Effektivare problemlösning utan video - ny studie

Photo by Karolina Grabowska from Pexels

Efter ett år av dagliga videomöten finns det många som undrar om vi kommunicerar effektivt i sådana möten. Forskare från amerikanska Carnegie Mellon University har studerat hur vi kommunicerar i digitala möten med och utan video. Studien visar att video kan ibland störa kommunikationen mer än det hjälper och att icke-visuell kommunikation kan vara effektivare. Studien summeras i en artikel i EurekAlert!, Tired of video conferencing? Research suggests you're right to question its effectiveness.

Forskarna analyserade hur mötesdeltagarna kommunicerade med eller utan synliga signaler som ansiktsuttryck och såg att flera kom till tals i audiomöten. Turtagning i audiomöten regleras genom röstläge och verbala signaler och studien visade att grupper utan video löste sina uppgifter effektivare som grupp än dem med video.

The groups with video access did achieve some form of collective intelligence through facial expression synchrony, suggesting that when video is available, collaborators should be aware of these cues. However, the researchers found that prosodic synchrony improved collective intelligence whether or not the group had access to video technology and that this synchrony was enhanced by equality in speaking turns. Most strikingly, though, was that video access dampened the pairs' ability to achieve equality in speaking turns, meaning that using video conferencing can actually limit prosodic synchrony and therefore impede upon collective intelligence.

Referens
Tomprou M, Kim YJ, Chikersal P, Woolley AW, Dabbish LA (2021) Speaking out of turn: How video conferencing reduces vocal synchrony and collective intelligence. PLoS ONE 16(3): e0247655. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0247655

Ny MOOC om kriminologi från Linnéuniversitetet

Photo by kat wilcox from Pexels

Är du nyfiken på kriminologi? Nu erbjuder Linnéuniversitetet en gratis öppen introduktionskurs som ger dig inblick i området, Brottsplatsen Linné: Din ingång till kriminologin. Kursen omfattar fem moduler och kräver cirka 30 timmars arbete. Kursen ger inga högskolepoäng och du kan ta dig genom materialet i egen takt. 

Kursen utgör en introduktion till ämnet kriminologi i formen av en MOOC (Massive Open Online Course). Du kommer få veta mer om brottslighet utifrån ett brett akademiskt perspektiv förankrad i aktuella frågor kring vad är brott, hur den brottsligheten kan mätas och studeras samt hur den rapporteras i media. Under kursens gång får du möjligheten att reflektera över frågor rörande brottslighet och uttrycka dina egna reflektioner i ämnet. Du kommer också få tillgång till ett digitalt material som ger dig inblick i kriminologisk forskning.

Om du sedan blir intresserad av att lära dig mer så kan du studera kriminologi vid Linnéuniversitetets  Institution för polisiärt arbete reda från och med höstterminen 2021.

Lärosäten Väst - ny allians för ökat samarbete i Västsverige

Bild: Göteborgs universitet

Lärosäten Väst är namnet på ett nytt samarbetsavtal som har undertecknats av rektorerna från sex lärosäten i Västsverige: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköping University. Enligt ett gemensamt pressmeddelande är målet med den nya alliansen att utveckla kvaliteten och mångfalden i parternas verksamhet. Det handlar om att bygga vidare på befintligt samarbete enligt Eva Wiberg, rektor för Göteborgs universitet:

Vi vill bygga vidare på befintliga samarbeten och även utveckla nya inom utbildning, forskning, nyttiggörande och verksamhetsstöd Vi tror att det kan stärka både den nationella och internationella konkurrenskraften.

Alliansen prioriterar följande områden:

• Effektiva administrativa stödprocesser.
• Kompetensförsörjning och kompetensutveckling på grund- och avancerad nivå inom t.ex. vård, lärarutbildning och ingenjörsvetenskap.
• Möjliggörande av huvudhandledarskap inom forskarutbildningar.
• Att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av våra lärosäten under sin utbildning.
• Att inom valda områden synka kursutbuden på avancerad nivå och forskarnivå, på sådant sätt att det ökar studenternas möjlighet att välja kurser/kursmoduler från samtliga parter.
• Att identifiera områden för hållbart internationellt samarbete.
• Att identifiera några flervetenskapliga forskningsområden där samarbete kan stimuleras.

