Hur vill studenter studera efter pandemin? Ny undersökning

CC BY Some rights reserved by EDTL project

Hur vill blivande och nuvarande studenter studera efter pandemin är över? En ny irländsk rapport, Your education, your voice, your vision, sammanfattar en stor undersökning bland studenter mellan 17 och 24 år. Undersökningen genomfördes av projektet Enhancing digital teaching and learning (EDTL) i samarbete med studentkåren och nationella organisationer inom högre utbildning. Studenter fick svara på frågor om hur de vill studera framöver och vilken balans mellan campus och distans de helst vill ha.

• Många vill ha en blandning av campus och distans. 76% vill vara på campus 1-3 dagar per vecka.
• En majoritet vill delta i föreläsningar på plats (56%) men många (44%) föredrar videomöten.
• En stor majoritet vill ha mer formativ bedömning (81%) och bara 19% föredrar stora salstentamen.
• En stor majoritet vill träffa lärare (82%) och andra studenter (85%) på campus .
• De viktigaste faktorerna för att vara på camous var: träffa andra studenter, studentlivet, campusmiljön, motivation och fokus.
• När det gäller IKT var de viktigaste faktorerna: inspelade föreläsningar, flexibilitet, tillgång till lärresurser.

The results of the campaign highlight that there is not one ideal learning environment that suits all students. A significant number of students expect their learning to happen online, through live online classes, recorded lectures, and other resources available through the VLE. Informal conversations and serendipitous moments are more likely to happen in-person. Flexibility is key. The poll and survey responses demonstrate a demand for increased hybrid or blended learning opportunities, making optimum use of technologies for teaching and learning, to support a more diverse range of students.

Konferens om framtidens vuxnas lärande

Photo by Sigmund on Unsplash

UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar en digital konferens, 21 september (08:30-12:00), med temat, Vuxnas lärande med sikte mot framtiden – digitalt, grönt och inkluderande. Bland annat får du veta mer om vilka möjligheter som finns inom UHRs internationella program inom Utbyte.se och vilka prioriteringar som gäller. dessutom finns flera workshops samt panelsamtal och gästtalare.

Konferensen är avgiftsfri och riktas främst mot organisationer inom formellt, icke-formellt och informellt lärande inom området vuxnas lärande. Personal på bibliotek och muséer; undervisande personal på folkhögskolor, fängelser och inom vuxnas allmänna lärande; verksamhetsledare, skolledare och vägledare.

Högre utbildning - temanummer om utbildning och pandemin

Högre Utbildning, tidskriften om undervisning och utbildning vid universitet och högskolor, ger ut ett temanummer om högre utbildning och coronapandemin senare i år. De söker därför bidrag i ett Call for Papers med deadline 15 oktober.

Tidskriften Högre utbildning efterlyser därför bidrag som redogör för eller kritiskt analyserar och problematiserar vad den snabba omställningen och den omfattande digitaliseringen av högre utbildning har inneburit. Syftet är att erbjuda ett forum för en nödvändig ”reflection in action”, för att använda Schöns begrepp, som bidrar till ett gemensamt narrativ där olika röster kommer till tals.

Tidskriften vill gärna kunna spegla pandemitiden från flera perspektiv och välkomnar bidrag från lärare, studenter, forskarstuderanden, pedagogiska ledare, pedagogiska utvecklare och forskare inom högre utbildning.

Bedömning för lärande

Photo by Daria Nepriakhina on Unsplash

Under pandemin har vi insett vikten av formativ bedömning och bra regelbunden återkoppling. Bedömning och återkoppling ska främja studenternas lärande och hjälpa dem att bli mer självständiga och reflekterande. En bra guide till hur man skapar en positiv bedömningskultur i dina kurser har sammanställts av Kay Sambell vid skotska Heriot Watt University, Assessment for learning: Designing assessment and feedback processes to inspire learning. 

Bedömningsuppgifter ska vara autentiska, med tydlig relevans för omvärlden och inte bara för att bli godkänd av läraren. Återkopplingen ska ges under processen, både av läraren och andra studenter, och studenter ska uppmuntras att testa olika alternativlösningar utan att riskera lägre betyg. Summativ bedömning ska finnas men inte avgörande för slutbetygen och helst med koppling till kursens helhet. Guiden har dessutom många referenser och länkar till relevant forskning.

The Assessment for Learning approach has significant advantages for both students and staff: students are more likely to engage fully and thoughtfully with assignments if they can see the point of them and if they feel their teachers are using assessed activities to support rather than just judge them. The careful design and embedding of feedback as a process that is threaded throughout a course also usefully places emphasis on the importance of dynamic, dialogic feedback processes rather than simply the transmission of feedback information. This helps to develop trust and confidence.

Terminsstart - campus, distans eller hybrid?

