SVERD workshop inför EDEN2017 i Jönköping

Inför den europeiska konferensen i Jönköping om distansutbildning och e-lärande, EDEN 2017, inbjuder SVERD till en öppen workshop, Digital Transformation And Diversity In A Swedish Context. Workshopen hålls 13 juni 13.00 - 16.00 och är kostnadsfri. I workshopen kommer du att träffa Anders Söderholm (generalsekreterare SUHF), Henrik Hanson (docent DSV Stockholms universitet) och SVERDs ordförande Ulf Sandström.

Workshopen hålls på engelska och det blir mingel och lätt lunch från 12.30.

Handbok om lärmiljöer

Nästan alla skolor och universitet arbetar med att bygga om sina lokaler eller bygga nya hus för att främja kollaborativt lärande och erbjuda mer flexibla lärmiljöer för sina studenter och lärare. En ny brittisk guide, The UK Higher Education Learning Space Toolkit, ger praktiska råd, erfarenheter och inspiration till alla som jobbar med sådana ombyggnadsprojekt och förändringsprocesser. Rapporten har tagits fram av UCISA (Universities and Colleges Information Systems Association) och andra brittiska universitetsnätverk.

I dokumentet hittar du kapitel om pedagogiska förändringar (fokus på kollaborativt lärande), hur man driver ett ombyggnadsprojekt/ förändringsprojekt, design för lärande, teknisk utveckling, utvärdering, effektiv ledning av förändringsprocesser, utvecklingsfrågor och många referenser. I rapporten hittar du många bilder på intressanta lösningar och länkar till framgångsrika projekt.

Ladda ner hela dokumentet.

Guide till framgångsrika nätstudier

CC BY Some rights reserved by JISC and wocintech stock

Den brittiska organisationen JISC har publicerat en guide om hur man lyckas som distansstudent, What makes a successful online learner? Guiden innehåller framgångskriterier för nätstudier som studieteknik, planeringsförmåga, tydliga mål, kommunikationsförmåga, digital kompetens och en öppen och nyfiken inställning. Här finns det också många rekommendationer  till lärare och utbildningsorganisationer om hur de kan designa bra nätkurser och även rekommendationer för vidare forskning. Den utgår från fem centrala frågor:

1. What are successful online learners like? 
2. What do successful online learners do? 
3. How do successful online learners feel about learning online? 
4. What differences among online learners are significant to their success? 
5. How can providers and teachers/facilitators support online learners’ success?

Guiden handlar om nätbaserade kurser inom högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning.

Horizonrapport för bibliotek

Om du vill sätta dig in i de viktigaste trenderna, de största utmaningarna och de viktigaste tekniska utvecklingarna för akademiska bibliotek så bör du läsa NMC Horizon Report 2017 Library Edition. Rapporten har sammanställts av organisationen NMC (New Media Consortium) med hjälp av 75 experter från hela världen och den identifierar och beskriver nyckeltrender och utmaningar på kort, mellan och lång sikt. Mycket handlar om hur bibliotek kan arbeta med s. k. big data, att kunna analysera stora mängder data och ta fram nya intelligenta tjänster. Hur man kan utnyttja bibliotekets fysiska miljöer på nya sätt och hur man intergrerar det fysiska och det digitala tas också upp. Ytterligare områden som kommer att påverka framtidens bibliotek är artificiell intelligens (smarta system, robotar mm) och sakernas internet (allt är uppkopplat).

Tidigare skrev jag om motsvarande rapport för högre utbildning, NMC Horizon Report 2017 Higher Education Edition.

Här kommer en kort introduktionsfilm om biblioteksrapporten.

Webbinarium: öppen utbildning för asylsökande

CC0 Public domain on Pixabay

Kan öppna utbildningar som MOOCs användas för att hjälpa nyanlända komma in i utbildningssystemet och arbetsmarknaden? Onsdag 19 april (15.00-16.00) hålls ett webbinarium, Open education for refugees – Optimizing diversity through MOOCs, där denna fråga ska diskuteras med exempel från befintliga projekt.