Läs mer i pressmeddelandet.

Pedagogiska och tekniska utmaningar under pandemin

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) fortsätter sin kartläggning av den digitala omställningen och nu kommer samlade erfarenheter från högskolesektorns olika nätverk, Pedagogiska och tekniska utmaningar under pandemin – yttranden från högskolesektorn. Fem organisationer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (Swednet), Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU), Samordnarnätverket för nationella medel för riktat pedagogiskt stöd samt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), fick följande frågor:

• Vilka pedagogiska utmaningar och möjligheter hade övergången till distansundervisning 2020?
• Vilka tekniska utmaningar och möjligheter hade övergången till distansundervisning 2020?
• Vilka förändringar kan komma att bli bestående och vilka kommer att upphöra?

Yttranden ger tillsammans en bild av läget. Varje organisation valde själv det tillvägagångssätt som de bedömde var rimligast och bäst för ett yttrande. De flesta bygger på enkätundersökningar.

Deras svar finns att ladda ner från UKÄs sida.

Jobb efter högskolan - framtidens arbetsmarknad

Photo by Günter Valda on Unsplash

Nu är det dags att söka sig till högskolan och många undrar över vilka utbildningar leder till jobb i framtiden. Ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen, Här finns jobben efter högskolan, ger tips om framtidens arbetsmarknad. Störst efterfrågan finns inom sjukvård och utbildning där det redan idag finns brist på arbetskraft.

Den strukturomvandling som pågår, och påskyndas av pandemin, har den tekniska utvecklingen som främsta drivkraft. Digitalisering och automatisering blir ett allt större inslag i arbetet framöver. När innehållet i vissa yrken förändras och andra yrken försvinner ställs det nya krav på kompetens. De kommande åren ökar efterfrågan på tekniska kompetenser. Framför allt är grundläggande digitala kunskaper en viktig förutsättning inom väldigt många yrken.

Yrken som kommer att ha hårdaste konkurrens om jobben 2025 är banktjänsteman, fastighetsmäklare, finansanalytiker och investeringsrådgivare, fotografer, grafiska formgivare, informatörer, kommunikatörer, PR-specialister och journalister. Yrken med lägst konkurrens om jobben 2025 är barnmorska, civilingenjörsyrken, förskollärare, grundutbildade sjuksköterskor, läkare, läraryrken, mjukvaru- och systemutvecklare, specialistsjuksköterskor, speciallärare och specialpedagoger samt
systemanalytiker och it-arkitekter.

Webbinarier om nätbaserad utbildning under pandemin

EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och Empower arrangerar en serie webbinarier 6-8 april om nätbaserad utbildning under och efter pandemin. 

The COVID-19 crisis made many higher education institutes switch overnight to online distance education. Attempts were made in creating solutions for online active learning, online student interactions and e-assessment. In this Empower webinar week, we will offer a better understanding of the opportunities of digital education during & after COVID-19 by hearing from experts from the field of online, blended and hybrid learning.

• Tisdag, 6 april, 14:00-15:00. DigiTeL Pro Strategic Partnership. 
• Onsdag 7 april, 13:30-15:00. Online Education after Covid, Pitfalls of (post) Covid-19 education: time for a critical reflection, Post pandemic speculative educational futures.
• Torsdag 8 april, 14:00-15:00. Integrating MOOCS into formal programmes and courses, How to Design an Online Course – Staff Training in Designing Online Learning.

Mer information och anmälan.