"Chalmers Lindholmen" (CC BY 2.0) by blondinrikard

Landets universitet och högskolor väljer olika strategier inför höstterminen enligt en artikel i fackförbundet ST:s tidskrift Publikt, Oro på högskolor inför terminsstarten. Artikeln beskiver läget hos flera lärosäten: Linnéuniversitetet öppnar för campusundervisning med vissa undantag medan Luleå tekniska universitet, Malmö universitet och Chalmers tekniska högskola väljer att ha en blandning av campus och distans med främst förstaårsstudenter på plats. 

Enligt artikeln finns det en viss oro bland medarbetare inför en återgång till campusundervisning även om merparten av medarbetare med administrativa uppgifter får fortsätta att arbeta hemifrån. Enligt Jean-Marc Orliaguet, STs avdelningsordförande vid Chalmers tekniska högskola:

Oron för smitta är nog större bland de grupper som kommer i direkt kontakt med studenterna, som lärare och forskare. Sedan är det ju inte alla som har vaccinerat sig, det finns olika skäl att inte vilja det. Om man har särskilda skäl för att undvika kontakt med studentgruppen bedöms det som vilken arbetsmiljöfråga som helst utifrån individen, med riskbedömning enligt det gällande regelverket.

Chatten i digitala möten - inkluderande eller störande?

Photo by JESHOOTS.COM on Unsplash

Chattfunktionen används flitigt i många digitala möten och webbinarier och ger en kommunikationskanal som saknas i fysiska möten. Detta diskuteras i en bloggpost från Didaktikum, Linköpings universitetet, Chatten är de introvertas hämnd. Chatten ger en röst åt dem som var tysta under fysiska möten men stör den traditionella möteskulturen.

Och så finns chatten, älskad och hatad. I chatten visar det sig att de personer som tidigare sällan kom till tals hittade ett sätt att uttrycka sig. Tidigare lyckades de aldrig få en syl i vädret, mellan alla talträngda extroverter, men i ett medium som lånar sig väl åt åtminstone viss eftertanke kan de göra sig hörda. De får en röst. De får en plats. Och det hotar förstås den rådande maktordningen.

Många tycker att chatten är ett störande element och att de som chattar inte visar respekt för talaren medan andra ser chatten som en bra kanal att utveckla diskussionen. Det handlar om att skapa rätt möteskultur och att diskutera spelreglerna i förväg. Man kan till exempel införa regelbundna avbrott för att fokusera på chatten så att alla kan komma till tals. Men en skicklig moderator kan agera som bro mellan chattdiskussionen och talarna och dessa parallella diskussioner kan berika mötet. En särskild chattmoderator kan delta i chatten och plocka upp relevanta frågor och synpunkter med jämna mellanrum under mötet. Det finns många sätt att dra nytta av chatten! 

Undervisning i öppna flexibla lärmiljöer - ny studie

"The Commons" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Flera skolor bygger nya öppna och flexibla lärmiljöer och tar bort traditionella klassrum. Övergången från klassrum till öppna lärmiljöer skapar både nya möjligheter för aktivt, kollaborativt lärande, nya undervisningsformer och bättre samarbete mellan lärare. Men samtidigt finns det utmaningar och en ny finsk studie av Kreeta Niemi, ‘The best guess for the future?’ Teachers’ adaptation to open and flexible learning environments in Finland, analyserar intervjusvar från lärare vid sex skolor som har byggt om sina lokaler under de senaste åren. Även om studien fokuserar på skolan är den högst relevant även inom högskolesektorn.

Lärarna var i stort positiva till förändringen och har varit delaktiga i planeringen och den pedagogiska diskussionen. Men samtidigt känner en del att deras förslag under planeringsprocessen inte togs till vara och att arkitektfirmans idéer fick högre prioritering. De nya öppna miljöer är bra för en del aktiviteter men ljudnivån är ofta störande och betyder ironiskt att det blir flera lärarledda aktiviteter. Såväl lärare som elever saknar slutna rum för samtal om känsliga frågor och man blir ofta störd av andras aktiviteter. En slutsats är att både lärare och elever ska få större inflytande i designprocessen.

Lärarna är positiva till att arbeta i lärarlag och dela på undervisningen men påpekar vikten av att lärarna kommer överens och gillar varandra för att metoden ska fungera optimalt.

Although many teachers were dissatisfied with the new or remodelled space solution, they felt that their school had developed as a learning community, with improved collegiality, and good experiences of team teaching had increased. Shared vision, open discussion, commitment and enough time for preparation had helped in adaptation. Lacking arguments behind school transformation and the dismissal of ideas of school design hindered adaptation. This study suggests that teachers should have a greater voice in the school design process, and the needs of learners should be carefully considered, ensuring optimal physical and pedagogical context for effective and collaborative learning.

