Moodle utvecklar MOOC-plattform

Lärplattformen Moodle kommer att erbjuda en plattform för öppna nätbaserade kurser (MOOC) under namnet Academy. Tjänsten är fortfarande under utveckling och det finns inte så mycket information på sajten ännu. Just nu har bara ett lärosäte, Dublin City University, lagt in några kurser för att visa hur det kan se ut. Tjänsten ger möjligheten att skapa öppna kurser i en molnbaserad version av Moodle med alla funktioner och finesser som ingår i standardversionen. Målgruppen för Academy är lärosäten som vill erbjuda en MOOC utan större investeringar eller för en smalare målgrupp.

Det blir intressant att se hur initiativet utvecklas under året.

För ett hållbart digitaliserat Sverige - en nationell digitaliseringsstrategi

"Digital Graphics" (CC BY 2.0) by Steve A Johnson

Regeringen har nyligen presenterat en digitaliseringsstrategi som ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Strategin anger inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Strategin innehåller fem delmål:

• Digital kompetens - att alla ska kunna använda digitala tjänster och delta i utvecklingen. 
• Digital trygghet - alla ska känna sig trygga med digitala tjänster och tjänsterna ska vara enkla att använda.
• Digital innovation - förutsättningar för att skapa nya tjänster som ger mervärde för hela samhället. 
• Digital ledning - verksamheter utvecklas genom effektiv ledning, styrning och uppföljning. 
• Digital infrastruktur - alla har tillgång till digitala tjänster med bra kvalitet och säkerhet.

- Digitalt kompetenta och trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och infrastruktur är viktiga förut-sättningar. För att nå det övergripande målet sätts fem delmål upp om digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. Delmålen förklarar hur digitalisering ska kunna bidra till en positiv samhällsutveckling. Detta bidrar även samlat till att nå regeringens mål att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.

Källa: Pressmeddelande från Regeringskansliet.

Lärarnätverk i sociala medier

CC0 Public domain on Pixabay

Många lärare deltar i professionella grupper i sociala medier som Facebook, Google+ och LinkedIn för att dela med sig av idéer, ställa frågor och diskutera aktuella ämnen. Det finns ett stort utbud av grupper inom alla ämnesområden och utbildningsnivåer och det är ett utmärkt sätt att bygga ditt professionella nätverk, både inom Sverige och även internationellt.

Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet, Fortbildning på Facebook, undersöker hur lärare använder sociala medier för egen kompetensutveckling.

- Projektets syfte är att fördjupa kunskapen hur och varför lärare spontant och frivilligt ägnar tid och energi åt sin professionella utveckling på sociala medier. Det är en undersökning om hur kollektiv ämnesdidaktisk kunskapsbildning i en informell lärandemiljö kan se ut utan styrning från skolledningar, skolförvaltningar eller skolmyndigheter.

Projektet tittar mest på lärare i svenska och matematik och hur de använder Facebookgrupper för att diskutera pedagogiska frågor. Fokuseringen på just dessa ämnen är kopplad till Skolverkets pågående satsningar, Matematiklyftet och Läslyftet. Projektet vill se hur satsningarna påverkar diskussionen i dessa informella mötesplatserna och vilken nytta lärarna upplever av att delta.

Läs mer om projektet i en artikel på Omvärldsbloggen (Skolverket), Forskare undersöker hur lärare lär sig på Facebook.

Fysiska och digitala studiemiljöer hänger ihop

"More collaborative spaces" (CC BY-NC-ND 2.0) by munnerley

Det finns ett tydligt samband mellan den fysiska lärmiljön och en lyckad digitaliersing enligt en artikel av Stefan Pålsson, Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering. Skolans digitalisering kräver att man också anpassar den fysiska lärmiljön för att skapa förutsättningar för nya arbetssätt och pedagogiska metoder. Så länge klassrummen betonar traditionell undervisning med bänkar i rad och läraren framför tavlan så blir det omöjligt att införa nya undervisningsmodeller som betonar aktivt kollaborativt lärande, flipped classroom mm.

- När klassrummet ser ut som det gör, blir det svårt att tänka om och göra nytt. Istället för att förändra undervisningen, finns det istället risk för att den nya tekniken bevarar och förstärker traditionella sätt att arbeta ... Rummets möjligheter och begränsningar har en avgörande betydelse för hur man kan arbeta.

Artikeln ger flera bra exempel på svenska skolor som har skapat innovativa lärmiljöer med en blandning av öppna platser för möten, laboration och skapande samt många mindre och trygga platser och vråer för självstudier eller grupparbete. Tonvikten läggs på flexibilitet där alla miljöer kan lätt anpassas till olika funktioner. Även passager och korridorer kan utnyttjas till mötesplatser och studiemiljöer. Framför allt betonar artikeln betydelsen av makerspaces, verkstadsmiljöer där eleverna kan testa verktyg och skapa både fysiska och digitala produkter som en del av sina studier.