Digitala konferenser - utveckling pågår

Photo by Surface on Unsplash

Digitala konferenser är här för att stanna och utvecklingen av nya plattformar pågår ständigt. En artikel i Universitetsläraren, GDPR en utmaning för digitala konferensfixare, lyfter frågan om nya konferensplattformar och krav på datalagring inom EU enligt GDPR. Hittills har de flesta konferenserna använt Zoom eller Microsoft Teams men de har begränsad funktionalitet jämfört med nya plattformar som bygger på virtuella världar eller virtuell verklighet mm. Enligt Tia Eriksson, chef för Akademi­konferens:

Zoom och Teams lämpar sig inte så väl för sådana större konferenser, men under pandemin har det dykt upp företag som utvecklar andra plattformar där man också kan ha till exempel utställningar och större möjligheter till interaktivitet.

Hon lyfter frågan om gemensamma upphandlingar av GDPR-säkra plattformar så att området kan utvecklas i Sverige.

Samtidigt diskuteras framtidens digitala konferenser inom ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning) där ett nytt subnätverk håller på att byggas. Markus Schneider, ansvarig för e-mötestjänster på Sunet, säger:

Vi vill nu gå ut i sektorn och lyssna av vad som saknas och hur vi kan lösa detta. Det behövs kunskapsöverföring mellan användarna och vi behöver se om det finns en grund för en gemensam upphandling eller tillhandahållande av fler verktyg.

Ytterligare en artikel i Universitetsläraren fokuserar på framgångsfaktorer för digitala konferenser i en intervju med Lotta Fröjdfeldt vid Mälardalens Högskola, Så organiserar du en givande digital konferens.

Fördelar med muntlig examination

Photo by Skylar Kang from Pexels

Muntlig examination går utmärkt på distans och tar lika mycket tid som att rätta en skriftlig tentamen. Det menar Göran Manneberg, lektor i fysik vid KTH i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Testa kunskaperna med en munta i stället för en tenta. Han har jobbat länge med muntlig examination (munta) så övergången till distansundervisning gick väldigt smidigt. Även med stora grupper upp till 300 studenter fungerar metoden så länge han har ett stort sortiment frågor att välja mellan för varje student.

Man kan inte testa allt genom en munta men metoden gör det väldigt svårt att fuska.Ytterligare en fördel är att studenterna får återkoppling direkt efteråt i stället för att vänta ett par tre veckor, något som studenterna också uppskattar. Han rekommenderar att man börjar prova metoden med mindre studentgrupper och sedan bygga vidare.

 

En "bottenhögskola" för alla? - debattartikel

Photo by Lars Kienle on Unsplash

En debattartikel i Göteborgsposten av Martin Hellström, rektor för Högskolan Väst, Följ Fridtjuv Bergs idé – skapa en bottenhögskola för alla!, föreslår en bredare syn på högre utbildning som en del av det livslånga lärandet. Precis som Fridtjuv Bergs idé om en bottenskola (grundskola) för alla för 170 år sedan behöver vi idag en högskola för alla.

Detta betyder inte att alla måste börja sin eftergymnasiala utbildning på en högskola eller ett universitet. Men det betyder att alla människor borde vara en del av den högre utbildningen någon gång under sin livstid. Detta för att utveckla allas livslånga lärande, men även akademin genom att berika den med erfarenhetsbaserad kunskap och mångfald.

Högre utbildning bör vara tillgänglig för alla oavsett bostadsort med en flexibilitet som erbjuder möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling under hela livet. Det ska vara lätt att växla mellan arbete och utbildning. han menar att just Högskolan Väst vill vara en sådan högskola.

Vi vill vara ett nav, en spindel i nätet i ett ekosystem för livslångt lärande där det finns tydliga och enkla övergångar mellan olika utbildningsgivare, företag och offentlig sektor. Det ska vara lätt att gå från ett arbetsliv utanför akademin in i akademin och tillbaka igen. Så skapas mervärden för akademin, individer och samhället.