Under webbinariet kommer du att få höra erfarenheter från följande:

• John Traxler: Research Professor of Digital Learning, University of Wolverhampton UK.
• Jennifer Contreras: Projektsamordnare, kompetensvalidering av asylsökande och flyktingar, Linnéuniversitetet.  
• Paula Morais: Distance Education Expert for LASER Project, led by British Council and financed by the EU, aiming to engage Syrian refugees on online accredited courses and MOOCs, in Jordan and Lebanon. 

- Refugees face legal, linguistic, cultural, institutional and financial barriers to enter higher education. Furthermore, traditional universities can only offer places to a certain number of students, with funded places even rarer, and seldom have the capacity to cope with large numbers of refugees in a short time. The lengthy process of seeking asylum is lost time for most refugees. Utilizing MOOCs to support refugees in entering HE or employment market is a strategy to currently being explored by various initiatives in line with ECs communication 2013 “wider use of new technology and open educational resources can contribute to alleviating costs for educational institutions and for students, especially among disadvantaged groups”

Mer information och anmälan.

Webbinariet är ett samarbete mellan Erasmus+ projektet MOONLITE, NVL Distans (Nordisk nätverk för vuxnas lärande), ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning) och EDEN (European Distance and E-learning Network).

Öppna lärresurser för yrkesutbildning

Skills Commons är ett bibliotek med öppna lärresurser (Open Educational Resources) från cirka 700 universitet och organisationer som kan användas inom yrkesutbildningar och fortbildning av yrkesverksamma. Här hittar du föreläsningar, kursmaterial, övningar och tester som får användas fritt genom Creative Commons-licenser. Skills Commons har sammanställts i samarbete mellan amerikanska arbetsmarknadsdepartementet (Department of Labor) och California State University och använder bland annat resurser från OER-samlingen MERLOT. Syftet är att stimulera utvecklingen av yrkesutbildningar genom att dela resurser, skapa nätverk och samarbetsgrupper. En intressant finess med Skills Commons är att du kan söka resurser efter bransch via en interaktiv färgkodad diagram (industry wheel).

Framtidens studenter

Här kommer en kort film från amerikanska Educause som visar hur dagens trender inom högre utbildning kommer att förändra utbildningslandskapet framöver. Traditionella universitet och examen kommer förstås att finnas kvar men framtidens studenter kan välja andra meriteringsformer och studievägar. Learning analytics (analys av studentdata) ger möjligheter att ge detaljerade insikter i studentens lärande, resultat, preferenser och studiemetoder. Filmen också betonar tillgänglighet som en nyckelfaktor.

Vi vet inte hur framtiden blir men om dagens trender fortsätter så kan framtidens studenter se ut så här:

Open education week

Nästa vecka, 27-31 mars, är det Open Education Week där utbildare och utbildningsorganisationer över hela världen ordnar aktiviteter kring öppenhet inom utbildning. Titta gärna i aktivitetslistan och där hittar du många webbinarier, asynkrona diskussioner och fysiska möten om olika aspekter av öppenhet i utbildning: öppna lärresurser, öppna kurser (ink MOOCs), öppen publicering osv. De flesta evenemangen är på engelska men det finns även aktiviteter på andra språk. Det finns även ett skyltfönster för aktuella projekt där du kan läsa rapporter och studier.

- Open Education Week’s goal is to raise awareness about free and open educational opportunities that exist for everyone, everywhere, right now. We want to highlight how open education can help people meet their goals in education, whether that’s to develop skills and knowledge for work, supporting formal studies, learning something new for personal interest, or looking for additional teaching resources.

MOOC om undervisning av nyanlända barn

En ny europeisk öppen nätkurs (MOOC), Raising Awareness about the Situation of Newly Arrived Migrants, ger stöd till lärare som har nyanlända elever i sin klass. Kursen, som startar 27 mars, består av 2 moduler och tar 3 veckor. Den ger bra bakgrund för att förstå de nyanländas bakgrund, migrationens verkligheter samt rättsliga och kulturella frågor. Dessutom ger kursen stöd till lärare som vill väcka diskussion om migrationsfrågor i klassrummet.

