Höstkonferenser

  by Stiftelsen on Flickr

Tre viktiga konferenser som kommer under hösten:

EdTech Sweden, Stockholm, 12-13 november, sätter fokus på hur svensk utbildning hanterar samhällets digitalisering. Arrangörerna vill locka beslutsfattare inom utbildning och näringslivet samt politiker för att diskutera hur svensk utbildning bäst ska utnyttja de stora möjligheterna som digitala medier erbjuder. Konferensens talare är ledare inom näringsliv och utbildning såväl svenska som utländska.

- Konferensen är en mötesplats för beslutsfattare i vuxenutbildning, högre utbildning, corporate education och näringsliv och politik. Vi bygger ett starkt nätverk för att utbyta erfarenheter, inspireras och kontinuerligt uppdateras kring frågor om utveckling och omvärldsbevakning. Konferensen har ett uttalat mål om "att göra" och inte bara prata, därför lägger vi upp dagarna med en hög grad av interaktivitet.

Se programmet.

Next Generation Learning, Högskolan i Dalarna, Falun 18-19 november. Konferensen fokuserar på hur digitalisering påverkar utbildning och lärande och årets tema är formellt och informellt lärande med stöd av teknik.

- Next Generation Learning inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar.

Årets huvudtalare är Charlotte Brogren (Generaldirektör, VINNOVA), Staffan Selander (professor, Stockholm universitet) och Torkel Klingberg (professor, Karolinska Institutet).

Se programmet.

Internetdagarna äger rum  i Stockholm 23-24 november och är Sveriges största mötesplats för alla som jobbar med internet. Här finns det många intressanta talare, diskussioner, workshops och mässa. Bland teman i år är integritet och säkerhet, kodning för barn, molnet, fler kvinnor inom IT, den digitala människan, framtidens skola samt internet och staden. För att locka så många som möjligt kostar hela konferensen endast 2000 kr (1000 kr för en dag).

Huvudtalarna på konferensen är:

Hilary Mason, Fast Forward Labs, ett företag som forskar på smarta apparater,
Dan Sinker, föreståndare för Knight-Mozilla OpenNews som syftar till att sprida webbteknik och webbutveckling inom journalistiken.
Evgenij Morozov, forskare och skribent med fokus på teknikens politiska och sociala effekter.

Se programmet.

En dator per elev - inte utan ny pedagogik

  by Socialdemokrater

Att bara utrusta elever med datorer eller plattor utan att samtidigt satsa på lärarnas fortbildning är bara slöseri med pengar enligt en artikel på sajten Forskning.se, En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik. Under det senaste året har det kommit två viktiga avhandlingar inom området som efterlyser större pedagogisk fokus hellre än bara teknikinköp: Håkan Fleischers avhandling, En elev - en dator samt Martin Tallvids avhandling, 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. 

Håkan Fleischers avhandling varnar för att för stor teknikfokus kan ge negativa konsekvenser om undervisningen fortsätter som förr. När elever ska själva söka information behöver de mycket stöd i källkritik och informationssökning annars blir det fel. Lärarna behöver kompetensutveckling för att kunna guida rätt i den digitala världen:

- Det är allvarligt eftersom jag menar att varje satsad krona på datorer måste innebära en motsvarande öronmärkning för kompetensutveckling och stöd till lärarna.

Martin Tallvid följde en tidig 1-till-1 satsning och såg hur tekniska problem avskräckte en del lärare. Många lärare var inte förberedda för de utmaningar som kom med digitalisering och en del valde att avstå helt. Idag är det inte längre en fråga om datorer ska användas i skolan, snarare en fråga om att utveckla vår pedagogik för att kunna ge eleverna en bra grund i det digitala. De behöver lära sig hur nätet kan användas för lärande och samarbete.

- Men så här i efterhand kan jag se en viss naivitet i hur lätt det har varit att införa tekniken. Många kommuner har trott att det räcker med att dela ut datorer. Teknikentusiaster och stora företag har tryckt på och sagt att det inte är några problem. Men min forskning visar att det är svårt för lärarna både pedagogiskt och tekniskt.