- Den digitala utvecklingen både möjliggör och kräver nya möjligheter att använda det fysiska rummet i undervisning och lärande. Skolan kan kopplas och förenas med det omgivande samhället på helt andra sätt än tidigare. Det öppnar i sin tur för nya perspektiv på skolan, tekniken och hur samhället kan utvecklas och förändras.

Webbinarium: MOOCs som ingång till högre utbildning för nyanlända

För några veckor sedan skrev jag om ett webbinarium om MOOCs för nyanlända. Nu kommer det europeiska projektet MOONLITE med ett nytt webbinarium inom samma område, 30 maj 15.15-16.15, Using MOOCs for entrepreneurship & social inclusion: Building skills among HE students and supporting refugees.

Webbinariet kommer att ta upp följande frågor:

• Hur kan MOOCs bli ett strategiskt verktyg för undervisning inom högre utbildning genom att erbjuda individuellanpassade studievägar och högskolepoäng
• Hur kan dessa öppna kurser hjälpa dem som idag är utanför högre utbildning, i synnerhet nyanlända?

Du kommer att möta följande experter som delar med sig av praktiska erfarenheter:

• Blaženka Divjak (University of Zagreb) “Student credits for MOOCs participation - A blended approach for traditional classrooms”
• Ronny Röwert (Kiron University) -  A blended-learning higher education model for refugees.
• Rene Mauer (ESCP Europe) - Teaching entrepreneurship and innovation to students from higher educational institutions and to refugees.

Webbinariet ingår i det europeiska projektet MOONLITE och ordnas i samarbete med NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande).

MEDSKL - föreläsningar och lektioner inom klinisk medicin

MEDSKL är ett nordamerikanskt initiativ som erbjuder öppna och gratis föreläsningar och kursmaterial inom klinisk medicin från över 200 lärare och cirka 70 universitet. Lärarna kommer från många välkända amerikanska och kanadensiska universitet. Tjänsten riktar sig mot läkarstudenter, läkare och andra inom vårdsektorn.

- medskl.com has been designed for medical school students and practicing physicians to learn and review the fundamentals of clinical medicine. ... medskl.com's library of content comes from a collaboration of nearly 200 of the best medical school professors from around the world. We believe in free and open access to medical educational materials (FOAMEd). All modules undergo an editorial peer-review process.

Allt material är öppet men vill du testa dina kunskaper och få certifikat får du betala.

Läs mer om MEDSKL i en artikel på EdSurge, Khan Academy Has Inspired Imitations Across Disciplines. MEDKSL is the Latest.

Pedagog Göteborg - inspirationssajt för kollegialt lärande

"Arbetsmarknadskunskap i åk 6 på Gärsn" (CC BY 2.0) by cwasteson

Många städer och kommuner har inspirerande pedagogiska resurssajter för lärare där man hittar artiklar, filmer, goda exempel, kursmaterial och diskussioner (t ex Pedagog Malmö). Meningen är att sprida en delningskultur och främja det kollegiala lärandet. Nu lanseras Pedagog Göteborg, ett initiativ från utbildningssektorn i Göteborgs Stad och med en huvudredaktion på Center för Skolutveckling.

Pedagog Göteborg vänder sig till pedagoger och ledare inom förskola, grundskola och gymnasium. Här presenteras lärande exempel från stadens olika verksamheter, i form av artiklar och filmer. Pedagoger och skolledare kan också medverka som bloggare, och skriver då om specifika teman, exempelvis språkutveckling, som en del i sitt uppdrag. Utöver detta finns ett kalendarium för fortbildning och inspiration.

- Vi hoppas att Pedagog Göteborg ska bli en samlingsplats för alla som är intresserade av att utveckla förskolan och skolan. Ett ställe att hitta inspiration på, lära sig nya saker - och kanske få hjälp att våga pröva nytt, säger Jan Mellgren, verksamhetschef på Center för Skolutveckling.

- Genom att lyfta fram lärande exempel från våra förskolor och skolor vill vi stärka det gemensamma lärandet och underlätta samarbete mellan pedagoger och skolledare. Det är också viktigt att lyfta fram alla de skickliga pedagoger och skolledare som jobbar i våra verksamheter.

Även om du inte arbetar i Göteborg finns det mycket inspiration att hämta från denna och liknande sjater.

Källa: Pressmeddelande från Göteborgs Stad på MyNewsdesk, Ny webbplats sprider kunskap om undervisning och skolutveckling.

