Photo by Karolina Grabowska from Pexels |
Efter ett år av dagliga videomöten finns det många som undrar om vi kommunicerar effektivt i sådana möten. Forskare från amerikanska Carnegie Mellon University har studerat hur vi kommunicerar i digitala möten med och utan video. Studien visar att video kan ibland störa kommunikationen mer än det hjälper och att icke-visuell kommunikation kan vara effektivare. Studien summeras i en artikel i EurekAlert!, Tired of video conferencing? Research suggests you're right to question its effectiveness.
Forskarna analyserade hur mötesdeltagarna kommunicerade med eller utan synliga signaler som ansiktsuttryck och såg att flera kom till tals i audiomöten. Turtagning i audiomöten regleras genom röstläge och verbala signaler och studien visade att grupper utan video löste sina uppgifter effektivare som grupp än dem med video.
The groups with video access did achieve some form of collective intelligence through facial expression synchrony, suggesting that when video is available, collaborators should be aware of these cues. However, the researchers found that prosodic synchrony improved collective intelligence whether or not the group had access to video technology and that this synchrony was enhanced by equality in speaking turns. Most strikingly, though, was that video access dampened the pairs' ability to achieve equality in speaking turns, meaning that using video conferencing can actually limit prosodic synchrony and therefore impede upon collective intelligence.
Referens
Tomprou M, Kim YJ, Chikersal P, Woolley AW, Dabbish LA (2021) Speaking out of turn: How video conferencing reduces vocal synchrony and collective intelligence. PLoS ONE 16(3): e0247655. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0247655