MOOCs - enkla tester leder till fusk

  by madamepsychosis

En del MOOC-deltagare registrerar sig flera gånger med olika identiteter för att kunna fuska med tester enligt en ny studie från Harvard University och MIT (se artikel i Inside Higher Ed, Multiple Personalities, Disorder). Studien analyserade data från 115 kurser och upptäckte att en del deltagare hade skapat två eller flera konton med olika namn för att kunna svara på en test först med ett konto, titta på svaren och sedan fylla in de rätta svaren med sitt riktiga konto.

Denna metod används av endast cirka en procent av alla deltagare så man kan inte påstå att det handlar om ett stort problem men kanske den viktigaste slutsatsen är att enkla tester leder till fusk. I artikeln står det att man bör inte låta deltagarna se svaren direkt, endast efter deadline. Det handlar också om att skapa andra säkrare testmetoder som ett stort frågebatteri som slumpas fram för varje deltagare eller att skapa tester där det inte går att fuska sig fram till svaren.

Vanliga misstag med flervalsfrågor

  by albertogp123 on Flickr 

Flervalstester används väldigt ofta idag som en funktion i en lärplattform eller som mobilapp. Att skapa meningsfulla tester är en konst och det är viktigt att testet leder till lärande och insikter hellre än bara testa faktakunskaper. Det är lätt att skapa frågor som inte ger mervärde och det är temat för en artikel av Donald Clark, Top 10 stupid mistakes in design of Multiple Choice questions. Han listar tio vanliga fel och föreslår bättre lösningar. Frågor ska leda till lärande och det är viktigt att alla svar ger feedback som hjälper studenten att tänka om. Enligt Clark ska en bra fråga:

• tvinga dig att tänka
• ge konstruktiv återkoppling
• skapa ett samtal
• vara positiv

Alla svar ska vara trovärdiga, allt för ofta finns det ett eller två svar som är helt omöjliga och detta betyder att studenten enkelt kan gissa det rätta svaret. När du har skapat en ny test är det viktigt att låta någon testköra den. Be testpiloten tänka högt under processen så att du kan höra reaktionerna. Så kan du upptäcka ologiska och förvirrande element i dina frågor. 

- Questions encourage, not just the acquisition of learning but also critical thinking. Questions stimulate curiosity. Questions can intrigue and pull the learner towards exploring a subject in more detail. Good questions can be learning experiences in themselves not just test items. They can be used to stimulate thought but also, through good feedback, explain to the learner why they have a misconception, even act as a way of getting a point across. Questions drive learners forward. 

Examination via videomöte

  by Emerson Alecrim

En återkommande fråga kring examination i distansutbildningar är identitetskontroll och risken för fusk. En lösning är att införa muntlig examination via videomöte där studenten måste kunna säkerställa sin identitet genom att t ex visa ID-kort. En ny studie från Brasilien har analyserat muntlig examination via videomöte av 3462 juridikstudenter mellan 2008 och 2012, Effective web videoconferencing for proctoring onlineoral exams: a case study at scale in Brazil. Varje student fick upp till 30 minuter att presentera en sammanfattning av en skriftligt inlämningsuppgift och svara på frågor och lärarna tyckte att detta gav en bra bild på studentens kompetens i ämnet. Identifikation var säker och lösningen sparade både studenter och lärosäten både tid och pengar. Studenter som inte kunde koppla upp sig hemifrån kunde göra det i lokala bibliotek, skolor eller lärcentra för att få tillgång till bredband, webbkamera och headset.

This study demonstrated that even in a challenging distributed learning context such as the one in Brazil, with low internet connectivity in widely distributed and isolated settlements, online videoconferencing technology was used effectively as a quality assurance mechanism in a scaled, low cost and flexible way. 

Artikeln menar att denna examinationsmetod kommer att studeras vidare men kan vara en självklar bedömningsmetod i distanskurser framöver.

Referens:
Okada, A., Scott, P., & Mendonça, M. (2015). Effective web videoconferencing for proctoring online oral exams: a case study at scale in Brazil. Open Praxis, 7(3), 227-242. doi:10.5944/openpraxis.7.3.215

Wings university - gratis högskolestudier för flyktingar

  by Pesky Library

De flesta flyktingarna i Europa saknar möjlighet att studera så länge de saknar uppehållstillstånd, inkomst och fast boende men en ny icke-vinstdrivande organisation i Tyskland, Wings University, erbjuder en möjlig lösning för många. De erbjuder gratis högskolestudier via öppna nätkurser som kommer att ge högskolepoäng antingen från Wings University själv (när de får ackreditering) eller från deras partneruniversitet. Studenter kan söka till kurserna även om de saknar sin dokumentation (man skickar in examensbevis och intyg när man har lyckats hitta dem) och utbildningarna är helt kostnadsfria. Man behöver dock tillgång till dator och internet men materialet kan oftast laddas ner så att man inte behöver vara uppkopplad hela tiden.