- The course will explore issues around causes of migration, migration journeys, psychological impact, the situation in shelters, legal status, human rights as well as intercultural understanding and common values. It will be relevant to teachers working with newly arrived migrant students and will also support teachers confronted with the topic of newly arrived migrants, regardless of any direct involvement in culturally diverse environments or work with migrant students.

Kursen är gratis och det finns certifikat för dem som fullföljer den. Kursen ger av School Education Gateway med stöd av EU-kommissionen.

Nya former av distansutbildning behövs

"Work while you commute on the POINT!" (CC BY 2.0) by OregonDOT

Sverige var väldigt tidigt ute med distansutbildning på högskolenivå men under de senaste åren har antalet kurser minskat markant och lärosäten har koncentrerat verksamheten till campusorten. En ny avhandling av Anders Norberg, Umeå universitet, föreslå nya former av distansutbildning som ger bättre förutsättningar för studenter i mindre städer och glesbygden att studera utan att behöva flytta till en högskoleort. Enligt en artikel i Norran Affärsliv, Han kämpar för alla människors tillgång till utbildning, finns det bra tekniska förutsättningar till att vända trenden och hjälpa flera studera på hemmaplan.

- Kommuner långt från universitetens campus släpar i utbildningsnivå och har tilltagande problem med kompetensförsörjning för skola, vård och företagande samtidigt som de enkla jobben blir allt färre. Många fler än idag skulle gärna utbilda sig om de bara kunde hantera rums- och tidshinder.Gränsdragningen mellan campus- och distansutbildning är mycket suddigare idag och genom blended learning kan man säkert hitta nya modeller där studenter kan samarbeta effektivt oavsett var de sitter. Många studenter pendlar flera timmar om dagen för att studera och Anders har nu börjat studera villkoren för cirka 200 studenter i Skellefteå som måste pendla till Luleå.Norberg, Anders (2017) From blended learning to learning onlife: ICTs, time and access in higher education, Umeå universitet

Konferenser på gång

"Mingle at FITC" (CC BY 2.0) by Dan Zen

Det fins ett stort utbud av intressanta konferenser inom IKT och lärande. Här kommer fyra:

• EADL konferens, Presence at a Distance: Technologies and Methods for Learner Engagement. Köpenhamn 18-19 maj.
• eMOOCs 2017 i Madrid 22-26 maj. Idag är det Europa som leder MOOC-utvecklingen. Konferensen lyfter fram innovativa projekt och forskning inom området.
  
  - Massive Open Online Courses (MOOCs) have marked a milestone in the use of technology for education. The reach, potential, and possibilities of MOOCs are immense. But they are not only restricted to global outreach: the same technology can be used to improve teaching on campus and training inside companies and institutions.
• World learning summit, Smart universities i Kristiansand, Norge 6-10 juni. Fokus på innovation och nya modeller inomhögre utbildning.
  
  - Technologies are changing the face of learning, education and society. A surprisingly small number of companies own that world change. So, is the future of learning and education open? Do we foresee a sustainable future learning space available to all? Is learning and education the last digital frontier in a world of disruption and change foreseen by few -- if any? 
• OEB MidSummit i Reykjavik, 8-9 juni. Online Educa Berlin är Europas största konferens om e-lärande. Nu arrangerar de även en sommarkonferens, i år på Island.
  
  - OEB MidSummit is a two day Mid-Atlantic event which will explore the complexity of learning in the digital era. It will bring together leading experts, thinkers, innovators and practitioners from North America and Europe to examine and discuss the future of learning.
• EDEN 2017 i Jönköping, 13-16 juni. Du behöver inte åka så långt för att delta i en internationell konferens i år när European Distance and E-learning Network (EDEN) håller sin årliga konferens i Jönköping.
  
  - How do educators deal with diversity in media and technology enhanced learning environments? How can such diversity be accounted for and used to transform and adapt online learning settings? How do educators, stakeholders and policy makers meet digital inequalities? What are the new challenges for teachers and educators in the new media landscapes to create meaningful contexts for learning?

