Video inom distansutbildning - ny avhandling

Photo by Sam McGhee on Unsplash

Hur används video inom högre utbildning idag och vilka krav ställs på lärarens kompetens för att kunna använda video på rätt sätt? Dessa frågor utforskas i en ny avhandling vid Göteborgs universitet av Lena Dafgård (Högskolan Dalarna), Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology.

- Den forskning som finns om distansutbildning idag fokuserar mycket på text-baserad kommunikation, exempelvis diskussionsforum. Medan däremot forskning om användning av video är mer sällsynt. Kommunikationssättet video har ännu inte nått sin fulla potential inom undervisning och lärande och mer forskning behövs för att förstå hur man på bästa sätt kan använda video för studenters lärande.

Två studier har genomförts som underlag till avhandlingen: en nationell enkätstudie riktad mot kursansvariga lärare för alla distanskurser på studera.nu samt intervjuer med lärare som använder videokonferens. Tre olika användningsområden har också studerats: video som läromedel, inspelad undervisning och videokonferens. Video används mest som komplement till annat material och är ett sätt att skapa mer närhet i distansutbildningar. Men lärarna behöver särskild kompetensutveckling för att kunna använda video på ett pedagogiskt sätt i sina utbildningar.

Läs mer i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet: Forskning om digital distansutbildning visar på möjligheter och begränsningar med video.

Referens

Dafgård, L. (2020) Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology. Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/62810.

Bologna Digital 2020 - ny rapport

CC BY-SA Some rights reserved by  Hochschulforum Digitalisierung

Det kommer många stora rapporter just nu om högskolans digitalisering och ytterligare ett exempel kommer från den tyska organisationen Hochschulforum Digitalisierung, Bologna Digital 2020. Rapporten är resultatet av flera workshops med representanter från många europeiska organisationer och nätverk inklusive studentrepresentanter.

Digitalisering har tidigare betraktats som ett eget område men nu inser många universitet att digitalisering genomsyr och påverkar alla delar av verksamheten. Den här rapporten ger en bra översikt på hur digitaliseringsarbetet genomförs inom europeisk högre ytbildning och dessutom blickar framåt.

This paper focuses on current developments and the discourse to be sharpened by 2020, but looks to the future of higher education. It follows the vision that in 2030, universities and colleges of higher education offer courses of study that are much more flexible and offer different learning pathways recognising the diversity of the student population. They are central institutions of lifelong learning, on campus and on digital platforms. The university will be a networked and open institution in 2030, which cooperates much more closely with other universities as well as the community and jointly develops and provides educational programmes.

Rapporten fokuserar på sex områden:

1. Proaktiva metoder för att förbereda nya studenter för högskolan inklusive antagning och övergång  
2. Digitala färdigheter för framtiden 
3. Nya mobilitetsformer: virtuell mobilitet och blandad mobilitet 
4. Validering 
5. Kvalitetssäkring 
6. Strategier för undervsining och lärande

För varje område finns det en beskrivning av möjligheter och utmaningar som digitalisering innebär och sedan kommer exempel på befintliga initiativ ino området.

600 år av svenskt tryck ska digi­ta­li­se­ras

"Kungliga biblioteket" (CC BY-SA 2.0) by Luke McKernan

Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag ska göras digitalt tillgänglig. Det är målet med en avsiktsförklaring som undertecknas av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Målet är att digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket med gemensamma insatser. Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga.

– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

I första fasen digitaliseras material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid.

Ladda ner dokumentet, Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket.

Källa: Pressmeddelande från Kungliga Biblioteket.

Digitala möjligheter i klassrummet - ny bok

Bild: Liber (med tillstånd)

Enligt Skolverket ska alla som jobbar i skolan förstå vilka möjligheter som digitala plattformar och verktyg erbjuder samt vilka begränsningar som finns. En ny bok från Liber, Digitala möjligheter - i en lärmiljö för alla, ger goda exempel på hur du som lärare kan skapa en bra studiemiljö för dina elever med hjälp av digitala verktyg.

I den här boken får du som lärare tips och idéer om hur du med enkla medel och små förändringar kan skapa en tillgänglig lärmiljö via digitala verktyg i klassrummet. Med hjälp av appar, program och webbtjänster kan du möta elevernas behov i undervisningen på ett enkelt och tydligt sätt. ”Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla" är bokens genomgående tes.