Wings University recognizes that each student is an individual whose limits should be defined by no one, and whose path in life can only be found by the student himself. Based on that we offer a wide array of freely eligible online-courses, taught by world-leading experts in their field, and flexible accredited degree systems. Through partnering with renowned international universities and working on real world projects in small multicultural teams, we foster a collaborative and creative environment that emphasizes the social, emotional and intellectual development of each student.

För att komma in på ett program ska man först klara av en introduktionskurs med någon sorts examinationsuppgift. Wings använder bland annat befintliga öppna kurser som MOOCs från andra universitet men planerar förstås att utöka det egna utbudet. De söker högskolestatus i Tyskland men har redan partneruniversitet som ger stöd till initiativet. Så länge har de 7500 flyktingar som har anmält sig och räknar med många flera. När det är dags för examination kan studenterna tentera vid valfritt lärosäte i Tyskland och de planerar egna filialkontor i flera städer, i början Berlin och Istanbul, för att skapa fysiska mötesplatser.

Läs mer i en artikel på EU-sajten EPALE: Studying with a history as a refugee – The Wings University.

Öppna kursböcker

Studenter betalar väldigt mycket för sina kursböcker och många avstår från dyra inköp. De lånar av varandra, kopierar eller lånar på biblioteket. En växande rörelse bland många universitet idag är att publicera egna kursböcker och lägga dem gratis på nätet. Modellen är att dessa öppna kursböcker betalas av extern finansiering från stiftelser, företag eller konsortier där flera universitet samverkar.

Ett exempel på öppen publicering är amerikanska Open textbook library som består av ett nätverk av 22 universitet, Open textbook network. Idag har de cirka 160 kursböcker i sin samling och alla är gratis att ladda ner som pdf-fil eller i olika e-bokformat. Vill du ha en tryckt version får du betala men kostnaden är mycket lägre än kommersiella böcker. Böckerna skrivs av flera universitetslärare och kan revideras snabbt och enkelt vid behov. Studenterna har alltid tillgång till den senaste versionen.

Ytterligare ett exempel på öppna kursböcker är Openstax College som erbjuder grundläggande kurslitteratur inom många högskoleämnen. Så länge finns det ingen motsvarighet i Sverige.

Här kan du se en föreläsning av David Ernst (University of Minnesota) som beskriver bakgrunden till denna utveckling och en introduktion till Open textbook library.

Konst på nätet

  by Paul Stevenson on Flickr

Det finns mycket konst på nätet och det finns förstås massor av lärresurser för alla utbildningsnivåer. En bloggpost av Alisa Gross, 5 digital sources of thought-provoking art for classrooms, ger exempel på bra samlingar som kan användas i undervisning och för självstudier. Alla konstmuséer idag har egna resurser och tjänster för skolor och universitet men bloggposten lyfter fram några övergripande samlingar.

- Nowadays, instructors from all disciplines can access images instantaneously on museum or archaeological websites. They can explore a set of YouTube videos which are constantly updated to reflect current exhibition schedules. They can zoom in closely on paintings which are thousands of miles away. Many museums, living artists, and art critics keep blogs and social media accounts—often meant to engage the public with a contemporary, friendly, yet still educational voice.

Några sajter som lyfts fram i artikeln är:

• Google Art Project - virtuella besök på världens främsta konstmuséer och tillgång till över 100 000 konstobjekt. 
• Art museum teaching - tips om hur lärare och studenter kan få mer ut av sina kontakter med konstmuséer.
• Art Babble - omfattande samling filmer om konst och konsthistoria samt resurser för lärare.
• Smarthistory är en en del av utbildningstjänsten Khan Academy och innehåller en stor samling filmer, korta föreläsningar och dokumentation som kan användas i klassrummet och i självstudier. 

Här kommer en introduktionsfilm till Smarthistory:

Skolforum 2015

  by Lärarnas Nyheter

Skolforum 2015  hålls på Stockholmsmässan i Älvsjö 26-27 oktober. Skolforum är en konferens, en mässa och en mötesplats för tusentas lärare från hela landet varje år.

