Lärare hinner inte vidareutveckla sin digitala kompetens

Många lärare hinner inte vidareutveckla sin IKT-användning och resultatet är att digitala resurser används på traditionella sätt, mest för att söka information och skriva texter. Detta är en av slutsaterna i en avhandling av Ann-Katrin Perselli, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet,  Från datasal till en-till-en - en studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen. Avhandlingen undersöker lärares erfarenheter av och inställningen till digitala resurser som pedagogiska verktyg. Hon har studerat hur gymnasielärare har använt digitala resurser i sin undervisning i skolor där alla elever får egna datorer. Många lärare vill utveckla sin kompetens inom området men tiden räcker inte till. En artikel i nättidningen Skolvärlden, Lärare underutnyttjar digitala resurser, har en kort intervju med Ann-Katrin om avhandlingen:

- När det är ont om tid för undervisning så använder lärarna de digitala resurserna på ett sätt som de redan känner till och som de vet fungerar i lärmiljöerna för eleverna. Lärarna saknar tid för att utveckla sina erfarenheter och kunskaper om digitala resurser, och därmed även sin undervisning.

Läs avhandlingen.

Kvalitet i MOOCs

Det pågår en intensiv debatt om hur hur stora öppna nätkurser (MOOCs) kan kvalitetssäkras. Vilka kriterier gäller för kurser som oftast inte har en tydlig målgrupp och som kan locka ett bret spektrum deltagare, från nybörjare till experter, med väldigt skiftande förväntningar och mål? Det senaste numret av tidskriften INNOQUAL (International Journal for Innovation and Quality in Learning) fokuserar på kvalitet i MOOCs med artiklar från forskare och lärare som har utvecklat MOOCs.

- The focus of this special issue is on MOOCs. It consists of five research papers and four practice-based papers, which together provide a useful summary of some of the state of the art of research and development of MOOCs. Quality in relation to MOOCs is a key issue and the subject of much debate.

Bland annat hittar du följande artiklar:

• Rhizo14 – The MOOC that community built. Dave Cormier
• The OpenupEd quality label: benchmarks for MOOCs. Jon Rosewell, Darco Jansen 
• A new classification schema for MOOCs. Grainne Conole 
• Academics’ Perceptions on the Quality of MOOCs: An Empirical Study. Lyndon Walker, Birgit Loch 
• Perspectives on MOOC quality – An account of the EFQUEL MOOC Quality Project. Alastair Creelman, Ulf-Daniel Ehlers, Ebba S. I. Ossiannilsson 

Redaktörer för detta nummer är Sandra Schön (Salzburg Research) and Gráinne Conole (University of Leicester, UK). Tidskriften är open access och fritt tillgängligt i fulltext.

Läs tidskriften på nätet.

Ladda ner tidskriften som pdf-fil.

NITUS konferens "Nya vägar för lärande och utveckling"

Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, ordnar sin årskonferens 27-28 november i Trollhättan i samarbete med Högskolan Väst. Temat för årets konferens är nya vägar för lärande och utveckling och fokuserar på hur utbildning kan skapa utveckling och nya jobb i hela landet, inte bara på högskoleorter. Bland talarna finns Charlotta Mellander, professor vid Handelshögskolan i Jönköping:

- Charlotta Mellander .... håller en föreläsning om hur viktig platsen blivit för den ekonomiska utvecklingen. Charlotta kommer bland annat att prata om huruvida det verkligen är arbetsmöjligheter i andra områden som lockar människor eller om det egentligen inte är så att det är arbetskraften som lockar till sig jobben.

Konferensen är öppen för alla och kostar 1700 kr (exkl moms). Sista anmälningsdatum är 31 oktober.

Se programmet.

Anmälan.

Konferens om Google inom utbildning

Googles tjänster används av de flesta och många skolor använder dem i stor skala. Konferensen Google for Education Sweden Summit anordnas 27-28 oktober på Xenter Botkyrka som mötesplats för lärare, IKT-pedagoger och skolledare som vill lära sig mer om de pedagogiska möjligheterna med Googles tjänster och verktyg. Fokus kommer att ligga på utbildningstjänsten Google Apps for Education som redan används i många kommuner.

- Konferensen fokuserar på att hjälpa er att få ut så mycket som möjligt av “Google Apps for Education” inom förskola/grundskola/gymnasium/högre utbildning. Det kommer vara pass på danska och svenska som leds av några av världens bästa Google Apps-experter inklusive personal från Google och “Google Certified Teachers and Trainers”.