Omställningsåret 2020 - erfarenheter från Högskolan Väst

Högskolan Väst har gjort en kort film som sammanfattar den digitala omställningen från både lärarens och studentens perspektiv.

Den 18 mars 2020 gick Högskolan Väst över till utbildning och examination på distans på grund av coronapandemin. Ett år har passerat. Hur har det gått? Vilka har de största utmaningarna varit och hur ser möjligheterna ut? Hör Paulina Samuelsson, ordförande för Studentkåren vid Högskolan Väst och Lars Johansson, avdelningschef för pedagogisk utveckling och studiestöd berätta.

SUNETdagarna våren 2021

Vårens SUNETdagar äger rum helt digitalt mellan 13 och 29 april 2021 – med flertalet kortare pass under tre veckor för att underlätta för alla medverkande och för att undvika Zoom-trötthet. Konferensen innehåller föreläsningar om SUNETs befintliga och kommande tjänster, workshops, diskussioner och även afterwork. Bland annat får du information om Zoom, Eduroam, digital tentamen, lärplattform, campusnät och den nya lagringstjänsten SUNET Drive. 

Mer information och program.

Coronaviruset och högskolan - UKÄ släpper delrapport

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat den första delrapporten om hur landets lärosäten har påverkats av pandemin, enligt en nyhetsartikel, Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt. Trots påfrestningar för både studenter och lärare har omställningen gått överraskande bra. Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ:

Det har varit lite överraskande att vi inte sett några större effekter på vare sig avhopp eller studieresultat. En anledning till att det gått så pass bra var att den tekniska infrastrukturen redan fanns så plats, även om det funnits oklarheter kring digitala examinationer.

Disciplinärenden har ökat tydligt med en ökning på 61% jämfört med året innan. Oklarheter kring digitala examinationsformer kan ha bidragit till ökningen. Även om de flesta studenterna har en positiv inställning till digital undervisning saknar de den sociala studiemiljön och det har lett till isolering och stress. De som har saknat en bra studiemiljö hemma har också drabbats.

Många studenter känner sig ensamma, isolerade och längtar efter det sociala studentlivet. Det har gjort att de har haft det svårt att hålla uppe studiemotivationen. Osäkerheten kring studiesituationen har också skapat stress och oro hos studenterna.

Men intresse för högre utbildning växer och antalet studieplatser har ökat. Antalet studenter hösten 2020 var 7% högre än föregående år. 

Flera delrapporter kommer att släppas under året.

Läs mer: Coronaviruset och högskolan, Delrapport 1.

Lyssna på ett kort radioreportage om rapporten av Sveriges Radio.

Fördelar med ljudinspelningar

Photo by Jonathan Farber on Unsplash

Inspelat material måste inte altid vara video - ljudinspelningar kan fungera lika bra eller bättre i vissa sammanhang. Fördelarna med ljudinspelningar beskrivs i en artikel i The Educationalist av Alexandra Mihai, Hear me out! Ljudinspelningar kräver mycket mindre bandbredd än video och studenter kan lyssna när de vill, även när de håller på med annat (t ex på promenad eller cykeltur). Det kan handla om regelbundna poddar där du som lärare summerar kursveckan som har gått eller enkla ljudfiler från mobilen som återkoppling till enskilda studenter. I en kurspodd kan du till exempel spela in intervjuer med gästexperter.  

Audio formats offer flexibility, both for producers and for consumers. You can use various formats (monologue, dialogue, reflection prompts, etc) and different voices (from formal to informal, colloquial). Students can choose when and where they listen, allowing them to break free from their screens, and they can even control the speed they are listening at.

Om du tänker satsa mer på ljudinspelningar är det nödvändigt att skaffa dig en bra headset eller extern mikrofon eftersom ljudkvaliteten är avgörande. Om du läser från ett manus kan du även lägga ut det som en textfil för de som har hörselnedsättning.

Artikeln ger också tips om lämpliga verktyg, guider och vidare information.