Framgångsfaktorer för skolans digitalisering

CC0 Public domain on Pexels

Forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter har pågått i två år och ger nu en lägesrapport med några viktiga lärdomar i ett pressmeddelande från Gleerups, Fem framgångsfaktorer som bidrar till skolans digitalisering. Projektet drivs i samarbete mellan Gleerups, Samsung och Atea Sverige tillsammans med forskarna Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

13 högstadieklasser på fem skolor i Sverige har fått tillgång till kompetensutveckling, teknik och digitala läromedel för att få förutsättningar att genomföra en digitaliseringsprocess.

– Att lyckas med digitaliseringen av skolan handlar om så mycket mer än att dela ut lärplattor. Vi ville se vad som händer när fem olika skolor får de förutsättningar som krävs, med teknik men också stöd i kompetensutveckling och digitala läromedel i en omfattning som inte gjorts tidigare, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship på Samsung Norden.

Det visar sig tydligt att det finns en del utmaningar för skolorna i projektet, men också att de börjar hitta sätt för att anpassa sig efter en mer digital tillvaro. Att ledarskapet är en av nyckelfaktorerna för att lyckas med digitaliseringen är sedan tidigare identifierat i forskningen, men hur man faktiskt leder en digitaliseringsprocess i skolan pratas det mindre om.

– Som rektor måste man ge tid åt förändringsarbetet och visa att det är prioriterat och en tydlig punkt på agendan, annars kommer inte lärarna att välja att digitalisera undervisningen. Det är en alldeles för stor förändringsprocess att driva för en enskild lärare, säger Amelie Wahlström rektor på Vålbergsskolan i Karlstad kommun, en av de fem medverkande skolorna i projektet.

Projektets fem framgångsfaktorer för en lyckad digitaliseringsprocess:

1. Sätt ett tydligt gemensamt mål och planera hur ni steg för steg tar er dit.
2. Sätt en tydlig intern projektstruktur med regelbundna avstämningar.
3. Fördela ansvaret och låt flera medarbetare hjälpa till att driva processen framåt.
4. Satsa på kollegialt lärande och försök vara ett digitalt föredöme.
5. Inspireras av andra och uppmärksamma goda exempel.

Källa: Pressmeddelande från Gleerups på MyNewsdesk.

Kartläggning av den svenska edtech-branschen

"Innovation Ecosystem" (CC BY-SA 2.0) by xdxd_vs_xdxd

Edtech (utbildningsteknik) är en av världens snabbast växande branscher med en global marknad värd 252 miljoner dollar. Det finns förstås många svenska företag som skapar innovativa lösningar och nu kommer en kartläggning över den svenska utvecklingen, som sammanfattas i rapporten Svensk EdTech -möjligheter och utmaningar för en bransch i stark tillväxt. Kartläggningen har genomförts av organisationen EdTech Sweden med finansiering av Vinnova och omfattar 75 svenska edtechföretag.

- Syftet med denna kartläggning är att ge en första översikt över marknaden, med de förutsättningar entreprenörer och investerare möter och ta ett första steg att skapa en starkare identitet för den svenska edtech-sektorn. Med målsättning att Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och e ffekter för att skapa goda resultat i hela utbildningssystemet.

Utvecklingen i Sverige är ojämn och svagare än i flera av våra grannländer. Detta beror på bland annat på svag politisk styrning av digitalisering i utbildning samt en brist på investeringar. Men samtidigt visar rapporten att det finns ett växande intresse och ingen brist på entreprenörer och innovativa lösningar.

Den årliga konferensen för den svenska edtechbranschen, EdTech Sweden 2017, äger rum i Stockholm 24 oktober. Mer information om detta kommer senare på Flexspan.

Vizia - skapa interaktiva filmer

Vill du bädda in frågor i en film för att skapa mer interaktivitet? Då kan du ha nytta av verktyget Vizia som låter dig skapa frågor till vilken YouTube-film som helst. Du importerar filmen in i Vizia och sedan kan du lägga in olika typer frågor när som helst i filmen - flervalsfrågor eller öppna frågor. Du kan skapa en inloggning för att se på din version av filmen och då får du se hur dina studenter svarar på frågorna i ett kalkylblad som skapas automatiskt för varje film du lägger in. Du kan därmed se hur alla studenter svarar och planera nästan lektion utefter vad de har haft svårt med.

Titta på denna korta instruktionsfilm (på engelska).

Ramverk för lärarens digitala kompetens

Norska Senter for IKT i utdanningen har tagit fram ett ramverk för att kunna definiera lärarnas professionella digitala kompetenser. Dokumentet ska hjälpa skolledare, lärarutbildare, lärare och lärarstudenter att bedöma kompetensnivån, identifiera kompetensutvecklingsbehov och kvalitetssäkra verksamheten.