Boken ger många praktiska exempel på god undervisning med hjälp av digitala verktyg och avslutas med frågor att diskutera och reflektera över tillsammans med kollegor.

Vilka roller har en IKT-pedagog?

Photo by Christina Morillo from Pexels

Det brittiska nätverket ALT (Association for learning technology) har haft en serie bloggposter med fokus på IKT-pedagogen. Den senaste delen heter “What makes a Learning Technologist?” – Part 3 of 4: Roles and duties, och handlar om alla roller som en IKT-pedagog får sköta. Artikeln visar resultat från en enkätstudie av 33 IKT-pedagoger från olika brittiska lärosäten. Studien visar att arbetsuppgifterna varierar mycket och ingen uppgift dominerar, även om lärplattformstöd är en viktig roll. Vanligaste rollerna är systemstöd, utbildning, pedagogisk utveckling, konsultarbete, utveckling av kursmaterial, omvärldsbevakning och strategi-/policyutveckling.

För ett svenskt perspektiv på IKT-pedagogens roll kan du även läsa en artikel av Chris Allen och David Richardson (Linnéuniversitetet), The role of educational technologists in the provision of language courses in higher education: a case study.

Webbinarium - vägen framåt för öppna lärresurser

"oer_logo_EN_1" (CC BY-SA 2.0) by Breno Trautwein Jr.

Organisationen UNESCO har nyligen publicerat rekommendationer om hur öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER) kan främjas i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Vad betyder dessa rekommendationer och hur kan användningen av öppna lärresurser främjas i våra lärosäten och skolor? Detta kommer att diskuteras i ett webbinarium som organiseras av nätverksorganisationen EDEN (European Distance and E-learning Network), UN UNESCO OER Recommendations, the Way Forward for Member Countries, onsdag 29 januari 15:30.

195 UNESCO member states adopted the UNESCO Recommendation for Future International Collaboration in the field of Open Educational Resources (OER) in November 2019. This is a unique and important milestone that offers a great opportunity to promote open education worldwide.
In this webinar, the five key points of the recommendations will be presented and reflected by experts. In addition, the way forward will be worked out by the experts, and there will be time for participants’ reflections and to raise questions.

Under webbinariet kommer du att träffa flera ledande experter inom öppna lärresurser och få möjlighet att ställa frågor.

Mer information och anmälan.

Framtidens skolor - ny internationell rapport

"image_104" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

En ny rapport från World Economic Forum (WEF), Schools of the Future Defining New Models of Education for the Fourth Industrial Revolution, lägger fram nya modeller för framtidens skola kopplade till goda exempel från olika delar av världen. Rapporten betonar behovet av nya utbildningsmodeller för att rusta våra barn för framtiden.

In the context of job disruption, demand for new skills and increased socioeconomic polarization, primary and secondary school systems have a critical role to play in preparing the global citizens and workforces of the future. Education models must adapt to equip children with the skills to create a more inclusive, cohesive and productive world.

Rapporten utgår ifrån ett ramverk, Education 4.0, som definierar 8 kategorier nyckelfärdigheter och pedagogiker:

• Globala färdigheter. Större medvetenhet om omvärlden och hur den påverkar oss. Att bli en aktiv medborgare. Bygga ett hållbart samhälle.
• Innovation och kreativitet. Problemlösning, kreativitet, kritiskt tänkande
• Tekniska färdigheter. Omfattar även digitala kompetenser, ansvarsfull använding av teknik, programmeringskunskaper.
• Interpersonell kompetens. Social kompetens, kollaboration, empati.
• Individanpassat och självstyrt lärande. Bättre elevanpassning och större flexibilitet.
• Tillgänglighet och inkluderande. Alla ska ha tillgång till bra undervisning och möjligheter att lära sig.
• Problembaserat och kollaborativt lärande. Större fokus på samarbete och kritiskt tänkande.
• Livslångt och studentdrivet lärande. Utbildning tar aldrig slut. Konsten att lära sig.