- På Skolforum utbyter tusentals lärare och skolledare erfarenheter och tar del av det senaste inom forskning, läromedel och pedagogik. Över 200 programpunkter och över 100 utställare ingår i biljetten. Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska läromedel.

Programmet innehåller många spännande föreläsningar, workshops och diskussioner och mellan passen kan du träffa alla utställare och testa olika verktyg och tjänster. Bland huvudtalarna i år finns:

• Elza Dunkels - lärande digitalisering kräver bra tankeverktyg
• Ingrid Ehrnlund och Anna Ekerstedt - visa, modulera, samtala, reflektera
• Daniel Sandin - dokumentera, inspirera, tydliggöra och leverera
• Saman Abdoka - matematik är både bråk och språk
• Anneli Hippinen Ahlgren - hur ska vi lyfta fritidshemmen?

Dessutom finns det ett forum för bedömning och kollegialt lärande som kommer att äga rum fyra gånger under konferensen med en säkert livlig diskussion.

Konferensen kostar 300 kr per person (inkl lunch och dryck) med grupprabatter och alla lärarstudenter kommer in gratis (se praktisk information).

Kista bibliotek - världens bästa

Bild: Stockholms stadsbibliotek

Kista bibliotek har vunnit utmärkelsen Public Library of the Year Award 2015. Bibliotekets läge mitt i ett mångkulturellt område, mötet mellan det digitala och det fysiska och personalens olika sorters kompetens och språkkunskaper är några av anledningarna till vinsten. Kista bibliotek vann i den hårda konkurrensen med fyra andra folkbibliotek runt om i världen.

- Valet av det vinnande biblioteket baseras på bibliotekets tydliga syfte och medvetna lek med yta och teknologi. Det är en plats där det analoga möter det digitala och där rum skapats i rummet. Arkitekturen är lekfull utan att rikta sig till en bestämd åldersgrupp, och de arkitektoniska lösningarna gör biblioteket extremt flexibelt.

Priset är en del av projektet ”Modellprogram för folkbibliotek” som Kulturstyrelsen i Danmark och Realdania håller i. Syftet med programmet är att utveckla framtidens bibliotek där viktiga komponenter bland annat är digital utveckling, användarbehov, lokal kultur och en drivkraft att skapa öppna och funktionella rum för att möta behoven hos mångfacetterade befolkningsgrupper.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk: Världens bästa bibliotek ligger i Kista.

Kvalitet i MOOCs - ny rapport

Brittiska QAA (Quality Assurance Agency for Higher Education) har publicerat en ny rapport som ger en bra översikt på de senaste årens forskning kring kvalitet i MOOCs (Massive Open Online Courses), MOOCs and Quality: A Review of the Recent Literature. Idag erbjuder många brittiska universitet öppna nätkurser främst genom den brittiska MOOC-konsortiet FutureLearn (29 brittiska lärosäten plus många utländska) men även inom de amerikanska konsortier Coursera och EdX.

Rapporten reder ut de grundläggande begreppen kring MOOCs och undersöker olika teorier och erfarenheter kring kvalitet. Om du behöver en kort introduktion på 24 sidor till de senaste idéerna och aktuell forskning inom området är denna rapport en bra utgångspunkt.

This literature review presents a number of different perspectives relating to the nature of Massive Open Online Courses (MOOCs) and considerations of quality.
It is an output from the recently established QAA MOOCs Network, which is designed to facilitate the sharing of experiences, knowledge and good practice in this area. More information about the Network is available through our MOOCs Network LinkedIn group, or via Twitter #MOOCsNetwork.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Symposium om kollaborativt lärande och mobila applikationer

  by Hernan Pinera

Mobiler och plattor med ständig internetuppkoppling är idag självklara inslag i vardagslivet. Detta innebär att vi kan söka information, kommunicera och kollaborera nästan varifrån som helst. Hur påverkas lärande och utbildning av denna mobilitet? Forskargruppen HEEL (Higher Education and E-Learning) arrangerar ett vetenskapligt symposium om kollaborativt lärande och mobila applikationer vid Mittuniversitet, Sundsvall 12-13 oktober.

