetspedagogik, och Staffan Andersson, forskare i fysikens didaktik, berättar om fyra olika typer av lärare som de hittade.

Bedömning av pedagogisk skicklighet
Katarina Winka, pedagogisk utvecklare, håller i en kurs för pedagogiskt sakkunniga, för att få fler personer att involvera sig i bedömningsuppdragen och öka kvaliteten på bedömningarna. Här delar hon och hennes kollegor med sig av erfarenheterna.

Att utveckla högskolepedagogik
Silwa Claesson, forskare i didaktik, berättar om sina undersökningar av universitetslärares förmåga att utveckla egna teorier om undervisning. Hon ser tendenser att denna förmåga skiljer sig mellan lärare inom olika ämnesinriktningar.

Moodle med Lego

Hur fungerar en lärplattform? Här kommer en bra introduktion till lärplattformen Moodle som förklaras med hjälp av Lego: Moodle explained with LEGO.
Även om filmen handlar om just Moodle skulle man kunna använda den för att förklara hur andra lärplattformar fungerar i princip.

FriendlyReader - verktyg som sammanfattar texter

  by  MichaelRiedel

FriendlyReader sammanfattar långa texter med ett musklick och föreslår dessutom synonymer till ord du inte förstår. Tjänsten är tillgänglig och gratis via projektets hemsida. Utvecklingen av mjukvaran har letts av professor Arne Jönsson, institutionen för datavetenskap, på Linköping universitet. Forskningsprojektet har finansierats av Post och Telestyrelsen genom regeringsuppdraget Digital delaktighet.

FriendlyReader är enkel att använda. För att sammanfatta texter så snabbt och bra som möjligt utnyttjar forskarna samma teknik som Google använder för att ranka sidor. Söker du efter något på nätet så rankas sidorna efter vilka som är lättast att läsa.

Engagerade i projektet är förutom Arne Jönsson och hans forskargrupp på IDA, även handikappforskare på IBL, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Forskningen är också knuten Santa Anna IT Research Institute AB.

Ovanstående text har skapats automatiskt av FriendlyReader från ett pressmeddelande på Forskning.se: Ny tjänst sammanfattar och förenklar svåra texter.

Benchmarking av e-lärande inom högre utbildning

Benchmarking handlar om att jämföra den egna organisationens processer och metoder med andra organisationer och hitta förbättringsmöjligheter. En ny avhandling av Ebba Ossiannilsson (Uleåborgs universitet) undersöker hur benchmarking kan användas som kvalitetssäkring för e-lärande inom högre utbildning: Benchmarking e-learning in higher education : Lessons learned from international projects. Benchmarking innebär att man först ser över sin egen verksamhet och kartlägger sina processer och sedan jämför dem med andra organisationer som kanske har kommit längre i sin utveckling. Benchmarking drivs av organisationer själva och utmaningen är att integrera denna sorts kvalitetsarbete med extern kvalitetsgranskning.

- Denna doktorsavhandling visar på utmaningar för att integrera extern kvalitetsgranskning och internt driven benchmarking. Studierna har också visat på behovet av metodförändringar för kvalitetssäkring och för myndigheter som utför revision och ackreditering för att integrera e-lärande i kvalitetssäkring, samt behovet av att fullt ut förstå komplexiteten och särdragen i e-lärande. Förmodligen ligger utmaningen inte i metoden som sådan eller, i framgångsfaktorer och benchmark, utan i brist på kunskap och erfarenhet av e-lärande bland de som ansvarar för implementering.

Läs avhandlingen.

Norska NTNU första nordiska lärosäte på YouTube EDU

Norska NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) i Trondheim går i framkanten när det gäller öppen utbildning i Norden. Enligt en artikel på NRK är universitetet först i Norden med att lägga ut sina föreläsningar via kanalen YouTube EDU, en del av YouTube endast för utbildningsmaterial som kommer från skolor och universitet. Idag finns det cirka 300 föreläsningar från NTNU på YouTube EDU och flera läggs in hela tiden.

Enligt Kurt Veium, sektionschef på NTNU:

- Det ser ut til at mye av utdanninga vil skje på denne måten etter hvert. Vi ser det på store universitet; de legger ut all undervisning. Etter hvert vil det kanskje bli mulig å avlegge eksamen på grunnlag av nettbasert undervisning. Den arenaen bør vi være på. Vi syns det er viktig å være med når toget går.

Första MOOC

Samtidigt kommer NTNU att erbjuda Nordens första riktiga MOOC. Professor Arne Krokan, som har bland annat skrivit boken Smart læring: Hvordan IKT og sosiale medier endrer læring, lanserar sin kurs Teknologiutvikling og samfunnsendring som en öppen nätbaserad kurs (MOOC) där registrerade campusstudenter kompletteras med hundratals och kanske tusentals nätstudenter. Exakt hur kursen kommer att se ut och vilka möjligheter som kommer att finnas för nätstudenterna är inte klart än men Krokan vill prova nya metoder.

Läs mer om detta på Universitetsavisa: NTNU-professor blir norsk MOOC-pioner.

Att hitta öppna lärresurser

Eva Norling, bibliotekarie på Blekinge Tekniska Högskola har gjort en anpassning av Google Search med de vanligaste sajterna där öppna lärresurser (OER) finns.