Twiddla - rita och anteckna tillsammans

Tänk att du vill visa en webbsida för en eller flera kollegor på andra orter och att ni kan tillsammans rita och skissa på webbsidan. Då kan ett verktyg som heter Twiddla vara något för dig! Verktyget är gratis att använda och du kan ladda en webbsida, ett dokument, en bild, en diagram eller kanske ritningar eller musik. Sedan bjuder du in kollegor genom att skicka länken till sidan. Twiddla innehåller en inbyggd chattfunktion och alla kan rita och skriva på den gemensamma ytan.

- Twiddla is an online collaboration tool that's easy to use, doesn't require any downloads or complicated firewall stuff, and is free for just about anybody ... It's like having a whiteboard skin on top of any web page or uploaded image (or nothing at all -you can use it as a blank canvas). You can mark up this whiteboard layer and interact with the web page at the same time - all in real time, with people from all over the world.
Som vanligt kan du göra det mesta med gratisversionen men om du vill ha flera finesser och möjlighet att spara ditt arbete får du betala för det. Här kommer en kort introduktionsfilm.

Biblioteksdagarna 2017

Växjö Koncerthus CC BY-SA Some rights reserved by Johannesgustafsson on Wikimedia Commons

Svensk biblioteksförenings konferens, Biblioteksdagarna, är den självklara mötesplatsen för alla som arbetar inom branschen. I år hålls konferensen i Växjö, 10-11 maj med en spännande blandning av 5 studiebesök, 25 parallella seminarier och 4 storföreläsningar.

- Det är ett stort och självklart evenemang för alla med biblioteksanknytning; från minsta biblioteksfilial till stora universitetsbibliotek och beslutsfattare inom sektorn. Konferensen samlar årligen flera hundra deltagare för att diskutera biblioteksfrågor ur olika aspekter, med nationella och internationella perspektiv, lyssna på intressanta föreläsningar, delta i workshops och paneldiskussioner. Evenemanget ger möjligheter att både hålla sig informerad och själv bidra med kunskap.

Bland huvudtalarna finns:

• Gustav Fridolin, Utbildningsministern
• Alexander Bard: Den digitala revolutionen – från bibliotek till mediatek?
• Suad Ali: Att göra skillnad
• Bildningspodden: liveinspelning av programmet

Se hela programmet.

Anmäl dig.

Norsk nationell strategi för IKT inom högre utbildning

En nationell strategi för IKT inom högre utbildning i Norge har tagits fram av Kunnskapsdepartementet enligt en nyhet från Norgesuniversitetet, Nasjonal strategi for IKT i høyere utdanning. Strategin ingår i den överordnade nationella utbildningsstrategin och innehåller även delstrategier för utbildning, forskning, administration och infrastruktur.

Stategin betonar vikten av en nationell samordning av insatser och ökat samarbete mellan lärosäten. Undervisningen går nu från den traditionella föreläsningsmodellen till mer studentorienterade modeller där kollaboration och aktivt lärande betonas. IKT spelar därför en stor roll i alla utbildningar idag, såväl på campus som på distans men det krävs en samordnad satsning på lärarnas digitala kompetens.

- Det er behov for ekstraordinære tiltak for å øke den digitale kompetansen hos mange av lærerne slik at de blir bedre i stand til å gjennomføre den ønskede omleggingen av utdanningen slik målbildene krever.

Hittills har digitalisering mest handlat om att skapa digitala motsvarigheter till traditionella metoder men strategin vill skapa en nationell plattform för forskning, utveckling och innovation genom digitalisering. Rapporten betonar dessutom vikten av distansutbildning och lärosätenas roll i att erbjuda livslångt lärande till alla, oavsett var man bor. Utvecklingen hittills har delegerats ner till institutionsnivå och resultatet är en ojämn och svag utveckling. 