Mer information och anmälan.

Keramik på nätet

För inte så länge sedan trodde många att praktiska ämnen som keramik inte kunde läras ut via nätet. Självklart måste man träna själva hantverket i studio men på nätet kan du få värdefulla tips, hitta likasinnade och få inspiration. En sådan källa är sajten Mera keramik som har skapats av Mats Svensson, Leksands folkhögskola, i samarbete med Folkbildningsnätet. Sajten innehåller filmer, lästips, tips och trix samt ett antal bra guider som Mera med lera, Glasera mera osv. Kanske den viktigaste delen av initiativet är att skapa ett nationellt nätverk av lärare, studenter och konstnärer för att kunna samarbeta, diskutera och skapa nya projekt.

- Tanken är att att skapa en inspirationsbank och mötesplats för och tillsammans med keramikentusiaster. På Mera keramik samlar vi filmer, erfarenheter, praktiska tips och mycket annat för alla som vill utveckla sitt hantverkskunnande och sin konstnärlighet.

Mera keramik Promo 1 from audiola / Ola Hallqvist on Vimeo.

För mycket grupparbete kan hämma kreativitet

CC BY-NC-SA Some right reserved by smannion

Finns det en övertro på grupparbete inom utbildning och bör vi skapa mer utrymme för tyst reflektion? Lärare Diana Senechal från New York har skrivit en bok om detta ämne,  Republic of Noise: The Loss of Solitude in Schools and Culture, och hennes idéer lyfts fram i en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, Group work is overused in schools, and in my experience it stifles good ideas.

Hon menar att vi ser grupparbete som kreativt och demokratiskt men i många fall styrs arbetet av en dominerande gruppmedlem och de som behöver mer tid att fundera kommer aldrig till tals eller blir nonchalerade av de mer talföra medlemmarna. Många tror att klassrum med mycket diskussion och hög ljudnivå är kreativa men ofta blir resultatet lite kaotiskt.

- To make group work successful teachers have to give pupils a very specific activity to complete, otherwise things get too chaotic, and outlying ideas get shut off. Also, one group member tends to take control and the thoughts of those who are quieter or don’t fit in socially are disregarded. I’m not saying that students can’t recognise good ideas, but they don’t have the broader perspective on the subject that a teacher does.

Molntjänster inom utbildning

  by theaucitron

Användningen av nätbaserade tjänster (molntjänster) i skolan och andra utbildningsorganisationer har väckt mycket debatt under det senaste året. Flera kommuner som t. ex. Malmö och Helsingborg använder Google Apps for Education som lärplattform och det finns onekligen många fördelar för skolor, lärare och elever. Skolorna slipper mycket administration, lärarna och eleverna lagrar sitt arbete i molnet och då är det tillgängligt varifrån som helst (med inloggning så klart) och verktygen tillåter kollaboration på ett sätt som inte är möjligt med traditionella IT-miljöer.

Men det finns fortfarande farhågor kring lagring av personuppgifter i molnet och därför har Datainspektionen kritiserat de avtal som har träffats mellan kommuner och bland annat Google eftersom de inte följer PuL (personuppgiftslagen). Debatten fortsätter men vill du läsa en bra övergripande analys av frågorna bör du läsa en artikel av Stefan Pålsson, Molnet i undervisningen – möjligheter och hinder, i Skolverkets Omvärldsblogg. Här finns en bra summering av debatten hittills samt många länkar till mer information.

Datainspektionen har nu publicerat sin syn på frågan i guiden Molntjänster i skolan. Dessutom har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat en vägledning för kommuner, Stöd till skolverksamheter som vill använda molntjänster.

Hur lättläst är din text?

  by KatieKrueger

Hur lättlästa är dina texter? Finns det många upprepningar i texten? Använder du för många långa ord? LIX är ett enkelt och väldigt praktiskt verktyg som analyserar en text eller en webbsida och bedömer läsbarheten. Du ska bara klistra in texten i rutan och LIX analyserar och bedömer den enligt följande skala:

< 30 Mycket lättläst, barnböcker
30 - 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
40 - 50 Medelsvår, normal tidningstext
50 - 60 Svår, normalt värde för officiella texter
> 60 Mycket svår, byråkratsvenska

Läsbarhetsindex (LIX) kan användas för att få uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent.