Referens Niemi, K. (2021) ‘The best guess for the future?’ Teachers’ adaptation to open and flexible learning environments in Finland, Education Inquiry, 12:3, 282-300, DOI: 10.1080/20004508.2020.1816371

Helhetsperspektiv på studentstöd - gemenskap och tillhörighet

"Nygaard-1" (CC BY-NC-ND 2.0) by Institut for Datalogi, Aarhus Universitet

En viktig lärdom från pandemitiden är att lärosäten behöver kraftsamla kring olika sorters studentstöd - introduktion, studieteknik, sociala nätverk,.psykisk ohälsa, tillgänglighet, inkludering osv. En artikel av Harriet Dunbar-Morris i den brittiska tidskriften Wonkhe, Helping students develop a sense of belonging, beskriver hur University of Portsmouth har utvecklat ett helhetsgrepp kring studentstöd som handlar om hur man blir student, att vara en student och hur man känner tillhörighet och skapar en trygg identitet som student. Detta sammanfattas med odren: being, belonging, becoming:

Strategically, Being, Belonging, Becoming is intended to help students become and then be students, to connect with each other and feel that sense of belonging. It is about engendering a community (at university, course, and students’ union levels) and creating social networks; being inclusive, supportive, and accessible – catering for our diverse student body, and forming part of a whole-institution approach to fostering student wellbeing and inclusion; and covering all students (home and international, all modes).

Konceptet används vid flera lärosäten runt om i världen och bygger mycket på erfarenheter och återkoppling från studenter under pandemitiden. Förhoppningsvis komer sådana initiativ att bidra till tryggare, roligare och stimulerande högskolestudier för alla studenter, oavsett hur och var de studerar.

NU2022 i Stockholm - bidrag önskas

Sveriges största konferens inom högskolepedagogisk utbildning och utveckling, NU2022, går av stapeln 15-17 juni 2022, både fysiskt i Stockholm och digitalt. Konferensen arrangeras i samarbete mellan Stockholms universitet, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Handelshögskolan och Kungliga musikhögskolan, och temat är Att synliggöra lärandet.

Med detta tema vill konferensen sätta fokus på det kontinuerliga lärande som sker i akademin och erbjuda en arena som främjar en utmanande och stimulerande dialog om lärande ur skilda perspektiv. Givetvis är olika aspekter av studenters lärande av centralt intresse men vi vill även belysa t ex universitetslärares lärande samt det organisatoriska lärande som äger rum på universitet och högskolor. Frågor som berör på vilka sätt olika typer av lärande i skilda kontexter kan utvecklas och förstås har aktualiserats med anledning av de utmaningar som covid-19-pandemin förde med sig för den akademiska praktiken. Med temat “Att synliggöra lärande” vill vi lyfta lärandets centrala roll i forskning och praxis ämnad att bidra till högskolepedagogisk kvalitetsutveckling.

Nu har bidragsanmälan till konferensen öppnat med flera bidragsformat (presentation, rundabordssamtal, workshop) - Bidragstyper och format. Sista datum för att lämna in bidrag är 5 november.

Titta på konferensens introduktionsfilm:

Öppna kursböcker även via Amazon

Photo by Tetiana SHYSHKINA on Unsplash

Flera universitet i världen publicerar egna e-kursböcker som är gratis och har öppna licenser (Creative Commons). Ett bra exempel är brittiska Open University som har nästan 1000 öppna kursböcker på sin sajt OpenLearn (där hittar du också massor av öppna lärresurser inom de flesta ämnesområden) men som nu går att hämta via Amazon. Detta beskrivs i en bloggpost av Martin Weller, The OU as your new favourite open textbook provider. 

Fördelen med öppna kursböcker är att författarna (universitetslärare) kan uppdatera sina böcker kontinuerligt och att den aktuella versionen alltid är tillgänglig. Titta på sortimentet och se om det finns något som du kan lägga in i din kurslitteratur. 

Höstens konferenser inom livslångt lärande

"JQuery Conference 2009" (CC BY 2.0) by JavaScript Machine

Encell (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) har samlat en bra lista med höstens konferenser inom området med länkar till mer information. Här finns det konferenser för ledare, lärare och forskare inom det livslånga lärandet. Vissa konferenser är digitala men några arrangörer planerar en fysisk konferens om möjligt.

Till konferenslistan.

Inkluderande gemenskap i distansutbildning

Photo by Sigmund on Unsplash

En avgörande faktor för alla studenter är att kursen ger en känsla av gemenskap och tillit, i synnerhet om kursen går på distans. Men hur skapar jag som lärare denna gemenskap och hur ser jag till att alla studenter känner sig välkomna och sedda? Du får många goda råd av experter inom detta område i en minikurs eller learning path, Community building online, som ges av organisationen OneHE. 