- Utvalget mener at digitaliseringen av norsk høyere utdanning ikke har hatt høyt nok tempo, og at gjennomføringskraften ved institusjonene har vært for svak. Dersom ansvaret plasseres hos institusjonene alene, mener utvalget at utviklingen ikke vil gå raskt nok. Utvalget mener derfor at nasjonale myndigheter må legge til rette for økt digitalisering av høyere utdanning gjennom nasjonale tiltak som skal støtte opp om institusjonenes arbeid med utvikling av MOOC. Den nasjonale satsingen bør strekke seg over en femårsperiode.

Dags för en liknande strategi i Sverige?

• Ladda ner rapporten IKT strategi for utdanning.
• Ladda ner alla delrapporter, bl. a. strategier för forskning, administration, infrastruktur.

Konflikt mellan resultatkrav och regelverk i skolan

Skolor förväntas leverera bra resultat i form av godkända elever men samtidigt kan det uppstå en konfliktsituation mellan att få så många godkända elever som möjligt och att följa regelverket. En artikel i Skolvärlden, Fuskforskaren: ”Vi måste våga prata om det”, intervjuar Lars Fonseca, forskare vid Linnéuniversitetet, om sin forskning kring fusk med betyg i skolan och han beskriver situationen så här:

- Möter man då förväntan att du ska leverera goda resultat så möter man samtidigt förväntningarna att du ska följa ett regelverk till punkt och pricka. De här två förväntningarna krockar tyvärr. Lärare och elever säger de att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket.

När varje godkända elev ger avkastning till skolan så finns det alltid risken att man bedömer lite för snällt eller hjälpa så många som möjligt att klara sina prov.

- Elevbetyg på godkända nivåer är hårdvaluta på en starkt ekonomiserad utbildningsmarknad. Underkända gymnasiebetyg försvårar ungdomars inträde på arbetsmarknaden, lärarens position i lönetilldelningar och skolans attraktionskraft på en konkurrensutsatt skolmarknad.

En skola som har för många underkända elever bedöms som dålig och ineffektiv och så länge vi har ett sådant system så finns det risk att man gör vad man kan för att leverera rätt resultat, även om man inte alltid följer regelverket. Många känner att de kanske gör fel men ingen vet var gränserna går. Lars kallar detta för elefanten i rummet och menar att problemet måste diskuteras i alla skolor. Men han ser inga enkla lösningar så länge skolsystemet ser ut som den gör.

- Att prata om det är kanske det enda sättet att komma ifrån detta. På det strukturella hållet så skulle det vara att minska incitamenten, det vill säga ta bort den här möjligheten för skolor att konkurrera med höga betyg. Men hur det skulle gå till har jag inte en susning om. Jag tror att skolsystemet är så pass ekonomiserat att den som ifrågasätter det kommer att framställas som någon med en märklig åsikt.

Läs Lars Fonsecas doktorsavhandling, Det godkända fusket: Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker (Linnéuniversitetet 2014).

Här berättar Lars mer om artikeln och sin forskning (cirka 2 minuter).

Talsyntes med TorTalk

TorTalk är ett smidigt verktyg som omvandlar text till tal. Du bara markerar texten du vill höra och du kan välja mellan 60 talarröster på 20 olika språk. Du kan också justera uppläsningshastigheten om du behöver långsammare eller snabbare uppläsning. TorTalk kan läsa även e-böcker, pdf-dokument eller inscannade texter, i princip allt som syns på skärmen.

TorTalk finns för både PC och Mac och en licens gäller för två maskiner. Målgruppen är dyslektiker, personer med lässvårigheter, som språkstöd eller för alla som föredrar att lyssna på en text.

Kvalitet i nätundervisning - ny norsk guide

Vad kännetecknar god nätundervisning och vilka kvalitetskriterier måste uppfyllas? Nu finns det en ny norsk guide till kvalitet i nätundervisning som har sammanställts av organisationen Fleksibel Utdanning Norge (FUN), Kvalitet i nettundervisning - en veileder. Guiden riktas mot kursutvecklare, utbildare och utbildningsledare inom alla utbildningsområden. Den första delen handlar om kursplanering, målsättning, organisation och utvärdering medan den andra delen tar upp exempel på verktyg i olika pedagogiska sammanhang samt fördjupningsmaterial.