Ny studie jämför plagiering på campus och distans

  by Maik Meid

Många tror att plagiering är ett större problem på distansutbildningar än på campus men en ny amerikansk studie visar inga större skillnader. Studien i tidskriften Merlot Journal of online learning and teaching, Does the Online Environment Promote Plagiarism? A Comparative Study of Dissertations from Brick-and-Mortar versus Online Institutions, analyserade 368 uppsatser för plagiering genom antiplagieringsverktyget Turnitin. Hälften av uppsatserna skrevs av distansstudenter och hälften av campusstudenter och det fanns ungefär lika många plagieringsfall i båda utbildningsformer. De mest extrema plagieringsfallen upptäcktes bland campusstudenter.

The test revealed no significant difference between the originality indices of dissertations from traditional institutions and those of dissertations from online institutions. Although dissertations from online institutions were slightly more likely to involve plagiarism, the traditional schools had more extreme cases of plagiarism. Thus, the notion that online education is more prone to plagiarism is not well supported.

Artikeln avslutas med rekommendationer för vidare forskning.

Konferens om plagiering

När man upptäcker plagiering är det för sent och vi bör fokusera på förebyggande åtgärdar. Det är budskapet bakom en konferens som arrangeras av Örebro universitet 5 december, Preventing plagiarism conference. Konferensen handlar om varför studenter plagierar och hur vi kan arbeta för att motverka problemet.

Konferensens huvudtalarna är Jude Carroll, specialist inom området bland annat vid Oxford Brookes University, och Diane Pecorari, professor i engelska vid Linnéuniversitetet.

Konferensen kostar 1000 kronor (anställda vid Örebro universitet gratis) och sista anmälningsdatum är 14 november.

Mer information och anmälan.

Klasskillnader i ungdomars nätvanor enligt ny avhandling

• Martin Danielsson (Fotograf/Källa: Joachim Brink/Högskolan i Halmstad)

Det finns stora klasskillnader i ungdomars användning av internet och idén att alla ungdomar är digitala infödingar är en myt, enligt en ny doktorsavhandling av Martin Danielsson (Högskolan i Halmstad), Digitala distinktioner. Klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker. Han har studerat pojkar från olika bakgrunder om hur de integrerar digitala medier i sin vardag och sett att det finns stora skillnader beroende på till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund. Alla har tillgång till teknik men använder den på olika sätt. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan i Halmstad (via MyNewsdesk):

- Resultatet styrker tidigare forskning som visar att det finns klasskillnader i ungdomars internetanvändning. Martin Danielsson har genom sin forskning bidragit med fördjupad kunskap kring hur skillnaderna uppstår. Internetanvändningen är en integrerad del av ungas vardag. Den existerar inte i ett socialt och historiskt vakuum. Klasskillnaderna i pojkarnas relation till digitala medier följer därför också ett välbekant mönster. De som kommer från högutbildade familjer orienterar mot digitala mediepraktiker som kan ge fördelar i den vidare utbildnings- och yrkeskarriären, medan pojkar vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå istället dras till praktiker som snarare står i strid med den dominerande skolkulturen. I den tekniska förändringen finns en social och kulturell kontinuitet som idéerna om internets transformativa potentialer och den ”digitala generationen” bidrar till att dölja.

Matematikapp från Malawi gör intryck i Europa

En mobilapp som används i Malawi för att ge barn grundläggande kunskaper i matematik har visat sig lika framgångsrik i England. Enligt ett reportage av BBC, Malawi app 'teaches UK pupils 18 months of maths in six weeks', lär sig barnen mellan 12-18 månaders matematik på bara 6 veckor och dessa resultat är lika bra i såväl England som Malawi. Appen installeras i en surfplatta och barnen får 30 minuter per dag att ta sig genom materialet i egen takt. Den är byggd som ett spel där du tränar moment för moment och får bara fortsätta när du får 100% rätt. Barnen får alltid direkt återkoppling och uppmuntran att prova en gång till, något som inte är så vanligt när det finns bara en lärare i en klass på 90 elever som i Malawi.

