Gör egna animerade filmer med Moovly

Du har säkert sett många filmer där en hand skriver text eller ritar figurer med röstkommentarer eller bakgrundsmusik. Många sådana har gjorts av verktyget Moovly. Här kan du välja mellan många mallar med tecknade figurer och objekt som kan animeras som du vill. Du väljer ljudspår och effekter och redigerar sekund för sekund till du är nöjd. Sedan kan du publicera resultatet direkt på YouTube, Facebook eller bädda in dem på en webbsida eller blogg.

Moovly har en enkel gratis basversion som passar de flesta men för en liten slant kan du köpa en mer avancerad version med flera finesser och högre lagringskapacitet. Titta på introduktionsfilmen och se om det lockar dig!

Studentutvärderingar har ingen tydlig koppling till undervisningskvalitet

"March Flex Day" (CC BY-NC-SA 2.0) by Skyline College PR & Marketing

Flera studier ifrågasätter studenternas kursutvärderingar som trovärdiga mätningar av kurskvalitet och lärarens undervisning enligt en artikel i Inside Higher Ed, Zero Correlation Between Evaluations and Learning. Artikeln beskriver en ny kanadensisk studie (se referensen nedan) som indikerar att studenternas positiva omdömen av lärarens undervisning inte kunde kopplas till lärande. Omdömen var väldigt subjektiva och handlar sällan om just pedagogiken och lärande. Studien rekommenderar att arbetsgivare inte baserar sin bedömning av lärarens pedagogiska färdigheter på studentutvärderingar.

- The entire notion that we could measure professors' teaching effectiveness by simple ways such as asking students to answer a few questions about their perceptions of their course experiences, instructors' knowledge and the like seems unrealistic given well-established findings from cognitive sciences such as strong associations between learning and individual differences including prior knowledge, intelligence, motivation and interest ... Individual differences in knowledge and intelligence are likely to influence how much students learn in the same course taught by the same professor.

Referens
Meta-analysis of faculty's teaching effectiveness: Student evaluation of teaching ratings and student learning are not related. Bob Uttl, Carmela A. White, Daniela Wong Gonzalez. Department of Psychology, Mount Royal University, Canada. Studies in educational evaluation, Sept 2016.

LinkedIn startar kursplattform

Sociala nätverket LinkedIn, som nyligen har köpts av Microsoft, ger sig nu in i utbildningsområdet genom att starta LinkedIn Learning, en kursplattform med över 9000 nätbaserade kurser inom främst ledarskap, IT och språk. Många kurser kommer från partnerföretaget Lynda.com som har länge varit kända för sina nätkurser.

Eftersom LinkedIn har väldigt mycket information om användarnas arbete, karriär, utbildningsbakgrund och nätverk kan de föreslå lämpliga kurser och kurspaket som passar just dig. Just nu får du en månad gratis i LinkedIn Learning men sedan ska det vara en betaltjänst. Även om det finns en hel del konkurrens på marknaden kan LinkedIns omfattande kundbas och Lynda.coms kursutbud kanske etablera sig som en stor aktör inom professionell utveckling.

Läs även en artikel om plattformen på nättidningen Quartz, By focusing on worker training, LinkedIn is now finally useful.

Flexspan toppar Cisions lista över pedagogikbloggar

CC BY-NC-ND Some rights reserved by The Croft

Medieföretaget Cision publicerar topp-10 listor över bloggar inom olika områden och i år har denna blogg, Flexspan, hamnat högst under kategorin pedagogikbloggar, Cision rankar: Topp 10 pedagogikbloggar. Det är förstås väldigt roligt att få bekräftelse på att det jag gör verkligen når ut och kommer till nytta. Mina bloggar har blivit kanske mitt största fritidsintresse och så länge de fyller en funktion så kommer jag att fortsätta. Jag tackar och bockar!