- Dette rammeverket er viktig fordi mye forskning viser at profesjonsfaglig digital kompetanse er ganske dårlig ivaretatt i lærerutdanningene og i etterutdanningene av lærere. Det håper vi å endre på, sier seniorrådgiver og en av de ansvarlige for utviklingen av rammeverket, Marijana Kelentrić.

Dokumentet delar upp professionella digitala kompetenser i sju områden:

1. Grundläggande färdigheter
2. Skolan i samhället
3. Etik
4. Pedagogik och ämnesdidaktik
5. Ledning av lärprocesser
6. Samarbete och kommunikation
7. Förändring och utveckling

Ladda ner ramverket, Rammeverk for lærerens profesjonsfaglige digitale kompetanse, som pdf-fil. Här ser du en kort introduktionsfilm.

Webbinarium om de "onåbara" inom vuxenutbildning

NVL (Nordiska nätverket för vuxnas lärande) arrangerar ett webbinarium, The unreachables in adult education, tisdag 9 maj 09.30-10.30. Webbinariet ingår i det europeiska projektet Let Europe Know.

Ett växande problemområde i alla europeiska länder är antalet människor som saknar grundläggande kompetenser, har slutat skolan utan betyg och står helt utanför arbetsmarknaden. Samtidigt finns det arbetsgivare som inte hittar folk med rätt kompetens. Gästtalaren, Prof. Maurice de Greef, kommer att prata om hur vi kan motverka utanförskap och erbjuda utbildning till de som mest behöver den. 

- But the major issue is that it is still hard to reach these potential learners. Although it seems the case that a lot of inhabitants face serious problems and will benefit adult learning we still don’t have clever solutions to reach them in an easy way. New studies show what most successful ways in reaching vulnerable adults are. Join our webinar to find out what the newest possibilities are in order to reach the vulnerable adults for adult learning? Take the opportunity to improve your daily work and to become successful in reaching the unreachable vulnerable adults for joining adult education.

Rapport om innovativa undervisningsformer

En ny europeisk rapport kartlägger trender och nya undervisningsformer och ger råd till universitetsledare om strategier och policies. Rapporten, Envisioning Report for Empowering Universities in the uptake of new modes of teaching and learning, har tagits fram av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och presenterades 25 april på en EADTU-EU Summit i Bryssel. Rapporten ingår i det pågående projektet Empower.

Rapporten innehåller artiklar av experter och forskare under följande rubriker: Policies och strategier, Design för lärande, Bedömning av lärande, Det digitala biblioteket och Support för dagens studenter. Förhoppningen är att rapporten ska bli en inspirerationskälla till universitetsledningar.

- This is a report by the expert pools of the EMPOWER programme established by EADTU to cover the latest trends and developments in new modes of teaching. New modes of teaching and learning create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. They enhance the quality, visibility and reputation of the institution.

Allt fler publicerar sina egna böcker

Det finns idag många verktyg som hjälper dig publicera egna e-böcker utan hjälp av ett förlag. I Kungliga Bibliotekets årliga rapport, Nationalbibliografin i siffror 2016, står det att 13% av alla publikationer i Sverige förra året var egna publiceringar (läs även en artikel från Kungliga Biblioteket, Nationalbibliografin i siffror: Många ger ut sina egna böcker).

Årets rapport innehåller för första gången siffror för egenutgivna böcker och man menar att majoriteten av dessa handlar om livsberättelser.

- En tiondel av egenutgivningen är så kallade livsberättelser, till exempel biografier och skönlitteratur som handlar om verkliga personer. Även en tiondel av den totala registrerade utgivningen förra året är livsberättelser.

Antalet katalogiserade tryckta böcker i nationalbibliografin 2016 var 13 237 och av dem var 10% livsberättelser. En ökande trend tydligen. 

Faktaresistens och psykologi

Varför ser vi en ökande polarisering i den politiska debatten med upprörda känslor och anklagelser om "alternativa fakta"? Varför dras vi till idéer som inte bygger på fakta och evidens men i stället grundas bara i känslor och fördomar. En som är väl kvalificerad att ta sig an dessa frågor är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet. Här intervjuas hon i kanalen Fjärde uppgiften, en webbkanal där du hittar massor av intressanta intervjuer med ledande svenska forskare. Intervjun har rubriken Människans psykologi bidrar till faktaresistens.

- Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just inriktad på kunskapsteori och medvetandefilosofi. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar hon varför ämnet blivit så aktuellt. En viktig förklaring är genomslaget för sociala medier. Men förnekande av fakta kan också förklaras av människans innersta psykologi, där känslor och fördomar styr mycket av vårt agerande.

Fjärde uppgiften ger ut varje vecka aktuella korta intervjuer med svenska forskare inom humaniora, medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. Väl värt att följa.