Krav på textning av inspelade föreläsningar skapar oro

Photo by Immo Wegmann on Unsplash

Kraven på textning av inspelade föreläsningar skapar oro bland många lärare eftersom det kräver en hel del efterarbete och kan leda till att man drar ner på antalet inspelningar framöver. Det framgår av en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar. 

Webbplatser som drivs av myndigheter och andra offentliga organisationer ska erbjuda textning av alla filmer och ljudinspelningar och även inspelningar som läggs på lärosätenas lärplattformar ingår, även om det finns några undantag. Problemet är att många saknar automatiska textningsverktyg och manuell textning är mycket tidskrävande. Även automatisk textning innehåller feltolkningar och måste kontrolleras. Risken är att lärare slutar spela in sina föreläsningar. Enligt SULFs ordförande Mats Ericson:

Vi är en statlig myndighet och då måste vi följa lagen. Men om vi tvingas lägga ner extra arbete på att texta våra inspelade föreläsningar, då kommer många lärare inte längre att spela in. Och då har alla förlorat, inte bara de som har hörselproblem.

Lösningen som han föreslår är att vi inför automatisk textning och nöjer oss av en lösning som inte är felfri men duger så länge. 

Det finns en pedagogisk poäng med att texta och vi ska inte gå tillbaka. För att klara lagkraven är mitt förslag att vi använder de texttjänster som finns och nöjer oss med ett hyfsat resultat. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.

Den digitala omställningen och utbildningskvalitet - global översikt

CC BY Some rights reserved by ICDE

ICDE (International Council for Open and Distance Education) har publicerat en rapport som kartlägger hur den digitala omställningen har påverkat öppen, nätbaserad och flexibel utbildning i ett globalt perspektiv: ICDE Quality Network report: Global Quality Perspectives on Open, Online and Flexible Learning 2020. Rapporten ger en bra översikt på hur omställningen har påverkat utbildningskvaliteten i alla världsdelar, hur olika länder har reagerat och vilka utmaningar som väntar.

The reports from World Regions on the impact on quality of open, online, flexible and distance education in 2020 have given the global community of educators and policy makers a snapshot of educational systems in rapid transition. The COVID19 pandemic has closed campuses everywhere, and made the deployment of remote and off-campus technology supported systems an imperative in those parts of the world where they were possible. The outcomes for quality of learning and teaching have been mixed, not surprisingly given the absence of adequate notice, adequate hardware and download technology, or professional development.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Kurssidans design ska väcka intresse

Photo by Nick Morrison on Unsplash

Hur ser dina kurser ut i lärplattformen? Väcker de intresse och nyfikenhet? Finns det en tydlig struktur? Känner man sig välkommen? En bloggpost av Joitske Hulsebosch, Happy learners with an attractive platform, ger praktiska förslag om hur du kan skapa en mer attraktiv och intresseväckande kurssida. Design gör skillnad. Bland annat föreslår hon följande möjligheter:

• Vilka färger används på sidan? Kan färger skapa rätt intryck?
• Bilder skapar intresse och fångar blicken. 
• Tydlig struktur med viktiga instruktioner och information där man inte kan missa dem.
• Mer än bara text - använd korta filmer (introduktionsfilm, instruktioner mm) och/eller ljudinspelningar.
• Se över vilka termer som används - diskussionsstuga eller kafé låter mer intressant än forum.
• Lyft fram nya aktiviteter så att man ser direkt att det händer mycket i kursen.

SPARK - konferens om livslångt lärande

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

En kostnadsfri digital konferens om livslångt lärande arrangeras 22 april av Jönköping University inom sin forsknings- och utbildningsmiljön SPARK. SPARK-konferensen ska vara en mötesplats för akademi, näringsliv och den offentliga sektorn för att diskutera hur tillgång till flexibel högre utbildning kan stärka den regionala ekonomin. Enligt Salem Seifeddine, programchef för SPARK och forskningschef vid Tekniska Högskolan, JU:

När forskningen kan paketeras i lämpliga utbildningsformat och tillgängliggöras för både industrin och våra studenter kan teknikens framfart snabbt implementeras och skapa hållbara lösningar.