Kursen består av en serie korta föreläsningar av Maha Bali (American University in Cairo, Egypten), Mia Zamora (Kean University, USA) och Autumn Caines (University of Michigan, USA) med länkar till resurser och metoder som du kan tillämpa i din egen undervisning.

Målen med minikursen är:

• Understand the principles and strategies that underpin embedding equity and care in online communities.
• Be familiar with tools and techniques you can use to create engagement at the beginning and throughout your teaching period.
• Know how to identify gaps and areas for work to improve equity and care in your courses.

Kvinnor flyttar från landsbygden för att utbilda sig - ny studie

"IMG_6524" (CC BY 2.0) by Mr Thinktank

Genusgapet mellan stad och landsbygd fortsätter att växa enligt en artikel på nyhetssajten Forskning.se, Växande överskott av män på landsbygden. Kvinnor lämnar landsbygden för att studera medan män stannar kvar och detta leder till en kraftig inbalans, Forskare vid Malmö universitet har undersökt anledningarna bakom trenden och ser stora risker att utvecklingen fortsätter i ännu högre takt. Enligt en av forskarna Peter Gladoic Håkansson handlar det till stor del om kulturella faktorer:

Utbildade personer söker sig till staden, och fler kvinnor än män utbildar sig. Det finns även normer och värderingar bakom att män väljer att stanna kvar på landsbygden. Män tenderar att bo på kvar på landsbygden bara för att de är män. Vi ser inga tecken på att dessa normer är på väg att förändras.

En viktig faktor i utflyttningen är svårigheter att hitta relevant utbildning på landsbygden. Bättre möjligheter att studera på hemmaplan samt arbeta på distans skulle kunna locka flera att stanna kvar. Artikeln ger följande rekommendationer som kan bryta trenden:

• Skapa möjligheter för välutbildade kvinnor att bo kvar på landsbygden genom förbättrade kommunikationer, infrastruktur och fortsatt möjlighet till distansarbete.
• Motverka att pojkar fortsatt halkar efter flickorna i skolan samt satsa på fritidsaktiviteter som lockar både pojkar och flickor på alla orter.
• Arbeta med traditionella genusnormer som påverkar männens beslut att stanna på landsbygden och kvinnornas val att flytta till städerna.

Referens

Karpestam, P., & Håkansson, P. G. (2021). Rural boys, urban girls? : The mystery of the diminishing urban-rural gender gap in Sweden. Journal of Rural Studies. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2021.05.011 

European learning and teaching forum 2022 - call for contributions

EUAs (European University Association) årliga konferens, 2022 European Learning & Teaching Forum, arrangeras 17-18 februari 2022 av University of Deusto i Bilbao, Spanien. Konferensens tema heter “On site, online, on point?” och bidrag önskas senast 4 oktober: Call for contributions: 2022 European Learning & Teaching Forum. Konferensen riktar sig främst mot beslutsfattare, lärare och forskare inom högre utbildning. Programmet fastställs längre fram men om du bedriver relevant forskning inom området eller vill dela med dig av erfarenheter får du börja skriva ett bidrag redan nu.

Looking beyond the trend of the moment, how can new technologies really enhance learning and teaching? How can digitalisation be embedded in a university’s culture in a way that serves the institution’s strategic objectives? How can the potential of digitalisation be harnessed to increase equity of access to learning? What will the implications be for internationalisation? These and many other questions will be at the heart of the European Learning & Teaching Forum.

Hemtentamen via Zoom - ny studie

Photo by Waldemar Brandt on Unsplash

Hemtentamen med övervakning via Zoom har varit en populär examinationslösning under det senaste året. En ny studie från Charles Sturt University i Australien, Zoom invigilated exams: A protocol for rapid adoption to remote examinations, visar hur Zoom har används framgångsrikt för hemtentamen och att det inte finns några signifikanta skilnader i testresultat mellan dessa tentor och salstentamen. Artikeln beskriver metodiken bakom Zoom-examination och hur studenternas identitet kontrollerades. En viktig rekommendation är att lärosätet behöver samordning och gemensamma riktlinjer för hemtentamen med videoövervakning.

There was no significant difference in the distribution of exam marks and subject grades and there were no significant technical issues that impacted the exams. A student-centred approach ensured that exam supervisors could answer student concerns before and during the examinations. This study demonstrates that the use of online meeting platforms, not specifically designed for exam proctoring, can be a cost-effective and valid tool. With the higher education sector again weighing up alternatives to traditional invigilated exams into the future there is an opportunity to rethink technology-mediated assessment of student learning.

Referens

Linden, K., & Gonzalez, P.. (2021). Zoom invigilated exams: A protocol for rapid adoption to remote examinations. British Journal of Educational Technology, 52, 1323– 1337. https://doi.org/10.1111/bjet.13109