- Veilederen er delt i to. Den første delen baserer seg på en didaktisk relasjonsmodell og kan sies å følge et tenkt planleggingsforløp. Del 2 består av ekstra fordypningsmateriell med enda flere råd og tips, ordforklaringer, eksempler på digitale verktøy med konkrete forslag til bruk koplet opp mot læringsutbyttebeskrivelser, samt eksempler på analyse- og planleggingsverktøy for studieprogramutvikling i form av “sjekklister”.

Du kan ladda ner hela guiden från ISSUU, men du behöver först skapa ett gratiskonto (tar bara ett par minuter).

Effektiva utbildningsfilmer

Video används idag överallt inom utbildning för olika ändamål. En artikel på iVersity, Effective Learning Videos – Six Different Approaches Explained, ger exempel på olika kategorier filmer som används inom utbildning. Det finns många skillnader mellan en föreläsning i klassrummet och en film. Föreläsningen ges bara en gång i sal men kan ses många gånger som film. En film kan redigeras och finslipas, onödig information tas bort och helst ska filmen inte vara längre än 10-15 minuter. En film kan skapa närkontakt på ett sätt som en storföreläsning inte kan.

When delivering a lecture to 400 students, a lecturer is inclined to address the entire room all at once. When delivering a video lecture, you are creating a one-on-one relationship with the learner. You are teaching several thousand people, but one at a time. The instructor is everyone’s private tutor.

Artikeln ger tips om sex olika filmformat och för varje format ges exempel samt fördelar och nackdelar:

• Berättelse - filmen berättar en historia, oftast i olika miljöer och med viss skådespelari.
• Dokumentar - som ett TV-reportage med intervjuer i olika miljöer.
• Studioproduktion - läraren i studio, oftast med greenscreen för bakgrunds bilder.
• Improviserad/lågbudget - skärminspelning (rätta en text), läraren framför en tavla, Skypeintervju eller helt enkelt en selfiefilm med egen mobil.
• Tablet capture - skriva för hand på en platta, t ex matematiska beräkningar.
• Animering - med hjälp av olika animeringsverktyg eller genom att filma med små utklippta figurer på ett papper.

Här ser du ett exempel på hur du kan skapa en animerad film med verktyget RSA Animate.

Dataanalys förebygger avhopp

CC0 Public domain on Pexels

Analys av stora mängder data, s. k. learning analytics, ger oss nu möjlighet att förutse vilka studenter kommer att ha svårigheter i kursen längre fram och därmed får läraren en chans att förebygga avhopp. Ett exempel på detta finns vid amerikanska Georgia State University enligt en artikel i tidskriften Science, A computerized early warning system for students in academic trouble.

Genom att analysera statistik från tiotusentals studenters aktiviteter i lärplattformen och examinationsmoment kan systemet förutse med bra träffsäkerhet vilka nuvarande studenter som ligger i riskzonen. Studievägledare kan sedan ta kontakt med dessa studenter och erbjuda rådgivning eller stöd. Systemet har redan ökat genomströmningen i många kurser och intresse för sådana system ökar. Studenterna är medvetna att deras data analyseras på detta sätt och hittills verkar de inse fördelarna.

Det flerspråkiga klassrummet

"Language diversity" (CC BY-NC-SA 2.0) by TobiasMik · WhatWeDo

De flesta av oss ser det som en självklarhet att alla i ett klassrum ska tala samma språk men bör vi kanske i stället lära oss att kunna hantera flerspråkighet och erkänna elevernas språkförmåga?Translanguagingeller korsspråkande är ett nytt pedagogiskt begrepp som testas i många länder, inte minst i Malmö, och en artikel på sajten Pedagog Malmö, Frågor jag ställer mig i ett flerstämmigt sorl i det flerspråkiga klassrummet, beskriver hur man som lärare kan jobba med flerspråkighet.