Forskare från University of Nottingham i England var imponerade av appens framgångar i Malawi och testade den i en engelsk skola. Eftersom de engelska barnen hade en mycket bättre skolmiljö troode forskarna att appen inte skulle göra någon väsentlig skillnad i barnens mateekinskaper. Men resultaten var lika slående som i Malawi. Med endast 30 minuters självstudier per dag lärde de sig lika mycket på en vecka som de gjorde med 3 månaders klassrumsundervisning.

Appen har utvecklats av den icke-vinstdrivande organisationen Onebillion.

Läs artikeln och se ett filmreportage om forskningen.

Dela din whiteboard via mobilen

Snart behöver du inte skriva LÅT STÅ på din whiteboard i klassrummet. Rocketboard är ett spännande nytt verktyg som gör det möjligt för dig att spela in och spara allt du skriver på en whiteboard i klassrummet. Öppna appen i din mobil och ställ den på ett bord framför tavlan. Den spelar in allt du skriver på tavlan och kollegor eller studenter på andra orter kan se allt som skrivs. Du kan när som helst spara en bild av tavlan genom att lägga handen framför mobilens kamera en kort sekund. Grupper på andra orter kan samtidigt skriva och spela in på sina tavlor och allt sparas.

Just nu är appen inte helt lanserat men du kan registrera dig i förväg via e-post.
Titta på introduktionsfilmen för att se hur Rocketboard fungerar.

Globala utbildningsstatistik 2014

Organisationen OECD har just släppt sin årliga rapport om globala utbildningstrender, Education at a glance 2014. Rapporten ger siffror och trender på utbildning i alla 34 medlemsländer (inkl Sverige) där man kan jämföra statistik kring finansiering, utbildningsnivåer, breddad rekrytering, forskning, internationalisering, genus mm. Rapporten speglar förändringar som har skett i skuggan av den globala ekonomiska krisen.

Ett litet axplock av rapportens slutsatser:

• Ett växande ekonomisk klyfta mellan de som har en högre utbildningsnivå och de som inte har det.
• I de flesta länderna har ungdomar en högre utbildningsnivå än sina föräldrar. Undantagsländer är Sverige, Norge, Tyskland och Estland.
• Över 4,5 miljoner universitetsstudenter studerar utanför sina hemländer.

Ladda ner hela rapporten.
Nedan ser du ett bildspel med ett utval av de viktigaste trenderna.

Education at a Glance 2014 - Key Findings from OECD Education

Dansk strategi för 100% open access 2022

CC BY-NC-SA Some rights reserved by PGSsOnline

Den danska utbildningsministern, Sofie Carsten Nielsen, står bakom en nationell strategi med målet att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla senast år 2022 enligt principen open access. Delmålet är att 80% av alla forskningsartiklar ska vara öppna redan 2017. Detta ligger i linje med många andra europeiska länder som satsar på att tillgängliggöra offentligt finansierad forskning. Nu bildas en bred styrgrupp med representanter från regeringen, lärosäten och andra intressenter.

Läs mer i artikeln 100% Open Access in 2022: Denmark sets out ambitious targets.

Open Networked Learning - öppen kurs om IT och lärande

  by courosa

Karolinska Institutet och Lunds Universitet erbjuder en öppen nätbaserad kurs för lärare, och IKT-pedagoger inom högre utbildning, Open Networked Learning. Kursen ger praktisk erfarenhet av pedagogisk tillämpning av digitala verktyg och lärmiljöer med fokus på kollaborativt lärande. Deltagarna arbetar i virtuella grupper med möjlighet att prova olika moment, läsa aktuella artiklar, reflektera och skapa egna lösningar kopplat till egen undervisning.

- ONL is for course designers, educational developers, learning technologists and teachers in HE who would like to learn more about Open Networked Learning. The course models the use of freely available social media tools and a platform that does not require extensive technical expertise to be mastered and implemented. Our focus is the design and how the available digital technologies can support this to extend opportunities for engagement, connection and learning.

Kursens innehåll:

• Connecting and networking
• Digital literacy
• Collaborative learning and communities
• Flexible learning
• Open educational practices
• Supportive learning environments
• Open Networked Learning – future perspectives

Kursen fungerar på två nivåer. För anställda vid Lunds universitet och Karolinska Institutet ingår kursen i den universitetspedagogiska utbildningen och ger högskolepoäng medan externa deltagare
får endast ett certifikat för genomförd kurs. Kursen startar 20 oktober och fortsätter i 9 veckor.