Oavsett om det är informellt eller formellt lärande det handlar om är det i mötet och samarbetet mellan individer som det kollaborativa lärandet äger rum. Framväxten av mobilitet som en viktigt aspekt av individers livsföring pekar även på ett behov av att diskutera hur mänskligt lärande går till. Denna utmaning är i fokus under symposiet.

Vid symposiet kommer du att erbjudas möjlighet att lyssna på och diskutera kollaborativt lärande och mobila applikationer med fem internationellt erkända forskare:

• Prof. Martha Cleveland-Innes, Athabasca University 
• Prof. Agnes Kukulska Hulme, Open University UK 
• Prof. Marcelo Milrad, Linnéuniversitetet 
• Prof. Thomas Ryberg, Aalborg University 
• Prof. Marcus Specht, Open University Netherlands

Symposiet är kostnadsfritt.
Anmäl dig senast fredagen den 4 september via e-post till anders.d.olofsson@umu.se.

Skolverket släpper ny guide till digitala lärresurser

  by Steve A Johnson

Skolverket har sammanställt en ny guide till digitala lärresurser för att hjälpa lärare hitta rätt verktyg till sin undervisning. Guiden har delats upp i följande kategorier: söka digitala resurser, skapa egna resurser, dela med andra, samla och sortera. Det finns många länkar till resurssamlingar, olika verktyg och tjänster samt artiklar och internationella nätverk.

Enligt en artikel i webbtidningen Skolvärlden, Så kan du välja digitala läromedel, ska guiden ge läraren ett underlag för att kritiskt granska olika resurser och gör mer kvalificerade val.

- Guiden består av ett antal frågor som man bör ställa till läromedlet. Vissa saker är förstås precis samma som när det gäller vilket läromedel som helst. Som lärare förväntas man göra en viss analys av det läromedel man använder men det är mer svåröverskådligt när det kommer till digitalt material, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket med uppgift att bevaka och sprida kunskap om digitalisering i skolan.

En del av guiden, Värdera digitala lärresurser, ger dig ett frågebatteri som kan hjälpa dig bedöma lärresurser från tre perspektiv:

• Användarperspektivet - hur ser gränssnittet ut mellan användaren och resursen?
• Pedagogisk anpassning - särskilda möjligheter och begränsningar för eller i materialet
• Ämnesdidaktiskt perspektiv - lärande- och bedömningspotential

Även lärare inom vuxen- och folkbildning samt högre utbildning kan hitta bra tips och nyttiga råd i denna guide.

Lärlabbet – UR:s nya tv-program för, med och av lärare

Nästa vecka är det premiär för UR:s nya tv-serie Lärlabbet som riktar sig till lärare och skolledare. Syftet med serien är att skapa reflektion kring lärandeprocesser och visa på möjligheter till ständig yrkesutveckling. Lärlabbet sänds i Kunskapskanalen med start söndagen den 23 augusti och finns även att se på UR.se.

I det nya studioprogrammet Lärlabbet möts lärare och skolledare i en panel för att föra en dialog kring frågor och dilemman inom skolans värld. Varje avsnitt inleds med ett case där en verksam skolledare eller lärare berättar om en utmaning som hen står inför. Caset följs sedan upp av en studiopanel.

– Målet är att bidra till kompetensutveckling och kollegialt lärande kring aktuella ämnen och teman. Sammantaget ska serien ligga mycket nära lärarens egna frågor, säger Katja Troell, projektledare på UR.

Källa: Pressmeddelande, UR.

Studenter ger sina krav på digitalisering vid norsk högskola

  by Technoport2012 

Digitalisering inom högre utbildning är ju en pågående process men vissa lärosäten har kommit längre än andra. Studenter vid norska Høgskolen i Oslo og Akershus kräver att högskolans ledning satsar strategiskt på digitalisering i en artikel i nättidningen Khrono, Minstekrav til digitalisering. Artikeln har skrivits av Christoffer Alsvik, ledare för högskolans Studentparlament, och han menar att högskolan måste anpassa sig till den digitala utvecklingen i samhället i stort.

- Først og fremst trenger vi en allmenn aksept på institusjonen rundt faktumet at høyere utdanning, og særlig HiOA, ikke er en avgrenset del av samfunnet. Samfunnet er i rask utvikling på den digitale fronten, og det må vi også være. Bøker og forelesninger er ikke lenger vårt eneste alternativ for å spre kunnskap til massene. Pensumet kan deles digitalt og gjøres tilgjengelig gratis for studentene, og skriftlig pensum og forelesninger kan kombineres med videoer integrert i tekster.