Men vill du läsa andra väldigt bra bloggar kan jag rekommendera mina kollegor på Cisions lista. Våra bloggar är ju väldigt olika och egentligen omöjliga att rangordna.

1. Flexspan
2. Pedagogiska Kullerbyttan
3. Omvärldsbloggen
4. Läs- och språksatsningen
5. Djupdyk
6. Kilskrift
7. Körlings Ord
8. Förskoleburken
9. IKTpedagogerna.se
10. Lärande perspektiv

Läs en intervju med mig på Mötesplats Cision: Knepen bakom en framgångsrik pedagogikblogg.

Effektiv video i undervisning

CC BY-NC Some rights reserved by Vanderbilt University

Amerikanska Vanderbilt University har en enhet, Center for Teaching, som ger stöd till lärarna i alla aspekter av undervisning och kompetensutveckling. De har ett imponerande utbud av kurser och massor av guider och resurser för självhjälp. Bland dessa guider finns till exempel en om effektiv användning av video i undervisning, Effective educational videos, med både teoretisk grund, referenser till forskning och praktiska råd.

Utifrån aktuell forskning finns det följande riktlinjer för bra användning av video i undervisning:

• Korta filmer med tydlig koppling till lärandemål. Ideallängden är under 9 minuter. 
• Försök inte att täcka för mycket i filmen - hellre flera korta filmer med ett begrepp i taget.
• Fokusera på det viktigaste. Ta bort onödiga störningselement (musik, visuella element, för mycket text osv)
• Visa engagemang och prata naturligt
• Prata in i kameran så at varje student upplever att du pratar med just henne/honom.
• Skapa interaktivitet i inspelningen genom att lägga in frågor, verktyg som ger studenterna möjlighet att anteckna, markera och klippa ut.

Digitala läromedel - ny rapport kräver satsning

"Pershagen Skola, klass 6:a #25" (CC BY-NC 2.0) by Webbstjärnan.se

Det saknas resurser till inköp av digitala läromedel och lärare får ofta skapa egna lärresurser utan tillräckligt stöd. Det visar en ny undersökning av 700 lärare, Digitala läromedel — tillgång eller börda? som har gjorts av Lärarnas Riksförbund om lärarnas syn på digitala läromedel. Cirka hälften av de tillfrågade lärarna saknar tillgång till digitala läromedel och många skolor saknar resurser för inköp. Över hälften av lärarna producerar egna digitala lärresurser men detta är tidskrävande och de flesta har skaffat sig nödvändig digital kompetens på egen hand. Endast 14% har lärt sig använda digitala läromedel genom kompetensutveckling ordnad av arbetsgivaren.

- Arbetsgivarna klarar inte sitt uppdrag vad gäller fortbildning och satsning på dessa läromedel. Vi ser en frustration över läromedelsituationen på många skolor och lärarna tvingas ofta producera egna läromedel. Det finns en attityd att digitalt ska vara billigt, helst gratis och därmed prioriteras inte digitala läromedel i skolbudgetarna.

Rapporten lämnar en rad förslag till förbättringar. Bland annat ska det finnas medel för att köpa in bra digitala läromedel, kompetensutveckling för alla lärare och statlig styrning av skolans digitalisering.

Ladda ner rapporten, Digitala läromedel - tillgång eller börda?

Läraktiv - om framtidens pedagogik och digitala verktyg

Ett intressant nytt projekt, Läraktiv, har skapat en bra sajt med information, filmer och praktiska tips om aktivt lärande, dvs. lärande genom kollaboration, utforskning, diskussion, projekt och problemlösning. Här hittar du mycket material om framför allt begreppet flipped classroom, där föreläsningsmomentet spelas in och klassrumstiden fokuserar på aktivitet, övning och handledning.

- Läraktiv är ett Vinnovafinansierat projekt som syftar till att stödja lärare till bästa möjliga pedagogik med digitala verktyg och innehåll. Vi testar, utvecklar och introducerar arbetsmetoder och verktyg för ett aktivt lärande. En av våra mest använda metoder är flipped learning, eller på svenska flippat lärande.