Anmälan - Externa deltagare, Lunds universitet, Karolinska Institutet

Svenska MOOCs på gång

  by wabbit42

De första svenska MOOCs (Massive Open Online Courses) börjar komma igång. Först ut är Karolinska Institutets kurser i den globala plattformen edX som startar denna vecka: Behavioral Medicine: A Key to Better Health samt Explore Statistics with R. Senare under hösten startar ytterligare två kurser från KI: An Introduction to Global Health och Pragmatic Randomized Controlled Trials in Health Care. Till våren kommer även öppna kurser från Lunds universitet via konsortiet Coursera.

Mittuniversitetet lanserar också sin första MOOC, Digitalkonstruktion med VHDL, som börjar 22 september och som ingår i projektet Flex med målet att göra avancerade datautbildningar tillgängliga för alla. Kursen är öppen för alla men ger inga högskolepoäng. Redan nu har flera hundra deltagare från hela världen anmält sig till kursen.

- I projektet kommer det att erbjudas fler avancerade kurser inom inbyggda system och sensorteknik i MOOC-format. Kurserna är kopplade till den forskning som bedrivs inom forskningscentret STC på Mittuniversitetet och tack vare det erbjuds kursdeltagarna gästföreläsningar från industrin och andra forskningsinstitut som är specialister inom sina områden.

Lärare positiva till IKT men saknar stöd

  by Mr Ush

En ny rapport (white paper) av Sanoma Learning, Unlocking the potential of digital learning, har undersökt attityder till IKT och lärande bland lärare och rektorer från skolor i Sverige, Finland, Polen, Nederländerna och Belgien. En stor majoritet av de tillfrågade var positiva till digitaliseringens möjligheter att bidra till att höja elevernas engagemang och därmed förhöjd måluppfyllelse samt ge vissa effektivitetsförbättringar. Viljan att använda IKT i undervisningen är stor men många saknar tydliga strategier för implementering, stöd, kompetensutveckling och har bristfällig infrastruktur i skolan. Nyckeln är att skapa de rätta förutsättningarna och för det krävs långsiktig planering och strategiska satsningar.

- These European findings indicate that digital learning has tremendous potential to improve learning outcomes, raise student motivation and support teachers in their work. The report gives food for thought to the key players in European education by clarifying how implementation of digital learning can be accelerated. Digital learning can help students and teachers to achieve better results and each child to reach their full potential.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Lärare i den uppkopplade skolan

Bild: Gleerups Utbildning AB

Ytterligare en intressant bok som handlar om skolans digitalisering har kommit ut. Den heter Lärare i den uppkopplade skolan (Gleerups) och handlar om hur dagens digitala medier påverkar undervisning och lärande. Användning av digitala medier är inte längre något som drivs av skolans eldsjälar men berör hela skolan och alla ämnen. Inköp av datorer eller plattor ger ingen effekt utan att man först diskuterar lärarens roll och utgår från pedagogiken.

- Boken innehåller aktuella studier som bygger på empirisk forskning, där implikationerna för pedagogens roll i undervisning står i fokus. I de olika kapitlen diskuteras hur kunskapssynen och därmed lärarrollen behöver förändras för att få ut det man vill av aktiviteter som bygger på användning av digitala medier. Digitaliseringen är här för att stanna, frågorna i dag rör hur de blir produktiva och inspirerande i skola och utbildning.

Tekniken är inte längre ny men utvecklar sig i en allt snabbare takt. Läraren är inte längre den självklara faktakällan eftersom information är tillgänglig överallt men utmaningen ligger i att hjälpa elever att hitta, sortera och kritiskt granska det de hittar på nätet.

Boken består flera kapitel under 4 huvudområden:

• Lärare och elever i designade områden
• Lärpraktiker utmanas
• Spela och lära: myter och möjligheter
• Teknologier och lärande: en utbildningshistorisk berättelse

Boken har skrivits av flera framstående forskare och pedagoger med Annika Lantz-Andersson och Roger Säljö som redaktörer.

Läs ett smakprov från boken.

Konferens om digital examination

  by Blue Square Thing

Många lärosäten testar olika former av digital examination men det finns fortfarande många frågor att lösa, inte minst kring identitetskontroll och säkerhet. Konferensen Digital examination i högskolan som äger rum i Stockholm 26 - 27 november har som tema kvalitativa examinationer inom rättssäkerhetens ramar. Hur kan vi använda examination som ett pedagogiskt instrument? Under konferensen får du höra praktiska erfarenheter om olika former av digital examination från bl a Högskolan i Sør-Trøndelag i Norge, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Högskolan Halmstad.