Högskolan har förstås redan gjort en hel del kring digitala tjänster men studenterna vill se en mer genomgripande förändring. De menar bland annat att klokare användning av IKT kan skapa bättre kontakt mellan lärare och studenter och möjligheten att se inspelade föreläsningar kan leda till bättre inlärning.

Studenterna  pekar ut fem nyckelområden för en digital satsning:

• Alla föreläsningar ska spelas in och vara tillgängliga. 
• Ökad användning av video, audio, mm
• Integrering av dessa tjänster i högskolans studentportal och i undervisningen
• Alla skriftliga tentamen ska kunna skrivas digitalt
• Digital inlämning av uppsatser och annat studentarbete

Läs gärna kommentarerna till artikeln där det finns en bra dialog kring frågorna. Förslag som förmodligen låter bekant på många andra lärosäten.

Sök projektmedel med video

  by Alex Abian (Also on flickr.com/alexabian)

80% av all internettraffik idag är video så det känns ganska logiskt att Internetfondens senaste ansökningsomgång vill ha korta videopresentationer av varje projektförslag, Ansök till Internetfonden med videopitch. De som söker medel ska självklart fylla in den vanliga ansökan men ska dessutom spela in en film på två minuter som sammanfattar syftet med projektet. Du behöver ingen dyr utrustning heller, det räcker med en mobil.

- I dag öppnar vi Internetfonden för nya ansökningar och i denna ansökningsomgång har alla chansen att visa upp sig i form av ett videoklipp. Fördelen är att man kan använda multimedia och förklara sin projektidé på fler sätt än i text. Nackdelen är att det tar tid att få till en bra videopitch. Tekniskt räcker det med en smartphone för att göra själva videon, men innehållet tar kanske ett tag att få till. Det är inte en skönhetstävling utan det är innehållet som är viktigast.

Att kunna sammanfatta ett projekt, kurs, företag, satsning osv kort och tydligt på film är en viktig kompetens för alla att träna på. Idag är det allt vanligare att studenter, forskare och lärare skapar egna filmer som förklarar sina aktiviteter på ett populärvetenskapligt sätt. Det väcker uppmärksamhet, är lätt att förstå och kan enkelt delas vidare.

Wikipedia satsar på jämlikhet

Svenska Wikipedia skrivs mest av män och nu satsar Wikimedia Sverige på att locka flera kvinnor att skriva och redigera innehållet enligt en artikel i DN, Wikipedia ska bli mer jämställt. De har sedan några år tillbaka arrangerat skrivstugor, oftast inom särskilda ämnesområden, där deltagarna får träna på att skriva artiklar för Wikipedia. Nu satsar de ännu mer på skrivstugor för kvinnor med målet att rätta till snedfördelningen som råder just nu. Vill du ordna en egen skrivstuga finns det goda råd att följa, se artikeln Wikipedia: Skrivstuga.

Det råder en manlig dominans på Wikipedia internationellt och du kan läsa mer i en Wikipediaartikel på engelska Gender bias on Wikipedia.

Digital kompetens inom EU

EU-kommissionens initiativ Digital Agenda for Europe ingår i  det övergripande strategiet Europe 2020 och fokuserar på hur EU ska möta digitaliseringens utmaningar och håller sig i den tekniska framkanten.

The Digital Agenda's main objective is to develop a digital single market in order to generate smart, sustainable and inclusive growth in Europe

Nu har de bland annat publicerat Digital Agenda Scoreboard som ger statistik och prognoser kring digitalisering inom EU, land för land. Här kan du bland annat se en jämförelse mellan alla medlemsländer, Digital Economy and Society Index (DESI), som visar utvecklingen inom fem dimensioner: infrastruktur, digital kompetens, internetanvändning, integrering av digital teknik, och digitalisering av offentliga tjänster.

De länder som leder utvecklingen är Danmark, Sverige, Finland och Nederländerna och våra grannar i Estland visar den snabbaste utvecklingen. Alla länder visar framsteg men utvecklingen är väldigt ojämn, i synnerhet när det gäller digitala tjänster i den offentliga sektorn.

Se sammanfattningen för Sverige.

Ladda ner detaljerade rapporter.