- Det flerspråkiga klassrummet är tillåtande. Där sätts kunskap i centrum och värdesätts oavsett vilket språk den uttrycks på. Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet är självklart annorlunda än det var i det enspråkiga. Den förändrade språksynen kräver nya metoder och samarbete.

Idén är att eleverna får använda sina modersmål i klassrummet för att skaffa sig förförståelse inom ett ämne, i grupparbetet och även i sina uppgifter. Alla hjälper till med översättning och genom översättningsprocessen lär de sig nyttiga färdigheter. Det betyder självklart inte att eleverna inte får lära sig svenska, men deras modersmål och flerspråkighet lyfts fram som en fördel. Både läraren och eleverna får också grundläggande kunskaper om flera språk som talas i området. Artikeln ger svar på flera vanliga invändningar mot translanguaging, framför allt faran att elevernas kunskaper i svenska försvagas.

Enligt Nationellt centrum för svenska som andra språk:

- Translanguaging, eller korsspråkande som man kan kalla det på svenska, handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.

Läs mer om translanguaging på en resurssida hos Nationellt centrum för svenska som andra språk (Stockholms universitet), Vad innebär translanguaging? Här finns länkar till rapporter och artiklar inom området.

Mer fokus på digital källkritik behövs i lärarutbildning

CC0 Public domain on Pexels

Det är alldeles uppenbart att alla behöver lära sig mer om källkritik idag för att kunna bedöma om en nyhet är trovärdig eller inte. Framför allt måste landets lärarutbildningar fokusera mycket mer på hur lärarstudenter ska integrera digital källkritik i sin undervisning. En artikel i Lärarnas Tidning, Studenter lär sig för lite om digital källkritik, lyfter fram kritik från Statens medieråd och Lärarförbundet Student att lärarutbildningar behöver satsa ännu mer på området. Enligt Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student:

- Vår upplevelse är att det inte läggs något fokus på varken digital källkritik eller den didaktiska användningen av den på våra utbildningar. Det är verkligen något som behöver lyftas fram.

Statens medieråd vill gärna se examinationskrav inom medie- och informationskunnighet (Mik) och flera lärosäten håller med att det finns förbättringsområden. Källkritik är redan en mycket viktig del av alla lärarutbildningar men dagens föränderliga medielandskap kräver ännu skarpare fokus. Till exempel Vivi Sten, utbildningssamordnare vid Linnéuniversitetet:

- All undervisning på vår lärarutbildning genomsyras av vetenskaplighet, inklusive källkritiska perspektiv ... Men vi behöver säkert bli bättre på att »didaktisera« kunskapen om källkritik, det vill säga jobba mer med metodiken.

Det är viktigt att samordna insatserna så att alla lärarstudenter får en likvärdig fördjupning i området och det finns dessutom behov av fortbildning för yrkesverksamma lärare. Enligt en ny undersökning anser 44% av lärare i årsk 7-9 att de behöver fortbildning i digital källkritik.

Högskola och samhälle i samverkan

Konferensen Högskola och samhälle i samverkan (HSS 2017), äger rum 18-19 maj i Helsingborg. Konferensen, som arrangeras av Lunds universitet, Campus Helsingborg, fokuserar på samverkan mellan högskolan, näringslivet och den offentliga sektorn. Den erbjuder en blandning av inspirationsföreläsningar, exempel på innovativa projekt och möjlighet till diskussion och nätverkande.

- Innovation inom alla samhällsområden är nödvändig för Sveriges konkurrenskraft i framtiden. Människor skapar innovation. Därför gör vi en konferens där människor kan mötas, diskutera, inspireras och få idéer som kan växa.
Konferensens teman handlar om gränssnitten mellan digitalisering, entreprenörskap och hållbarhet. Vilka exempel kan vi se på behovsdriven och innovationsdriven samhällsutveckling i dessa skärningspunkter?

Mer information och anmälan.

Här kommer en kort välkomstfilm med Ulla Boström Hjorth och Pia Siljeklint, projektledare för HSS 2017.