Program och anmälan.

Satsa på högskolepedagogiken - debattartikel

Photo by Kaleidico on Unsplash

En omfattande nationell satsning på högskolepedagogisk utveckling bland landets lärosäten behövs för att höja undervisningskvaliteten och bidra till landets kompetensförsörjning.  Så skriver Magnus Wallerå och Ulrika Wallén, Svenskt näringsliv, samt Simon Edström och Linn Svärd, Sveriges förenade studentkårer, i en debattartikel på Allting.se, Universitet och högskolor behöver ett digitalt högskolepedagogiskt lyft. 

Den digitala omställningen krävde många nödlösningar i fjol men nu måste vi höja kvaliteten på den nätbaserade undervisningen. Lärosätena måste arbeta strategiskt och långsiktigt kring pedagogisk utveckling och här krävs nationell samordning och incitament. Det saknas desutom strategier och åtgärder för att motarbeta psykisk ohälsa bland studenter i kontrast med flera andra länder i Europa.

Artikeln lyfter fram tre rekommendationer:

• Satsa på högskolepedagogiken. Kvaliteten på undervisningen är avgörande för både studenter och näringsliv och därmed samhället.
• Genomför ett digitalt kompetenslyft för lärare i högskolan.
• Ta fram en nationell strategi och expertråd för att motverka psykisk ohälsa bland studenter

En högskoleutbildning av god kvalitet är avgörande för studenternas lärande och företagens kompetensförsörjning och behovet av digital kompetens har blivit tydlig under pandemin. Kan Sverige komma väl rustad ut efter krisen med välmående och högpresterande studenter, goda förutsättningar för lärande och en hög utbildningskvalitet, så kommer det stärka Sverige som konkurrenskraftig kunskapsnation.

När studenter inte slår på sina kameror

CC BY-NC Some rights reserved by Appalachian State University

 

Det finns många anledningar bakom varför studenter inte slår på sina kameror i Zoommöten: de vill inte visa hur de har det hemma, de mår inte bra just nu, de ser inget mervärde, de har en dålig internetuppkoppling mm.  Amerikanska Appalachian State University har tagit fram en fin infographic som hjälper dig hantera dina möten så att studenterna känner sig delaktiga och aktiverar sina kameror. Bilden innehåller flera klickbara länkar där du får tips om hur du kan utvecklar dina möten.

Microsoft Mesh - ny 3D-mötesplattform

Teknikföretagen satsar hårt på nya plattformar för tredimensionella digitala möten med tekniker som virtuell verklighet. Man ska få känslan av att alla deltagare befinner sig i samma rum. Microsoft lanserar nu sin variant som de kallar för blandad verklighet, Microsoft Mesh. Mesh skapar 3D miljöer där deltagarna uppträder som avatarer eller hologramliknande figurer och de kan samarbeta kring gemensamma 3D-modeller, dokument, bilder mm. Lösningen beskrivs i en artikel i Computer Sweden, Nu ska Microsoft slå ihop den virtuella och verkliga världen – med nya plattformen Mesh. Enligt Alex Kipman, chefsutvecklare på Microsoft:

Det här har varit en dröm för den blandade verkligheten, själva idén från första början. Du kan verkligen känna det som om du befinner dig på samma plats som någon du delar innehåll med eller du kan teleportera med olika enheter för blandad verklighet, och vara närvarande människor även om ni inte är tillsammans fysiskt.
... Tänk dig att kunna arbeta med kollegor som sitter runt om i världen och att det känns som om ni sitter i samma rum.

Här ser du Microsofts reklamfilm om Mesh.

Interaktivitet eller engagemang?