Rapporten utvecklar dessa begrepp och ger flera inspirerande exempel från skolor runt om i världen. Men för att hantera den här utvecklingen krävs samarbete och samordning på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

There is an urgent need to update education systems to equip children with the skills to navigate the future of work and the future of societies. The Education 4.0 framework provides a vision for how school systems can be updated to deliver on children’s future needs. This transformation calls for shifts in learning content to include both the technical and human-centric skills needed to build growing and inclusive economies and societies and shifts in learning experiences that more closely mirror the future of work.

Trygghet och gemenskap nyckelfaktorer för bättre genomströmning i nätkurser

"Social network" (CC BY 2.0) by kevin dooley

Hur skapar vi en trygg och interaktiv digital lärmiljö som bidrar till bättre genomströmning? En ny rapport av Geir Sand Nilsen, Digital learning arena, beskriver ett projekt mellan norska BI Norwegian Business School (BI) och EdTech Foundry som undersökte olika metoder för att höja genomströmning i nätbaserade kurser. Projektet har kartlagt flera kurser vid BI under en femårs period med enkäter och intervjuer med studenter och lärare för att kunna identifiera framgångskriterier.

En avgörande faktor för studenterna är en känsla av trygghet och gemenskap i kursen och i de olika lärmiljöerna. För att skapa detta har projektet undersökt fördelar och nackdelar med flera plattformer i hur de skapar förutsättningar för dialog och gemenskap. De har undersökt lärplattformar som Canvas, its learning och Moodle samt mer sociala plattformar som Slack, Whatsapp, Facebook och egna verktyg.

Särskilt viktigt är kursintroduktionen och veckorna före kursstart. Studenterna måste känna sig välkomna och få rätt information i tid. Om man kan skapa en trygg miljö och en vi-känsla redan i början av kursen så finns det bra förutsättningar för en lyckad kursgång.

- Considerable emphasis should be placed on coordinated efforts on social and academic onboarding. The student journey should have clear ownership and be anchored as part of the student induction. It is especially important to emphasize the weeks and months before the start of the semester when a large proportion of the unwanted dropout is originated.

Bland rekommendationerna finns följande:

• Regler behövs för kommunikation och man får gärna skapa olika kanaler för det akademiska innehållet och informella diskussioner. 
• Se till att alla studenter känner sig sedda redan från början. 
• Hjälpa studenterna att skapa sociala relationer inom kursen, till exempel med digitala mentorer.
• Ta kontakt med studenter som inte visar sig eller verkar halka efter.
• Skapa bra kommunikationskanaler mellan lärarna.

Netflix för högskolan - dags för en nationell videoplattform?

Photo by Joseph Redfield from Pexels

Nästan alla lärosäten har idag en egen Playtjänst för allt videomaterial som produceras (föreläsningar, reportage, intervjuer, lektioner mm). Tänk om man kunde skapa en gemensam nationell plattform för dessa filmer? Ett sådant förslag undersöks nu av en grupp lärosäten i Norge enligt en artikelt på nättidningen Khrono, Ønsker en felles kanal for formidling. Universitetet i Bergen (UiB) leder en grupp på fem lärosäten som undersöker möjligheten att skapa en norsk plattform för utbildningsfilmer som är fritt tillgängligt för alla. Genom en sådan kanal kan lärosäten få reglerad tillgång till varandras material och även andra utbildningsområden som gymnasieskolor och vuxenutbildning kan ha stor glädje av dessa resurser. Idén lanseras som ett slags Netflix för högskolan.

Enligt UiBs vicerektor för utbildning, Oddrun Samdal:

Som sektor bør vi være opptatt av formidling, åpen publisering og av å ta eierskap til egne data. For oss ved Universitet i Bergen er dette et prosjekt som tar disse tingene på alvor, og som både handler om å ta vare på store historiske verdier og å skape en plattform for fremtidige innovasjoner i formidlingsarbeidet til UH-sektoren.

Dags för en sådan diskussion här i Sverige?

ICED 2020 - hur rustar vi våra studenter för framtiden?

Hur ser vi till att våra studenter är rustade för framtidens utmaningar? Vilken sorts pedagogik och vilka metoder är lämpligaste? Hur ska våra lärmiljöer designas för att främja studenternas lärande?Dessa frågor diskuteras vid konferensen ICED 2020, 15-18 juni i Zurich, Schweiz. Konferensen arrangeras av International Consortium for Educational Development (ICED) i samarbete med ETH Zurich.

Konferensens tema är The future-ready graduate.