Konferensen tar upp följande frågor:

• Hur garanterar vi rättssäkerheten vid examinationer på campus och på distans?
• Hur innovativa får vi vara i examinationens utformning?
• Strategier för att förhindra fusk
• Vilka kryphål finns i systemen som påverkar rättssäkerheten?
• Administrativa och ekonomiska effekter med digitala tentor
• Så skapar du bedömningsunderlag för examination i en digital miljö
• Hur examinera det muntliga språket via nätet?

Jag kommer att presentera alternativa former för bedömning och validering.

Mer information och länk till anmälan.

Rum för aktivt lärande

Rum för aktivt lärande var en konferens som hölls i Uppsala14-15 augusti som handlade om hur vi skapar stimulerande lärmiljöer som främjar kollaborativt lärande. Representanter från 27 svenska lärosäten fick höra inspirerande föreläsningar om goda exempel och diskuterade möjliga lösningar. Ett resultat av konferensen var att starta ett nätverk för erfarenhetsutbyte och diskussion med sajten Rum för aktivt lärande som bas.

- Symposiet avslutades med att ett nätverk kring rum för aktivt lärande bildades. Nätverk är tänkt att genom liknande symposier i framtiden regelbundet följa och informera om utvecklingen kring modern pedagogik och den samlade kunskapen om betydelsen av den fysiska miljön för lärandet. Tanken är att denna webbplats under hösten byggs om till att bli nätverkets digitala nav.

Fyra föreläsningar från konferensen spelades in:

• Levers for students success - Active Learning Classrooms - David Langley (University of Minnesota, USA)
• Space in higher education - design and agency - Marie Leijon (Malmö högskola)
• Teknologi har ändrat förutsättningarna för lärande - Ingrid Gustavsson (Akademiska Hus)
• Vad är lärarens utmaning med aktivt lärande? - Tomas Grysell (Uppsala/Göteborgs universitet)

Som smakprov kan du titta på David Langleys presentation om konceptet Active Learning Classroom som han har tagit fram vid University of Minnesota.

Digitala certifikat i skolan

Förslag till badges för elever

Användning av digitala certifikat eller open badges är ett bra sätt att belöna prestationer, färdigheter och kompetenser som inte ger formella betyg. Ett sådant certifikat länkar till information om ansvarig utgivare, uppfyllda krav och referensperson och du får välja själv var du visar dina badges: på skolans lärplattform, Facebook, hemsida, blogg, LinkedIn mm.

Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige har nu föreslagit en modell för att belöna elever och lärare som arbetar pedagogiskt och källkritiskt i Wikipedia, se artikeln Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia. Många gymnasieskolor arbetar idag med Wikipedia genom att skriva nya inlägg och bidra till befintliga. Badges kan ses som ett sätt att belöna välgenomfört arbete och som komplement till formella betyg.

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

• Kommunikativ kompetens - Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
• Källkritisk förståelse - Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
• Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Motsvarande certifikat finns för lärare som förankrar klassens arbete i Wikipedia med gällande styrdokument och använder Wikipedia som ett pedagogiskt verktyg. 

Nytt nummer av Synkron - fokus på lärplattform

Bild: Fleksibel Utdanning Norge

Det senaste numret av den norska tidskriften Synkron (Fleksibel Utdanning Norge) innehåller bland annat ett par intressanta artiklar om lärplattformens framtid. De speglar den pågående debatten mellan de som hävdar att lärplattformens tid är förbi och de som menar att vi kommer att se en ny generation lärplattform. Det finns även intervjuer med representanter för Norges två största lärplattformar, it's learning och Fronter.

... ser vi på plattformenes utvikling i fugleperspektiv, og slipper til opptil flere meningsinnehavere for å spå om fremtiden. Ingen av oss ser plattformens død i horisonten, men hvor utviklingen går, er det for så vidt delte meninger om. Noen tror den vil åpne seg mer, andre at den blir mer lukket. Noen tror på mer integrering med eksterne programmer, andre på mer plattformspesifikt innhold.

Också i denna utgåva finns en artikel om hur man utvecklar en bra MOOC av Svend Andereas Horgen (Høgskolen i Sør-Trøndelag).

Läs tidskriften Synkron.