Just nu hittar du mängder av filmer om det flippade klassrummet och en serie filmer som kompletterar boken Digitalisering som lyfter skolan av Helena Kvarsell och Håkan Fleischer. 

Läraktiv ordnar även workshops för lärare där de kan träffas och komma igång med metoder och verktyg för aktivt lärande. Intresserade kommuner eller skolor kan kontakta projektet för mer information.

Här ser du en kort introduktionsfilm till projektet med projektledaren Jan Hylén.

Lund startar MOOC i akademiskt skrivande på engelska

"Student" (CC BY-SA 2.0) by CollegeDegrees360

Lunds universitet släpper idag en ny MOOC via plattformen Coursera som är en guide till akademiskt skrivande på engelska, Writing in English at university. Kursen riktar sig främst till studenter som inte har engelska som modersmål och vill lära sig hur man skriver uppsatser och projektrapporter. Kursen hjälper dig att strukturera dina texter, skapa en röd tråd genom uppsatsen, argumentera, citera rätt, skriva referenser och mycket mer. Under kursen får du granska andra deltagarnas texter och du får feedback om egna texter från andra deltagare.

- Acquiring good writing skills is essential for your success both at university and in your professional life. The course “Writing in English at University” has been designed as a resource for university students who are involved in or wish to prepare for writing assignments or degree projects. As writing conventions differ between disciplines the focus is on generic skills of academic writing. The course covers different aspects of academic writing, such as how to structure your text and how to convey your argument, as well as how to use sources and how to edit your text.

Mer information och anmälan.

Lärandetrender 2016 - ny rapport från Open University

CC0 Public domain on Pixabay

Brittiska Open University har publicerat en ny rapport om de viktigaste trenderna inom IT och lärande, Open University Trends in Learning 2016. Rapporten beskriver sju viktiga områden under stark utveckling och ger exempel på tillämpning. Områdena är i och för sig ganska kända men rapporten ger flera nya ifallsvinklar:

• Incidental learning - oplanerat, spontant lärande som sker t ex i arbetet
• Adaptive teaching - undervisning som kan anpassas till studerandes behov
• MOOCs (Massive Open Online Courses)
• Accreditation badges - digitala certifikat
• Learning analytics - analys av stora datamängder 
• E-books
• Mobile learning

Learning analytics nämns som ett särskilt viktigt område framöver eftersom sofistikerad dataanalys kan ge tidiga signaler om studenter som har problem eller behöver extra stöd samt bättre underlag för kursdesign.

- The report examines how the learning experience is being influenced by rapidly advancing technology, changing the way people engage with education. It also looks at how these developments can be capitalised on, to maximise the effectiveness of learning delivery in the workplace.

Ladda ner rapporten (kräver kort registrering)

FuNKon16 - spännande konferens i Oslo

"BI Nydalen" (CC BY-NC-SA 2.0) by yorbaBorba

Den norska medlemsorganisationen för distansutbildning, Fleksibel Utdanning Norge (FUN), håller sin årlig konferens, FuNKon16, i Oslo 15 november med huvudtemat Innovasjon og kvalitet - hva virker? och fokus på begrepp som big data, socialt entreprenörskap och spelifiering.

Årets huvudtalare är Marc Prensky, mannen bakom det omtalade begreppet digital natives, och han kommer att tala om dagens trender och en reviderad syn på utvecklingen. Bland andra talare finns:

• Barbara Wasson, Universitetet i Bergen och direktör för det nya forskningscentrumet SLATE (Centre for the Science of Learning & Technology) - om learning analytics
• Mark Brown och Sïan Griffith (BI Oslo) - studenternas väg från konsumtion till produktion
• Ingeborg Omdal Lykseth - om socialt entreprenörskap

- FuNKon16 i samarbeid med BI2020 er en konferanse om mulighetene som oppstår der teknologi og utdanning møtes. Det er et mantra i tiden at vi må våge å være innovative, og da må vi vite hva som fungerer. Konferansen er en møteplass for å dele erfaringer og få innspill til fremtidig innovasjon og utvikling.