Today’s world is in a state of permanent and radical change which is affecting society, science and the economy in equal measure. In this process universities, as research institutions, are major and active protagonists. To prepare their graduates, however, they must also adapt their teaching to the new scenario of change. They must set new objectives, and be ready to deploy innovative approaches to teaching, learning and curriculum design.

Mer information och anmälan. Här ser du en kort film om konferensen och staden Zurich.

Norsk konferens om kvalitetsutveckling i högre utbildning

"Kristiansand" (CC BY-SA 2.0) by allenthepostman

Kvalitetsutveckling i högre utbildning är huvudtemat for norska Dikus (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høgare utdanning) årskonferens, som går av stapeln i Kristiansand 24-25 mars,.Diku-konferansen for høyere utdanning.

Norsk høyere utdanning står overfor store endringer. Hvilke krav stiller dette til ledelsen og fagmiljøene ved institusjonene? Hvordan må sektoren utvikle seg for å kunne tilby en mest mulig relevant utdanning i fremtiden?

Konferensens huvudtalare är: 

• Professor Dennis Hayes (University of Derby, UK)
  The Paradox of Quality: Must the process of ‘quality enhancement’ undermine quality in higher education? 
• Morten Goodwin, førsteamanuensis ved UiA og nestleder for Centre for Artificial Intelligence Research
  Læringsprosesser + kunstig intelligens = sant 

Huvuddelen av konferensen består av flera parallella sessioner inom följande områden: studentaktivt lärande, mobilitet, internationellt samarbete, innovation, utbildningskvalitet, arbetsliv och livslångt lärande, samarbete och praktik.

Ladda ner programmet.

Det digitala kompetenshjulet

Photo by timothy muza on Unsplash

Det digitale kompetenshjul har utvecklats av danska Center for Digital Dannelse och är ett självvärderingsverktyg som kartlägger dina digitala kompetenser med utgångspunkt i EU-kommissionens European Digital Competence Framework (DigComp).

Formålet med det Digitale Kompetencehjul er at give overblik over hvilke digitale kompetencer der findes og bør løftes, samt konkret inspiration til hvordan de mest relevante digitale kompetencer forbedres.

Verktyget kartlägger kompetenser inom fyra huvudområden (information, kommunikation, produktion och säkerhet) var och en med många underkategorier (läs mer om teorin bakom verktyget, Hvad er digital kompetence?). Verktyget kan användas för att kartlägga medarbetares digitala kompetenser i en organisation och kan vara ett underlag för att planera kompetensutvecklingsinsatser. Du kan prova hjulet själv utan kostnad men en prenumeration krävs om verktyget ska användas inom en organisation. Med en prenumeration får organisationen tillgång till övningar och möjligheten att skräddarsy kompetenskriterierna mot organisationens verksamhet. Kompetenshjulet finns på fem språk just nu: danska, engelska, tyska, spanska och isländska.

Är kommersiella digitala plattformar ett hot mot universitetets oberoende?

"20175_students_studying_finals_028" (CC BY-ND 2.0) by University of Minnesota Duluth

Kommersiella lärplattformar och andra verktyg lagrar stora mängder data om studenter och lärare vid varje universitet och högskola. Detta ses som ett stort hot mot högskolans oberoende menar 15 nederländska rektorer i en debattartikel som summeras i den norska nättidningen Khrono, Nederlandske rektorer mener digitale plattformer truer universitetene. Oppropet støttes av UiO-rektor Stølen (se debattartikeln, på holländska). Flera norska rektorer delar oron och menar att lärosäten måste använda plattformar där data lagras lokalt.

Plattformar som Blackboard, Canvas samt anti-plagieringsverktyget Turnitin pekas ut i artikeln som problematiska eftersom de har tillgång till enorma mängder data om studenter och lärare. Rektorerna ser att lärosäten blir allt mer beroende av och inlåsta i dessa kommersiella plattformer. De vill se mer samarbete mellan europeiska lärosäten kring gemensamma alternativ med bra skydd för all data som samlas.

For å sikre at studentene og de ansattes rettigheter sikres og at retten til offentlig innsyn ivaretas, oppfordrer de nederlandske rektorene at institusjoner og myndigheter går sammen mot de kommersielle gigantene på europeisk nivå.