Photo by Celpax on Unsplash

En intressant artikel av Ken Molay, What Everyone Gets Wrong About Webinar Engagement, menar att vi ofta blandar ihop interaktivitet med engagemang när det gäller videomöten. Idag används olika verktyg för snabba omröstningar eller flervalsfrågor för att vi tror att de skapar engagemang. Artikeln menar att vi kan vara väldigt engagerade i en film, pjäs, koncert eller föreläsning utan att behöva interaktivitet. Ibland blir interaktiva moment bara störande och idag finns det en viss trötthet med sådana inslag. Vi sitter ju fastklistrade framför TV:n när vi ser en ny film eller serie utan att behöva rösta eller tycka till. 

You can deliver a very engaging webinar without using a single interactivity feature of your web conferencing technology. And you can use all those nifty features and still leave your audience feeling unsatisfied and disconnected from the material.

Budskapet är inte att vi ska sluta med omröstningar osv men att vi ska fundera mer kring varför vi använder dem. 

Surfplatta som whiteboard i Zoom

Whiteboardfunktionen i Zoom är väldigt användbar men många har svårt att rita bilder med en mus på datorn. I stället kan du koppla in en surfplatta med penna och rita direkt på den och allt syns i Zoom. En ny film av Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, visar hur du gör.

Ny podd om digital kompetens i skolan

Photo by Kaboompics .com from Pexels

Digital kompetens ingår i läroplanen 2017 och Internetstiftelsen har sedan dess erbjudit resurser och lektioner för att hjälpa lärare under rubriken Digitala lektioner. Här finns det mängder av filmer och lektionspaket för alla årskurser. Nu kommer även en podd, Digitala lektioner- en lärarpodd, ledd av Kristina Alexanderson. 

I mars släpper Internetstiftelsen ”Digitala lektioner- en lärarpodd” ledd av Kristina Alexanderson. Det är ett kort fortbildningsformat för lärare som ska stötta dem i arbetet med digital kompetens i undervisningen. Podden kommer att fokusera på det praktiska utförandet, det vill säga, hur lärare undervisar elever i området digital kompetens.

- Vi pratar om hur du som lärare kan arbeta med digital kompetens i din undervisning till dina elever. Vi vill bredda ingångarna så att du ser att det finns många sätt att förstå och närma sig digital kompetens med eleverna, säger Kristina Alexanderson.

Podden kommer att släppas den 2 mars, den består av 14 delar. Du kommer bland annat att kunna lyssna på Susanne Linde som pratar om vikten av källtillit bland yngre elever, och på skoldebattören Maria Wiman som pratar om att dela saker på internet och vad det kan leda till för konsekvenser. 

Källa: pressmeddelande från Internetstiftelsen, Fortbildning av lärare via podd – Internetstiftelsen breddar sin satsning för att höja den digitala kompetensen i skolan.

Uttalsfel i talsyntes skapar problem för synskadade studenter

Photo by Mikhail Nilov from Pexels

Tekniken talsyntes som automatiskt omvandlar en text till tal har utvecklats mycket under de senaste åren och många studenter med synskador är beroende av tekniken för att kunna läsa sin kurslitteratur. Men tekniken är långt ifrån perfekt och läser fel ibland enligt ett reportage av SVT Kulturnyheter, Forskaren om bristerna med tekniken: ”Svårt och väldigt resurskrävande”. Jens Edlund, forskare vid KTH, driver ett forskningsprojekt i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Bonnierförlagen och Wikimedia Sverige för att vidareutveckla talsyntes och höja dess träffsäkerhet. Dagens talsyntes gör ofta fel med namn och en del låneord och dessa fel kan förvirra läsaren. Alternativet är att en människa läser hela boken och den lösning är omöjlig med tanke på hur många böcker som måste läses in varje år. Utvecklingen går framåt menar Jens Edlund men inte i samma takt som engelskspråkig talsyntes. 

Det är en svår uppgift och väldigt resurskrävande att ta fram talsyntes. Även om svenska inte är ett litet språk så går det inte att jämföra med resurserna som finns för engelska talsynteser.