Mer information och anmälan.

Skriv och publicera din e-bok med Omnibook

Omnibook är social plattform för att skriva och publicera e-böcker. Du kan skriva boken själv eller tillsammans med kollegor där alla kan skriva, redigera och diskutera under hela skrivprocessen. Du kan också ladda upp en befintlig text i Omnibok (se nedanstående film). När boken är klar kan du enkelt konvertera den till de vanligaste e-boksformaten, t ex EPUB, MOBI, XHTML och förstås pdf. Du äger förstås boken och kan skicka slutversionen för publicering hos olika förlag eller plattformar. Omnibook är under vidareutveckling och just nu får du bara ha en bok per användare i plattformen.

Manual för Omnibook

Elever vill diskutera nätvanor i klassrummet

CC0 Public domain on Pixabay

Många elever saknar en konstruktiv diskussion i klassrummet om vardagen på nätet och hur man ska förhålla sig till det som sker på nätet, enligt en artikel i Skolvärlden, Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare. Artikeln beskriver en ny undersökning av skolelever där 69% vill prata mer i klassrummet om nätvanor, hur man beter sig och skyddar sig mot olika typer av hot. I artikeln intervjuas en lärare som diskuterar dessa frågor ofta i sin undervisning.

- Att våga prata om hur man ska förhålla sig till internet och informera eleverna om hur nätet fungerar ser Christian Gerecht som grundstenen att lägga om man vill förändra och förbättra. Han menar att genom att prata om hur man bör bete sig mot varandra på internet kan man uppnå skillnad. Men man kan även lösa andra problem genom att prata om barnens vanor och vissa regler som gäller på internet.

Att vidta enkla lösningar som mobilförbud löser inga problem, klassen ska diskutera nätbeteende och komma överens om grundregler för bra konstruktiv kommunikation. Läraren i artikeln efterlyser dessutom närmare samarbete med föräldrar i frågan.

Open access ger flera citeringar visar ny studie

"Open_Access_PLoS.svg" (CC BY-NC-SA 2.0) by PGRsOnline

Artiklar som publiceras i öppna tidskrifter (open access) citeras upp till 20% oftare än de som publiceras i prenumerationsbaserade tidskrifter, enligt en artikel i Times Higher Education, Open access 'boosts citations by a fifth'. Artikeln beskriver en ny studie av Jim Ottaviani, University of Michigan, som har tittat på över 4000 artiklar som har publicerats först i prenmerationstidskrifter och sedan i universitetets open access-databas. När dessa artiklar publiceras öppet efter att ha varit låsta i oftast 6-12 månader så ökade antalet citeringar. Open Access gynnar förstås de bästa artiklarna som får betydligt flera citeringar.

- Confounding factors (authors may self-select only the best articles to make OA; absence of an appropriate control group of non-OA articles with which to compare citation figures; conflation of pre-publication vs. published/publisher versions of articles, etc.) make demonstrating a real citation difference difficult. This study addresses those factors and shows that an open access citation advantage as high as 19% exists, even when articles are embargoed during some or all of their prime citation years. Not surprisingly, better (defined as above median) articles gain more when made OA.
Studiens slutsats är att det krävs mer omfattande studier inom flera ämnesområden och flera lärosäten.