Högre utbildning och flygresor - dags att nödbromsa

Photo by Ethan McArthur on Unsplash

Högre utbildning präglas av internationella konferenser, projektmöten och utbytesresor, nästan alltid med flyg. Det betyder att branschens koldioxidavtryck är mycket högt och en artikel i University World News, Time to cut international education’s carbon footprint, föreslår radikala ändringar i vår syn på internationella resor. 

Artikeln menar att korta utbytesresor som byger på flygresor ska bytas ut mot virtuell mobilitet. Dessutom måste vi satsa mycket mer på digitala möten och konferenser. Det finns flera fördelar till att träffas digitalt: tidsbesparingar, möjlighet att träffas oftare, sänkta kostnader och möjligheten för de som inte har råd att resa att delta i internationella aktiviteter. Fysiska möten behövs även framöver men inte så ofta som idag. Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta som vi gör.

The time has come to develop and implement radical initiatives that will significantly reduce international education’s impact on the climate and boost internationalisation on campuses around the world.
First, we must significantly curb short-term study abroad that is not carbon neutral and, second, we must devote substantial resources to ‘internationalisation at home’.
Internationalisation has to make the shift from being mobility driven and elitist to targeting all students through curriculum development and an intensive use of technology.

Utbildning som nyckelfaktor i nordisk glesbygdsutveckling - ny rapport

Add caption

Vilka framgångsfaktorer ligger bakom lyckade utbildningssatsningar i regioner utan universitet eller högskola? Hur gynnas individen och samhällsutvecklingen av högre tillgång till flexibel utbildning? Dessa frågor undersöks ur ett nordiskt perspektiv i en ny rapport från NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Utdanningstiltak - Bærekraft og langtidseffekter for enkeltmennesker og samfunn.

Rapporten, som har tagits fram av ett Nordplusprojekt som jag medverkade i, beskriver 15 exempel från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Åland, Färöarna och Island och ger rekommendationer till myndigheter och utbildningsanordnare. Rapporten lyfter fram lärcentra som viktiga noder i samspelet mellan individer, kommunen, utbildningsanordnare och näringslivet.

- Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

ViS vuxenutbildningskonferens 2020

"Rural and adult education workshop" (CC BY-SA 2.0) by Tertiary Education Union (NZTEU)

Organisationen ViS (Vuxenutbildning i Samverkan) arrangerar sin årliga konferens, ViS vuxenutbildningskonferens 2020, 30-31 mars i Stockholm. Temat är hur vi kan skapa ännu bättre vuxenutbildning i Sverige. Årets konferens skiljer sig från tidigare omgånger då man byter ut längre föreläsningar mot korta inspirerande inlägg sedan möjligheter till fördjupande diskussioner. Dessutom ska konferensen skapa ett gemensamt dokument med rekommendationer som ska skickas till politker och beslutsfattare.

- Nu vill ViS gå från bra till bättre! ViS vuxenutbildningskonferens 2020 behåller några kända inslag men byter delvis utseende. Presentationer kommer att varvas med reflektion och möjligheten att tillsammans arbeta fram alternativa förslag på hur regler, villkor och förutsättningar borde se ut. Efter konferensen samlar ViS alla tankar och synpunkter i ett större förslagsdokument som kommer att skickas till regering och riksdag, samt användas i ViS fortsatta påverkansarbete.

Mer information och anmälan.

Återkoppling med IKT

"Got Feedback?" (CC BY 2.0) by cogdogblog

Studenter behöver mycket återkoppling och digitala verktyg ger stora möjligheter för läraren att kommentera, uppmuntra och utmana. En artikel i tidskriften Chronicle of Higher Education, How to Give Your Students Better Feedback With Technology, ger många tips om hur du kan ge bättre återkoppling, både formativt och summativt.

Framför allt bör du prova muntlig återkoppling med hjälp av ett skärminspelningsverktyg. På detta sätt kan du prata direkt med studenten och gå genom en uppgift på skärmen. Muntlig återkoppling är mer personlig än skriftlig återkoppling och kan stärka bandet mellan student och lärare, framför allt i distansutbildningar. Återkoppling ska helst ges så ofta och vara så specifik som möjligt samt vara balanserad och i tid. Artikeln beskriver också hur du kan jobba med peer review där studenterna ger återkoppling till varandra med hjälp av en mall.