OER@BTH innebär att man gör en multipel sökning på dessa sajter samtidigt. Innan du använder ett objekt som du hittar ska du som alltid kolla vilken Creative Commons licens som gäller för själva objektet. Sökningen ska göras med engelska sökord. Testa t ex att söka på ordet MOOC eller varför inte leta efter lärobjekt om public health statistics ?

Arbete pågår med att komplettera OER-sökplatserna med svenska platser, så har ni en plats på ert lärosäte där OER finns skicka den till eva.norling@bth.se

Här finns sökmotorn: Sök OER@BTH Open educational resources

Även på engelska
Välkommen att höra av er till BTH med frågor. Maila eva.norling@bth.se eller lasse.bourelius@bth.se Tipsa gärna om hur sajten kan utvecklas.

Forskning om Facebook pekar åt alla håll

  by  west.m

Det forskas mycket kring Facebook idag och det skrivs spaltkilometer om det i världens tidningar. En ny artikel av Hanna Fahl i Dagens Nyheter, Forskningen kring Facebook får mig att vilja karva ut ögonen med en sked, ger exempel på forskningsartiklar som säger emot varandra när det gäller hur vi umgås via Facebook. Enligt olika forskningsrapporter blir man olycklig, lycklig, stressad, mer populär, framgångsrik och hjärnskadad av just Facebook.

Problemet, enligt Fahl, är att Facebook är ett sätt att kommunicera, som telefonen eller brev, och det kan användas på alla möjliga sätt. Man kan skriva brev om vad som helst men det är inte brevet eller posten som är skadlig. Facebook ger bara nya kanaler för mänsklig kommunikation:

- Alla kommunikationsrevolutioner förändrar våra sociala beteenden. Postverket gjorde det, de transatlantiska flygen och televisionen. Självklart gör internet det också, kanske mer än någon teknologisk landvinning tidigare. Men det är som om vi vägrar förstå att man kan använda sociala medier på lika många sätt och i lika många syften som man kan använda en telefon.

- Hur blir man lycklig på Facebook? Newsflash: det blir man inte, man kämpar väl på med sitt livspussel som alla andra och försöker leva som en vettig människa, och är man lätt exhibitionistiskt lagd kanske man statusuppdaterar om det hela. Har man en beroendepersonlighet kanske man begränsar sitt internetanvändande, och är man sjukligt svartsjuk kanske man ska av-frienda sina ex.

Kanske dags att analysera kommunikationen hellre än verktyget eller mediet?

Bokcirklar

Älskar du böcker men saknar likasinnade att diskutera med? Då kan det sociala nätverket Bokcirklar vara intressant för dig. Skapar du ett konto hos Bokcirklar kan du föra din egen läsdagbok, hitta andra som läser samma bok och gå med i olika läscirklar. Genom tjänsten kan du hitta nya vänner i ditt närområde som du kan träffa fysiskt men oftast blir det virtuella bokcirklar med deltagare från hela landet.

Bokcirklar har nyligen renoverat sin webbplats med flera nya funktioner:

- Bokcirklar.se startade är 2007 på initiativ av bibliotekarie Nina Frid. Från och med hösten 2010 drivs Bokcirklar.se av Sveriges länsbibliotek med stöd från Stadens kulturråd. Förutom alla bokcirklar och läsdagböcker har vi även gästbloggare, sedan starten har en lång rad författare och bibliotekarier skrivit här. Vi delar även ut Stora Läsarpriset varje år, läsarnas eget litteraturpris. Som medlem kan man vara med och rösta på sina favoritförfattare från det gångna årets bokskörd. I början av november 2012 flyttade bokcirklar.se in i en ny webbmiljö. Sidan är därför under uppbyggnad på nytt och mycket nytt och äldre material kommer på plats efterhand.

10 universitet erbjuder MOOC med högskolepoäng

Tio amerikanska universitet skapar ett nytt konsortium som ska erbjuda frisående, nätbaserade kurser för studenter från hela världen som ger riktiga högskolepoäng. Den nya satsningen heter Semester Online (semester = termin!) och kurserna ska komma igång till hösten 2013. Enligt en artikel i nättidningen Campus Technology, 10 Universities Team To Offer Cross-Institution Online Courses for Credit, kommer konsortiet att samarbeta kring ett kursutbud som är öppet för alla men till en kostnad. Semester Online är inte som alla MOOC-konsortier (Coursera, edX) som erbjuder kurs utan avgift; här ska man betala men här får man belöning i form av poäng.

Egentligen kan man likna dessa kurser med alla nätbaserade fristående kurser som är så populära i Sverige. Det som är ovanligt är att 10 universitet skapar en gemensam plattform för sina nätbaserade kurser och erbjuder dem till en global marknad. Målet är att varje kurs ska locka 100-300 studenter som sedan ska delas upp i mindre studiegrupper på cirka 20 studenter. Kurserna utgår ifrån regelbundna synkrona videomöten inom dessa studiegrupper och att varje grupp har en lärare/mentor som ger återkoppling och håller i diskussionen.

Titta på ett webbmöte där rektorer och andra ledande företrädare för Semester Online presenterar initiativet.