Referens
Ottaviani J (2016) The Post-Embargo Open Access Citation Advantage: It Exists (Probably), It’s Modest (Usually), and the Rich Get Richer (of Course). PLoS ONE 11(8): e0159614. doi:10.1371/journal.pone.0159614

Framgångsindikatorer i lärplattform

"Laptop" (CC BY 2.0) by John Loo

Det finns idag analysfunktioner i de flesta lärplattformar som loggar studenternas aktivitetsnivå. Men kan vi använda dessa statistik för att förutse vilka studenter som kommer att lyckas eller misslyckas med sina studier? En ny studie av Blackboard visar något överraskande, nämligen att den bästa framgångsindikatorn var hur ofta en student kollade sina testresultater (MyGrades) i plattformen. Många skulle koppla framgångsrika studenter med hur mycket tid de tittar på kursmaterialet eller deltar i diskussionsforum men studien visar ingen tydlig koppling mellan dessa och bra slutbetyg. I stället kunde de se att studenter som inte tittade in i MyGrades (resultat, betyg) brukade få sämre resultat eller hoppade av.

Studien sammanfattas i en artikel hos Blackboard, How successful students use LMS tools – confirming our hunches.

- The most successful students are those who access MyGrades most frequently; students doing poorly do not access their grades. Students who never access their grades are more likely to fail than students who access them at least once. There is a direct relationship at every quartile of use – and at the risk of spoiling results for the other tools, this is the only tool for which this direct trend exists. It appears that students in the middle range of grades aren’t impacted by their use of the tool.

När det gäller kursmaterial i lärplattformen visade studien att de som fick bästa resultat var inte de som tittade mest på materialet. De som spenderade mest tid med kursmaterialet brukar få sämre resultat, kanske för att de hade svårigheter med materialet. Dessutom fanns det ett samband mellan hur lång tid en student tog att ta sig genom en test och testresultatet. De som tog mest tid hade oftast sämre resultat.

En slutsats är att vara mer uppmärksam på hur studenterna tar reda på sina testresultat under kursen och gärna att det finns flera tester och bedömningstillfällen under kursen i stället för en stor tenta i slutet. Med hjälp av detta statistik kan vi kanske bli mer uppmärksam på studenter som riskerar falla ifrån och sätta in stödåtgärder snabbare.

Högre utbildning - inte bara en storstadsfråga

Går det att skaffa sig högre utbildning utan att behöva flytta till storstaden? Nitusdagarna 2016, 17-18 november vid Jönköping University, kommer att diskutera denna fråga och har flera intressanta gästtalare. De senaste åren har utvecklingen av distansutbildningar i Sverige stannat av och möjligheter att studera på mindre orter har begränsats, trots att teknikutvecklingen borde ha gynnat distansstudier.

Under konferensen finns det gott om utrymme för möten och diskussioner och du kommer att träffa bland andra:

• Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
• Lena Hallengren, riksdagsledamot för Kalmar län och ordförande i utbildningsutskottet
• Johanna Nilsson och Maria Lillieström, kunskapsplattformen Härifrån
• Lina Bjerke, Jönköping University, föreläser kring ”Flytta tillbaka till landsbygden? Aldrig!”
• Per Hilletofth, Jönköping University, föreläser om ”Möjligheter med samverkan mellan akademi och landsbygd för att stärka konkurrenskraften”

Mer information och anmälan.

Webbinarium om virtuell mobilitet

Airina Volungeviciene

Mobilitet för studenter och lärare brukar handla om fysisk mobilitet i form av studiebesök och utbyte men bara ett fåtal får sådana möjligheter. Virtuell mobilitet handlar om kollaboration, studier, projekt och erfarenhetsutbyte via nätet och kan integreras i allas dagliga arbete.

Du kan lära dig mer om detta genom ett webbinarium 29 september, 15.00-16.00 där du får träffa EDENs nya ordförande, Airina Volungeviciene samt kollega Estela Daukšienė från Vytautas Magnus University i Litauen. Vytautas Magnus University har lång erfarenhet av virtuell mobilitet genom flera viktiga EU-projekt och de kommer att ge exempel på hur universitet kan utveckla konceptet så att både fysisk och virtuell mobilitet kompletterar varandra.

Webbinariet arrangeras i samarbete mellan Linnéuniversitetet, Vytautas Magnus University, Nätverket för IT inom Högre Utbildning (ITHU) och Nordiska Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL).

Mer information och länk till anmälan.

Internetdagarna 2016

"Internetdagarna 2014" (CC BY 2.0) by Stiftelsen

Den stora konferensen Internetdagarna 2016 äger rum för det 17:e året i rad, 21-22 november vid Stockholm Waterfront. Internetdagarna arrangeras av IIS (Internetstiftelsen i Sverige) och är Sveriges största mötesplats för alla som arbetar med internet. Som vanligt finns det ett väldigt variationsrikt program med inspirerande talare, workshops och diskussioner och inom området utbildning finns bl a följande inslag:

• Är skolan redo för molnet?
• Digitaliseringens möjligheter i skolans värld
• Här är brudarna!
• Baksidan av den digitala vardagen
• WordCamp Stockholm 2016 - WordPress workshop
• Svenskarna och internet 2016

- På Internetdagarna möts människorna som formar internet i dag och i framtiden. Under två dagar går mer än ett dussin olika evenemang av stapeln samtidigt. Som besökare bokar du det evenemang som intresserar dig mest och följer det under en hel dag.
Ett mål för IIS som arrangerar Internetdagarna är att så många som möjligt av de som vill delta på Internetdagarna ska ha en rimlig chans att göra det utan att plånboken sätter stopp. Därför kostar biljetterna 1000 kronor för en dag och 2000 för två dagar (exklusive moms).

Open Networked Learning - ny kurs startar 26 september

En ny omgång av den öppna kursen om nätbaserad och öppen utbildning, Open Networked Learning (ONL162), startar 26 september. Den ger dig möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). Kursen, som körs på engelska, är helt nätbaserad och deltagare kommer från många länder och olika utbildningsområden.

Kursen innehåller bland annat följande:

• Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet?
• Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
• Utöka ditt professionella nätverk
• Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
• Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande

ONL-kursen arrangeras av fem lärosäten: Karolinska Institutet, Lunds Universitet, Linnéuniversitetet, KTH och Independent Institute of Education (Sydafrika). Kursen är en internutbildning för deltagare från dessa lärosäten (s.k. institutional learners) men kursen är öppen även för deltagare från andra utbildningsorganisationer i världen (s.k. open learners). Den ger inga högskolepoäng men du får ett intyg om du möter alla kurskrav.

Mer information om kursen (inkl anmälan).
Kursöversikt.

Viktigt att elever lär sig hantera mobiler i klassrummet utan förbud

"Day 140/365" (CC BY-NC-ND 2.0) by markgranitz

En ny undersökning bland elever mellan 10-15 visar att drygt hälften tycker att mobilförbud i skolan
är positivt. Men Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, menar att vi måste lära eleverna att hantera sina mobiler i stället för enkla förbud, enligt en artikel i Skolvärlden, ”Lär eleverna strunta i mobilen”. Det gäller att skapa tydliga rutiner i klassrummet där man stänger av mobilerna inför en lektion och ta fram dem i slutet när de behöver lägga in påminnelser om läxor osv.

Enligt Helena:

- Att inte bli distraherad av en mobiltelefon är något som alla måste träna på och var ska det då tränas? Jo, i den obligatoriska skolan. Eleverna behöver lära sig att hantera en mobiltelefon och hitta sätt att lära sig fokusera trots ett ständigt informationsflöde. Därför ska man inte förbjuda telefoner.

Hon tror dock inte att mobiler bör integreras i undervisning eftersom skolan ska stå för de verktyg som används i undervisningen och att en del elever missgynnas om de har äldre eller mer begränsade mobiler än andra. Konsten att fokusera är ju något som alla, såväl vuxna som ungdomar, behöver träna på.